Skip to main content

Det är barnen som behöver pengarna

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Region Gotland går mot ett stort ekonomiskt överskott i år. Prognosen säger drygt 250 miljoner kronor. Samtidigt har frånvaron vuxit bland skolelever.

Alltför många barn deltar inte i undervisningen i den utsträckning de borde.

Att inte fullt ut vara delaktig vet vi skapar utanförskap. Att inte klara godkända betyg från grundskolan och/eller gymnasiet ökar risken för att hamna utanför samhällets trygga famn. Det kan bli svårt för varje enskild människa och det kommer att bli dyrt för Region Gotland.

Att välja ett stort överskott i finanserna före tillräckliga resurser i skolan är ett politiskt val inte ett ekonomiskt.

Pengarna finns ju. För Vänsterpartiet är inte det viktigast att stoltsera med många miljoner i överskott utan vi stoltserar hellre med att vi givit alla gotländska barn och ungdomar de bästa förutsättningar de kan få inför deras fortsatta liv. På sikt ger det också god ekonomisk vinst för Region Gotland.

Vid senaste mötet med regionfullmäktige ville inte Centerpartiet och övriga borgerliga partier skjuta till de 17 miljoner extra Vänsterpartiet ville ge skolnämnden.

Pengar som är en början på att ge barnen och de vuxna i skolan bättre förutsättningar att klara sina respektive uppgifter. Så som goda kunskaper, förebygga psykisk ohälsa och skapa en miljö där alla barn deltar. Det är tråkigt, det är barnen och inte bokslutet som behöver resurserna.

Jörgen Benzler, vänsterpartist i socialnämnden

 

Låt Klinte fortsätta blomstra

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Till Klintehamn flyttar människor, nya och gamla gotlänningar. I Klintehamn växer verksamheter fram efter det att det mesta tidigare lagts ner och bommats igen. Här finns en anda av nya tag och en stor trivsel. Ja, Klintehamn är verkligen på gång igen!

Skola och förskola fylls, företagare startar upp, föreningslivet blomstrar och padelbanan är det senaste tillskottet till socknen.

Regionens program ”Klintehamn 2030” som tagits fram i samråd med boende och näringsliv kommer gå helt i stöpet om SMA beviljas det utökade tillståndet. De är helt enkelt oförenliga.

Låt inte SMA punktera denna sociala tillväxt!

Att vi sätter oss emot de ökade kalkbrytningsplanerna av miljöskäl är redan känt. Att vi vill rädda grundvattnet och värna boendemiljön mot fler tunga transporter genom orten lika så. Men vi får inte glömma varför människor stannar i, och flyttar till Klintehamn. Förstör inte denna trygga, blomstrande ort med sin stora mångfald av människor.

Låt Klinte fortsätta växa och blomstra!

Saga Carlgren (V), gruppledare och regionråd i opposition Peter Barnard (V), ordförande V Gotland Annamaria Bauer (V), ombudsperson och Klintebo

Staten behöver ta ansvar för färjetrafiken

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Färjetrafiken är det absolut viktigaste transportsättet för gods- och persontransporter mellan Gotland och fastlandet. Färjetrafiken är att jämföra med en landsväg och måste ges goda och långsiktiga förutsättningar. Vänsterpartiets grundhållning är att staten behöver se till att personer och gods ska kunna transporteras mellan Gotland och fastlandet utan avgörande merkostnad.

Det innebär att man för att få en fungerande trafik måste ta hänsyn till hela resan – allt från turtäthet, trygga och säkra överfarter, rimliga priser, överfartstider och kopplingar till kollektivtrafiken på både Gotland och fastlandet. En så samhällsviktig funktion som färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet bör ägas och drivas i statlig regi. På det sättet kan vi som medborgare få mer att säga till om och en omställning till fossilfri teknik kan göras oberoende av upphandlingsperioder, bara den politiska viljan finns.

Trafikverkets utredning om alternativa driftsformer för gotlandstrafiken som publicerades nyligen ger tyvärr inte bilden av att staten delar Vänsterpartiets syn. Det bekymrar oss.

Trafikverkets utredning utgår från att omställningen till en fossilfri färjetrafik inte får innebära någon merkostnad för staten. Alla de olika förslag som presenteras utgår från det. Det ger en utredning som bara innehåller olika typer av försämringar för Gotland. Dubblerade priser, långsammare färjor, andra fastlandshamnar eller en kombination av dessa.

Om förslagen genomfördes skulle effekterna för det gotländska samhället bli stora. Allt från förutsättningar för unga att delta i idrottstävlingar och läger till livsmedelsnäringens möjlighet att vara en del av den svenska livsmedelsförsörjningen skulle påverkas. Vänsterpartiet anser istället att det är självklart att kostnaden för omställningen ska finansieras solidariskt via staten. Kan staten lägga pengar på stöd till nybilsägare för att de ska välja miljöbilar så kan staten också se till att de grundläggande behoven av transporter mellan Gotland och fastlandet kan ske fossilfritt.

Vänsterpartiet anser att det är orimligt att de grundläggande förutsättningar ska kunna rivas upp och ifrågasättas i samband med varje upphandling. Det behöver finnas en långsiktighet och trygghet i att färjetrafiken inte plötsligt kan försämras. För att komma till rätta med det vill vi att Region Gotland och gotlänningarna får en helt annan insyn och roll i formandet av framtidens färjetrafik och att ett regelverk gällande kvalitet, prissättning, turtäthet, restider och miljö- och klimatanpassning av fartygen tas fram. Regelverket ska regelbundet uppdateras med grunden att förbättringar ska ske – men aldrig försämringar.

Jessica Thunander (V),
riksdagsledamot med ansvar för sjöfartsfrågor
Saga Carlgren (V),
gruppledare Vänsterpartiet Gotland

Spara på barn är att rasera framtiden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

INSÄNDARE”Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.” Vi i Vänsterpartiet säger det ofta. För varje gång det upprepas så är det lika sant. Ibland ser vi att även en del borgerliga partier slås av den insikten, dock alltför sällan. Alliansen har verkligen inte förstått hur illa det ekonomiska läget i gotländska skolan är. Man vill skjuta till 4,2 miljoner kronor, vilket är helt otillräckligt. För att ens ha möjlighet att hantera dagens utmaningar på ett rimligt sätt, behövs det fyrdubbla.De svagaste eleverna har redan tagit stryk av de besparingsåtgärder som börjat genomföras. Att nu fortsätta verkställa besparingar kommer att drabba många elever och öka kunskapsklyftorna både i varje skola och mellan de kommunala skolorna och öns friskolor. Det kommer att kosta för både människor och vårt gemensamma samhälle. Vänsterpartiet skulle vilja kunna ge skolan tydlig signal om att det inte blir några fler besparingar på verksamheten i år. Vi tycker också att det är mer än dags för en diskussion om vilken skola vi vill ha på Gotland och hur den ska finansieras.Som vi nog alla inom politiken vet vid det här laget: Fullföljd utbildning är den tydligaste garantin för att undvika utanförskap senare i livet. Utanförskap kan betyda alltifrån långvarig arbetslöshet och livslångt försörjningsstöd till missbruk och kriminalitet. Oavsett hur utanförskapet yttrar sig får det inte människor att växa. Däremot leder det till ensamhet och höga kostnader för samhället.Det skulle vara så mycket lättare om vi i politiken kunde vara överens om att satsa på förebyggande arbete. Men så länge Centerpartiet fortsätter att prioritera regionens plusresultat vid årets slut, istället för att satsa det som behövs på skolans kompensatoriska uppdrag, så kommer vi aldrig att bli överens. Vänsterpartiet anser att en väldigt tydlig förebyggande insats är att inte spara på skolan. Som vi också brukar säga: ”Det vi sparar på barnen i dag, kommer leda till högre kostnader imorgon.

”Victoria Öjefors Quinn,Vänsterpartiet

Vänsterpartiet satsar på nära vård

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

I den statliga utredningen ”God och nära vård” (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet.
I utredningen skriver man: ”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Här på Gotland har vi kommit ganska långt i det arbete, en målbild och en färdplan är under arbete och arbetet med omställningen sträcker sig från 2021 till 2027.
Målsättningen är att alla gotlänningar ska uppleva hälsa genom hela livet.
Vänsterpartiet Gotland vill lägga 7 miljoner utöver resursfördelning på 45,5 miljoner till hälso- och sjukvårdsnämnden. Vi vill lägga de 7 miljonerna på primärvården så att den snabbt kan starta utvecklingen av god och nära vård. Det skulle behövas mycket mera än de 7 miljonerna men då måste regering och riksdag skjuta till mera medel till vården i regionerna vilket Vänsterpartiet yrkat in sin nationella budget.
I färdplanens första del 2021–2022 läggs bland annat fokus på att primärvården blir navet i sjukvården varför en ny primärvårdsplan måste utvecklas, i färdplanen står också att det ska göras småskaliga projekt för att prova olika metoder för att hitta ett så vägvinnande koncept som möjligt, även implementering av första linjens digitala hälso- och sjukvård ska ske under perioden. Forskning visar också att primärvården måste bli ännu bättre på att bland annat hitta cancersymtom i tidigt skede.
Vi inser att om att satsningen ska bli bra så kommer det att kosta, men också att betala sig på sikt. Både genom att Gotlands medborgare mår bättre och genom att förhoppningsvis behöva mindre insatser från sjukvården. När en verksamhet ska utvecklas samtidigt som den tidigare verksamheten ska rulla på i samma tempo så behövs mer och extra resurser.
Vi i V-Gotland anser att arbetet för en övergång till god och nära vård är nödvändig och ska prioriteras högt så att framtidens vård ska bli ännu bättre och mer jämlik och jämställd. Därför vill Vänsterpartiet Gotland lägga mycket pengar på en sjukvård som ska gå till alla.
Therese Livemo (V), hälso- och sjukvårdsnämnden Peter Barnard (V), hälso- och sjukvårdsnämnden

Skatten ska användas klokt

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Gotlänningens ledarskribent efterlyser nomineringar till århundradets skatteslöseri. Det är Skattebetalarnas förening som på det viset vill hjälpa till att visa när våra skattepengar inte används på ett klokt sätt.
Jag har några förslag. Det första rör hur svensk skola fungerar. Skillnaderna mellan olika barn med olika bakgrund växer. En stor grupp barn når inte kunskapsmålen. Vi vet att utan tillräckliga kunskaper från gymnasieskolan är risken stor att vägen till en egen försörjning som vuxen blir extra lång. Det är många miljarder skattekronor som går förlorade därför att politiken inte har en tillräcklig vilja att minska skillnaderna mellan barn. Om det går så illa att droger och kriminalitet blir verklighet, då blir det mycket dyrt för samhället. Försäkringsbolag Skandia (Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE 2009) visade tydligt i sin rapport vilket slöseri det är med skattekronor att inte arbeta tillräckligt med prevention och rehabilitering.
Ett annat exempel på skatteslöseri är alla dessa skatter som används till vinster för privata företag inom skola, vård och omsorg. Ett aktuellt exempel är det privata företaget Platea AB som bland annat driver HVB hem. Det var de som drev boendet där det tragiska dödsfallet med den femåriga pojken som rymde och drunknade inträffade för några veckor sedan. Nyhetsprogrammet Rapport visade i samband med det att Platea AB år 2020 omsatte 76 023 000 kronor (i huvudsak inbetalda skattepengar från ett antal kommuner). Vinsten blev 29 622 000 kronor, en vinst på 39 %. Det måste nog vara ett av det årets mest tydliga skatteslöseri, dessutom med en oerhörd tragisk händelse som resultat.
Det är bra och nödvändigt att granska vad vår skatt används till. Självklart ska den gå till vad den är avsedd för. Till exempel likvärdiga skolor, en bra omsorg för såväl utsatta människor som funktionshindrade och till äldreomsorg.
Jörgen Benzler

Vänsterpartiet står på hyresgästernas sida

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Regeringskrisen Sverige precis genomgått hade kunnat undvikas.
Vänsterpartiet har gjort något så ovanligt, i svensk politik, som att stå vid sitt ord och dra tillbaka vårt stöd till regeringen om inte punkten om marknadshyror lades åt sidan. Första steget mot marknadshyror eller ”fri hyressättning i nyproduktion” hade inte varit möjligt att dra tillbaka om det väl införts. En försvagad hyresgäströrelse hade svårligen kunnat mota bort nästa och nästa steg i införandet av marknadshyror. Sverige hade stått inför ytterligare en kris. Krisen i form av högre hyror, mindre inflytande för hyresgästerna och ökad segregation hade i förlängningen slagit hårdast mot samma människor som burit vårt land genom pandemin, de med de lägsta lönerna och ofta helt samhällsavgörande yrkena.
Det hade också drabbat samma människor som tvingats utstå stor risk för smitta på grund av trångboddhet och bostadsbrist. Jag är glad att frågan nu är borta från bordet. Marknadshyror kommer inte införas och den svenska modellen gäller alltjämt på hyresmarknaden. Det ger möjligheten att nu på allvar diskutera vad som kan göras åt bostadsbristen och de höga hyrorna. Bostaden kan inte behandlas som en handelsvara som vilken som helst. En bostad är en grundläggande rättighet och med det kommer ett politiskt ansvar som inte kan skjutas över på marknaden.
Regeringskrisen hade kunnat undvikas om regeringen och samarbetspartierna hade varit beredda att respektera sitt regeringsunderlag och var gränsen för Vänsterpartiets stöd gick. Att låta hyresgästföreningen förhandla under hot om lagstiftning var aldrig ett alternativ. Nu blev det inte så och situationen har blivit än mer komplicerad. Vänsterpartiet har hela tiden sagt att vi vill ha Stefan Löfven som statsminister om bara frågan om marknadshyror läggs åt sidan. Det är nu gjort.
Vi stödjer Stefan Löfven som statsminister. Vi skulle aldrig stödja en borgerlig regering. Både Centerpartiets och Vänsterpartiets röster behövs för att en rödgrön regering också ska kunna styra, med hjälp av en statsbudget. Vi i Vänsterpartiet erbjuder oss att sätta oss ned och komma överens. Naturligtvis fullt medvetna om att varken vi eller något annat parti kommer helt nöjda ur en sådan förhandling. Miljöpartiet har redan aviserat att de är villiga att förhandla – jag hoppas att också Centerpartiet och Socialdemokraterna kommer till samma slutsats.
Saga Carlgren (V), gruppledare

Nystart krävs för Region Gotlands personalpolitik

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

En av de största utmaningarna i välfärden framöver är hur vi ska få personalen att räcka till för de behov som finns.
Både barn och äldre blir fler och behoven av sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola ökar. Alliansens svar på detta verkar i nuläget vara att omorganisera verksamheter så att vi ska behöva så lite personal som möjligt. Alternativt att privata välfärdsföretag får göra detsamma. Scheman läggs om och arbetssätt förändras för att få ut så mycket som möjligt av varje anställd. Så hoppas man lösa den enorma brist på personal som väntas. Det finns stora risker med det synsättet.
Den största risken är att redan hårt arbetande yrkesgrupper får allt svårare att orka med sina arbeten och att sjukskrivningarna ökar. Det i sin tur riskerar att leda till att allt färre vill utbilda sig till de yrkena. Då har vi fått en nedåtgående spiral där svårigheten att bemanna livsviktig verksamhet inom bland annat äldreomsorg och sjukvård bara blir större.
Vi i Vänsterpartiet anser att vi måste byta synsätt. Ingen verksamhet inom Region Gotland går att bedriva utan personal. Personalen måste få ett mycket större inflytande över hur verksamheterna organiseras och hur scheman läggs. Det tillitsbaserade ledarskapet (vilket är målbilden för Region Gotland) måste i mycket högre utsträckning handla om att ha tillit till att en personalgrupp tillsammans har kunskap om vad som är viktigt i verksamheten och kan lösa nya uppgifter i dialog med sin chef. Förändringar görs bäst med hjälp av personalens kunskap.
Alltför snålt bemannade arbetsplatser leder till ökad stress och risk för sjukskrivningar eller att personal hellre väljer att arbeta för bemanningsföretag som hyrpersonal. För att komma tillrätta med det behövs en högre grundbemanning i våra verksamheter. Utgår planeringen från att några kommer bli sjuka och några kommer vara föräldralediga eller vabba delar av tiden så klarar man i högre grad att täcka upp för varandra i vardagen.
Dessutom behöver vi successivt höja lönerna i flera yrken. Det är inte rimligt att det är så stor löneskillnad mellan de som har de högsta lönerna och de lägsta i samma organisation. I Vänsterpartiets budgetförslag för Region Gotland 2022 satsade vi drygt 24 miljoner på jämställda löner och bristyrken och gjorde dessutom en särskild lönesatsning för de med de lägsta lönerna.
Det är bättre att skapa en organisation där människor vill jobba än en med minsta möjliga personalstyrka.
Saga Carlgren (V)

Socialdemokrater – var går er gräns?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Det är bra att Vänsterpartiets riksdagsgrupp visar att man inte har förtroende för socialdemokrater som bedriver borgerlig politik. Det centrala inom politiken är inte vad man säger utan vad man gör.
Det är lite av historiens ironi att Socialdemokraterna i sin regeringspolitik har förändrats från att driva en rättvis och solidarisk politik och nu i praktiken bedriver Centerpartiets politik. Var går gränsen? Det är helt okej att avskaffa värnskatten och på det viset skänka redan rika ytterligare några miljoner.
Man drar sig inte för att försämra anställningsskyddet där priset främst kommer att få betalas av de med svagast ställning på arbetsmarknaden. Nu öppnar man dessutom för den politik som Centerpartiet drivit länge genom att tilllåta marknadshyror vid nyproduktion. Är det någon som tror att Socialdemokraterna stannar där? När Centerpartiet efter nästa val begär marknadshyror över hela bostadsmarknaden kommer säkert Socialdemokraterna inte att dra sig för att genomföra även denna av Centerpartiets politik.
Var går gränsen socialdemokrater? Berätta det. Vad som behövs är mer av solidaritet inte mindre. Hur länge ska sjuka människor få fortsätta att utförsäkras från sjukförsäkringen? Hur länge ska bostadslösa som inte har råd att köpa en egen bostad få fortsätta att vara bostadslösa?
Hur länge ska arbetslösheten få vara så hög som den är? Hur länge ska segregationen inom svensk skola får fortgå? Hur länge ska privata aktörer inom välfärden få fortsätta att göra vinster som bygger på alltför låg kvalitet och flytta dessa skattemedel till sig själva? Vad är poängen med att marknadsanpassa även hyran och kasta ut den till marknaden?
Jag hoppas att ni inför valet inte bara säger vad ni påstår att ni vill utan att ni också berättar vad av borgerlig politik ni tänker genomföra tillsammans med Centerpartiet. Var går er gräns? När Socialdemokraterna inte själva tycks sätt en gräns är det bra att Vänsterpartiet gör det.
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Hur får vi personalen att räcka.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

En av de största utmaningarna i välfärden framöver är hur vi ska få personalen att räcka till för de behov som finns. Både barn och äldre blir fler och behoven av sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola ökar. Alliansens svar på detta verkar i nuläget vara att omorganisera verksamheter så att vi ska behöva så lite personal som möjligt. Alternativt att privata välfärdsföretag får göra detsamma. Scheman läggs om och arbetssätt förändras för att få ut så mycket som möjligt av varje anställd. Så hoppas man lösa den enorma brist på personal som väntas. Det finns stora risker med det synsättet.

Den största risken är att redan hårt arbetande yrkesgrupper får allt svårare att orka med sina arbeten och att sjukskrivningarna ökar. Det i sin tur riskerar leda till att allt färre vill utbilda sig till de yrkena. Då har vi fått en nedåtgående spiral där svårigheten att bemanna livsviktig verksamhet inom bland annat äldreomsorg och sjukvård bara blir större.

Vi i Vänsterpartiet anser att vi måste byta synsätt. Ingen verksamhet inom Region Gotland går att bedriva utan personal. Personalen måste få ett mycket större inflytande över hur verksamheterna organiseras och hur scheman läggs. Det tillitsbaserade ledarskapet (vilket är målbilden för Region Gotland) måste i mycket högre utsträckning handla om att ha tillit till att en personalgrupp tillsammans har kunskap om vad som är viktigt i verksamheten och kan lösa nya uppgifter i dialog med sin chef. Förändringar görs bäst med hjälp av personalens kunskap.

Alltför snålt bemannade arbetsplatser leder till ökad stress och risk för sjukskrivningar eller att personal hellre väljer att arbeta för bemanningsföretag som hyrpersonal. För att komma tillrätta med det behövs en högre grundbemanning i våra verksamheter. Utgår planeringen från att några kommer bli sjuka och några kommer vara föräldralediga eller vabba delar av tiden så klarar man i högre grad att täcka upp för varandra i vardagen. Dessutom behöver vi successivt höja lönerna i flera yrken. Det är inte rimligt att det är så stor löneskillnad mellan de som har de högsta lönerna och de lägsta i samma organisation. I Vänsterpartiets budgetförslag för Region Gotland 2022 satsar vi drygt 24 miljoner på jämställda löner och bristyrken och gör dessutom en särskild lönesatsning på de med de lägsta lönerna.

Det är bättre att skapa en organisation där människor vill jobba än en med minsta möjliga personalstyrka.

Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet

Besparingar kan komma att kosta

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Det är viktigare för Region Gotland att använda skattepengarna till att förebygga och främja hälsa, än att ha ett stort överskott i budgeten. Vänsterpartiet anser att en god ekonomisk hushållning är en politik som minskar framtida kostnader. Det är att ta ekonomiskt ansvar.
De unga ska ha det bra. När förskola, grundskola och gymnasiet fungerar som de ska kommer fler unga att klara av gymnasieskolan med godkänt resultat och en stark tro på sin egen framtid. Därför föreslår Vänsterpartiet att budgeten för 2022 för Region Gotland bland annat ska innehålla:
● Inga besparingar eller effektiviseringar som är riktade mot skolan.
● Fem miljoner mer till förskolan för att kunna minska antalet barn i grupperna.
● Fyra miljoner mer till barn- och elevhälsan.
● Mer pengar till resursskolan. Där ges elever med extra stort behov av specialundervisning chansen att klara skolan.
● Mer pengar till arbete med barn med hög skolfrånvaro.
● Två miljoner till kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga. Bland annat stöd till fritidsbanken.
Ju bättre förutsättningar vi ger alla barn och ungdomar desto tryggare blir det för oss alla på Gotland.
Jennie Jarve (V),
Barn och utbildningsnämnden
Victoria Öjefors Quinn (V), Gymnasie och Vuxenutbildningsnämnden Jörgen Benzler (V), socialnämnden

Vi kan inte spara oss ur en välfärdskris

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Det senaste året har vi påmints om hur viktigt det är att välfärden fungerar både i kris och till vardags.
Pandemin har synliggjort brister som funnits länge. Arbetsvillkor och löner inom många av våra viktigaste yrkesgrupper matchar inte ansvaret som ligger på sjuksköterskor, undersköterskor eller pedagoger. Vården och omsorgen har alltför länge styrts av sökandet efter kostnadsminskningar. Det har fått stora konsekvenser under pandemin. På Gotland har vi på flera sätt klarat oss bättre men brister finns även här.
Under många år har vi kämpat med att finansiera den sjukvård och äldreomsorg som behövs på Gotland. Vi har varit överens över partigränser om att staten måste ta ett större ansvar för de merkostnader vi har för att bedriva vård på en ö. I väntan på det har vi varit tvungna att flytta stora summor till sjukvård och äldreomsorg från framför allt skola och förskola. Det går inte längre.
Under pandemin har rikspartierna varit överens om att satsa mer på vård och äldreomsorg. Bland annat har Vänsterpartiet pressat fram stora satsningar utöver det som regeringen beslutat. Det är bra och borde innebära fler anställda inom sjukvård och äldreomsorg.
Tyvärr är alla satsningar hittills för kortsiktiga. Behoven i vården och omsorgen försvinner inte med pandemin. Dessutom väljer alliansen på Gotland att lägga en budget med över 100 miljoner kronor i överskott. De pengarna behövs i verksamheterna. De verkliga behoven i vården, äldreomsorgen, skolan och förskolan är större. Det kan verka ansvarsfullt att ha en buffert i kristid – men den bästa buffert vi kan ha är en välfärd som kan ge det stöd behövs och att personalen i välfärden orkar jobba även efter krisen.
Vänsterpartiets budget för 2022 utgår ifrån att vi måste investera nu för att få en bättre framtid. Varje barn som inte får en bra skolgång riskerar utanförskap. Det är en skuld i mänskligt lidande men också i pengar som är mycket större än kostnaden för förebyggande insatser. Det är de barn som har störst behov som drabbas hårdast av alliansens besparingar.
Det går inte att spara sig ur en kris som förvärrats av en underfinansierad välfärd. För att klara nästa kris bättre måste regeringen och de andra partierna sluta att bara prata om en bättre sjukvård, skola och äldreomsorg. De måste också agera – sluta prioritera skattesänkningar för redan rika och lägga pengarna på en stark välfärd. Först då är det möjligt att ha en större buffert i Region Gotlands budget.
Saga Carlgren (V)

Mäns våld mot kvinnor måste upphöra

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Våld i nära relationer, inte minst mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. De otäcka händelser där kvinnor misshandlas och ibland dödas av män de lever med eller har levt med måste upphöra.
Vi tar starkt avstånd från de män som misshandlar och/eller begränsar och kontrollerar kvinnors liv. Dessa gärningar är helt oacceptabla. Vi är män och representerar olika politiska partier och är ledamöter i socialnämndens arbetsutskott på Gotland. Vi ser tyvärr alltför ofta i vårt politiska arbete konsekvenserna av vad våld i nära relationer för med sig. Våldet ger upphov till ett fysiskt och psykiskt lidande för såväl den slagne som för de barn som bevittnar eller själva utsätts för våld.
Ska Gotland komma till rätta med den växande psykiska ohälsan är ett förebyggande arbete mot våld viktigt. Där behöver vi alla på Gotland hjälpa till och vi alla, inte minst vi gotländska män, har ett stort ansvar att se signaler, agera och förebygga. Vi män behöver bli bättre på att prata med andra män om varför våld är fel.
Inför regionfullmäktiges beslut om budget senare i år har vi gemensamt i socialnämnden på förvaltningens initiativ föreslagit att 2,6 miljoner kronor ska tillföras socialförvaltningens arbete med att utveckla arbetet mot våld i nära relationer. Vår förhoppning är att vårt förslag ska ha möjlighet att bli verklighet och då bidra i arbetet mot våld i nära relationer här på Gotland.
Rolf Öström (M) Johan Malmros (C) Håkan Ericsson (S) Jörgen Benzler (V) (Initiativet till insändare kom från Jörgen.)

Vem ska servera mat och diska i skolorna?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Som anställd inom Region Gotland, på förskola, har jag tankar kring föreslagna åtgärder för effektivisering inom måltidsverksamheten.
Underlag till beslut av externt konsultföretag föreslår färre tillagningskök samt att Strandgärdets kök ska leverera kyld mat för främst äldreomsorgen. Antalet tillagningskök och mottagningskök kommer att minska i skola/förskola. Dessa görs om till serveringskök, där ingen mat ska tillagas, utan varm eller kall mat tas emot från tillagningsköken. Förslagen kan spara mellan 15 och 30 miljoner kronor. Störst besparingen sker via minskning av cirka 30 tjänster.
Dagsläget, gällande slutberedning, förberedelser och efterarbete i samband med servering av måltider i förskolan, beskriver, utbildnings- och Arbetslivsförvaltningen (UAF): ”Omfattning hur mycket tid varje förskoleavdelning lägger i köket idag. I snitt har varje förskoleavdelning en kökspersonal som lägger 1 timme per dag. På Gotland har vi 40 förskolor som tillsammans har 141 avdelningar. I snitt tjänar varje pedagog/kökspersonal 500 kr/timme”.
I de förändringsförslag som lämnas är det cirka 40 förskolor som kommer att ha serveringskök, där det inte kommer att finnas någon som gör de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av avlönad kökspersonal.
Så ser det redan i dag ut på den förskola där jag arbetar, allt köksarbete från när uppvärmd måltid kommer till förskolan, tills avsköljda värmekantiner körs åter till tillagningsköket, utförs av förskolepersonal.
Inget i konsultrapporten säger hur eller av vem varmhållning till tallrik ska se ut på förskola/skola, men i en anmärkning i tabell över kostnader fördelat på personal, livsmedel, fastighet och transporter, uttrycks: ”I personalkostnader ingår inte bemanning på avdelningar i serveringsköken i samband med iordningsställande och servering”.
Eva Bofrides ledare GT 210409 : ”Att om någon befarar att lärare eller annan pedagogisk personal skall behöva färdigställa och servera mat på de enheter där man inte kommer att ha tilllagningskök, och detta är en reell faktor man spelar med i utredningen så behöver den strykas.”
Även Eva Nypelius är övertygad om att ingen lärare ska börja servera mat, GT 210409.
Jag skulle gärna vilja ta del av vad ovanstående tankar grundas på.
För i dag i förskolan är det redan så, som förnekas ska ske i både förskola och skola. Så vem ska då servera maten i skolan och förskola, utan kostnad, efter att besparingen är uppnådd?
Lasse Åkerlund,
Vänsterpartiet Gotland

Remissvar togs inte upp i nämnden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Sedan 2015 har vi på Gotland tagit emot många unga som, inte sällan ensamma, flytt från fattigdom, krig och konflikter.
Gotlänningar har öppnat sina hem och engagemanget bland privatpersoner och civilsamhälle har varit stort. Många av de som kommit har nu en stark anknytning till ön. De har utbildat sig i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen.
Flertalet har gjort stora insatser i vår gemensamma välfärd. Ett medvetet arbetssätt bland arbetsgivare krävs nu, för att ta tillvara dessa potentiella medarbetare även framöver. Bland annat inom den äldreomsorg som i pandemins spår behöver alla personella resurser som går att uppbringa.
År 2018 började den så kallade gymnasielagen att gälla. Bestämmelserna skapade en möjlighet för unga asylsökande att få uppehållstillstånd för att kunna gå färdigt en gymnasieutbildning – och därefter söka arbete. Den som klarat sin utbildning och fått en fast anställning inom sex månader efter avslutade studier har haft möjlighet att få permanent uppehållstillstånd.
Nu föreslås att tiden man har på sig för att få en fast anställning ska förlängas från sex till tolv månader. Helt rimligt, då det är svårt för vilka unga som helst att få en tillsvidareanställning inom ett halvår. Redan utan den pandemi som nu råder.
Om Moderaternas Andreas Unger får bestämma, blir det dock ingen sådan förändring av gymnasielagen. Han har i egenskap av ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skickat ett remissvar där han fastslår som Region Gotlands ståndpunkt att det är tillräckligt ansträngande att ta emot asylsökanden utifrån humanitär skyddsgrund.
Remissvaret ifråga har varken behandlats av nämnden eller dess arbetsutskott. Detta försvarar Unger med att svarstiden var väldigt kort. Det må så vara, men att sammankalla ett extra nämndsammanträde i digital tappning, behöver inte ta så många dagar i anspråk. Demokratin måste ha sin gång – även när det gäller principiellt viktiga remisser med kort svarstid.
Vänsterpartiet har motionerat om att Region Gotland tillsammans med berörda fackförbund ska arbeta för att möjliggöra längre anställningar av personer som omfattas av gymnasielagen. Det ska kunna vara anställningar inom såväl förvaltningar som regionägda bolag. Våra nya gotlänningar är en värdefull resurs som vill och kan göra nytta i exempelvis välfärden. Den välfärd som nu – och under lång tid framöver, behöver alla resurser som står till buds.
Victoria Öjefors Quinn (V)