Skip to main content

Halverade biljettpriser gynnar både människor och klimat

Just nu ökar priserna på många saker som är viktiga i människors vardag. Priset på el, drivmedel och livsmedel är några exempel där prishöjningar drabbar många hushåll. Oro över kriget blandas med en oro för ökade levnadsomkostnader.  Alla partier har lyft bensin- och dieselpriset som en viktig fråga, vilket det också är. Många gotlänningar är beroende av bilen och har ännu inte haft reell möjlighet att byta till ett miljövänligare drivmedel. Alla de kan inte byta bilen mot kollektivtrafik. För det behövs en kraftig utbyggnad och ändå skulle många behöva bil för sina transporter. Många som idag åker bil skulle dock, särskilt med en kostnadssänkning, kunna välja kollektivtrafik och på så sätt minska sina utgifter för bensin och diesel. Även de som åker buss eller färdtjänst redan behöver ekonomiska lättnader på grund av exempelvis höjda matpriser.

Vänsterpartiets långsiktiga mål är en avgiftsfri kollektivtrafik i hela Sverige. Utifrån den situation som råder, vill vi till att börja med, se halverade biljettpriser inom all kollektivtrafik i landet i ett halvår. Det har Vänsterpartiet föreslagit i riksdagen. På det sättet skulle många människor få mer pengar kvar i plånboken och möjligheterna att förflytta sig blir därmed mer jämlika. Samtidigt skulle ett ökat användande av kollektivtrafiken bidra till den klimatomställning som är nödvändig – även i oroliga tider.

I väntan på att förslaget förverkligas nationellt behöver Gotland gå före och visa vägen. Därför har vi i Vänsterpartiet genom ett nämndinitiativ i regionstyrelsen föreslagit att biljettpriserna inom kollektivtrafiken och färdtjänsten på Gotland, halveras under tre månader. Regionstyrelsen beslutade att skicka frågan till tekniska nämnden för vidare beredning. Vår förhoppning är att politikerna i tekniska nämnden ser vikten av att locka fler att åka kollektivt och samtidigt sänka kostnaderna för hushåll som drabbas hårt av kostnadsökningar. Förslaget bör genomföras snarast.

Saga Carlgren och Thomas Gustafson Vänsterpartiet

V: Dåligt beslut

Attendo Terra Nova fick två år till att bedriva äldreomsorg som vi gotlänningar betalar med våra skattepengar för. Det var ett dåligt beslut av de borgerliga partierna med tanke på de brister som uppdagats samt Attendos ovilja att snabbt komma till rätta med problemen.
Det är bättre att Region Gotland själv tar över driften så snart som möjligt. Det föreslog Vänsterpartiet på socialnämndens sammanträde men vi fick inget stöd.
Tyvärr påverkar det som hänt på Terra Nova hela den gotländska äldreomsorgen, förtroendet riskerar att minska. Det är tråkigt då vi vet att mycket görs bra av kompetent personal. Vänsterpartiet tror att än mer fokus på vård och mer tid till samtal och stöd enklast går att åstadkomma i offentligt driven vård då alla nya resurser går till verksamheten och inga pengar till vinster.

Människans behov måste alltid sättas före vinsten

Varje samhälle har sina principer, institutioner och lagar.
Jag skriver detta efter att ha inspirerats av Nina Björks senaste bok ”Om man älskar frihet – tankar kring det politiska” och vill säga några ord om människan, hennes fria val och grundläggande behov.
Varje samhälle har sina principer, institutioner och lagar. Ett samhälles system bestämmer vilka ramar och regler vi individer har att hålla oss till och rätta oss efter. Dessa ramar är oftast mer begränsande för våra fria val än vad vi vill se och erkänna. Vi vill gärna tro att våra livsval är våra alldeles egna. Den liberala idén bygger på den tanken – att vi alla gör våra egna, fria individuella val.
Men det är det politiska systemet, som grundlägger och formar ramarna som sätter gränserna för människans möjlighet till egna val. De senaste 30 åren har politiken genom att avreglera allt fler vitala områden och institutioner från allmännyttan till den fria marknaden, sett till att den största gränssättaren för människans fria val blivit den privata ekonomin. Samtidigt har glappet mellan den rika och den ekonomiskt svaga befolkningen ökat drastiskt under samma period.
Det är den nyliberala politiken som lett oss hit; homo economicus – den ekonomiska människan, i motsats homo politicus – den demokratiska människan.
Hur olika vi än är som individer på jorden, så har vi alla oavsett geografi, kultur, religion etcetera några gemensamma basala behov för vår existens: Människan behöver mat och vatten, bostad, kläder på kroppen, vård och omsorg vid sjukdom och skada, utbildning för att förstå världen och kärlek för att känna tillit.
Detta behöver människan för att överleva och leva ett värdigt och tryggt liv på jorden.
Sverige och de flesta nationer har erkänt detta genom att ratificera FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter. Det är ett politiskt beslut. Att då överlåta uppgiften att tillgodose grundläggande mänskliga behov till den ”fria marknaden”, är att motsäga den egna utsagan om alla människors lika värde.
”Människan får aldrig finnas till för ekonomins skull, utan ekonomin ska alltid finnas till för människan” säger Nina Björk. (Vad är mål och vad är medel för att nå mål?).
Människan har behov – marknadsekonomin kräver vinst.
Därför är dessa grundläggande mänskliga behov alltför värdefulla för att överlåtas till en marknad, som har som främsta uppgift att generera ekonomisk vinst framför att tillgodose mänskliga behov.
En glad, frisk och trygg människa är ur samhälleligt perspektiv alltid mycket billigare än den motsatta.

Äldreomsorgen ska fokusera på kvalitet

Hur motiverar alliansen fortsatt upphandling av äldreomsorg med lägsta pris som huvudkriterium?
Vi är många som reagerat starkt på rapporterna om missförhållanden på Attendos särskilda boende i Terra nova. Vi är också många som följt personalens och de anhörigas oro för verksamheterna i Hemse som nyligen tagits över av Attendo. Detta samtidigt som allt fler fått upp ögonen för bristerna i äldreomsorgen i och med pandemin.
Min förhoppning har varit att politiker i alla läger skulle komma ihåg hur utsatt äldreomsorgen var under pandemin och börja rätta till felen och värdera verksamheten, de boende och personalen högre. En period kunde de flesta partier komma överens om att äldreomsorgen behövde mer resurser och personalen bättre förutsättningar.
Nu verkar dock alliansen på Gotland glömt sina utfästelser. Att år efter år upphandla äldreomsorg med lägsta pris som avgörande faktor förutom de grundläggande kvalitetskraven har skapat en situation där verksamheterna pressas att leverera till allt lägre pris. Även de kommunala boendena påverkas eftersom jämförelser görs med de privata.
Är det inte bra då, att få samma verksamhet till lägre pris? Den senaste tidens oroväckande vittnesmål säger snarare att vi får det vi betalar för. I den här typen av verksamhet finns inte så mycket att spara på förutom personal, mat och lokalkostnader. Det är alla saker som påverkar livskvaliteten för de boende. Personalen gör sitt bästa med de förutsättningar de har. Brist på personal skapar i bästa fall sämre möjligheter för de boende att styra sina dagar och i sämsta fall den typen av missförhållanden som rapporteras i Attendos egen avvikelserapportering.
Sverigedemokraterna, som själva ofta påstår sig värna äldres behov, har lagt sig platt och röstat med alliansen utan försök att påverka.
Jag tror de flesta är överens om att äldreomsorgen måste värderas högre. Trots det fortsätter alliansen med moderaten Rolf Öström i spetsen att upphandla äldreomsorg med lägsta pris som avgörande kriterium. På vilket sätt förbättrar detta gotländsk äldreomsorg?
Vi i Vänsterpartiet vill att Region Gotland ska ta över driften av de boenden vi har entreprenadavtal med. Det skulle göra det lättare att besluta om successiva förbättringar i verksamheterna. Gotländsk äldreomsorg behöver få fokusera på kvalitet och livsglädje för de boende – låt oss skapa förutsättningar för det.

Svårt att förstå resonemanget

Lotta Israelsson, HR-direktör, skriver i sitt insändarsvar angående hållbara scheman att ”Möjligheterna att anställa medarbetare inom vård och omsorg blir alltmer utmanande, vilket gör att det arbetet är högprioriterat inom Region Gotland.”
Detta måste väl innebära att det är av största vikt att regionen lyckas behålla den personal man har anställd i dag?
Lotta skriver vidare att ”strategisk hållbar bemanning har med ekonomi att göra, men i första hand handlar det om att utgå från verksamhetens behov och dem vi är till för.” Menar du att medarbetare som under många år arbetat enligt önskescheman, gått på fasta schemarader eller andra schemalösningar inte har haft verksamhetens behov för ögonen? Det är väl även att underkänna alla chefers förmåga att leda och styra?
Jag hävdar att verksamhetens behov och bra scheman för personalen går att kombinera och är en förutsättning för hållbar bemanning. Om regionen vill vara en attraktiv arbetsgivare, kunna behålla och nyrekrytera personal måste arbetsliv och familjeliv gå att förena. För att klara bemanningen inom vård och omsorg i dag och i framtiden måste Region Gotland erbjuda scheman där småbarnsföräldrar och ensamstående föräldrar kan jobba.
Att ha medarbetare som inte orkar leder oftast till sjukskrivning, vilket går ut över bemanningen i verksamheten. För att motverka arbetsmiljörelaterade sjukskrivningar är det nödvändigt att lyssna på medarbetarna och ge dem inflytande.
Är det så stora ekonomiska vinster i de verksamheter där hållbar bemanning har införts, så den schemamodellen måste fortsätta? Bra om det kan redovisas för oss skattebetalare hur stor vinst varje verksamhet gjort på dessa schemaförändringar.
Om skattepengar går till vård och omsorg om gamla, sjuka, personer med funktionsnedsättningar och barn, då är vi många som är beredda att betala skatt, till och med mer i skatt.
Förbättra arbetsvillkoren och ge personal inom vård och omsorg en bra arbetsmiljö nu!

Hållbara scheman är ohållbart!

Nu fick jag äntligen höra det direkt från en HR-specialist på Region Gotland, att det som tidigare hette Hälsoschema, men nu ändrats till att kallas strategisk hållbar bemanning har med ekonomi att göra. Det blev tydligt när vi från medarbetarhåll har en önskan om att förlänga nattpassen igen. Dels för att vi är så mycket tröttare på grund av fler pass men också för att kvällspassens senareläggning till 22:00 är otroligt slitsamt.
Den borttagna timmen på varje nattpass gör att varje medarbetare får arbeta fler nattpass eller ta en eller flera extra dag och kvällspass vid rotationsschema för att få ihop sin arbetstid.

Strategisk hållbar schemaläggning handlar om att få ut mer av varje anställd för samma pengar. Vi har färre lediga dagar än tidigare. Schemat är slimmat till att bara uppfylla lagstadgade krav. Det finns inte längre det lilla extra i återhämtning eller individuella anpassningar.
Det som vid införandet sas inte hade något med ekonomi att göra utan enbart var för personalens hälsa. Visar sig nu vara det vi många medarbetare hävdat hela tiden ohälsosamt och bara ett sätt att tro sig spara pengar. I längden ser vi med oro på att personal kommer sluta, bli sjuka och vantrivas på jobbet, vilket också kommer bli mer kostsamt. Resultatet är sämre arbetsmiljö och sämre ekonomi.

Med tanke på vad som sker på intensivvårdsavdelningen där sjuksköterskor nu säger upp sig på grund av schema. Så är det dags för styrande politiker och tjänstemän att fundera över hur Region Gotland skall vara en attraktiv arbetsgivare. Det finns inte längre oändligt med medarbetare att anställa i vård och omsorg och varje medarbetare behöver behållas och nya rekryteras.
Stoppa hållbar schemaläggning nu och lyssna på medarbetarna i vård och omsorgsarbete på Gotland!

V: Attendos äldreomsorg – nej tack

Det är oacceptabelt det som skett på äldreboendet på Terra Nova. Våra äldre som är så pass sköra att de behöver tas omhand och leva på ett särskilt boende ska veta att de tas om hand på ett bra vis.
Tyvärr är det inte bara en tillfällighet att det blir som det blir. Enligt Vänsterpartiets uppfattning beror det på att flera av våra äldreboenden, däribland Terra Nova och boendena i Hemse, har upphandlats med lägsta pris som måttstock. Från de politiker, både borgerliga och socialdemokratiska, som beslutat att genomföra dessa upphandlingar har vi under åren fått höra att kvalitetskraven i avtalen garanterar kvaliteten. Exemplet Terra Nova visar att det inte stämmer. Det yttersta ansvaret för den nu aktuella situationen på Terra Nova ligger hos dessa politiker.
När lägsta pris är det som bestämmer tar man sakta steg för steg mot en verksamhet som bemannas med allt färre medarbetare, med lägre utbildning och stora risker för brister i omsorgen som en följd av detta. Den negativa spiralen behöver brytas.
Vänsterpartiet tror att Region Gotland i dag behöver driva verksamheten själv och efterhand ta över driften från de vi nu har entreprenadavtal med. Då kan politiker i socialnämnden och förvaltningen själva enklare styra över utvecklingen. Då kan man från en dag till en annan ändra på det man inte är nöjd med.
Vill man anställa fler kan man själv besluta det. Vill man öka kompetensen hos medarbetarna beslutar man det när man vill. Vill man stärka de medicinska insatserna är det betydligt enklare att göra det om man själv styr verksamheten än om man är beroende av ett avtal som skrevs för några år sedan och som i praktiken försvårar för politiker i nämnden att driva igenom förändringar.
Det är val i september. Då finns chansen för gotlänningarna att via valurnan berätta för beslutsfattarna hur man vill att vår äldreomsorg ska vara.

Sälj inte ut alla studentlägenheter

Det är ingen liten affär att sälja 200 lägenheter.
Häromveckan informerades regionstyrelsens arbetsutskott om planer Gotlandshem har för att sälja en väsentlig del av sitt bestånd av studentbostäder. Det finns i våra ögon flera problem med dessa planer. Det första är att man tänker sig, med allianspartiernas tysta medgivande, att ta beslutet i styrelsen utan att först ta upp det i regionfullmäktige. Vi anser att det bryter mot antaget ägardirektiv. Där står att större försäljningar ska godkännas av fullmäktige.
Man försöker hävda att 200 studentlägenheter är en liten del av Gotlandshems totala antal lägenheter. Men det är ingen liten affär, små affärer räknas inte i hundratals lägenheter. Att sälja dem utan beslut i fullmäktige vore ett tydligt avsteg från antaget ägardirektiv.
Om man säljer majoriteten av sina studentlägenheter kommer man att få svårt att uppfylla andra delar av ägardirektivet. I direktivets § 2 står nämligen bland annat att man särskilt ska uppmärksamma bostadsförsörjningen för studenter inom det egna beståndet. Om man säljer av studentlägenheterna kommer det bli svårt att uppfylla det.
Ett tredje problem med planerna på storskalig försäljning av studentbostäder är att gotlänningarnas möjlighet att påverka hyresmarknaden för studentbostäder minskar. Vänsterpartiet anser att det offentliga har ett stort ansvar för bostadsförsörjningen i stort och även för bostadsförsörjningen för studenter.
Ett allmännyttigt bostadsbolag är gotlänningarnas och dess förtroendevaldas bästa verktyg för att tillgodose behoven av hyresbostäder för olika grupper. Om Gotlandshem säljer sitt bestånd av hyresbostäder för studenter och inte längre har ett uppdrag att tillgodose behoven inom den gruppen blir studenternas behov av bostäder ett privat affärsintresse och långt mycket svårare för gotlänningarna att påverka.
Värdet av att Gotlandshem sätter någon sorts standard för vad ett studentbostadskontrakt innebär och möjligheten att påverka det tycker vi är viktigare än möjliga stordriftsfördelar genom en eller flera privata aktörer. Vi i Vänsterpartiet anser att Gotlandshem bör utveckla sitt arbete med studentbostäder och att Region Gotland som ägare bör förtydliga uppdraget kring detta.
Vi hoppas också att det här inte är början till en trend, där bolaget bit för bit vill minska eller helt friskriva sig ansvar för olika typer av ”kategoriboenden”. Vi vill inte se en situation där till exempel kvoten och därmed ansvaret för lägenheter ”för sociala förturer” minskas genom ytterligare försäljningar.
Saga Carlgren (V), regionstyrelsen Thomas Gustafsson (V),

Arbetsliv med strategisk bemanning som håller

Att få ihop arbetsliv och familjeliv är nästan som ett äktenskap, båda är helt beroende av varandra för att vi ska ha ett fungerande samhälle.
När man väljer ett yrke inom vård och omsorg eller annat arbete som innebär att man arbetar schemalagt, kvällar, nätter och helger betyder det att man i samma utsträckning missar umgänget med sin familj när de är lediga från skola och arbete.
För Vänsterpartiet är det viktigt att arbetstiderna förläggs så att man ändå får så mycket regelbunden tid med familj och barn som möjligt.
Vi ser i dag att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Osäkerheten över att få vardagen att gå ihop tror jag är en stor del i det.
Vår hjärna fungerar så att om vi hela tiden lever i en osäkerhet och ständigt måste planera för till exempel hämtning av barn på förskolan utifrån alltför oregelbundna arbetsscheman med rotation det vill säga jobbar både dag och natt, kan vår hjärna uppleva att vi är i fara. Har människan den känslan under längre tid så blir vi stressade och risken för psykisk ohälsa ökar.
När scheman skapas så utgår man naturligtvis från verksamhetens behov för att uppnå verksamhetens mål. Verksamhetens största behov är engagerad och motiverad personal som är fokuserad på arbetsuppgifterna. Det är de som arbetar i verksamheten som bäst vet hur behovet av insatser ser ut under dygnet.
När ett arbetsschema läggs måste man även ta hänsyn till barnperspektivet. Barn har olika behov i olika åldrar, när barnen är riktigt små så är det fint att den person som lägger barnet också finns där på morgonen. När barnen blir lite större är det viktigt att de vet vem som hämtar på förskolan eller vem som tar emot hemma, när barnen kommer i tonåren så är det andra behov men nog så viktigt. Barn och unga behöver känna att hemmet är en trygg plats dit de alltid ska längta och veta vem som finns där. Detta är viktiga aspekter att väga in när arbetsscheman läggs.
Vänsterpartiet anser att det krävs nära samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare för att skapa bra arbetsscheman som ger förutsättningar för ett harmoniskt familjeliv och en bra fungerande arbetsplats. Finns det samspelet så stannar man kvar längre på sin arbetsplats.
Den här insändaren handlar mest om barnperspektivet. Man skulle också kunna skriva en ur klimatperspektivet (mer utsläpp) och landsbygdsperspektivet (mer resekostnad) eftersom denna typ av schemaläggning ofta innebär flera arbetspass för arbetstagaren.

Kulturlivet behövs också i skolan

Teater, dans, konstverk, litteratur film och musik. Ett levande kulturliv stärker och enar oss människor. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att konst och kultur ska finnas och kunna upplevas i alla delar av samhället. Inte minst i skolan.
Pandemin har i snart två års tid satt spår i det gotländska samhället. Det drabbar såväl vuxna som barn och unga. Professionella kulturutövare har drabbats hårt av pandemin och alla restriktioner. Jobben har bokstavligt talat försvunnit framför deras ögon. Många har fått allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Barn och unga har i sin tur drabbats av nya förhållningsregler, som begränsat deras fritidsaktiviteter och möjlighet till kulturella upplevelser.
Vänsterpartiet vill se fler professionella kulturutövare på våra skolor och förskolor. Vem kan bättre gestalta, visa och inspirera barn och ungdomar, än musikern, konstnären eller skådespelaren? Att kontinuerligt engagera professionella kulturutövare i förskolan och skolan skulle ge arbetstillfällen för många av dem som drabbats av alla nedstängningar och ge ett unikt mervärde för barn och ungdomar. Många barn och unga får aldrig möjlighet att möta professionell kultur på sin fritid. Då skolan är obligatorisk så kommer detta att särskilt gynna unga i socioekonomiskt svaga familjer. Ett demokratiskt förslag!
Vänsterpartiet vill ha ett samhälle där allt är möjligt, oavsett hur dina uppväxtvillkor ser ut. Vi vet att den som möter kulturutövande tidigt i livet lättare utvecklar och bevarar kreativa intressen även i vuxen ålder. I många konstnärliga utbildningar är socioekonomiskt svaga grupper underrepresenterade. Med fler kulturaktiviteter för alla barn och unga kan denna trend på sikt vändas. På så sätt kan kulturlivet bli ännu rikare och samhället mer jämlikt.

Egenregi ökar möjligheten för en bättre äldreomsorg

Angelica Dunstrand efterlyser i en insändare (GT 7/1) vad politiker på Gotland vill göra för att lyfta och satsa på äldreomsorgen.

Jag vill berätta hur Vänsterpartiet ser på frågan.
Det görs mycket bra i äldreomsorgen på Gotland. Det finns många medarbetare, likt Angelica, som gör ett bra arbete. Det här måste vara utgångspunkten för den utveckling vi vill se. Vi kan inte bygga en förändrad äldreomsorg på något annat än den personal vi har och den erfarenhet och kunskap som finns där.
Med den bakgrunden är det olyckligt det beslut M-CKD-SD tog om att privatisera äldreboendena i Hemse. Där har, som Angelica visar, personalneddragningar skett. Det gör det svårare för den kvarvarande personalstyrkan att utveckla arbetet. Att genomföra denna förändring mitt under en pandemi var dålig politik. Vem kommer att vilja arbeta i detta viktiga och många gånger roliga arbete i framtiden?
Här följer några punkter Vänsterpartiet tycker är viktiga när vi vill utveckla äldreomsorgen:
Fler anställda och en kontinuerlig kompetensutveckling hos all personal behövs. Det möjliggör högre kompetens i de vårdande inslagen i de särskilda boendena, att mer tid för aktiviteter och samtal finns vilket tillsammans stärker det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Antal timanställd personal ska minska och fler ska ha fast anställning. Cheferna ska ha kunskap, vilja och förutsättningar att leda arbetet och bidra till utveckling.
I hemtjänsten ska det finnas ett större utrymme än i dag för olika typer av aktiviteter och samtal.
Fler träffpunkter ska skapas där Region Gotland antingen själv driver verksamheten eller hjälper till med finansiering där alla äldre ges möjlighet till gemenskap, kultur och rörelse. Att jobba med det friska hos oss alla är en bra investering både för oss själva och för samhället.
Vänsterpartiet vill också att Region Gotland tar fram en plan för hur man på ett bra, tryggt och genomtänkt sätt kan ta tillbaka driften av de upphandlade äldreboendena på Gotland. Med egen drift ökar möjligheten för oss politiker att erbjuda goda arbetsvillkor och steg för steg göra livet bättre för de av oss som har behov av äldreomsorgen.
Dock gäller det att komma ihåg att Region Gotland själv har svårt att finansiera allt detta. I riksdagen driver Vänsterpartiet en ekonomisk politik som ger mer av våra skatter till kommunerna och regionernas arbete med välfärd. Politiken hänger ihop, utan mer pengar från staten kommer utvecklingen av äldreomsorgen att försvåras.

Visa respekt för äldre

Äldreomsorgen debatteras flitigt på Gotland. Socialnämndens ordförande Rolf Öström avvisar kritiken mot privatiseringen av äldreboendena i Hemse med att de boende generellt på alla särskilda boenden på Gotland är nöjdare än i riket som helhet.
Så är det och det är jag glad för även om jag önskar att medarbetarna hade än bättre förutsättningar att ge de äldre bättre omsorg. Men, nu handlar ju inte den aktuella diskussionen om det. Debatten handlar om hur det har blivit i Hemse och varför det är som det är just där.
Att privatisera till lägsta pris mitt i pandemin var olyckligt. Jag som ledamot i socialnämnden motsatte mig det och ville behålla boendena i regionenens egen drift.

Äldreomsorgen ska bli bättre inte sämre

I Gotlands Allehanda lördagen den 13 november publicerades en artikel som beskriver hur några anställda upplever förändringen på Iliansgårdens demensboende i Hemse efter att Attendo tagit över verksamheten från Region Gotland.
Det är tråkigt att behöva läsa om minskningar i personalstyrkan som gjorts och att personal och anhöriga upplever en tydlig försämring mot hur det var när Region Gotland bedrev verksamheten. Det är inte bra. Erfarenheterna från åren med covid har visat på brister inom äldreomsorgen. Att då, mitt under en pandemi, besluta om och genomföra denna privatisering tyder inte på tillräcklig klokskap hos de borgerliga politikerna som tillsammans med SD beslutade om detta.
När beslut fattades föreslog Vänsterpartiet att verksamheten skulle fortsätta bedrivas av Region Gotland. Men, de borgerliga och SD lyssnade inte. Vi föreslog därefter att man borde invänta pandemin och resultaten därifrån innan man gör så stora förändringar. Man lyssnade inte.
Då föreslog Vänsterpartiet att när ni nu ändå privatiserar, trots att vi inte ville det, låt det då inte bara vara det billigaste alternativet som väljs utan låt även annat som personalbemanning, utbildning, förebyggande och hälsofrämjande arbetsmoment vara vägledande vid beslutet. Det borde ha varit en utövare som har andra ambitioner än att göra det så billigt som möjligt som fick driften av Iliansgården. Men, de borgerliga och SD avvisade detta.
Den verklighet som nu visar sig på Iliansgården har Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna det politiska ansvaret för. För dem var det viktigare att spara fem miljoner kronor än att försäkra sig om god kvalitet.

Vänsterpartiet har fokus på framtiden

Vi i Vänsterpartiet på Gotland har lämnat in vårt höstbudgetförslag för Region Gotland 2022.
Region Gotlands ekonomi ser ut att bli bättre än väntat det närmsta året. Det beror på att vi blir fler gotlänningar, att den svenska ekonomin går bättre än väntat och att statsbidragen väntas öka. Det ger möjlighet att satsa på viktiga verksamheter och sådant som vi vet bygger vårt samhälle starkare för framtiden.
I vårt budgetförslag har vi fokus på framtiden genom satsningar på barn och unga, på klimatarbete, på kulturen, på vuxenutbildning och på att höja de lägsta lönerna. Tyvärr tar alliansen inte vara på den här möjligheten. Det är bra att man lyssnat på oss och många andra som ropat efter satsningar på skolan och på bostadsbyggande exempelvis men fortfarande är den viktigaste prioriteringen i budgetförslagen från alliansen, och övriga partier, stora överskott.
Hade den ekonomiska politiken i Sverige givit bättre förutsättningar i vården, äldreomsorgen, skolan med mera så hade vi också kunnat motivera större överskott för att finansiera framtida investeringar utan att behöva låna. Så är det inte i dag. Så länge välfärden bygger på att medarbetarna arbetar lite mer än de orkar hela tiden, så länge äldreboenden läggs ut på privata företag för att spara pengar, så länge personalen i förskola och skola ser barns behov utan att kunna tillgodose dem på grund av bristande resurser, så länge det inte finns pengar till det nödvändiga klimatarbetet – har Region Gotland inte råd att prioritera överskott framför verksamhet.
Med Vänsterpartiets budget har den gotländska välfärden runt 70 miljoner kronor mer att lägga på verksamheter som exempelvis förebyggande insatser för barn och unga, på arbetsmarknadsinsatser och utbildning för vuxna, på LSS, på bättre färdtjänst, på förstärkningar inom primärvården, elevhälsan och mindre barngrupper i förskolan. Med alliansens och Socialdemokraternas budgetar prioriteras istället överskott.
Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och främjande arbetssätt. Kan vi förbygga ohälsa och arbetslöshet har vi vunnit mycket, i livskvalitet och hälsa förstås, men också ekonomiskt. Det synsättet behöver prägla också klimatarbetet. De insatser vi gör i dag är nödvändiga för att förhindra klimatkatastrof och minskar behovet av långt dyrare åtgärder på sikt.
Vi vet att det vi gör i dag påverkar hur framtiden blir. Vänsterpartiets budget fokuserar på sådant som gör framtiden ljusare.

Kom ihåg Kristallnatten den 9 november

Under den nazistiska regimen i Tyskland genomfördes folkmord på judar. Miljontals människor mördades i nazisternas utrotningsläger endast därför att de var judar. Antisemitism, förföljelse av judar, har funnits i många hundra år. Judar anklagades av kristna för att ha mördat Jesus.
Vid flera tillfällen ledde dessa beskyllningar till fördrivning och mord. När nationalismen växte sig stark bland Europas länder under 1800-talet pekades ofta judar ut som en främmande och farlig folkgrupp. Denna antisemitism fanns även i Sverige.
När nazismen tog makten i Tyskland fick antisemitismen sitt värsta uttryck. Den 9 november 1938 genomfördes ”kristallnatten” i Tyskland, början på folkmordet. Flera hundra judar mördades och flera 10 000 tals judar fängslades och sattes i koncentrationsläger i samband med kristallnatten. 267 synagogor brändes ned och 7 500 affärer vandaliserades. Allt för att nazisterna pekade ut judarna som icke tyskar, ett främmande folkslag, med lägre värde än tyska arier.
Trots folkmordet på judar under andra världskriget var detta inte antisemitismens slut. Efter kriget har det blossat upp på många ställen runt om i världen. Tyvärr även i Sverige. Vi kan läsa om hur barn och ungdomar med en judisk bakgrund trakasseras i skolan. Hur bekännare till den judiska tron inte vågar visa vad man tror på utan att riskera hot och påhopp.
Hur familjer med en judisk tro känner att de inte längre kan bo kvar där de bor på grund av antisemitism. Det är oacceptabelt. Genom att avskaffa alla fördomar och all rasism och sluta att dela upp människor i ”vi” och ”dom” bygger vi ett tryggt Sverige och Gotland. All antisemitism måste försvinna. Religionsfriheten är central och viktig. Ett väl fungerande samhälle kan bara byggas utifrån kärlek och respekt för varandra.