Skip to main content

Författare: gotland

Vänsterpartiet vill ersätta Gotland för höga färjepriser med 200 miljoner per år

Skrivet av gotland den . Postad i Pressmeddelande.

Idag presenteras Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen. Den innehåller avgörande satsningar för gotländsk välfärd men även för färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet.

Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet är det absolut viktigaste transportsättet för gods- och persontransporter mellan Gotland och det svenska fastlandet. Gotland har en särskild situation som staten behöver ta ett ökat ansvar för.

Vänsterpartiet anser att trafiken, precis som den statliga väginfrastrukturen, gör sig bäst i statlig regi och ska ses som en del av den statliga infrastrukturen. Gotlandstrafiken bör alltså räknas som infrastruktur och följaktligen hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och finansiering. Det finns också ett stort behov av att säkra trafiken till och från Gotland ur ett totalförsvarsperspektiv. Därför ska fartygen ägas och drivas av Trafikverket.

Biljettpriserna har höjts avsevärt det senaste året – enligt Region Gotland med så mycket som 50 procent vilket har drabbat Gotland hårt; såväl gotlänningar som företag och den viktiga besöksnäringen. Fraktkostnaderna för gotländska varor är betydligt högre än fraktkostnaderna för varor producerade på fastlandet. För de gotländska företagarnas konkurrenskraft är priser, turtäthet och kort överfartstid viktigast. Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län har tidigare krävt konkurrenskraftiga, låga priser i färjetrafiken; ”vägpriser”, i paritet med motsvarande sträckor på landsväg. Resenärer och fraktköpare måste kompenseras för de chockhöjda biljettpriserna.

Gotland måste få lika bra förutsättningar som alla andra regioner i Sverige. Att Gotlandstrafiken fungerar optimalt är viktigt för hela Sverige. Gotland är inte bara ett populärt besöksmål utan också en stor producent av livsmedel för hela landet. Ännu högre priser och sämre tidtabeller skulle försvåra detta väsentligen, vilket även skulle drabba fastlandet.

Vänsterpartiets förslag:
Skjut till 200 miljoner kronor per år till Gotlandstrafiken 2024–2026.
Överför Gotlandstrafiken i statlig regi.
Saga Carlgren, oppositionsråd på Gotland:
”Den här satsningen skulle faktiskt kunna säkra sänkta färjepriser för gods och passagerare de kommande åren. Det är orimligt att det ska fortsätta vara en klassfråga om man kan resa mellan Gotland och fastlandet. Färjan är vår landsväg och Vänsterpartiet anser att det är dags att den behandlas som det i statens budget.”

Vänsterpartiet vill ersätta Gotland för höga färjepriser med 200 miljoner per år

Skrivet av gotland den . Postad i Pressmeddelande.

Idag presenteras Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen. Den innehåller
avgörande satsningar för gotländsk välfärd men även för färjetrafiken mellan
Gotland och fastlandet.
Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet är det absolut viktigaste
transportsättet för gods- och persontransporter mellan Gotland och det svenska
fastlandet. Gotland har en särskild situation som staten behöver ta ett ökat
ansvar för. Vänsterpartiet anser att trafiken, precis som den statliga
väginfrastrukturen, gör sig bäst i statlig regi och ska ses som en del av den
statliga infrastrukturen. Gotlandstrafiken bör alltså räknas som infrastruktur och
följaktligen hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och finansiering.
Det finns också ett stort behov av att säkra trafiken till och från Gotland ur ett
totalförsvarsperspektiv. Därför ska fartygen ägas och drivas av Trafikverket.
Biljettpriserna har höjts avsevärt det senaste året – enligt Region Gotland med
så mycket som 50 procent vilket har drabbat Gotland hårt; såväl gotlänningar
som företag och den viktiga besöksnäringen. Fraktkostnaderna för gotländska
varor är betydligt högre än fraktkostnaderna för varor producerade på fastlandet.
För de gotländska företagarnas konkurrenskraft är priser, turtäthet och kort
överfartstid viktigast. Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län har
tidigare krävt konkurrenskraftiga, låga priser i färjetrafiken; ”vägpriser”, i
paritet med motsvarande sträckor på landsväg. Resenärer och fraktköpare måste
kompenseras för de chockhöjda biljettpriserna.
Gotland måste få lika bra förutsättningar som alla andra regioner i Sverige. Att
Gotlandstrafiken fungerar optimalt är viktigt för hela Sverige. Gotland är inte
bara ett populärt besöksmål utan också en stor producent av livsmedel för hela
landet. Ännu högre priser och sämre tidtabeller skulle försvåra detta
väsentligen, vilket även skulle drabba fastlandet.
Vänsterpartiets förslag:
Skjut till 200 miljoner kronor per år till Gotlandstrafiken 2024–2026.
Överför Gotlandstrafiken i statlig regi.
Saga Carlgren, oppositionsråd på Gotland:
”Den här satsningen skulle faktiskt kunna säkra sänkta färjepriser för gods och
passagerare de kommande åren. Det är orimligt att det ska fortsätta vara en
klassfråga om man kan resa mellan Gotland och fastlandet. Färjan är vår
landsväg och Vänsterpartiet anser att det är dags att den behandlas som det i
statens budget.”

Vi måste våga tänka ett varv till om Nato

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Liberalernas partiledning gick nyligen ut med beskedet att man inte är främmande för en placering av militär Nato-bas på Gotland.
Partiledare Johan Pehrson var utomordentligt tydlig i sitt uttalande, att när (inte om) vi blir fullvärdiga medlemmar i Nato, så kommer Sveriges ansvar och åtaganden gentemot militäralliansen att öka avsevärt.
Det kommer att bli ett helt nytt läge, sa Pehrson. Bland annat att förutom de kraftigt ökade militära utgifterna i vår budget, måste vara beredda att hysa Nato-baser i vårt land.
Och var vore den mest strategiska platsen för en sådan, om inte på Gotland? Särskilt efter alla omdömen om öns geopolitiska placering för kontroll över hela Östersjöområdet. Och den amerikanske generalens euforiska uttalande om Gotland som ett fantastiskt hangarfartyg!
Kära gotlänning, jag frågar dig nu: Vill du framleva dina kommande dagar på ett hangarfartyg? Kanske till och med kärnvapenbestyckat? Är du beredd att kroka arm med länder som Turkiet och Ungern i en allians där dina barn och dina barnbarn kan tvingas delta som soldater i framtida militära konflikter, enligt principen ”en för alla – alla för en”?
Du Nato-ivrare, tänkte du på det, när du förespråkade vårt medlemskap; att tanke och idé så småningom skulle landa i konkreta åtaganden på den egna gårdsplanen?
Hur tänker ni i den lokala L-avdelningen här på ön, när Anna Hrdlicka välkomnar förslaget och tror på ökade arbetstillfällen? Snälla, Nato är inte vilken arbetsgivare som helst!
Nato är en militär allians!
Region Gotland jobbar nu aktivt, inom hela organisationen (där L ingår) för klimatomställning och miljöfrämjande åtgärder inom alla sina verksamheter. För att det ät livsviktigt! När hörde vi att försvaret jobbar för en ”grön omställning”, med miljövänliga vapen och fordon?
Jag vill fråga er övriga lokalpolitiker, vars moderpartier ivrar för medlemskap (bara V och MP röstade emot detta i riksdagen), hur ställer ni er till ett sådant här konkret förslag från L:s partistyrelse?
Jag vill mana till besinning! Vi måste våga tänka ett varv till och värdera alla de konkreta konsekvenser som ett Natomedlemskap kan föra med sig.
Jag önskar att, på samma sätt som den samlade gotländska lokalpolitiken enades om att inte acceptera den föreslagna så kallade Angiverilagen, också samfälligt vågar gå emot sina moderpartier i regeringen när det kommer till sådana här horribla förslag.
Militär Nato-bas på vår underbara ö? Jag bävar…
Peter Jankert (V)

Bra vård kostar

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Lyssnade på den senaste fullmäktigedebatten, kunde tyvärr inte vara med då jag återhämtar mig efter en sjukdomsperiod som krävde en undersökning på KS för så där ett par hundra tusen. Undersökningen resulterade i ett behov av en insats som kostar minst lika mycket till.

När man lyssnar på en del politiker är det nästan så att man får dåligt samvete för att man belastar sjukvårdens budget så mycket.

Några fick det nästa att låta som att det var första gången som sjukvårdens budget inte går ihop fast vi alla vet att den gotländska sjukvården är underfinansierad med cirka 200 miljoner kronor.

Ser man på det ur det perspektivet så är ju ett underskott på 145 miljoner kronor som prognosen för 2023 är, så är ju underskottet inte så konstigt. Utan vi borde i stället ge en eloge till våra duktiga tjänstemän och medarbetare som lyckas hålla ner kostnaderna så pass mycket som de gör.

De höga kostnaderna för sjukvården beror ju till stor del på höga hyrpersonalkostnaderna. Det fanns en tid när det inte fanns behov av hyrpersonal men det var på förra seklet.

Någon gång på 80/-90-talet så lanserade Manpower och Poolia sina idéer om att hyra ut personal. Marknaden insåg då att här fanns stora pengar att tjäna. Vårdpersonalen blev snabbt en målgrupp, deras låga löner och tuffa arbetsvillkor gjorde att många snabbt valde att byta till att bli hyrpersonal, inte så konstigt.

Tänk om man tänkt annorlunda redan då. Vi brottas ju fortfarande med samma problem och nu måste vi dessutom konkurrera med hyrbolagen om personalen.

Tycker ändå att vi är på rätt väg när vi till exempel införde listningsriktvärde för nyanställda läkare i primärvården. Det behövs fler sådana tydliga riktlinjer så att det blir attraktivare att arbeta som fast anställd. Det kommer att kosta nu men bli billigare på sikt och dessutom ge en tryggare och bättre vård.

Vill till slut bara kommentera Centerpartiets med fleras inlägg i fullmäktige att alla ska ha samma förutsättningar för en rättvis vård oavsett vilken vårdcentral man går till, så klart.

Men jag skulle vilja vända på det, är det rättvisa villkor när privata vårdcentraler kan gå med vinst men regionens vårdcentraler går med förlust. Och som jag skrev i min förra insändare vad är det för rättvisa när den som går med förlust ska betala till den som går med vinst.

Peter Barnard (V), ledamot i HSN

Tänker regeringen svika kommunerna?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

De senaste veckorna har presskonferenserna från regeringens sida, inför höstbudgeten, duggat tätt.
De har hittills aviserat sänkt skatt på snus, sänkt skatt på bensin och diesel, sänkt skatt för vanligt folk som arbetar, sänkt skatt till alla pensionärer.
Däremot har beskeden om hur välfärden ska klaras trots kostnadskrisen lyst med sin frånvaro. Kommuner och regioner har ansvar för att se till att många av välfärdens alla delar fungerar.
Det ska finnas pengar till bra skolor för alla barn, sjukvård av hög kvalitet var du än bor i landet, särskilda boenden för alla de äldre som inte längre kan bo hemma, kulturverksamheter som är tillgängliga för alla, idrott och andra fritidsaktiviteter, bibliotek och ungdomsgårdar och socialt stöd till barn och familjer och mycket, mycket mer.
Förutom alla dessa saker som är helt avgörande för hur vi människor mår och hur våra samhällen mår så har vi i regioner och kommuner ett jätteansvar för den klimatomställning som är alltmer akut.
Klimatkrisen som påverkar allt liv. Det är mycket som måste göras, både för att minska utsläppen och för att skydda våra samhällen och landsbygder mot effekterna av klimatförändringarna. Kommuner och regioner kan inte välja bort vare sig välfärden eller sitt ansvar i klimatomställningen.
Frågan är bara om staten ska vara med och betala? Eller om regeringen tänker tvinga fram omfattande skattehöjningar på lokal nivå? Det som både snusare, folk som tankar sina bilar, vanligt folk som arbetar och pensionärer har gemensamt är att vi alla behöver en välfärd att lita på och en jord som går att leva på.
Tänker regeringen göra något för att se till att vi kan fortsätta ha det?
Saga Carlgren (V)

S och M lovade en stärkt äldreomsorg

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

I dag är det ojämn kvalitet på de gotländska särskilda boendena inom äldreomsorgen.
När ansvarig läkare tar sin hand från den av Attendo drivna Iliansgården i Hemse för att han tycker verksamheten inte är bra nog och när erfarna undersköterskor slutar av samma anledning måste ansvariga politiker lyssna och agera.
Tyvärr har vi de senaste åren mötts av flera exempel på dåligt skött verksamhet. Kritiken har inte varit nådig och både personal, boende och anhöriga har protesterat.
Vänsterpartiet menar att det behövs en förändring. Vi menar att de senaste 20-30 åren av privatiseringar till lägst pris är den viktigaste enskilda anledningen till att det ser ut som det gör.
Både offentligt och privat driven äldreomsorg har tagit stryk av den ständiga jakten på lägre kostnader och risken är störst hos de boenden som också ska leverera en vinst till sina ägare.
Fortsätter det så här kommer fler medarbetare att ta sin hand från äldreomsorgen och de problem med otillräcklig bemanning som finns i dag riskerar att växa. Den negativa spiralen behöver brytas.
De som behöver bo på ett särskilt boende och deras anhöriga måste kunna känna sig trygga med att verksamheten är bra – oavsett vilket boende man kommer till.
Vänsterpartiet föreslår att Region Gotland successivt tar över driften av boenden som i dag drivs på entreprenadavtal, bland annat av Attendo, när avtalen går ut.
Det ger politikerna möjlighet att steg för steg införa nya rutiner, förbättra personalens anställningsförhållanden och återskapa särskilda boenden på Gotland där ingen läkare väljer att ta sin hand från ett boende.
De senaste årens återkommande skandaler visar att det inte fungerar att lägga ut verksamhet till privata vinstdrivande företag, om det är god kvalitet vi vill ha och inte bara en billigare omsorg.
Vänsterpartiet tycker det är förvånande att Socialdemokraterna på Gotland inte inser detta. Trots att de varit så kritiska mot hur det fungerat på flera boenden vill de inte stödja Vänsterpartiets förslag om att återta driften.
Är det så här det blir när Socialdemokraterna styr tillsammans med Moderaterna? I sin gemensamma avsiktsförklaring lovar Socialdemokraterna och Moderaterna gotlänningarna att de ska: ”…stärka äldreomsorgen, den som behöver omsorg ska känna trygghet i att mötas av en verksamhet av hög kvalitet.”
Det är dags att visa att ni menar allvar.
Saga Carlgren (V), gruppledare
Filippa Maurin (V),socialnämnden

Rättvisa villkor i vården

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

I en insändare 24/8 så skriver Eva Ahlin, Centerpartiet att det ska vara rättvisa villkor för alla patienter inom vården. Och syftar på att hälso- och sjukvårdsnämnden tagit beslut om att föreslå fullmäktige att efterhandskompensationen till privata aktörer tas bort inom vårdvalsystem för primärvården från och med 2024 vilket regionstyrelsen instämt i.
Eva menar att det är fel att göra det. Går regionens vårdcentraler back ska de privata ha kompensation för det även om de går med vinst. På mötet frågade jag Eva om hon tycker det är rätt att våra skattepengar går till att öka vinsten hos privata vårdföretag. Då svarade hon att det anser hon vara rätt.
För mig är det ett väldigt konstigt resonemang att den som går minus ska betala till den som går plus. Man borde fundera över om det är ”rättvisa villkor” när privata vårdföretag går med vinst och regionens verksamheter går minus.
För Vänsterpartiet är det en självklarhet att våra skattepengar ska gå till allas vår välfärd inte till vinster hos privata företag. Regionen behöver varenda krona för att upprätthålla den sjukvård som vi gotlänningar behöver.
Peter Barnard (V), ledamot i hälso- och sjuvårdsnämnden

”Vem vill ha angiverisamhället?

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

När jag växte upp lärde jag mig från vuxenvärlden om vikten av medmänsklighet. Tidigt under skolgången fick vi lära oss om det fasansfulla som hände under andra världskriget och vi fick diskutera hur det kunde hända. Hur kunde hatet slå rot i ett helt land? ”Låt oss aldrig glömma – det får aldrig hända igen”, var det mantra som av goda skäl upprepades. De senaste åren har jag ofta frågat mig om vi redan glömt. Inte vi som i var och en av oss, utan vi som i samhället/landet Sverige. Sedan den nya moderatledda SD-regeringen tillträdde har exemplen som bekräftar bilden kommit allt tätare. Ett av de tydligare exemplen är den angiverilag som regeringen förbereder. Anmälningsplikt ska införas för offentligt anställda. Det innebär att alla som, i sin yrkesroll i välfärden, möter människor som inte har formell rätt att vara i landet ska vara skyldiga att anmäla detta. Så att de kan utvisas.
Många av de stora fackförbunden har protesterat mot detta. Lärarfacken anser att det skulle strida mot deras yrkesetiska kod att ange elever. Man kan ju bara tänka sig vilka etiska dilemman vårdpersonal, anställda inom socialtjänsten, bibliotekspersonal med flera skulle hamna i. I välfärden finns många yrkesroller där förtroende och tillit är avgörande. Anmälningsplikten skulle rasera den tilliten.
Migrationsministern Maria Malmer Stenegard talar om att regeringen vill motverka skuggsamhället med hjälp av anmälningsplikten. Det finns dock inget som talar för att det skulle fungera. Med en anmälningsplikt tas människor inte ur otryggheten som ett skuggsamhälle innebär, istället stänger vi helt de glipor som finns och slänger bort nyckeln. Idag har papperslösa rätt till viss vård och barn har, oavsett rättslig status, rätt att gå i skolan. Med en angiverilag skrämmer regeringen bort människor från de få rättigheterna och gör välfärdsarbetare till underrättelseagenter. Den typen av lagstiftning påverkar hela samhället i en mörk och auktoritär riktning.
En enig regionstyrelse i Region Gotland har beslutat att skriva till regeringen och kräva undantag från en eventuell angiverilag för personal i välfärden. Det är bra, vi måste protestera. Det måste vara tydligt för alla yrkesgrupper inom Region Gotland att den samlade lokala politiken inte står bakom angiverilagstiftningen. Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta att kämpa mot angiverisamhället.

Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet Gotland”

Har styret tappat bort sin landsbygdskompass?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Majoriteten i Tekniska nämnden försöker i en insändare försvara och bortförklara varför man försämrar servicen på landsbygden.
Det gör de inte särskilt bra och de verkar försöka förvilla läsarna med siffror som inte är relevanta. Styret kallar också sitt beslut för ett ”förslag” – vilket det inte är. S+M tog medvetet ett beslut om att dra ner på öppettiderna på de mindre återvinningscentralerna på landsbygden, d.v.s. försämra den kommunala servicen på Storsudret, i Ljugarn, Klinte och Fårösund/Fårö.
Centerpartiet, som i ekonomiska frågor ofta vill vara bättre moderater än Moderaterna, röstade med styret i denna fråga och svek därmed landsbygden.
S+M skriver i sin insändare att ”besöksfrekvensen är låg” på de små återvinningscentralerna. Vi menar att det inte stämmer. De jämför då med Visby som givetvis har en mycket högre besöksfrekvens eftersom det bor flest människor där. Tar man bort Visby så har de andra återvinningscentralerna en ganska jämn besöksfrekvens, vilket vi menar speglar ett konstant behov av bra öppettider året runt på hela ön.
Det är också viktigt med bra öppettider för företag, exempelvis hantverkare, som behöver återvinna byggmaterial etc under vardagar. Beslutet från styret innebär att centralerna på landsbygden bara skall vara öppna en dag på helgen, det både försvårar och fördyrar för många aktörer. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vidhåller att återvinningscentralerna skall vara öppna som hittills överallt på hela ön.
Vi menar också att avgifterna som idag finns för att återvinna olika material på centralerna skall tas bort. Avgiftshanteringen kostar mer än det bidrar, är godtycklig, gammalmodig och motverkar sitt syfte. På fastlandet är det oftast helt gratis att besöka återvinningscentralerna, det menar MP och V att det skall vara även på Gotland. Här verkar S+M vara av en annan mening i sin insändare, även om inte det beslutet ännu är taget. De hävdar att ”de som nyttjar återvinningen skall betala” och att det skulle vara mer rättvist.
MP och V menar att alla på Gotland, boende och besökare, tjänar på att allt återvinningsmaterial slängs på öppna återvinningscentraler runt om på ön och inte i naturen, kostnaden för detta är dessutom bara 22,50 kronor per månad och hushåll.
Avslutningsvis är vi oroliga för vart det nya S+M-styret är på väg när Socialdemokraterna så tydligt tappat omsorgen om landsbygden, Moderaterna tappat omsorgen om landsbygdsföretagen och Centerpartiet hejar på?
Tomas Rådkvist (MP), ledamot i Tekniska nämnden Per Edman (V), ledamot i Tekniska nämnden

Servicen på landsbygden blir sämre

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

På senaste mötet med Tekniska nämnden behandlades ett ärende om öppettider för Gotlands återvinningscentraler (ÅVC) som en längre tid har gått med ekonomiskt underskott.
Tekniska förvaltningen hade tre olika förslag att få ekonomin i balans: Antingen 1: Behålla alla ÅVC som idag men höja årsavgiften eller2: Minska öppettiderna på de små ÅVC:erna i Ljugarn, Vamlingbo, Fårösund och Klintehamn till en dag i veckan eller 3: helt lägga ner ÅVC:erna i Ljugarn, Vamlingbo, Fårösund och Klintehamn. Förvaltningen förordade alternativ 3, dvs att ta bort alla små ÅVC.
Alternativ 1 innebar en höjning av grundårsavgiften med 147kr ( c:a 12kr/månad) Alternativ 2 innebar en höjning av grundårsavgiften med 79 kr (c:a 7kr/månad) Alternativ 3 innebar en höjning av grundårsavgiften med 6 kr (c:a 50 öre/månad)
För Miljöpartiet och Vänsterpartiet var alternativ 1 det självklara alternativet. Vi menar att Gotlänningarna kan kräva en fortsatt god service vad gäller öppettider, oavsett var man bor på ön. Att ha god tillgång till återvinningscentraler vinner alla på och den känsliga Gotländska miljön är ett extra starkt skäl att säkerställa att avfallet hamnar där det ska.
Bra öppettider på ÅVC året runt är också viktigt för öns företagare som inte skall behöva lägga för mycket tid på att lämna avfall.
Överraskande nog så röstade Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern för alternativ 2, dvs för att minska servicen på landsbygden och göra det svårare för företagen där.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade oss mot det beslutet, vi är helt säkra på att Gotlänningarna tycker att det är värt 12 kronor högre avgift per månad för att ha en bra service över hela ön.
Tyvärr ser vi också i ganska många andra frågor att S, M och C nedprioriterar utvecklingen i serviceorterna och på landsbygden och det är oroande. Vi menar att hela Gotland måste få leva på hyfsat jämlika villkor och vi kommer att fortsätta att kämpa för det.
Tomas Rådkvist (MP), ledamot tekniska nämnden
Per Edman (V), ledamot tekniska nämnden

Frys hellre skattesänkningarna

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

I en insändare måndagen den 26 juni kritiserar Sara Lindqvist från KD bland annat Vänsterpartiet för att vi inte fryser kommuner och regioners medlemsavgifter till organisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). För Region Gotland innebär en höjning av medlemsavgiften en ökad kostnad på ca 100 000 kronor. Denna höjning ser Sara tydligen som en viktig faktor till Region Gotlands ekonomiska situation. Just nu beräknas underskottet för Region Gotland 2024 bli 135 000 000 kronor.
Visst, man kan alltid diskutera att frysa budgetposter. I statens budget för 2023 valde regeringen och SD att inte frysa den automatiska skattesänkning som infaller när gränsen för att betala statlig inkomstskatt justeras. Det var bara de med över 50 000 kronor i månadsinkomst som fick sänkt skatt. En person med en månadslön på 60 000 fick sin skatt sänkt med 17 000 per år. Det var ca 13 miljarder kronor som i stället kunnat gå till kommuner och regioner. För Gotlands del hade det inneburit ungefär 75 miljoner kronor mer i kassan till vården, omsorgen och skolan. Om regeringen och SD frusit skattesänkningen, men det gjorde man inte.
Hur tänker du Sara inför höstens budgetbeslut? Delar du Vänsterpartiets uppfattning att frysa årets ”automatiska” skattesänkning för de högst avlönade? Det skulle på allvar minska underskottet för Region Gotland. Eller ska ytterligare minst 13 miljarder kronor användas till skattesänkningar till samma grupp som fick sin skatt sänkt redan i år?
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Habilitering spelar roll och är brottsförebyggande

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Läser handlingarna inför fullmäktige 19/6. Fastnar för punkt 11.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen träder i kraft 1/7 2023.
En hel del positivt som gör en glad. Mer samarbete mellan kommun och polis, att man vill se på samband mellan beroendeproblematik och mäns våld mot kvinnor.
Det planeras att göras en lägesbild som underlag för upprättande av åtgärdsplaner. I förslaget så ska det skapas en styrgrupp med regiondirektör, polisområdeschef och länsledning under det ska det finnas ett strategiskt råd och arbetsgrupper.
Så kommer stycket finansiering, det står så här ”till den nya lagstiftningen kopplas även statsbidrag” Ännu bättre, hinner jag tänka innan jag fyra rader längre ner läser ”De mer operativa åtgärderna som ska genomföras kommer även att i fortsättningen att behöva ske inom befintliga budgetramar.”
Som ni förstår tog glädjen slut där.
Ledning är viktigt för att få ett arbete att fungera men det måste finnas personer som utför det planerade arbetet på golvet.
Besökte habiliteringen härom veckan för att höra hur de upplever att de klarar sitt uppdrag och vilka resurser som de saknar. Får en ganska sorglig bild, man kämpar på men har alldeles för lite resurser för det uppdrag man har.
De är 19 behandlare antalet patienter har fördubblats till cirka 900 på cirka 20 år utan att antalet anställda blivit fler. Den stora ökningen består av personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) och NPF (neuropsykiatriska) diagnoser de är 60 procent av de inskrivna.
Vi vet att många av dessa personer lätt hamnar i drogmissbruk och kriminalitet när de inte klarar samspelt i samhället. Forskning har visat att intensiva insatser i unga år, utifrån utarbetade program har god effekt och hjälper barnen och ungdomarna att förstå sin funktionsvariation samt att bättre förstå hur samspelet med andra människor fungerar. Habiliteringen på Gotland har alldeles för små resurser för att genomföra dessa intensiva träningar.
De slutord vi fick med oss från mötet på habiliteringen var: Man ska inte behöva misslyckas för att få hjälp. Det är nämligen det som många av personer med IF- och NPF-diagnoser ständigt gör och då är risken stor att man söker tröst i att självmedicinera med droger och därefter lätt hamnar i kriminalitet.
Det finns kunskap om hur samhället kan hjälpa dessa personer, vi måste börja använda den kunskapen även ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Peter Barnard (V), ledamot HSN

Habilitering spelar roll och är brottsförebyggande

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Läser handlingarna inför fullmäktige 19/6. Fastnar för punkt 11.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen träder i kraft 1/7 2023.
En hel del positivt som gör en glad. Mer samarbete mellan kommun och polis, att man vill se på samband mellan beroendeproblematik och mäns våld mot kvinnor.
Det planeras att göras en lägesbild som underlag för upprättande av åtgärdsplaner. I förslaget så ska det skapas en styrgrupp med regiondirektör, polisområdeschef och länsledning under det ska det finnas ett strategiskt råd och arbetsgrupper.
Så kommer stycket finansiering, det står så här ”till den nya lagstiftningen kopplas även statsbidrag” Ännu bättre, hinner jag tänka innan jag fyra rader längre ner läser ”De mer operativa åtgärderna som ska genomföras kommer även att i fortsättningen att behöva ske inom befintliga budgetramar.”
Som ni förstår tog glädjen slut där.
Ledning är viktigt för att få ett arbete att fungera men det måste finnas personer som utför det planerade arbetet på golvet.
Besökte habiliteringen härom veckan för att höra hur de upplever att de klarar sitt uppdrag och vilka resurser som de saknar. Får en ganska sorglig bild, man kämpar på men har alldeles för lite resurser för det uppdrag man har.
De är 19 behandlare antalet patienter har fördubblats till cirka 900 på cirka 20 år utan att antalet anställda blivit fler. Den stora ökningen består av personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) och NPF (neuropsykiatriska) diagnoser de är 60 procent av de inskrivna.
Vi vet att många av dessa personer lätt hamnar i drogmissbruk och kriminalitet när de inte klarar samspelt i samhället. Forskning har visat att intensiva insatser i unga år, utifrån utarbetade program har god effekt och hjälper barnen och ungdomarna att förstå sin funktionsvariation samt att bättre förstå hur samspelet med andra människor fungerar. Habiliteringen på Gotland har alldeles för små resurser för att genomföra dessa intensiva träningar.
De slutord vi fick med oss från mötet på habiliteringen var: Man ska inte behöva misslyckas för att få hjälp. Det är nämligen det som många av personer med IF- och NPF-diagnoser ständigt gör och då är risken stor att man söker tröst i att självmedicinera med droger och därefter lätt hamnar i kriminalitet.
Det finns kunskap om hur samhället kan hjälpa dessa personer, vi måste börja använda den kunskapen även ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Peter Barnard (V), ledamot HSN

Gotlandshem behöver bygga mer och snabbt

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Region Gotland är på väg att besluta om hur mycket bostäder Gotlandshem ska bygga de kommande åren.
Förslaget innebär att bygget av 300 nya bostäder ska påbörjas innan 2027.
Bygget räknas som påbörjat från att man lämnat in ansökan om bygglov. Från bygglov till färdiga bostäder brukar det dröja ett par år innan man kan flytta in. I praktiken lovas inga nya färdiga bostäder före 2030.
Vänsterpartiet tycker inte att det är en bra politik. Gotlandshem behöver bygga mer och snabbt. Vänsterpartiet föreslår 600 nya bostäder, de allra flesta nya hyresrätter. 200 ska vara färdigbyggda innan 2026, för ytterligare 200 ska själva bygget vara påbörjat 2026 och de sista 200 nya lägenheterna där ska bygglov vara godkänt senast 2027.
Det råder ingen tvekan om att Gotland behöver fler bostäder, inte minst fler hyresrätter. Det är många, inte minst unga personer, som inte får en egen bostad. Det skapar social oro och osäkerhet. Livet behöver vara tryggt och då behövs en egen bostad.
De övriga partierna vill inte stödja Vänsterpartiet. De menar att Gotlandshem gynnas bäst av deras beslut. I praktiken betyder det att för övriga partier är själva Gotlandshem det viktiga, inte nya bostäder.
Vad betyder den prioriteringen för Gotland? Hur kommer Region Gotland att lyckas med sin personalförsörjning såväl i Visby som på landsbygden om ny personal inte har någonstans att bo?
Hur mycket kommer kostnaderna för vårdens hyrpersonal att öka om ny egen personal inte hittar en bostad. Hur många investeringar från det privata näringslivet på Gotland blir inte av, för att det saknas bostäder till de nya medarbetarna och nya skattebetalare?
I beslutet om hur mycket Gotlandshem ska bygga finns inget underlag kring samhällskonsekvenserna av så låga nybyggnadsambitioner. Ett så viktigt beslut som bygget av nya bostäder behöver en bra samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning. Det saknas.
Det är ett svårt läge för bostadsbyggande nu, när bland annat priserna för byggmaterial är höga. Antalet nybyggda bostäder minskar i hela Sverige. Då blir det ännu svårare för de privata aktörerna att motivera byggande av hyresrätter.
Det allmännyttiga bostadsbolaget har trots allt större möjligheter än många andra, att bygga. Det krävs en tydlig politik för byggande av hyresrätter som folk har råd att bo i. Både i form av ordentliga statliga stöd för både nybyggnation och renovering men även i form av att styret i Region Gotland prioriterar byggande av hyresrätter.
Jörgen Benzler (V) Saga Carlgren (V)

Regeringen och SD måste ta ansvar för välfärden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Partierna i regionfullmäktige står enade i en mycket utmanande situation.
Det ekonomiska läget med hög inflation och kraftigt ökande kostnader påverkar alla i samhället. Nu har effekterna på den gotländska välfärden blivit tydliga. Hittills har regeringen agerat alltför passivt
Det måste bli ändring på det.
Region Gotlands partier har under många år kunnat tala med gemensamma budskap om flera viktiga saker. Färjetrafiken och underfinansieringen av vår sjukvård på grund av ö-läget är två sådana saker.
De problemen är fortfarande inte lösta, trots att de på olika sätt är helt avgörande för Gotland och oss som bor här. Nu drabbas alla kommuner och regioner i Sverige, och även Gotland, av inflationen och dess stora kostnadsökningar och samtidigt av kraftigt minskade statsbidrag.
Kostnaderna bara för värdesäkring av pensionerna har, för Region Gotland, ökat med cirka 400 miljoner kronor på två år. Det är 400 miljoner kronor som annars kunde ha använts till välfärden.
Samtidigt vet vi att många har det tufft ekonomiskt nu. Helt nya grupper söker sig till kyrkorna och Röda korset bland annat, för att få hjälp och stöd med sin ekonomi. Det är i sådana här lägen vi behöver en stark välfärd som har förmågan att ge rätt stöd och bidra med både trygghet och framtidstro genom den ekonomiska krisen.
Överenskommelsen med övriga partier på Gotland om viktiga grundförutsättningar för välfärden är det bästa som just nu går att prestera.
Det är viktigt att säkra rimliga löneökningar för personalen och tillskott till välfärdsverksamheterna baserat på hur befolkningen utvecklas och ersättning till nämnderna för ökade kostnader som drivs på av inflationen. Det är en golvnivå, som inte alls räcker för de verkliga behoven.
Trots det kommer Region Gotland för första gången att budgetera med ett stort underskott. Gapet mellan välfärdens behov och tillgången på pengar är större än någonsin.
Nu skjuter vi fram budgetbeslutet till hösten eftersom alltför mycket är osäkert. Den enda rimliga lösningen är att regeringen, innan dess eller så fort som möjligt, ger besked om tillskott till kommuner och regioner.
Det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt ansvar för välfärden genom krisen.
Saga Carlgren,
gruppledare Vänsterpartiet Gotland
Jörgen Benzler, biträdande gruppledare Vänsterpartiet Gotland