Skip to main content

Författare: gotland

Hur får vi personalen att räcka.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

En av de största utmaningarna i välfärden framöver är hur vi ska få personalen att räcka till för de behov som finns. Både barn och äldre blir fler och behoven av sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola ökar. Alliansens svar på detta verkar i nuläget vara att omorganisera verksamheter så att vi ska behöva så lite personal som möjligt. Alternativt att privata välfärdsföretag får göra detsamma. Scheman läggs om och arbetssätt förändras för att få ut så mycket som möjligt av varje anställd. Så hoppas man lösa den enorma brist på personal som väntas. Det finns stora risker med det synsättet.

Den största risken är att redan hårt arbetande yrkesgrupper får allt svårare att orka med sina arbeten och att sjukskrivningarna ökar. Det i sin tur riskerar leda till att allt färre vill utbilda sig till de yrkena. Då har vi fått en nedåtgående spiral där svårigheten att bemanna livsviktig verksamhet inom bland annat äldreomsorg och sjukvård bara blir större.

Vi i Vänsterpartiet anser att vi måste byta synsätt. Ingen verksamhet inom Region Gotland går att bedriva utan personal. Personalen måste få ett mycket större inflytande över hur verksamheterna organiseras och hur scheman läggs. Det tillitsbaserade ledarskapet (vilket är målbilden för Region Gotland) måste i mycket högre utsträckning handla om att ha tillit till att en personalgrupp tillsammans har kunskap om vad som är viktigt i verksamheten och kan lösa nya uppgifter i dialog med sin chef. Förändringar görs bäst med hjälp av personalens kunskap.

Alltför snålt bemannade arbetsplatser leder till ökad stress och risk för sjukskrivningar eller att personal hellre väljer att arbeta för bemanningsföretag som hyrpersonal. För att komma tillrätta med det behövs en högre grundbemanning i våra verksamheter. Utgår planeringen från att några kommer bli sjuka och några kommer vara föräldralediga eller vabba delar av tiden så klarar man i högre grad att täcka upp för varandra i vardagen. Dessutom behöver vi successivt höja lönerna i flera yrken. Det är inte rimligt att det är så stor löneskillnad mellan de som har de högsta lönerna och de lägsta i samma organisation. I Vänsterpartiets budgetförslag för Region Gotland 2022 satsar vi drygt 24 miljoner på jämställda löner och bristyrken och gör dessutom en särskild lönesatsning på de med de lägsta lönerna.

Det är bättre att skapa en organisation där människor vill jobba än en med minsta möjliga personalstyrka.

Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet

Besparingar kan komma att kosta

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Det är viktigare för Region Gotland att använda skattepengarna till att förebygga och främja hälsa, än att ha ett stort överskott i budgeten. Vänsterpartiet anser att en god ekonomisk hushållning är en politik som minskar framtida kostnader. Det är att ta ekonomiskt ansvar.
De unga ska ha det bra. När förskola, grundskola och gymnasiet fungerar som de ska kommer fler unga att klara av gymnasieskolan med godkänt resultat och en stark tro på sin egen framtid. Därför föreslår Vänsterpartiet att budgeten för 2022 för Region Gotland bland annat ska innehålla:
● Inga besparingar eller effektiviseringar som är riktade mot skolan.
● Fem miljoner mer till förskolan för att kunna minska antalet barn i grupperna.
● Fyra miljoner mer till barn- och elevhälsan.
● Mer pengar till resursskolan. Där ges elever med extra stort behov av specialundervisning chansen att klara skolan.
● Mer pengar till arbete med barn med hög skolfrånvaro.
● Två miljoner till kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga. Bland annat stöd till fritidsbanken.
Ju bättre förutsättningar vi ger alla barn och ungdomar desto tryggare blir det för oss alla på Gotland.
Jennie Jarve (V),
Barn och utbildningsnämnden
Victoria Öjefors Quinn (V), Gymnasie och Vuxenutbildningsnämnden Jörgen Benzler (V), socialnämnden

Vi kan inte spara oss ur en välfärdskris

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Det senaste året har vi påmints om hur viktigt det är att välfärden fungerar både i kris och till vardags.
Pandemin har synliggjort brister som funnits länge. Arbetsvillkor och löner inom många av våra viktigaste yrkesgrupper matchar inte ansvaret som ligger på sjuksköterskor, undersköterskor eller pedagoger. Vården och omsorgen har alltför länge styrts av sökandet efter kostnadsminskningar. Det har fått stora konsekvenser under pandemin. På Gotland har vi på flera sätt klarat oss bättre men brister finns även här.
Under många år har vi kämpat med att finansiera den sjukvård och äldreomsorg som behövs på Gotland. Vi har varit överens över partigränser om att staten måste ta ett större ansvar för de merkostnader vi har för att bedriva vård på en ö. I väntan på det har vi varit tvungna att flytta stora summor till sjukvård och äldreomsorg från framför allt skola och förskola. Det går inte längre.
Under pandemin har rikspartierna varit överens om att satsa mer på vård och äldreomsorg. Bland annat har Vänsterpartiet pressat fram stora satsningar utöver det som regeringen beslutat. Det är bra och borde innebära fler anställda inom sjukvård och äldreomsorg.
Tyvärr är alla satsningar hittills för kortsiktiga. Behoven i vården och omsorgen försvinner inte med pandemin. Dessutom väljer alliansen på Gotland att lägga en budget med över 100 miljoner kronor i överskott. De pengarna behövs i verksamheterna. De verkliga behoven i vården, äldreomsorgen, skolan och förskolan är större. Det kan verka ansvarsfullt att ha en buffert i kristid – men den bästa buffert vi kan ha är en välfärd som kan ge det stöd behövs och att personalen i välfärden orkar jobba även efter krisen.
Vänsterpartiets budget för 2022 utgår ifrån att vi måste investera nu för att få en bättre framtid. Varje barn som inte får en bra skolgång riskerar utanförskap. Det är en skuld i mänskligt lidande men också i pengar som är mycket större än kostnaden för förebyggande insatser. Det är de barn som har störst behov som drabbas hårdast av alliansens besparingar.
Det går inte att spara sig ur en kris som förvärrats av en underfinansierad välfärd. För att klara nästa kris bättre måste regeringen och de andra partierna sluta att bara prata om en bättre sjukvård, skola och äldreomsorg. De måste också agera – sluta prioritera skattesänkningar för redan rika och lägga pengarna på en stark välfärd. Först då är det möjligt att ha en större buffert i Region Gotlands budget.
Saga Carlgren (V)

Budget för Region Gotland 2022 – Vänsterpartiets förslag i ord

Skrivet av gotland den . Postad i Debatt, Ekonomi, Okategoriserade.

·36,6 miljoner till barn
och unga
· Mer till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser
· Mer till klimatarbete
· Mer till jämställda löner
och en höjning av de lägsta lönerna

”Förebyggande arbete är det enda sättet att minska kostnader på sikt. De tär ett av skälen till att vi prioriterar barn och unga i vår budget.
Vi befinner oss i en kris som förvärrats av en för dåligt
finansierad välfärd. Det är inte rätt tid att lägga pengar på hög utan vi måste finansiera det vi vet ger en bättre framtid och bättre möjligheter att klara nästa kris.”
säger
Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.

Inledning

En långsiktigt hållbar ekonomi för Region Gotland kan inte uppnås genom ytterligare besparingar. Den uppnås istället genom satsningar på det som vi vet gynnar samhället och
människor på lång sikt. Coronapandemin har nu varit vår verklighet i mer än ett års tid. Den har gång på gång visat hur sårbar och underfinansierad dagens sjukvård och äldreomsorg är. Vi kan inte spara oss ur denna välfärdskris. Situationen har förutom underfinansiering visat på smärtsamt dåliga arbetsvillkor för personalen. Den har satt fingret på hur viktigt det är att ha en välfärd som klarar mindre krissituationer och kan växlas upp vid större kriser. För detta krävs en högre grad av statlig finansiering av vår gemensamma välfärd. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete
och det tänkandet behöver genomsyra alla områden.
Gör vi inte det kommer kostnaderna för samhället att fortsätta att öka. Tar vi inte vår del av ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle ur klimat- och miljösynpunkt så kommer vi och våra barn och barnbarn att betala dyrt för det i framtiden.
Varje barn som tillåts gå genom uppväxten utan rätt stöd, utan trygga och utvecklande sammanhang, riskerar att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär stort lidande för individen och samhället men också stora kostnader. Kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården idag är till stor del ett resultat av gårdagens levnadsvanor och livsvillkor.
För att vända kostnadsutvecklingen i välfärden och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle
behöver vi skapa förutsättningar för både människor och miljö att må bättre.
För att må bättre behöver vi ett rikt kulturliv, möjlighet att idrotta och nära tillgång till naturen. Vi behöver också
ett välfärdssystem som förmår sätta in rätt insats tidigt.
Så kan vi undvika svårare problem eller
sjukdomar.
Det finns mycket erfarenhet av arbete med förebyggande insatser på Gotland. Det ger en bra grund för att ta nästa steg i den stora omställning av välfärden som krävs.
På samma sätt finns mycket kunskap om klimatarbete.
Det kommer vi att ha nytta av framöver.
Nu behöver vi se till att resurserna finns så att arbetet för ett långsiktigt, hållbart Gotland kan få verklig kraft.

En välfärd att lita på kräver mer statlig finansiering

Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. För
att få en välfärd med resurser att utvecklas och möta kriser såsom den pandemi vi är inne i,
behöver statens finansiering av välfärden öka. Region Gotlands borgerligt styrda nämnder har i
sina budgetäskanden presenterat en rimlig beskrivning av verkligheten.
Inget partis budget är ens i närheten av att tillgodose behoven. Därför behöver statens finansiering öka.

Ur Vänsterpartiets budgetmotion våren 2021:
”Ett robust samhälle med en stark välfärd som
garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, med en välfungerande och
välfinansierad sjukvård och äldreomsorg är bättre rustat att möta såväl de direkta som de indirekta konsekvenserna av coronavirusets spridning. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen av privatiseringar och nedmonteringar av trygghetssystemen.”
”Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att idag ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
Detta trots Socialdemokraternas löften om att välfärden skulle gå före skattesänkningar. Med en vänsterpartistisk politik skulle det sett annorlunda ut. Vänsterpartistisk politik innebär en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. Allt för att finansiera vår gemensamma välfärd.”
”Genom höjda skatter omfördelar Vänsterpartiet privat konsumtionsutrymme till offentligt.”

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Vi vet att samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar
räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har i sina beräkningar på vad ett
socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-årsåldern går in i ett livslångt utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större. De skriver bland annat:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”

Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Även med mycket försiktiga antaganden skulle ett genomtänkt stöd under de första levnadsåren ge en högre samhällsvinst
än de flesta finansiella investeringar skulle gett.
Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett.

Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen kommuner och regioner har framöver: Att ställa om till betydligt mer av förebyggande och hälsofrämjande
arbete. Staten måste ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Samtidigt behöver mer göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur
och fritid till äldreomsorg och sjukvård. Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från forskning om vinsterna av förebyggande arbete.
Till det arbetet hör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet. En förutsättning för detta är att vi har lönenivåer och arbetsmiljöer som gör att vi klarar att rekrytera och behålla personer med rätt utbildning.
Vi i Vänsterpartiet ser att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är i nästan samtliga förvaltningar mer sjuka än män, och sjuktalen är högre i kvinnodominerade yrken.
Bland bristyrken ser vi exempelvis förskolelärare, undersköterskor och sjuksköterskor, samtliga yrken
där en majoritet av de anställda är kvinnor. Region Gotland som arbetsgivare bär ett stort ansvar för kvinnors hälsa i arbetslivet.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Grundläggande utbildning försäkrar oss från utanförskap.
Att göra kultur och idrott till en naturlig del i alla barns vardag är att främja god hälsa. Att satsa på förebyggande insatser, sparar i längden både på människor och våra
gemensamma resurser.
Pandemin har satt sina spår i skolan och inte minst hos eleverna. Ord som kunskapstapp och utbildningsskuld har hörts allt oftare. Fjärrundervisning och inställda fritidsaktiviteter har påverkat barn och unga inte minst psykosocialt. Både pedagogiska och sociala insatser behövs
för att den som behöver ska kunna ta igen vad man missat och återfå tron på framtiden.
Skolans övergripande mål är att alla elever, i såväl grundskolan som gymnasiet, ska klara sin utbildning. Forskning visar att fullföljd utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att minska människors utanförskap senare i livet.

Vi lägger:
3,6 miljoner i resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden.
6,3 miljoner i resursfördelning till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Samtidigt satsar vi:

5 miljoner: Mindre barngrupper i förskolan
En förskola med goda resurser och små barngrupper bidrar till att alla barn kan få en bra start i livet. Det är bra för barnen och inte minst för samhället.

Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

4 miljoner: Barn och elevhälsan
Barn och elevhälsan på Gotland har ur ett nationellt perspektiv hittills haft otillräckliga resurser.
Denna satsning är därmed helt nödvändig och behöver följas av flera de närmsta åren.

2 miljoner: Fritidsbank och kostnadsfria fritidsaktiviteter
Alla barn och unga ska kunna ha en aktiv fritid året om. Därför satsar vi på kostnadsfria kultur
och idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. Fritidsbanken är en verksamhet vi vill utveckla.

4,7 miljoner: Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa
Det ska vara nära till stöd och snabb hjälp för den som mår dåligt. Fortsatta satsningar behövs
på stöd till familjer och samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst.

7 miljoner: Stärkt förskola, grundskola och särskola
Det innebär mer pengar till följande
Riktade insatser inom förskolan 0,4 miljoner
Särskolebarn i förskoleklass, grundskola 1,3 miljoner
Stärka resursskolorna 1,3 miljoner
Elevassistenter inom särskolan 1,0 miljoner
Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov 3,0 miljoner

3 miljoner: Minska problematisk skolfrånvaro
För att minska den problematiska skolfrånvaron på både kort och lång sikt behövs teamsamverkan mellan flera verksamheter, från skola till socialtjänst.

1 miljon: Socialt och pedagogiskt stöd på gymnasiet
Den fjärrundervisning som Corona-pandemin inneburit har påverkat många, inte minst våra gymnasieelever. Den psykiska ohälsan riskerar att öka och fler elever än vanligt kämpar för att klara skolans mål. Mot den bakgrunden gör vi extra och långvariga satsningar på såväl pedagogiskt som socialt stöd.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret för en sådan. Bland annat genom motioner som Ökad takt i klimatarbetet (2018) samt Integrera Agenda 2030 i Region Gotlands budgetarbete och Utlys klimatnödläge (2019). Motionerna har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det fortsatta, långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringen.
Klimatfrågan handlar inte bara om att undvika stigande temperaturer. Det handlar om att rädda vår planet.
Om att trygga framtiden för kommande generationer och jordens biologiska mångfald.
Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för att Gotlands framtid ska vara hållbar. Klimat och hållbarhetsfrågor är aktuella för – och borde därför göra avtryck inom alla samhällsområden.

5 miljoner: Förstärkt klimatarbete, nätverk och utbildning
För att arbetet med klimatomställningen ska ta fart behöver kunskapen öka inom Region Gotland, såväl bland medarbetare som ledningsfunktioner. Förstärkt samverkan mellan verksamheterna behövs även på klimatområdet.

0,5 miljoner: Etablering Blått Centrum
Blått Centrum Gotland är ett samarbete mellan Region Gotland, Campus Gotland och Länsstyrelsen. Fokus ligger på vattnet som en av människans viktigaste resurser.
Forskning och samarbete kring kust, grund – och ytvatten. Tillgången till vatten är, har länge varit och kommer alltid vara en central fråga för Gotlands utveckling. En fortsatt
utveckling av Blått Centrum Gotland är därför nödvändig.

0,8 miljoner: Strategiskt ansvar, kollektivtrafik
5,6 miljoner: Allmän kollektivtrafik
Region Gotland har antagit ett ambitiöst trafikförsörjningsprogram med ambitionen att fler
gotlänningar ska välja bussen framför den egna bilen. För att fortsätta utveckla kollektivtrafiken
på behövs resurser. Jämfört med andra platser i landet, är planeringsresurserna för Gotlands
kollektivtrafik idag underdimensionerade.

1,5 miljoner: Särskild kollektivtrafik och återinförande av Månadskort Plus
Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken har här en mycket viktig funktion för personer med
funktionsnedsättning. I konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som Sverige ställt sig bakom, står det att “Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad”.
Personer som är beroende av färdtjänst för att man har tidigare haft möjlighet att köpa ett månadskort för att lättare kunna nyttja både färdtjänsten och den allmänna
kollektivtrafiken. Denna möjlighet vill vi återinföra.

10 miljoner: Klimatinvesteringar
Klimatomställningen inom Region Gotland kräver löpande investeringar i lokaler, fordon och förnybar energiproduktion bland annat genom solceller på taken på Region Gotlands
fastigheter.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var i livet en befinner sig.

2 miljoner: Kultursatsning barn och unga, bibliotek
Vi gör en riktad kultursatsning för barn och unga genom en satsning på biblioteken.

0,5 miljoner: Stärkt stöd till kulturorganisationer
Vi stärker öns kulturorganisationer som drabbats hårt under pandemin.

1 miljon: Stöd till professionella kulturskapare
Gotland vore så mycket mindre utan sitt levande kulturliv. Vi vill stärka professionella kulturutövare under den tuffa tid som pandemin inneburit och alltjämt innebär.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av
arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara.

2,0 miljoner: Fler utbildningsplatser på folkhögskolan
Det är en styrka för Gotland som ö-region att ha en folkhögskola som är lokaliserad på både södra och norra Gotland. Folkhögskolan som skolform kompletterar andra utbildningar och ger alternativa vägar till utbildning och bildning för både ungdomar och vuxna. Skolans estetiska
linjer utvecklar Gotlands kulturliv och får inte sällan nya människor att upptäcka vår ö.
Folkhögskolan spelar en viktig roll inom vuxenutbildningen på Gotland. I spåren av pandemin har behovet av och efterfrågan på yrkesutbildningar ökat än mer. Yrkesutbildningarna, inte sällan i kombination med SFI-undervisning är också viktiga för regionens kompetensförsörjning.

4,0 miljoner: Aktiva arbetsmarknadsinsatser
1,8 miljoner: Strategiskt ansvar arbetsmarknadspolitiken
Region Gotland behöver ta en aktiv roll för att fler gotlänningar ska komma i arbete. Inte minst idag när regeringen och samarbetspartierna gemensamt sett till att Arbetsförmedlingens roll förminskats.
Att länge leva i arbetslöshet skapar ett utanförskap som blir tungt för den enskilde oavsett vem man är. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF har gjort studier som visar att unga idag mer än tidigare efterfrågar trygga tillsvidareanställningar. Något som pandemin försvårat för såväl unga som nyanlända. Samtidigt är kompetensförsörjningen för Gotland en stor utmaning det närmsta årtiondet. Av båda skälen måste så många som möjligt få möjlighet att arbeta. Samtliga förvaltningar behöver ta sin del av ansvaret genom att anställa fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är GVN som står för själva insatsen.

Ett samhälle som alltid finns där

Vi lägger:
45,5 miljoner i resursfördelning till hälso- och sjukvårdsnämnden.
29,9 miljoner i resursfördelning till socialnämnden.
Samtidigt satsar vi:

7 miljoner: Förstärkt primärvård – god och nära vård
I den statliga utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet. I utredningen skriver man:
”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar
och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin ekonomirapport från maj 2019 om
nödvändigheten av att utveckla det förebyggande arbetet. Inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen. De skriver bland annat ”
Dagens hälsoförhållanden och vårdbehov är till
stor del resultat av gårdagens levnadsvanor, livsvillkor och vårdstruktur.”

Arbetet för en övergång till God och nära vård fortsätter.
För att klara dagens och framtidens vårdbehov krävs större satsningar på rehabilitering och primärvård. Vänsterpartiet satsar på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är vår väg för en mer jämlik och jämställd vård, anpassad efter faktiska behov. En jämlik vård gör oss friskare. Bara så kan kostnadsutvecklingen inom sjukvården bromsas.

5 miljoner: LSS
Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat
särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.
Den återkommande underfinansieringen har länge drabbat socialnämndens andra verksamheter. Detta får självklart negativa konsekvenser, bland annat när det gäller
socialförvaltningens stöd till barn och familjer. Den negativa utvecklingen kan enbart stoppas genom att LSS-verksamheten fullt ut finansieras.

3,1 miljoner: Arbete mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer är alltjämt ett aktuellt och allvarligt samhällsproblem.
Vi vill öka stödet till kvinnojoursarbete på Gotland. I arbetet mot våld i nära relationer har kvinnojouren en central roll. Parallellt med Region Gotlands Kvinnofrid, utgör kvinnojouren ett oumbärligt stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. I en utsatt situation kan många av olika skäl
ha svårt att vända sig till “myndigheterna” för hjälp och då kan det vara lättare att kontakta en kvinnojour.
År 2020 ökade antalet inkommande joursamtal till kvinnojouren Amanda med 150 procent. Samtidigt fördubblades antalet akutnätter. En del av ökningen tros ha att göra med pandemin. Samtidigt befaras att många våldsutsatta, precis som tidigare inte söker hjälp över
huvud taget. Därför behöver det utåtriktade och uppsökande arbetet förstärkas.
Vänsterpartiet lägger 2,6 miljoner på att stärka arbetet mot våld i nära relationer och 0,4 miljoner i direkt stöd till kvinnojoursverksamhet.

2 miljoner: Minskad ensamhet och friskare äldre
Vi är glada över de statliga satsningar som presenterats för att förbättra äldreomsorgen mot bakgrund av Corona-pandemin. Det är viktigt att dessa pengar får gå till utveckling och förstärkning av särskilda boenden och hemtjänst. Samtidigt är det osäkert om och hur de
särskilda statliga satsningarna på äldreomsorgen kommer att fortsätta åren framöver.
I det läget är det centralt att Region Gotland har möjlighet att hålla fast i viktiga delar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som startats med hjälp av särskilda pengar till äldreomsorgen. Vi behöver fortsätta förstärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen.

0,7 miljoner: Budget och skuldrådgivning
Budget och skuldrådgivning är en lika bra som nödvändig del av regionens verksamhet. Det handlar både om att hjälpa människor ta sig ur en ohållbar ekonomisk situation – och om att sprida kunskap som förebygger framtida ekonomiska svårigheter. Även om verksamheten i sig riktar sig till vuxna, är den inte minst viktig för att barn och unga ska kunna ha en trygg uppväxt, utan oro för hur familjen ska få pengarna att räcka månaden ut. När pandemin nu drabbar många hushåll ekonomiskt är det extra viktigt att det finns tillräckliga resurser för budget- och skuldrådgivning.

En ny personalpolitik

Region Gotland använder ett tillitsbaserat ledarskap i verksamheterna. Ambitionen är god.
Samtidigt upplever många medarbetare istället toppstyrning och att personalens synpunkter eller kunskaper inte tas tillvara, när det gäller exempelvis schemaläggning. Ett omtag behövs så att det tillitsbaserade ledarskapet blir verklighet också i praktiken.
En ny personalpolitik behöver också innebära en förstärkt grundbemanning. Att stärka grundbemanningen tror vi i längden skulle leda till lägre sjuktal och ett minskat behov av
hyrpersonal. Det skulle alltså betala sig själv och mer därtill. För att klara både kort – och långvariga belastningar inom varje verksamhet behövs en personalorganisation som är rustad för att klara naturliga upp och nedgångar. Att anställa fler medarbetare än vad miniminivån anger, ger arbetslagen förutsättningar att bättre klara variationer inom verksamheten. Mindre negativ stress sänker sjuktalen. Fler kollegor ger också en trygghet I att någon alltid kan täcka
upp vid sjukfrånvaro. En långsiktigt hållbar personalpolitik är att erbjuda bra arbetsvillkor. Stärkt grundbemanning bidrar till en bättre arbetsmiljö som får fler att trivas bättre på jobbet. Den som trivs, söker sig mer sällan till en annan arbetsgivare. En utredning bör göras med målsättningen att lägga om personalpolitiken.

24,5 miljoner: Jämställdhetssatsning och rekrytering bristyrken
På Gotland har vi nästan nått jämställda löner inom yrkeskategorierna, men det har varit ett långt och ihärdigt arbete som måste fortsätta ända in i mål.
Vi har samtidigt långtifrån ett jämställt arbetsliv. Vi arbetar för att kvinnor ska få fler kollegor, jämställda löner, bättre arbetsmiljö och bättre tillgång till vård, skola, förskola och andra samhällsfunktioner som bidrar till välfärd genom hela livet.

6,9 miljoner: Låglönesatsningar
Trots små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Vårt nästa och viktiga steg är att arbeta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan yrkeskategorier. De lägsta lönerna måste upp. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Minskade löneskillnader är dessutom bra för jämställdheten, eftersom yrkesgrupper med de lägsta lönerna ofta är kvinnodominerade.

1,4 miljoner: Kompetensförsörjning inom skolan
Frågan om kompetensförsörjning är viktig för såväl grundskolan som gymnasiet.
Vi satsar 1 miljon inom grundskolan och 0,4 miljoner för gymnasiets räkning.

0,7 miljoner: Mentorsanställningar
Fler mentorsanställningar är ett sätt att visa på karriärvägar inom skolan. Vi budgeterar 0,5 miljon inom grundskolan och 0,2 miljon inom gymnasieskolan för detta.

4 miljoner: Digitalisering
Digitaliseringen är idag ett faktum och utvecklingen har intensifierats under pandemin. För att Region Gotlands medarbetare ska kunna dra nytta av utvecklingen, behövs både investering i utrustning och utbildning av medarbetare i aktuella digitala verktyg.

Kostnadsminskningar

Lokaler
Vi lever i en tid där digitala arbetssätt utvecklats mycket på kort tid. Detta möjliggör mer
distansarbete vilket kan göra att befintliga kontorsarbetsplatser i framför allt tätorterna skulle
kunna utnyttjas bättre.
Det är också bra för klimatet eftersom resandet kan minska när fler kan arbeta närmare sitt hem. Samtidigt förstärker det våra landsbygder och tätorter runtom på ön.
Genom att bättre nyttja de lokaler vi själva äger i tätorterna och säga upp dyra externa hyresavtal exempelvis delar av Visborg, skulle Region Gotland kunna sänka hyreskostnaderna för kontorslokaler. Vår bedömning är att en effektivisering motsvarande 7,5 miljoner skulle kunna uppnås här. En långsiktig strategi för att minska andelen externt hyrda lokaler och förbättra Region Gotland närvaro på hela Gotland ger också kostnadsminskningar.

Utredningsuppdrag om regionalt, offentligägt byggbolag
Kostnaderna för att genomföra samhällsnyttiga byggprojekt har de senaste åren ökat kraftigt. I det senaste fallet med den planerade ombyggnationen av akuten på lasarettet riskerade kostnaderna att bli i nivå med det skandalomsusade nya karolinska.
Exemplet visar att situationen är ohållbar.
Ett offentligägt byggbolag med uppdrag att bygga både samhällsviktiga byggnader och hyresrätter med rimliga hyror skulle kunna vara en väg framåt för att få ned prisnivåerna. Vi föreslår att frågan utreds.

Nedan, tabell  V Driftbudget 2022

förenklad tabell

Utveckla kvaliteten i äldreomsorgen

Skrivet av gotland den . Postad i Debatt.

Debatten om äldreomsorgen och den olyckliga privatiseringen av de båda äldreboendena i Hemse fortsätter. Eva Bofride skriver att vänstern menar att de privata utförarna ska avkrävas en högre kvalitet för att vinna en upphandling än vad som krävs av den offentliga utföraren. Jag undrar vem har föreslagit det?
I samband med upphandlingen yrkade Vänsterpartiet att det vid utvärderingen av anbuden inte bara ska vara lägst pris som avgör vem som erbjuds driften. Vi föreslog, precis som man gör i många andra av Sveriges kommuner vid motsvarande upphandlingar, att man dessutom ska poängsätta den blivande utförarens ambitioner med att utveckla kvaliteten.
Inte avkräva en högre kvalitet än någon annan. På det viset får man troligen den utförare som har högst ambition att utveckla till exempel ett förebyggande och hälsofrämjande arbete och att utveckla det sociala arbetet. Vårt förslag hade gynnat den utförare som vill mer än att främst tjäna pengar på driften.
Nu valde inte M, KD, C och SD det. Man valde en lösning som gav det billigaste priset. Och vi ser nu resultatet, betydligt färre medarbetare ska utföra samma jobb som tidigare. Det är möjligt att Eva Bofride tror att det inte påverkar kvaliteten. Men, det tror Vänsterpartiet.
Att dessutom genomföra en traditionell form av upphandling där endast lägst pris är avgörande vid beslutet försvårar en framtida utveckling av kvaliteten. Om coronakommissionen föreslår och riksdagen beslutar att ge kommunerna större möjligheter att utveckla äldreomsorgen blir det en extra utmaning att få med Attendos boenden i det arbetet.
Vi har avtal med dem under vilka villkor de ska bedriva verksamheten. Det gäller i minst fem år. Alla förändringar i kvalitetsarbetet som medför högre kostnader innebär en omförhandling av avtalet. Vad det kostar vet ingen. Att låsa fast en så pass stor del av den gotländska äldreomsorgen i gamla traditionella avtal är en dålig politik. Inte minst i dessa dagar när omsorgen om våra äldre omvärderas.
I den skånska kommunen Lomma har den moderatledda kommunen tagit tillbaka driften av sina äldreboenden till offentlig regi. De motiverar det med att det är svårt att utveckla kvaliteten och påverka driften när man ”sitter fast” i gamla avtal. (Se SKR:s tidning Dagens samhälle i januari 2021.)
Det är ett viktigt argument för Vänsterpartiet varför vi vill att driften av de gotländska äldreboenden ska drivas offentligt. Dessutom är det för oss självklart att alla skattepengar till omsorgen ska gå till välfärden och inte en krona till privata vinster till företag som Attendo.
Jörgen Benzler (V), socialnämnden

Mäns våld mot kvinnor måste upphöra

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Våld i nära relationer, inte minst mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. De otäcka händelser där kvinnor misshandlas och ibland dödas av män de lever med eller har levt med måste upphöra.
Vi tar starkt avstånd från de män som misshandlar och/eller begränsar och kontrollerar kvinnors liv. Dessa gärningar är helt oacceptabla. Vi är män och representerar olika politiska partier och är ledamöter i socialnämndens arbetsutskott på Gotland. Vi ser tyvärr alltför ofta i vårt politiska arbete konsekvenserna av vad våld i nära relationer för med sig. Våldet ger upphov till ett fysiskt och psykiskt lidande för såväl den slagne som för de barn som bevittnar eller själva utsätts för våld.
Ska Gotland komma till rätta med den växande psykiska ohälsan är ett förebyggande arbete mot våld viktigt. Där behöver vi alla på Gotland hjälpa till och vi alla, inte minst vi gotländska män, har ett stort ansvar att se signaler, agera och förebygga. Vi män behöver bli bättre på att prata med andra män om varför våld är fel.
Inför regionfullmäktiges beslut om budget senare i år har vi gemensamt i socialnämnden på förvaltningens initiativ föreslagit att 2,6 miljoner kronor ska tillföras socialförvaltningens arbete med att utveckla arbetet mot våld i nära relationer. Vår förhoppning är att vårt förslag ska ha möjlighet att bli verklighet och då bidra i arbetet mot våld i nära relationer här på Gotland.
Rolf Öström (M) Johan Malmros (C) Håkan Ericsson (S) Jörgen Benzler (V) (Initiativet till insändare kom från Jörgen.)

Marknadshyror fördjupar klassklyftorna

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Enligt januariavtalet ska marknadshyror införas för nyproducerade bostäder. I dag bor runt en tredjedel av Sveriges befolkning i hyresrätt, såväl på Gotland som i riket som helhet. Med regeringens planerade politik kommer i princip alla dessa människor direkt eller på sikt få kraftigt höjda hyror.

Regeringen har just nu flera pågående utredningar som berör ämnet marknadshyror. Den första, ”Fri hyressättning vid nyproduktion”, ska redovisas senast 31 maj 2021. Enligt januariavtalet ska ny lagstiftning kring fri hyressättning vara på plats redan den 1 juli 2021.  Vi i Vänsterpartiet är en del av en bred opinion mot förslaget om marknadshyror. Vi hoppas fortfarande att förslaget aldrig kommer läggas fram.

Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys gällande Gotland från 2019 visar fortsatt brist på bostäder för bland annat ungdomar, personer med funktionsnedsättning och nyligen inflyttade till ön. Orsaker man hänvisar till är en allmän brist på hyresrätter och inte minst bristen på lägenheter med rimlig hyra, med passande storlek och läge.

Just den typ av bostäder som människor som saknar stora besparingar och höga löner behöver. Lägenheter behöver byggas, över hela ön och med rimliga hyror.

Vi vill inte se några marknadshyror, vare sig här på Gotland eller någon annanstans i Sverige. Marknadshyror skulle bara ge hyresgästerna högre hyra och minskad trygghet. Det skulle göra klassklyftorna tydligare och öka segregationen. Kort sagt, inte den bostadspolitik vi i Vänsterpartiet driver.

Peter Barnard, ordförande Vänsterpartiet Gotland
Filippa Maurin, Vice ordförande Vänsterpartiet Gotland

Välkomna att fira 1 maj med oss i vänsterpartiet Gotland via zoom.

Skrivet av gotland den . Postad i Aktiviteter.

Programmet börjar kl 11.00 vi släpper in från 10.45.

Här är länken https://gotland-se.zoom.us/j/2066442055

Är det ditt första zoom-möte gör så här.
Klicka på länken och du kommer till zoomsidan.
Klicka på öppna möte, klicka på join computer så blir du med på bild, vänta sedan tills värden släpper in dig.

Program:
Peter Barnard hälsa välkomna.
Vi ser och lyssnar på Annamaria med släkt o vänner i en coronasamba.

Redovisning av tipspromenad med prisutdelning.
Peter Jankert framför en dikt.
Plakatparaden.
Vi avslutar med internationalen.

Sen hoppas vi att alla fortsätter att se på Vänsterpartiet riks sändning som börjar 11.45 med att Nina Person sjunger.
Kl 12.00 håller Nooshi Dadgostar tal.

Nämndinitiativ: Coronapaket till privatpersoner

Skrivet av gotland den . Postad i Välfärd.

Konsekvenserna av pandemin har varit och är fortfarande kännbara i många delar av
samhället. Många av Region Gotlands verksamheter har påverkats på ett omfattande
sätt. Särskilt ansträngt har det förstås varit inom sjukvård och äldreomsorg men även
utbildningssektorn har påverkats mycket. Regionstyrelsen har under 2020 och även i
början av 2021 tagit fram ett antal stödpaket riktat mot olika verksamheter som
drabbats. Särskilt fokus har det varit på det lokala näringslivets förutsättningar att
klara krisen. Under våren innefattade stödpaketen även andra perspektiv, risken för
psykisk ohälsa och för ökning av våld i nära relationer är två exempel. Hittills har
inget stödpaket tagits fram som fokuserar på de hushåll som drabbats hårdast
ekonomiskt av pandemin och hur man kan förhindra ekonomisk utsatthet, ökad
skuldsättning och ökad arbetslöshet. Innehållet i ett sådant paket behöver beredas i
samverkan mellan lämpliga verksamheter i Region Gotland och förslagsvis även
frivilligorganisationer som arbetar med stöd till utsatta grupper.
– Några förslag på möjliga insatser:
– förstärkningar inom vuxenutbildningen och folkhögskolan för att möjliggöra
omställning eller vidareutbildning och minska risken för arbetslöshet.
– förstärkta arbetsmarknadsinsatser
– regellättnader inom försörjningsstödet eller annat ekonomiskt bistånd.
– förstärkning av försörjningsstöd för barnfamiljer med barn som studerar helt
eller delvis hemifrån
– hyresreduktion eller frysning av hyresnivåer i Gotlandshem
– ytterligare förstärkning av budget- och skuldrådgivningen.
Vänsterpartiet föreslår därför att regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att ta fram
ett förslag till stödpaket med utgångspunkten att förebygga ekonomisk utsatthet hos
hushåll och familjer som drabbats hårt ekonomiskt av pandemin.

Saga Carlgrens debattinlägg ang. vår motion ”Möjliggör anställning för ensamkommande med rätt kompetens som riskerar utvisning.”

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Regionfullmäktige Gotland 2021.04.26

Många av de som vår motion omfattar var barn 2015-2016 när de kom till Gotland.
De kom till ett Gotland där det fanns en stor enighet om att vårt ansvar i flyktingkrisen var att ge de som kom just till oss en så bra start som möjligt. Här skulle de kunna bygga sig nya liv tillsammans med oss.
Jag upplevde tydligt en glädje från så många i att få göra detta. Utifrån solidariska skäl men också av andra skäl.
Det fanns ett så uppenbart behov av fler människor. Att fler barn skulle gå i våra skolor. Att fotbollslagen behövde fler spelare. Att vi hade stora behov av människor som ville utbilda sig och arbeta här. Vara med och utveckla Gotland.
Vi i vänsterpartiet arbetade tillsammans med många andra partier, föreningar, företag och alla de volontärnätverk som startades runt om på ön för att välkomna människor.
Region Gotland och länsstyrelsen tog också täten på ett utmärkt sätt.

Sen dess har vi sett hela samhällsdebatten förändras.

Nu förväntas vi se människor som en belastning och inte som en tillgång. Nu bidrar den svenska migrationspolitiken till att människor inte kan försörja sig, inte har någonstans att bo och att människor tvingas fly igen.
Från Sverige.
Nu tävlar partierna om vem som kan strama åt människors liv mest. Omöjliggöra chanserna att bygga nya liv här. Trycka ned människor. Skrämma bort dom från Sverige. Samtidigt som de beskylls för alla möjliga samhällsproblem.

Gruppen ensamkommande är hårt drabbade av den svenska migrationspolitiken. På väldigt lösa grunder skrevs mångas ålder upp till 18 år. Lillebror kunde plötsligt anses äldre än storebror i svenska myndigheters ögon. Varför 18? Ja vore man bara lite konspiratorisk så kunde man tro att myndigheter systematiskt justerade människor födelsedata för att ta rättigheter ifrån dom. Som barn har du ett bättre skydd. Många andra grupper lider förstås också under den svenska migrationspolitiken.

Gymnasielagen kom till i ett läge där Sverige var på väg att utvisa flera tusen ungdomar till ett av världens farligaste länder. Samtidigt som kritiken mot de medicinska ålderbedömningarna och rättssäkerheten i asylprocessen var mycket stor.

Vi i vänsterpartiet har hela tiden drivit på för amnesti för den här gruppen. Vi är kritiska mot hur gymnasielagen skrevs. Det är inte värdigt att fortsätta utsätta den här gruppen för otrygga asylprocesser och tillfälliga uppehållstillstånd. Gymnasielagen ställer krav som få unga oavsett nätverk och bakgrund skulle klara att uppfylla.

I brist på stöd från andra partier för det accepterade vi gymnasielagen.

Nu har en grupp unga under några år utbildat sig på ungdomsgymnasiet yrkesutbildningar och Yrkesvux.
De blir snart färdiga och måste på kort tid skaffa jobb för att få stanna i Sverige.

Många som studerat på yrkesutbildningarna på gymnasiet och på Yrkesvux går normalt sett nästan direkt ut på arbetsmarknaden. Deras kompetens behövs på arbetsmarknaden. Men nu befinner vi oss i en pandemi. Arbetsmarknaden har blivit tuff. Färre anställs i osäkra tider.

I region Gotlands verksamheter finns som de flesta i fullmäktige vet dock fortfarande stora behov av arbetskraft. Jag tror och hoppas att varje personalansvarig i de verksamheterna har ett nära samarbete med utbildningarna och jobbar för att rekrytera till våra verksamheter.

Det vi vill med vår motion är att Region Gotland ska vara på tårna även kring gruppen som omfattas av gymnasielagen.
Att man ska säkerställa att man inte missar någon som behövs i våra verksamheter och som har rätt utbildning.

Att man ska säkerställa att man anställer de personerna på ett sätt som gör att de inte riskerar utvisning trots anställning.

Flera företag på Gotland klarar av att göra det jobbet. Det borde Region Gotland också kunna göra.
Motionen har blivit lamt mottagen. Att Region Gotland inte normalt sett tillämpar provanställning tycker man räcker som insats.
Ni i centerpartiet som inte vill bifalla våra förslag – vad tänker ni göra istället?
Ni liberaler som inte vill bifalla våra förslag – vilka förslag har ni som bättre hjälper den här gruppen?

Eller har ni ändrat er?

Bifall till motionen.

Vem ska servera mat och diska i skolorna?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Som anställd inom Region Gotland, på förskola, har jag tankar kring föreslagna åtgärder för effektivisering inom måltidsverksamheten.
Underlag till beslut av externt konsultföretag föreslår färre tillagningskök samt att Strandgärdets kök ska leverera kyld mat för främst äldreomsorgen. Antalet tillagningskök och mottagningskök kommer att minska i skola/förskola. Dessa görs om till serveringskök, där ingen mat ska tillagas, utan varm eller kall mat tas emot från tillagningsköken. Förslagen kan spara mellan 15 och 30 miljoner kronor. Störst besparingen sker via minskning av cirka 30 tjänster.
Dagsläget, gällande slutberedning, förberedelser och efterarbete i samband med servering av måltider i förskolan, beskriver, utbildnings- och Arbetslivsförvaltningen (UAF): ”Omfattning hur mycket tid varje förskoleavdelning lägger i köket idag. I snitt har varje förskoleavdelning en kökspersonal som lägger 1 timme per dag. På Gotland har vi 40 förskolor som tillsammans har 141 avdelningar. I snitt tjänar varje pedagog/kökspersonal 500 kr/timme”.
I de förändringsförslag som lämnas är det cirka 40 förskolor som kommer att ha serveringskök, där det inte kommer att finnas någon som gör de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av avlönad kökspersonal.
Så ser det redan i dag ut på den förskola där jag arbetar, allt köksarbete från när uppvärmd måltid kommer till förskolan, tills avsköljda värmekantiner körs åter till tillagningsköket, utförs av förskolepersonal.
Inget i konsultrapporten säger hur eller av vem varmhållning till tallrik ska se ut på förskola/skola, men i en anmärkning i tabell över kostnader fördelat på personal, livsmedel, fastighet och transporter, uttrycks: ”I personalkostnader ingår inte bemanning på avdelningar i serveringsköken i samband med iordningsställande och servering”.
Eva Bofrides ledare GT 210409 : ”Att om någon befarar att lärare eller annan pedagogisk personal skall behöva färdigställa och servera mat på de enheter där man inte kommer att ha tilllagningskök, och detta är en reell faktor man spelar med i utredningen så behöver den strykas.”
Även Eva Nypelius är övertygad om att ingen lärare ska börja servera mat, GT 210409.
Jag skulle gärna vilja ta del av vad ovanstående tankar grundas på.
För i dag i förskolan är det redan så, som förnekas ska ske i både förskola och skola. Så vem ska då servera maten i skolan och förskola, utan kostnad, efter att besparingen är uppnådd?
Lasse Åkerlund,
Vänsterpartiet Gotland

Motion: En skola där alla tas på allvar

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

2021-04-26

Den senaste månaden har media återkommande rapporterat om kvinnor som dödats av närstående. Fem fall inom loppet av några veckor. Det samhällsproblem som våld i nära relationer i allmänhet och mäns våld mot kvinnor i synnerhet utgör, är ett av vår tids stora samhällsproblem. I statistiken från Brottsförebyggande rådet kan man utläsa att omkring femton kvinnor om året dödades i Sverige av en före detta eller nuvarande partner under perioden 2017–2020. För män var motsvarande siffra strax under tre fall om året. Den som utsätter sin partner för våld tillhör ingen särskild samhällsklass, kultur eller ålder. De män som misshandlar kvinnan man lever med har inget annat gemensamt än en dålig kvinnosyn och ett starkt kontrollbehov. Samhället måste göra sitt yttersta – inte bara när det gäller att stötta dem som utsätts för våld eller genom att utreda brott och lagföra förövare. Samhället måste också, här som på så många andra områden, arbeta förebyggande.

Skolan, från förskola till gymnasium spelar en viktig roll när det gäller barns och ungas utveckling till trygga och ansvarstagande individer med en god människosyn och vilja att leva jämställt. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Att skolan ännu inte har lyckats tillräckligt bra med sitt jämställdhetsarbete, och att mycket återstår att göra, visas bland annat genom att valet av gymnasieprogram fortfarande är lika könsstereotyp som tidigare och att pojkarnas studieresultat inte tycks bli märkbart bättre.

Ett tidigare arbete kring jämställdhet i grundskolan på Gotland bidrog till att enskilda skolor ökade medvetenheten hos både elever och personal. Skolorna genomförde själva projekt kring alltifrån ”papparollen i lek”, och ”dumpa ord” för ett mer jämställt språk, till att diskutera könsnormer och få mer kunskap om HBTQ. Medverkande skolor fick utmärkelsen ”Jämställd skola”. Tyvärr är projektet avslutat.

Gymnasiet arbetar med konceptet IRL – Identitet, Relationer och Levnadsnormer. IRL ger eleverna tillfälle att diskutera normer kring kön, identitet och sexualitet. Ett väldigt viktigt arbete som behöver utvecklas ännu mer. Inte minst för att verkligen nå alla elever och för att göra en reell skillnad i ungas identitetsutveckling.  Skolan spelar en viktig roll i att forma barns och ungas grundläggande attityder och normer. Det är genom ett medvetet arbete som förskola, grundskola och gymnasium kan bidra till att den första jämställda generationen, fri från våld kan bli verklighet.

Vi yrkar att:                                                                                                Barn och Utbildningsnämnden samt Gymnasie – och Vuxenutbildningsnämnden uppdras att återkomma till regionfullmäktige med en plan för hur jämställdhetsarbetet inom respektive skolform kan förstärkas.

Saga Carlgren (V)

Thomas Gustafsson (V)                           Annamaria Bauer (V)

Per Edman (V)                                         Jörgen Benzler (V)

Victoria Öjefors Quinn (V)                      Peter Barnard (V)

 
   

 

 

 

Motion: Arbetstidsförkortning

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

2021-04-26

Vänsterpartiet vill ha sex timmars arbetsdag, normalarbetstiden för lönearbete i Sverige vill vi ska minska. Det kommer att ge människor mer tid att vara med familj och vänner. Man kommer att orka mer och många kommer att uppleva det som att man får ett rikare liv med mer fritid.

Vi tror att fler kommer att ha förmåga att arbeta fram till pensionsavgången om arbetstiden minskar. Flera medarbetare vill och kan stanna kvar ytterligare några år i yrkeslivet om tempot är lägre. Vi tror också att jämställdheten gynnas av en sådan förändring. I praktiken blir det lättare att leva jämställt. Självklart kan bara en arbetstidsförkortning genomföras om lönen förblir densamma.

I Region Gotland, precis som i de flesta andra kommuner är sjukfrånvaron hög, speciellt inom Kommunals avtalsområde. I många fall är den hög trots att man redan idag inte arbetar heltid. Om Region Gotland och Sveriges övriga kommuner ska ha goda möjligheter att bemanna omsorgen och sjukvården de kommande åren, när vård och omsorgsbehoven på grund av den demografiska utvecklingen ökar, är det nödvändigt med bättre anställningsförhållanden för anställda där.

Det behöver ske en utveckling på flera områden för att det ska bli än mer attraktivt att arbeta med vård och omsorg. Avtalet mellan Kommunal och SKR om att göra heltid som norm inom alla dess yrken är i sig bra och nödvändigt. Det får dock inte innebära att arbetssituationen blir tyngre och svårare. Arbetet måste organiseras så att medarbetarna känner sig delaktiga och lyssnade på.

Vi är medvetna om att, det åtminstone i början, blir ökade kostnader för arbetsgivaren och skattebetalarna vid en arbetstidsförkortning. Samtidigt tror vi att med ett mer attraktivt yrke, ökad trivsel och lägre sjukfrånvaro, kommer de ökade kostnaderna inte bli så stora som man först kan tro. Ska vi kunna genomföra en större förändring i motionens anda är det nödvändigt att staten är med och finansierar förändringarna.

Socialdepartementet har i en nyligen beslutad promemoria (S2021/02252) tagit fram ekonomiska medel där statsbidrag kan sökas för att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg. Syftet är att förbättra arbetssituationen för anställda inom vård och äldreomsorg. Man konstaterar helt rimligt att en god arbetsmiljö är en avgörande faktor för att säkerställa kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Man skriver också att exempel på projekt som kan tilldelas pengar är försök med arbetstidsförkortning.

Vänsterpartiet tycker att Region Gotland ska ta chansen att nyttja denna möjlighet och arbeta fram en ansökan där en arbetstidsförkortning är den centrala delen. En början är att hitta en yrkesgrupp som är lämplig att ansökan berör. Med erfarenheterna från ett sådant projekt tror vi att en mer allmän arbetstidsförkortning kan komma att förverkligas.

Vi yrkar:

Att Region Gotland gör en ansökan om projektmedel inom ramen för Socialdepartementets promemoria (S2021/02252) där syftet är att genomföra en arbetstidsförkortning för en lämplig grupp av medarbetare som arbetar inom vård och äldreomsorg.

Saga Carlgren (V)

Thomas Gustafsson (V)                           Annamaria Bauer (V)

Per Edman (V)                                         Jörgen Benzler (V)

Victoria Öjefors Quinn (V)                      Peter Barnard (V)

 
   

 

 

 

Pressmeddelande: Motioner om kortare arbetstid och jämställdhet i skolan

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Vänsterpartiet har idag lämnat in två nya motioner till Regionfullmäktige.

Den ena motionen föreslår att Region Gotland ska söka statliga medel för att genomföra ett projekt med arbetstidsförkortning. Vänsterpartiets långsiktiga mål är sex timmars arbetsdag. Behovet av en arbetstidsförkortning tror vi är som allra störst inom vård och omsorg, vilket motionen också belyser.

Den andra motionen lyfter behovet av att stärka jämställdhetsarbetet inom såväl grundskolan som gymnasiet. Skolan spelar en viktig roll när det gäller barns och ungas utveckling till trygga och ansvarstagande individer med en god människosyn och vilja att leva jämställt. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Det visar sig inte minst genom att valet av gymnasieprogram fortfarande är lika könsstereotyp som tidigare och att pojkarnas studieresultat inte tycks bli märkbart bättre.

Motionen lyfter också att ett medvetet arbete kring normer och jämställdhet under barns och ungas uppväxt, på sikt kan förebygga och minska våld i nära relationer.

Kontakt:                                                                                                         Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd                              Telefon: 0498-269 9 08

Victoria Öjefors Quinn, politisk sekreterare                          Telefon: 0498-26 93 60

 

Remissvar togs inte upp i nämnden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Sedan 2015 har vi på Gotland tagit emot många unga som, inte sällan ensamma, flytt från fattigdom, krig och konflikter.
Gotlänningar har öppnat sina hem och engagemanget bland privatpersoner och civilsamhälle har varit stort. Många av de som kommit har nu en stark anknytning till ön. De har utbildat sig i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen.
Flertalet har gjort stora insatser i vår gemensamma välfärd. Ett medvetet arbetssätt bland arbetsgivare krävs nu, för att ta tillvara dessa potentiella medarbetare även framöver. Bland annat inom den äldreomsorg som i pandemins spår behöver alla personella resurser som går att uppbringa.
År 2018 började den så kallade gymnasielagen att gälla. Bestämmelserna skapade en möjlighet för unga asylsökande att få uppehållstillstånd för att kunna gå färdigt en gymnasieutbildning – och därefter söka arbete. Den som klarat sin utbildning och fått en fast anställning inom sex månader efter avslutade studier har haft möjlighet att få permanent uppehållstillstånd.
Nu föreslås att tiden man har på sig för att få en fast anställning ska förlängas från sex till tolv månader. Helt rimligt, då det är svårt för vilka unga som helst att få en tillsvidareanställning inom ett halvår. Redan utan den pandemi som nu råder.
Om Moderaternas Andreas Unger får bestämma, blir det dock ingen sådan förändring av gymnasielagen. Han har i egenskap av ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skickat ett remissvar där han fastslår som Region Gotlands ståndpunkt att det är tillräckligt ansträngande att ta emot asylsökanden utifrån humanitär skyddsgrund.
Remissvaret ifråga har varken behandlats av nämnden eller dess arbetsutskott. Detta försvarar Unger med att svarstiden var väldigt kort. Det må så vara, men att sammankalla ett extra nämndsammanträde i digital tappning, behöver inte ta så många dagar i anspråk. Demokratin måste ha sin gång – även när det gäller principiellt viktiga remisser med kort svarstid.
Vänsterpartiet har motionerat om att Region Gotland tillsammans med berörda fackförbund ska arbeta för att möjliggöra längre anställningar av personer som omfattas av gymnasielagen. Det ska kunna vara anställningar inom såväl förvaltningar som regionägda bolag. Våra nya gotlänningar är en värdefull resurs som vill och kan göra nytta i exempelvis välfärden. Den välfärd som nu – och under lång tid framöver, behöver alla resurser som står till buds.
Victoria Öjefors Quinn (V)