Skip to main content

Sätt stopp för korruptionen i EU

Europa har stora utmaningar att lösa de kommande åren. Vi medborgare behöver kunna vara säkra på att de som företräder oss i EU faktiskt arbetar för oss. Det måste bli ett slut på bjudresor, hemlighetsmakeri och korruption. Därför föreslår Vänsterpartiet kraftfulla åtgärder för att öka medborgarnas insyn och minska företags och staters möjligheter att köpa inflytande i EU.

EU har skakats av flera korruptionsskandaler på senare år. Bland annat har EU-parlamentariker och högt uppsatta tjänstemän mutats av diktaturer som Qatar och Marocko. EU-kommissionens ordförande har haft hemliga kontakter med ett stort läkemedelsbolag i samband med upphandlingen av Covid-vaccin. Just nu pågår en utredning om att tyska högerextrema EU-parlamentariker gått Rysslands ärenden.

De skandaler som uppdagats på senare år är troligen bara toppen av ett isberg. De regelverk som finns i dag för att motverka korruption är helt otillräckliga. Det krävs rejäla reformer om vi ska få bukt med det här.

Vänsterpartiet föreslår bland annat ett förbud mot att låta sig bjudas på resor och hotellnätter av företag, lobbyister och stater. EU:s lobbyregister ska göras obligatoriskt och alla folkvalda och tjänstemän i EU ska redovisa om de träffar främmande stater eller lobbyorganisationer och vilka förslag de fått serverade från dessa.

Vi måste kunna lita på att Europaparlamentet och EU-kommissionen inte låter sig köpas. Det kräver öppna kort.
Rösta på Vänsterpartiet den 9 juni!

Rösta för trygga jobb i EU-valet 9 juni

Alla ska kunna vara trygga på jobbet och på arbetsmarknaden. Så är det inte i dag. Högerpolitik på EU-nivå och i Sverige har försämrat tryggheten på arbetsmarknaden på flera sätt. Det behöver förändras.

Valet till Europaparlamentet i juni är ett val mellan höger och vänster. Högern i Sverige har gått ihop med Sverigedemokraterna och driver en politik som på många områden försvagar våra rättigheter på arbetsmarknaden och i samhället.

De försämrar sjukförsäkringen, de underfinansierar sjukvård och skola och struntar i bristen på bostäder med rimliga hyror. Samtidigt som de pekar finger åt hela stadsdelar och får människor med utländsk bakgrund att känna sig ovälkomna i landet och på arbetsmarknaden.

Nu vill de göra samma sak i Europaparlamentet. De vill skapa en allians mellan den europeiska extremhögern och den traditionella högern. Det skulle få stora konsekvenser för arbetare i hela Europa.

Så kan vi inte ha det. Vi vet att ett tryggt samhälle är ett samhälle med en trygg arbetsmarknad. Där alla som jobbar har rimliga arbetsvillkor och löner och där du inte riskerar att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Rösta på Vänsterpartiet i valet den 9 juni så får du politiker som jobbar för din trygghet på jobbet.

Vi kommer att arbeta för:
– Att i Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad. Facket måste också kunna ta strid för detta.
– Att stärka plattformsarbetarnas rättigheter.
– Att förbättra reglerna för offentlig upphandling så att krav utan hinder från EU kan ställas på kollektivavtalsenliga löner och anställningsvillkor, global rättvisa och ekologisk hållbarhet.
– Värna den svenska modellen – stoppa minimilönedirektivet.

Saga Carlgren till Europaparlamentet

Vänsterpartiets klimat-politik behövs i EU-parlamentet

Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi behöver bygga om vårt samhälle på kort tid för att klara av att minska utsläppen i den takt som krävs. Politiken måste ta ansvar för att göra de investeringar och de förändringar som krävs för att vi alla ska kunna leva hållbart. Regeringen och sverigedemokraterna har gjort klimatpolitiken här hemma i Sverige till ett skämt. De kommer inte driva på för en snabb och rättvis klimatomställning i EU heller.
En så stor omställning måste göras rättvist. De som släpper ut mest måste göra de största förändringarna. Det kräver att politiken tar ansvar för omställningen och inte lämnar den i händerna på marknadskrafterna. Det är heller inte rimligt att de som redan har låga inkomster ska drabbas hårdast. Vi människor kan göra skillnad för klimatet med våra vardags-val men ingen av oss kan ensam bygga nya stambanor eller ställa om industrin. Klimatfrågan är också gränsöverskridande och samarbete med andra länder är nödvändigt för att få resultat.

Just nu är EU mer ambitiöst när det gäller klimatet än vad den svenska regeringen är. Samtidigt finns det stora problem för klimatarbetet med en del av de gamla föreställningar som präglar EU. Vi måste ifrågasätta de regelverk som försvårar den stora omställning som behöver göras. Exempelvis måste den svenska staten kunna ta ansvar och finansiera det samhällsbygge som behövs utan att EU:s regler sätter stopp.

Vi behöver bygga klimatsmarta bostäder med rimliga hyror. Våra befintliga bostadsområden måste kunna renoveras på ett klimatsmart sätt utan att det innebär stora hyreshöjningar. Vi behöver sänka priset på el, så att vi kan använda den rena el vi producerar i Sverige utan att straffas för att andra länder i EU köper dyr och smutsig el. Vi behöver billiga och miljövänliga sätt att resa, tågen måste gå i tid om fler ska välja bort flyget. En Sverigebiljett i kollektivtrafiken skulle göra att du kan resa var som helst i landet för 450kr i månaden. Det här är rättvis klimat-politik. De här frågorna påverkas på olika sätt av EU.

Våra möjligheter att bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle här hemma kan begränsas eller förstärkas av EU beroende på vilken politik som förs där. Med vänsterpartister som Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin på plats har vi en chans att påverka parlamentet åt rätt håll.
Använd din röst i valet den 9 juni. Rösta på Vänsterpartiet!

Saga Carlgren, V, kandidat i EU-valet 2024

EU:s migrationspakt gör inget åt problemen den skulle lösa

Nu har EU beslutat om en ny migrationspakt.

Vänsterpartiet ser allvarliga brister och risker med denna nya överenskommelse, främst när det gäller mänskliga rättigheter och solidaritet.
En av de mest oroande aspekterna är avtalets tydliga skiftning mot en mer restriktiv och säkerhetsinriktad politik gentemot migration. Genom att prioritera gränskontroll och avvisningar framför mänskliga rättigheter riskerar EU att förvärra den redan svåra situationen för människor på flykt.

Den ökade betoningen på snabba avvisningar och externa gränskontroller innebär i många delar ett avskaffande asylrätten och försvårar tillgången till en rättvis och human asylprocess. Detta kan leda till ökad risk för att personer som faktiskt behöver skydd nekas detta och återsänds till farliga situationer.

Lagpaketet gör inget åt de problem som det är tänkt att lösa. Människor kommer att fortsätta försöka ta sig till EU, men deras resor kommer att bli farligare och smugglare kommer att ta mer betalt. Överenskommelsen gör heller inget åt de fängelseliknande läger som byggts upp längs EU:s gränser – de kommer tvärtom att öka.

Uppgörelsen innebär att de förkastliga ”samarbeten med tredje länder” blir en stomme i EU:s flyktingpolitik. I klartext innebär det fler flyktingavtal med odemokratiska länder som Turkiet, Tunisien, Libyen och Egypten, där EU betalar för att hindra att människor når EU. Förutom en inskränkning av asylrätten innebär det att EU gör sig beroende av despoter som Erdogan i Turkiet.

Ansvaret för flyktingmottagandet kommer att fortsätta vila på länderna i södra Europa. Trots att frågan om en rättvis omfördelning av människor var ett av skälen till att man ville ha en EU-gemensam flyktingpolitik.

EU:s gemensamma migrations-politik tillsammans med Tidö-regeringens strypning av migrationen till Sverige innebär också ett stort problem för oss på Gotland. De gotlänningar som flyttat hit, på flykt från bland annat krig, och arbetar i vårt samhälle som nu riskerar utvisning på grund av regeringens löneregler behöver få stanna. Vi behöver också att många fler vill flytta hit om vi ska klara att bemanna vår välfärd. Brist på arbetskraft är ett växande problem som EU:s och regeringens politik förvärrar.

Vänsterpartiet vet att en migrationspolitik som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och individens rätt att söka asyl är möjlig. Det kommer vi fortsätta arbeta för – i Sverige och i EU. Kom ihåg att rösta den 9 juni.

”Snålheten bedrar visheten när återvinning begränsas”

Nu ser vi hur den ändring av öppettiderna på återvinningscentralerna som tekniska nämnden beslutade om förra året faktiskt slår, något som gotlänningarna nu har kommenterat i insändare och i sociala media.
En del skribenter är kritiska mot teknikförvaltningen för denna förändring men det är oss politiker man ska vara kritisk mot, i alla fall vissa partiers politiker, därför kan det finnas anledning att upprepa vad som låg bakom beslutet.
Bakgrunden till förändringen som beslutades i tekniska nämnden var att verksamheten med återvinningscentraler (ÅVC) en längre tid har gått med ekonomiskt underskott. Teknikförvaltningen hade tre olika förslag att få ekonomin i balans: 1: Behålla alla ÅVC som i dag men höja årsavgiften. 2: Minska öppettiderna på de små ÅVC:erna i Ljugarn, Vamlingbo, Fårösund och Klintehamn till en dag i veckan. 3: helt lägga ner ÅVC:erna i Ljugarn, Vamlingbo, Fårösund och Klintehamn.
Alternativ 1 innebar en höjning av grundårsavgiften med 147 kronor (cirka 12 kr/månad).
Alternativ 2 innebar en höjning av grundårsavgiften med 79 kronor (cirka 7 kr/månad).
Alternativ 3 innebar en höjning av grundårsavgiften med 6 kronor (cirka 50 öre/månad).
För Miljöpartiet och Vänsterpartiet var alternativ 1 det självklara alternativet. Vi menar att gotlänningarna kan kräva en fortsatt god service vad gäller öppettider, oavsett var man bor på ön. Att ha god tillgång till återvinningscentraler vinner alla på och den känsliga gotländska miljön är ett extra starkt skäl att säkerställa att avfallet hamnar där det ska.
Överraskande nog så röstade Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet för alternativ 2, det vill säga för att minska servicen på landsbygden.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade oss mot det beslutet, vi är helt säkra på att gotlänningarna tycker att det är värt 12 kronor högre avgift per månad för att ha en bra service över hela ön. Nu ser vi i debatten att fler än vi tycker så, kanske kan det påverka S, M och C att ändra beslutet som ju visar att snålhet bedrar vishet.

V fick igenom viktiga krav angående kärnvapen

Eftersom Gotland är en av de 17 utpekade platserna i försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA) har Region Gotland fått möjlighet att yttra sig.
Vi från Vänsterpartiets sida är glada att övriga partier i regionstyrelsen lyssnat och ställt sig bakom krav på skarpare skrivningar mot kärnvapen på svensk mark.
Det står nu klart att det kommande valet i USA i november kommer att stå mellan Donald Trump och Joe Biden. Mycket tyder på att Trump kommer att gå vinnande ur den striden.
När Sveriges regering nu har för avsikt att ingå ett omfattande militärt samarbete med USA genom DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) är det alltså högst sannolikt ett avtal med Trumpadministrationen man har för avsikt att ingå.
Oavsett vem som vinner valet i USA är det ett högt spel att inte kräva skriftliga garantier mot kärnvapen på svenskt territorium, något som våra nordiska grannländer har. Regeringen anser detta vara en ickefråga och menar att det finns en muntlig överenskommelse. Vi i Vänsterpartiet tycker det är en naiv syn. Muntliga överenskommelser och handskakningar räcker inte när det gäller kärnvapen. Vi är glada att de övriga partierna i regionstyrelsen håller med oss om det.
Men bristen på tydlighet i kärnvapenfrågan är inte det enda problem vi ser med DCA-avtalet. Ett annat stort orosmoln gäller straffrättslig jurisdiktion. DCA-avtalet ger USA större befogenheter när det gäller domsrätt än andra liknande avtal inom exempelvis Nato.
Brott som begås av amerikansk militär mot exempelvis en gotlänning ska i många fall dömas enligt amerikansk lag i amerikansk militärdomstol. Då ska man veta att svensk och amerikansk lag skiljer sig åt väsentligt åt på flera punkter, inte minst när det gäller sexualbrott.
Den samtyckeslagstiftning som vi i Sverige har arbetat så hårt för och som äntligen trädde i kraft 2018 är man till exempel inte i närheten av. Att det rättsliga skyddet om en gotlänning/svensk utsätts för brott av något slag riskerar att försvagas om förövaren är en amerikansk soldat är fullständigt oacceptabelt. Det tyckte dock inte majoriteten i regionstyrelsen.
Vänsterpartiet är i grunden motståndare till avtalet med USA. Vi hade hellre sett närmare samarbeten med de nordiska länderna. Nu verkar en majoritet av partierna vilja ha det här avtalet. Då måste de ta ansvar – för kärnvapenfrågan och för riskerna för befolkningen.

Sagan om ett rullstolsgarage går vidare

Sagan om rullstolsgarage går vidare, ännu inget lyckligt slut.
I december 2020 beslutade högsta förvaltningsrätten att rullstolsgarage inte är en bostadsanpassning.
Region Gotland precis som de flesta regioner i hela Sverige följde snabbt det beslutet. Vilket innebär att de som inte kan förvara till exempel en uteelrullstol inlåst och frostfritt inte får den föreskriven.
Vänsterpartiet har drivit på att regionen skulle fortsätta att bevilja rullstolsgaragen i någon form så att alla som är i behov av uteelrullstol kan röra sig självständigt i samhället.
Boverket fick i uppdrag att se över lagen om bostadsanpassning. Nu är förslaget om ny lag ute på remiss. Där står att rullstolsgarage ska vara en bostadsanpassning. Socialnämnden här på Gotland tog på sammanträdet 2024 03 21 beslut om ett remisssvar. Där föreslår man att rullstolsgarage inte ska vara en bostadsanpassning.
Detta trots att Håkan Ericsson, ordförande i socialnämnden, i en interpellationsdebatt 2023 04 24 i sitt svar skrev så här. ”När regering och riksdag ändrat lagen, så det blir ok med bostadsanpassningsbidrag igen för rullstolsgarage. Då kan alla på Gotland som har behov av rullstolsgarage också få det. Vi får innerligt hoppas att regeringen sätter full fart på denna lagändring, så den kan träda i kraft så snart som möjligt,” Nu väljer du Håkan Ericsson att i remissvaret säga tvärtemot med motiveringen att rullstolsgaraget borde vara ett hjälpmedel. Du vet att varje region enligt hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 själv beslutar om sitt hjälpmedelssortiment, vilket gör att det inte blir tvingande att ha med rullstolsgaragen i sitt sortiment. Ska det bli lika över hela landet måste också den lagen ses över. Det innebär ytterligare minst 4 år utredande innan beslut fattas om att ändra den lagen.
Endast Vänsterpartiets ledamot röstade emot förslaget till yttrande.
Vi vet att närmare 40 procent av de som får avslag på att få en uteelrullstol får det på grund av att man inte kan förvara den på rätt sätt.

Bryr sig regeringen bara om Gotland för Natos skull?

Nu har Sverige gått med i Nato. I samband med detta besökte äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Gotland för en ceremoni. I en artikel på Helagotland.se 11/3 2024 säger hon bland annat: ”Gotland blir centrum för Nato i norra Europa” I en artikel på Helagotland.se 12/3 2024 kan vi läsa om statsministerns syn:
”Till Financial Times bekräftar Ulf Kristersson att Sverige har en liten militär närvaro på ön, vilket företrädare för andra Nato-länder lyft fram som en sårbarhet för alliansen. Han tycker därför att en diskussion om att stärka Gotland skulle vara den första i raden av frågor att ta upp med övriga Nato-länder.”
Detta synsätt är egentligen inte särskilt förvånande. Gotland har en viktig roll i försvaret av Östersjön. Men i ljuset av det uppenbara ointresse regeringen och SD visar för Gotland i andra för gotlänningarna avgörande frågor så blir det direkt provocerande.
Om Gotland är så avgörande för Sveriges och Natos framtid, var är regeringsföreträdarna när det gäller att rädda den gotländska sjukvården? Var är regeringen när det gäller en tryggad och prisvärd färjetrafik? Var är regeringen när det gäller en trygg och robust elförsörjning till Gotland?
Vi är en ö med en befolkning full av de medborgare som försvarsmakten och nu Nato är tänkta att försvara men vårt väl och ve verkar inte vara i fokus för regeringen.
Man kan tro att regeringen ser Gotland som det osänkbara hangarfartyg som det ofta talas om. Med en besättning som är utbytbar? Regeringen är svaret skyldig – är Gotland fortfarande en kommun och region i landet Sverige eller är vi bara Natos osänkbara hangarfartyg?

Tror regeringen att vården rullar tummarna

Så kom då äntligen beskedet om stöd till sjukvården. 6 miljarder, en fjärdedel av de 24 miljarder som Sveriges kommuner och regioner (SKR) beskrivit att behovet är för att vården ska vara kvar på nuvarande nivå.
Nu har vi tagit vårt ansvar säger Tidö-partierna med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Det är inte statens ansvar att täcka regionernas underskott säger Jimmie Åkesson (SD).
Det verkar som att han glömt att när så många röstat på honom så har han också tagit på sig ett ansvar för svenska folkets välmående, för det är ju i regionerna vi bor och att det är regeringen som har det yttersta ansvaret för landets befolkning Ebba Busch (KD) säger att nu måste regionerna göra sin hemläxa, hon säger också att vi vet att det finns vissa sätt att arbeta på som är ännu bättre än vad regionerna gör i dag. Men berättar inte hur.
Kanske menar hon att vi ska utveckla ett system med privata sjukförsäkringar där bara de med höga inkomster har råd.
Värst uttalar sig Johan Pehrson (L) som säger att nu måste regionerna se till att dessa pengar inte hamnar i något svart hål. Han borde veta att lokala politiker och tjänstemän sliter sitt hår för att få ihop verksamheterna ekonomiskt och kompetensmässigt.
Sammantaget så verkar det som om regeringen tror att de många tusen sjukvårdsanställda som nu kommer att varslas om uppsägning sitter och rullar tummarna och inte utför en viktig insats för att göra vården bra och effektiv. Blir det för få anställda tar vården längre tid och vårdköerna blir längre, det är enkel matematik.
Regeringen förstår inte att med så här stora nedskärningar kommer vården att behöva prioritera ännu hårdare i vilken ände ska man då börja? Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig, den som har störst behov ska gå först där spelar åldern ingen roll.
Här på Gotland har vi kommit en bit i omställningen med att arbeta mer med förebyggande vård. Vilket ligger längre ner i prioriteringsordningen.
Kan vi inte fortsätta att utveckla den förebyggande vården så kommer aldrig sjukvården att hinna ikapp eller räcka till i framtiden, vi blir fler äldre, som vi vet kräver mera vård.
Så Tidö-partierna: Gör om och gör rätt, ta det ansvar som ni tog när ni tog på er ledarrollen att styra Sverige.

Vare sig tillståndet medges eller inte påverkas Gotland

Nu har processen startat kring Heidelberg Materials ansökan om 30-årigt brytningstillstånd.
Region Gotland beslutar inte i frågan men spelar ändå en viktig roll i processen. Vi i Vänsterpartiet anser att det är av yttersta vikt att Region Gotland prioriterar gedigna analyser av ansökan ur hela det kommunala och regionala ansvaret.
Vare sig tillståndet medges eller inte kommer det påverka Gotland och gotlänningarna på många olika sätt. Det helhetsperspektivet behöver genomsyra varje yttrande som Region Gotland har möjlighet att ge i domstolsprocessen.
Regionstyrelsen hanterade den 5 mars en remiss från mark- och miljödomstolen angående vilka kompletteringar man tycker att Heidelberg Materials behöver göra inför den rättsliga behandlingen av deras ansökan om 30-årig brytning. Regionstyrelsen landade i åtta punkter där man begär att bolaget kompletterar ansökan.
Punkterna är viktiga och relevanta och handlar om risker för vattenskyddsområden, risk för inläckage av saltvatten som kan påverka grundvatten, beredskapsplan för kemikalier och brand i täkterna med mera. Vänsterpartiet anser dock inte att detta är tillräckligt.
En verksamhet som är så pass omfattande i både tid, omfattning och samhällspåverkan behöver analyseras ur fler perspektiv. Vår regionala utvecklingsstrategi utgår från de globala hållbarhetsmålen och pekar ut mål och riktning för Gotlands utveckling fram till 2040.
Alla de olika hållbarhetsperspektiven behöver finnas med i Region Gotlands analys av brytningsansökan redan från början. Hur påverkar brytningen möjligheten till bostadsbyggande?
Hur påverkas naturvärden och den biologiska mångfalden och dess koppling till klimatet? Hur påverkas andra näringar, exempelvis jordbruket, av brytningen?
För Vänsterpartiet går alltid vattnet först och ansvaret ligger tungt på bolaget att visa att brytning kan ske utan att vårt sköra grundvattensystem skadas. Domstolsprocessen avgör frågan, men vilka perspektiv Region Gotland lyfter in i processen kan spela stor roll.

V: Inga kärnvapen på Gotland

När Vänsterpartiet Gotland hade årskonferens söndagen den 18 februari ställde sig mötet bakom ett viktigt uttalande mot kärnvapen.
Vänsterpartiet är motståndare till det svenska medlemskapet i Nato och mycket kritiska mot det försvarssamarbetsavtal som slutits med USA.
Avtalet ger USA tillgång till 17 svenska baser varav en på Gotland. Vänsterpartiet Gotland kan aldrig acceptera ett avtal som inte uttryckligen förhindrar kärnvapen på eller nära Gotland.
Vi kan heller inte acceptera den inskränkning av gotlänningarnas rättssäkerhet och trygghet som avtalet riskerar att leda till, med anledning av avtalets skrivningar om vilken lagstiftning som gäller om en amerikansk soldat begår brott på Gotland. Svensk lagstiftning om exempelvis sexuella övergrepp, samtycke och prostitution ska gälla på Gotland.

Nedskärningar skola och förskola straffar sig i längden

När Vänsterpartiet Gotland hade årskonferens söndagen den 18 februari ställde sig mötet bakom ett viktigt uttalande om att skola och förskola behöver stärkas och att fortsatta nedskärningar kommer få konsekvenser som ingen vill se.
Vänsterpartiet på Gotland lyfte särskilt vikten av att freda skola och förskola från besparingar i vårt budgetförslag för Region Gotland 2024.
Nu ser vi effekten av att socialdemokrater och moderater valde att inte lyssna. 26 miljoner kronor måste skolorna spara under 2024. Det är inte möjligt utan att det går ut över elever och personal.
En skola där pedagogerna inte orkar arbeta kvar och där eleverna inte får det stöd de behöver utifrån sina olika behov kommer att straffa sig i längden. Effekten blir tydligast och snabbast för de elever som inte får tillräckligt stöd och inte klarar skolan.
Vi har redan stora problem med problematisk skolfrånvaro, elever som inte orkar med skolmiljön av olika skäl. Effekten blir dock även stor på samhällsnivå. Kostnaderna för den ohälsa, den arbetslöshet och ibland kriminalitet som kan bli effekten av tidiga skolmisslyckanden är långt mycket större än de pengar som nu saknas i gotländsk skola.
Det är bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

Gotlänningarna har rätt till god sjukvård

När Vänsterpartiet Gotland hade årskonferens söndagen den 18 februari ställde sig mötet bakom ett viktigt uttalande om sjukvården.
Svensk sjukvård befinner sig i kris. Vänsterpartiet har uppskattat att minst 15 miljarder måste tillföras regionerna från staten bara för att förhindra uppsägningar av oumbärlig vårdpersonal.
Det kostar extra att bedriva en likvärdig hälso- och sjukvård på en ö utan landförbindelse. Runt 275 miljoner kronor kan sägas vara rena extrakostnader för att bedriva vård på en ö. Kostnader som inte går att påverka lokalt.
Hälso- och sjukvårdsnämndens budget överskreds 2023 med 229 miljoner kronor, det motsvarar 11,3 procent av nämndens budget. Under februari 2024 har nämnden beslutat om besparingar på 150 miljoner kronor.
Det är uppenbart att detta inte är hållbart. Besparingar i den omfattningen kommer att gå ut över patienter och vårdpersonal. Gotlänningarna har rätt till en god sjukvård.
Socialdemokrater och moderater i det gotländska styret måste skärpa tonen mot regering och riksdag. Det är dags att kräva att de tar ansvar för vården, i landet och på Gotland.

Höjda avgifter hindrar sjuka att söka vård i tid

På hälso- och sjukvårdsnämndens möte 7/2 röstade vi i Miljöpartiet och Vänsterpartiet mot en höjning av patientavgifterna. Vi gjorde det av flera olika skäl.
Redan i dag har vi höga patientavgifter jämfört med en del andra regioner i Sverige till exempel Blekinge har en avgift till primärvården på 150 kronor och verkar inte att planera någon höjning. Gotlänningarna har bland de lägsta lönerna, vi har en av de äldsta befolkningarna, alltså många pensionärer och upp till 85 så betalar vi patientavgifter.
Man kan tycka att hundra kronor som höjningen till primärvården föreslås ska bli, inte är så mycket men det kan ju vara just den hundringen som gör att man kan unna sig lite guldkant i tillvaron.
Vi har bägge två arbetat i vården i hela våra liv, Tove som distriktssköterska och Peter som arbetsterapeut, yrken där man träffar patienter över lite längre tid.
I sjukvården vill vi att man söker vård så tidigt som möjligt för att snabbare kunna bota eller minska konsekvenserna av sjukdom. Vi har mött flera fall där personerna skulle mått bra av att ha sökt tidigare och regionens ekonomi skulle också ha mått mycket bättre av det.
Ett exempel. En person runt 75 år börjar känna sig yr men tänker först att det går väl över, men när det inte gör det så bestämmer hen sig för att söka vård men tänker jag väntar tills jag fått pension för just nu är det lite skralt i kassan och det är ju bara en vecka kvar.
En morgon när det är bråttom till toaletten så snurrar det till lite extra och hen ramlar. Lyckas ringa sina barn och larma dem. Hamnar på akuten där man konstaterar en höftfraktur men också ett lågt blodvärde.
Det låga blodvärdet var förmodligen det som orsakade yrsel som ledde till fallet. Dåliga blodvärden går oftast ganska enkelt att åtgärda vi ett tidigt besök på primärvården.
Yrsel skulle kunnat ha orsakas av något betydligt allvarligare och hade personen inte ramlat så hade det kanske inte upptäckts i tid och då inneburit mycket personligt lidande för hen och även dess anhöriga.
Plus dyr utomlänsvård. De här två scenarierna har vi stött på flera gånger under vårt yrkesliv. Båda blir väldigt kostsamma för regionen, förutom dyr sjukvård så innebär det oftast ett behov av hemtjänst som varar livet ut.
Alla ska ha råd att söka vård direkt när man upplever att man behöver. Det tjänar alla på. Den enskilde och anhöriga genom mindre lidande och ökad självständighet. Regionen med mindre utgifter i form av sjukvårdskostnader och hemtjänst.

Vad gör era partier åt bostadssituationen?

Det finns för få bostäder som människor har råd att bo i på Gotland. Det slås fast bland annat i Region Gotlands riktlinjer för bostadsförsörjning.
Samtidigt som allt fler har svårt att få den ekonomiska vardagen att gå runt och måste söka stöd hos öns frivilligorganisationer och kyrkor så höjs kostnaderna för det mesta inklusive bostaden.
Det är tydligt hur den ekonomiska verkligheten just nu med stora kostnadsökningar på nästan allt som är viktigt påverkar livskvalitén för många. Det är lättare att leva billigt om du i grunden har en god ekonomi.
Hanna Westerén skrev ungefär så här i sin krönika tidigare i veckan: de rika kan handla när det finns extrapriser, de fattiga får handla när de har pengar.
Den ekonomiska situationen synliggör också ekonomiska motsättningar.
Exempelvis när det gäller Gotlandshem och dess hyresgäster. Aldrig har väl skillnaden mellan det kommunala bostadsbolagets bild av hur mycket hyrorna borde höjas och hyresgästernas betalningsförmåga varit större?
När man läser de olika parternas utsagor kan man få uppfattningen att situationen är olöslig. Hur ska hyresgästerna någonsin ha råd att betala hyror som gör att bostadsbolaget kan få en kalkyl som håller?
Hur ska nya bostäder kunna byggas som folk har råd med? Svaret är att det är en viktig pusselbit som saknas. Regeringen har ingen bostadspolitik.
Vänsterpartiet har föreslagit:
Att det statliga investeringsstödet för nybyggnation återinförs med fokus på klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror.
Att┣bostadsbolag ges möjlighet att ansöka om statliga topplån.
Detta skulle innebära att staten tar ansvar för att minska räntekostnader och den ekonomiska risken för att påbörja byggprojekt.
En statlig storsatsning på klimatsmart renovering och energieffektivisering av det befintliga hyresbeståndet.
Att regeringen ger i uppdrag åt den statliga banken SBAB att pressa de oskäligt höga bolåneräntorna.
Regeringen har inte lyssnat.
Istället har bostadsbyggandet tvärnitat i Sverige.
Runt 18 000 byggnadsarbetare har skrivit under en namninsamling för att pressa regeringen att göra något åt situationen.
Ett förslag om låg moms på hyror har lyfts från Gotlandshems S-märkta ordförande. I övrigt hör jag inga förslag från de gotländska partierna. Vad gör era partier för att lösa bostadssituationen?
Tänker SD, M, L och KD använda sin regeringsställning för att fler ska ha råd att bo tryggt och bra?