Skip to main content

Frys hellre skattesänkningarna

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

I en insändare måndagen den 26 juni kritiserar Sara Lindqvist från KD bland annat Vänsterpartiet för att vi inte fryser kommuner och regioners medlemsavgifter till organisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). För Region Gotland innebär en höjning av medlemsavgiften en ökad kostnad på ca 100 000 kronor. Denna höjning ser Sara tydligen som en viktig faktor till Region Gotlands ekonomiska situation. Just nu beräknas underskottet för Region Gotland 2024 bli 135 000 000 kronor.
Visst, man kan alltid diskutera att frysa budgetposter. I statens budget för 2023 valde regeringen och SD att inte frysa den automatiska skattesänkning som infaller när gränsen för att betala statlig inkomstskatt justeras. Det var bara de med över 50 000 kronor i månadsinkomst som fick sänkt skatt. En person med en månadslön på 60 000 fick sin skatt sänkt med 17 000 per år. Det var ca 13 miljarder kronor som i stället kunnat gå till kommuner och regioner. För Gotlands del hade det inneburit ungefär 75 miljoner kronor mer i kassan till vården, omsorgen och skolan. Om regeringen och SD frusit skattesänkningen, men det gjorde man inte.
Hur tänker du Sara inför höstens budgetbeslut? Delar du Vänsterpartiets uppfattning att frysa årets ”automatiska” skattesänkning för de högst avlönade? Det skulle på allvar minska underskottet för Region Gotland. Eller ska ytterligare minst 13 miljarder kronor användas till skattesänkningar till samma grupp som fick sin skatt sänkt redan i år?
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Habilitering spelar roll och är brottsförebyggande

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Läser handlingarna inför fullmäktige 19/6. Fastnar för punkt 11.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen träder i kraft 1/7 2023.
En hel del positivt som gör en glad. Mer samarbete mellan kommun och polis, att man vill se på samband mellan beroendeproblematik och mäns våld mot kvinnor.
Det planeras att göras en lägesbild som underlag för upprättande av åtgärdsplaner. I förslaget så ska det skapas en styrgrupp med regiondirektör, polisområdeschef och länsledning under det ska det finnas ett strategiskt råd och arbetsgrupper.
Så kommer stycket finansiering, det står så här ”till den nya lagstiftningen kopplas även statsbidrag” Ännu bättre, hinner jag tänka innan jag fyra rader längre ner läser ”De mer operativa åtgärderna som ska genomföras kommer även att i fortsättningen att behöva ske inom befintliga budgetramar.”
Som ni förstår tog glädjen slut där.
Ledning är viktigt för att få ett arbete att fungera men det måste finnas personer som utför det planerade arbetet på golvet.
Besökte habiliteringen härom veckan för att höra hur de upplever att de klarar sitt uppdrag och vilka resurser som de saknar. Får en ganska sorglig bild, man kämpar på men har alldeles för lite resurser för det uppdrag man har.
De är 19 behandlare antalet patienter har fördubblats till cirka 900 på cirka 20 år utan att antalet anställda blivit fler. Den stora ökningen består av personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) och NPF (neuropsykiatriska) diagnoser de är 60 procent av de inskrivna.
Vi vet att många av dessa personer lätt hamnar i drogmissbruk och kriminalitet när de inte klarar samspelt i samhället. Forskning har visat att intensiva insatser i unga år, utifrån utarbetade program har god effekt och hjälper barnen och ungdomarna att förstå sin funktionsvariation samt att bättre förstå hur samspelet med andra människor fungerar. Habiliteringen på Gotland har alldeles för små resurser för att genomföra dessa intensiva träningar.
De slutord vi fick med oss från mötet på habiliteringen var: Man ska inte behöva misslyckas för att få hjälp. Det är nämligen det som många av personer med IF- och NPF-diagnoser ständigt gör och då är risken stor att man söker tröst i att självmedicinera med droger och därefter lätt hamnar i kriminalitet.
Det finns kunskap om hur samhället kan hjälpa dessa personer, vi måste börja använda den kunskapen även ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Peter Barnard (V), ledamot HSN

Habilitering spelar roll och är brottsförebyggande

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Läser handlingarna inför fullmäktige 19/6. Fastnar för punkt 11.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Lagen träder i kraft 1/7 2023.
En hel del positivt som gör en glad. Mer samarbete mellan kommun och polis, att man vill se på samband mellan beroendeproblematik och mäns våld mot kvinnor.
Det planeras att göras en lägesbild som underlag för upprättande av åtgärdsplaner. I förslaget så ska det skapas en styrgrupp med regiondirektör, polisområdeschef och länsledning under det ska det finnas ett strategiskt råd och arbetsgrupper.
Så kommer stycket finansiering, det står så här ”till den nya lagstiftningen kopplas även statsbidrag” Ännu bättre, hinner jag tänka innan jag fyra rader längre ner läser ”De mer operativa åtgärderna som ska genomföras kommer även att i fortsättningen att behöva ske inom befintliga budgetramar.”
Som ni förstår tog glädjen slut där.
Ledning är viktigt för att få ett arbete att fungera men det måste finnas personer som utför det planerade arbetet på golvet.
Besökte habiliteringen härom veckan för att höra hur de upplever att de klarar sitt uppdrag och vilka resurser som de saknar. Får en ganska sorglig bild, man kämpar på men har alldeles för lite resurser för det uppdrag man har.
De är 19 behandlare antalet patienter har fördubblats till cirka 900 på cirka 20 år utan att antalet anställda blivit fler. Den stora ökningen består av personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) och NPF (neuropsykiatriska) diagnoser de är 60 procent av de inskrivna.
Vi vet att många av dessa personer lätt hamnar i drogmissbruk och kriminalitet när de inte klarar samspelt i samhället. Forskning har visat att intensiva insatser i unga år, utifrån utarbetade program har god effekt och hjälper barnen och ungdomarna att förstå sin funktionsvariation samt att bättre förstå hur samspelet med andra människor fungerar. Habiliteringen på Gotland har alldeles för små resurser för att genomföra dessa intensiva träningar.
De slutord vi fick med oss från mötet på habiliteringen var: Man ska inte behöva misslyckas för att få hjälp. Det är nämligen det som många av personer med IF- och NPF-diagnoser ständigt gör och då är risken stor att man söker tröst i att självmedicinera med droger och därefter lätt hamnar i kriminalitet.
Det finns kunskap om hur samhället kan hjälpa dessa personer, vi måste börja använda den kunskapen även ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Peter Barnard (V), ledamot HSN

Gotlandshem behöver bygga mer och snabbt

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Region Gotland är på väg att besluta om hur mycket bostäder Gotlandshem ska bygga de kommande åren.
Förslaget innebär att bygget av 300 nya bostäder ska påbörjas innan 2027.
Bygget räknas som påbörjat från att man lämnat in ansökan om bygglov. Från bygglov till färdiga bostäder brukar det dröja ett par år innan man kan flytta in. I praktiken lovas inga nya färdiga bostäder före 2030.
Vänsterpartiet tycker inte att det är en bra politik. Gotlandshem behöver bygga mer och snabbt. Vänsterpartiet föreslår 600 nya bostäder, de allra flesta nya hyresrätter. 200 ska vara färdigbyggda innan 2026, för ytterligare 200 ska själva bygget vara påbörjat 2026 och de sista 200 nya lägenheterna där ska bygglov vara godkänt senast 2027.
Det råder ingen tvekan om att Gotland behöver fler bostäder, inte minst fler hyresrätter. Det är många, inte minst unga personer, som inte får en egen bostad. Det skapar social oro och osäkerhet. Livet behöver vara tryggt och då behövs en egen bostad.
De övriga partierna vill inte stödja Vänsterpartiet. De menar att Gotlandshem gynnas bäst av deras beslut. I praktiken betyder det att för övriga partier är själva Gotlandshem det viktiga, inte nya bostäder.
Vad betyder den prioriteringen för Gotland? Hur kommer Region Gotland att lyckas med sin personalförsörjning såväl i Visby som på landsbygden om ny personal inte har någonstans att bo?
Hur mycket kommer kostnaderna för vårdens hyrpersonal att öka om ny egen personal inte hittar en bostad. Hur många investeringar från det privata näringslivet på Gotland blir inte av, för att det saknas bostäder till de nya medarbetarna och nya skattebetalare?
I beslutet om hur mycket Gotlandshem ska bygga finns inget underlag kring samhällskonsekvenserna av så låga nybyggnadsambitioner. Ett så viktigt beslut som bygget av nya bostäder behöver en bra samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning. Det saknas.
Det är ett svårt läge för bostadsbyggande nu, när bland annat priserna för byggmaterial är höga. Antalet nybyggda bostäder minskar i hela Sverige. Då blir det ännu svårare för de privata aktörerna att motivera byggande av hyresrätter.
Det allmännyttiga bostadsbolaget har trots allt större möjligheter än många andra, att bygga. Det krävs en tydlig politik för byggande av hyresrätter som folk har råd att bo i. Både i form av ordentliga statliga stöd för både nybyggnation och renovering men även i form av att styret i Region Gotland prioriterar byggande av hyresrätter.
Jörgen Benzler (V) Saga Carlgren (V)

Regeringen och SD måste ta ansvar för välfärden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Partierna i regionfullmäktige står enade i en mycket utmanande situation.
Det ekonomiska läget med hög inflation och kraftigt ökande kostnader påverkar alla i samhället. Nu har effekterna på den gotländska välfärden blivit tydliga. Hittills har regeringen agerat alltför passivt
Det måste bli ändring på det.
Region Gotlands partier har under många år kunnat tala med gemensamma budskap om flera viktiga saker. Färjetrafiken och underfinansieringen av vår sjukvård på grund av ö-läget är två sådana saker.
De problemen är fortfarande inte lösta, trots att de på olika sätt är helt avgörande för Gotland och oss som bor här. Nu drabbas alla kommuner och regioner i Sverige, och även Gotland, av inflationen och dess stora kostnadsökningar och samtidigt av kraftigt minskade statsbidrag.
Kostnaderna bara för värdesäkring av pensionerna har, för Region Gotland, ökat med cirka 400 miljoner kronor på två år. Det är 400 miljoner kronor som annars kunde ha använts till välfärden.
Samtidigt vet vi att många har det tufft ekonomiskt nu. Helt nya grupper söker sig till kyrkorna och Röda korset bland annat, för att få hjälp och stöd med sin ekonomi. Det är i sådana här lägen vi behöver en stark välfärd som har förmågan att ge rätt stöd och bidra med både trygghet och framtidstro genom den ekonomiska krisen.
Överenskommelsen med övriga partier på Gotland om viktiga grundförutsättningar för välfärden är det bästa som just nu går att prestera.
Det är viktigt att säkra rimliga löneökningar för personalen och tillskott till välfärdsverksamheterna baserat på hur befolkningen utvecklas och ersättning till nämnderna för ökade kostnader som drivs på av inflationen. Det är en golvnivå, som inte alls räcker för de verkliga behoven.
Trots det kommer Region Gotland för första gången att budgetera med ett stort underskott. Gapet mellan välfärdens behov och tillgången på pengar är större än någonsin.
Nu skjuter vi fram budgetbeslutet till hösten eftersom alltför mycket är osäkert. Den enda rimliga lösningen är att regeringen, innan dess eller så fort som möjligt, ger besked om tillskott till kommuner och regioner.
Det är dags att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt ansvar för välfärden genom krisen.
Saga Carlgren,
gruppledare Vänsterpartiet Gotland
Jörgen Benzler, biträdande gruppledare Vänsterpartiet Gotland

Sjukvården behöver ett räddningspaket

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Trots att Sverige är ett så rikt land så väntar nedskärningar i sjukvården på många håll i landet.
Orsaken är att regeringen och Sverigedemokraterna inte ger regionerna de pengar de behöver. Nu krävs ett statligt räddningspaket för sjukvården.
Det är illa ställt med svensk sjukvård. Hjärtsjuka patienter vårdas i korridorerna. Det har hänt att sjukhus delat ut grytlock till patienter för att de ska kunna använda dem som larm.
Sjukvården lider av en personalbrist som kan vara rent livsfarlig för patienterna.
Inför budgetpropositionen för 2023 skickade Sveriges kommuner och regioner en vädjan till regeringen. De skrev att de behövde kraftiga tillskott för att klara de ökade kostnader som följer av bland annat stigande priser och att vi blir äldre.
Men regeringen och SD gav dem inte i närheten av det som behövdes. Och när de nu presenterade sin vårbudget kom inga nya pengar alls.
Kristerssons och Åkessons passivitet är chockerande. De ser iskallt på när nedskärningarna väntar i svensk sjukvård. Istället för att göra något har de prioriterat att sänka skatten för sig själva och andra höginkomsttagare.
Vi i Vänsterpartiet prioriterar annorlunda. Alla har rätt till en bra och tillgänglig sjukvård. Det ska gå att lita på sjukvården oavsett vem man är och var man bor. Det är inget vi som samhälle kan spara in på.
I Vänsterpartiets vårbudgetmotion föreslås ett statligt räddningspaket för sjukvården. Det innehåller följande:
● Vi vill satsa 8 miljarder på regionerna under 2023.
● Vi kräver att landets kommuner och regioner före sommaren får besked om en lägsta nivå för statsbidrag i höstens budgetproposition.
● Låt kommuner och regioner, tillfälligt eller tills vidare, använda riktade medel som generella.
● Staten måste garantera långsiktiga förutsättningar för kommuner och regioner – indexera statsbidragen så de följer kostnadsutvecklingen.
Det är sådan kraftfull politik som krävs i krisen.
De 8 miljarder Vänsterpartiet föreslår till regionerna för 2023 motsvarar 67 anställda i Region Gotlands sjukvård. Anställda som hade gjort stor skillnad för alla som behöver vården här på Gotland.
Vi måste rädda sjukvården.
Peter Barnard (V), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden
Saga Carlgren (V), oppositionsråd

Varför bryr sig inte M?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Jag har ställt en enkel fråga till Moderaterna och Jesper Skalberg Karlsson. När ser regeringen och SD till att våra biljettpriser med färjan är på en rimlig nivå?
Danmarks regering har skyddat sina landsmän på Bornholm. Ökningen där är 4 procent, enligt Radio Gotland. För oss är ökningen generellt 50 procent under samma period. När tar vår regering samma ansvar för oss? När når du resultat Jesper?
Svaret på min fråga från honom är mer kärnkraft. När sänker regeringens kärnkraftspolitik våra biljettpriser? Sker det före sommaren eller när händer det?
Jesper och Moderaterna vill sänka dieselpriset i lantbruket. Det gäller alla lantbrukare i Sverige. Det betyder att gotländska lantbrukare inte kompenseras gentemot sina konkurrenter på fastlandet. De ökade transportkostnaderna som försämrar konkurrenskraften består även med Moderaternas och SD:s dieselpolitik.
Jesper säger att Sverige har en stark regering med stöd av SD. Varför används inte styrkan till att ge Gotland rimliga villkor och likvärdiga möjligheter som andra delar av Sverige? När skjuter regeringen till mer pengar till rimliga biljettpriser? Sker det före sommaren?
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Varför bryr sig inte M om Gotland?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Våra biljettpriser till fastlandet har i snitt höjts med 50 procent sedan i höstas. Enligt Radio Gotland har motsvarande höjning för danskarna på Bornholm varit 4 procent.
Varför struntar vår regering i oss gotlänningar? Jesper Skalberg Karlsson valdes till riksdagen i höstas för Moderaterna. Jag vill fråga Jesper: Varför är priserna fortfarande alltför höga? Varför väljer inte ditt parti att göra som i Danmark och stötta sin ö-region? När når du resultat i ditt arbete?
Blir det före sommaren? Eller kommer sommaren, precis som påsken, att vara en tid när vi gotlänningar får det svårt att umgås med våra nära och kära som inte bor på Gotland. Varför ska våra företag, inte minst inom lantbruket, ha tydligt sämre ekonomiska förutsättningar än sina konkurrenter på fastlandet?
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Uterullstolar kan komma in i värmen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Den 23 december 2020 beslutade högsta förvaltningsdomstolen att rullstolsgarage inte är en bostadsanpassning eftersom de går att flytta. Det var en kommun eller region någonstans i Sverige som ville prova detta trots att det varit regel i cirka 30 år att kan man inte förvara sin uterullstol på ett tillfredsställande sätt så ska man få hjälp med det. Men kan du förvara uterullstolen på rätt sätt har du fått en, vilket blir mycket orättvist vi ska ju alla ha samma möjligheter.

Nu har Boverket utrett frågan och kom med sin rapport i slutet av februari. Där framgår klart och tydligt att Boverket anser att lagen om bostadsanpassning måste skrivas om så att alla som är i behov av ett rullstolgarage ska kunna få det.
Enligt Boverkets undersökningar så har 37 procent av de som är i behov av uteelrullstol inte fått det under de här åren på grund av svårigheter med förvaringen. På Gotland finns det också flera fall.

Att kunna förflytta sig självständigt utanför sin bostad är en mycket viktig faktor för att minska ofrivillig ensamhet vilken är en av de största riskerna för att utveckla psykisk ohälsa.
Vi i Vänsterpartiet gjorde ett försök för att behålla rullstolsgaragen genom en motion i fullmäktige hösten 2021 den behandlades i fullmäktige först 10 månader senare. Motionen avslogs och endast Miljöpartiet och Fi röstade med oss.

Alla ska kunna delta demokratiskt i samhället och då ska det ske insatser för att undanröja hinder som till exempel när man måste få hjälp att ordna en förvaring av en uteelrullstol.
Så nu hoppas jag på ett snabbt agerande från styret så att inte flera tvingas till ofrivillig ensamhet på grund av att de inte kan förvara sin ute elrullstol på rätt sätt.

Peter Barnard Vänsterpartiet Gotland

Varför gynna de redan rika?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Vid regeringens budgetbeslut i höstas bestämde man att sänka skatten för höginkomsttagare. Bara de som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden fick sänkt skatt, med en tusenlapp varje månad.
Det är regeringen och SD:s politik. Varför är det viktigt för SD att gynna de rika? Dessa pengar skulle kunna användas till annat. Vänsterpartiet föreslog i höstas att man i stället ska använda pengarna till skolan, vården och omsorgen och att hjälpa vanliga hushåll som har det tufft i krisen.
Om alla dessa miljarder i stället delats ut till landets kommuner och regioner hade Gotland fått ungefär 70 till 80 miljoner kronor extra att använda till vår välfärd.
De hade kunnat förbättra anställningsvillkor och kvalitet inom vård och omsorg, eller till andra viktiga verksamheter hos oss. Andra lämpliga alternativ är att förbättra de ekonomiska villkoren för de mest utsatta i Sverige och på Gotland. Höjt underhållsstöd, rejält och permanent höjda bostadsbidrag, ökat barnbidrag och till olika typer av sociala insatser är exempel på åtgärder man kunde valt.
Varför väljer SD att använda 13 miljarder till sänkt skatt för de som tjänar mer än 50 000 i månaden? Varför denna prioritering? Kommer man i kommande budgetar fortsätta att gynna de rika på vanligt folks bekostnad?
Jörgen Benzler (V),
Regionfullmäktige

Bra att M- och S-styret lyssnar på Vänsterpartiet

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

På senaste regionfullmäktige lämnade Vänsterpartiet in en motion om gratis frukost i skolan och förskolan.
Det är ett sätt att minska den negativa påverkan på barn och unga av den fattigdom som är effekten av matprischock och inflation. På många håll i landet vittnar skolor om att fler barn kommer hungriga till skolan. Särskilt tydligt är det i samband med helger och lov.
Det tyder på att barn i allt högre utsträckning får för lite mat hemma. Hyresgästföreningen, föreningen Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset har nyligen undersökt hur det ekonomiska läget påverkar barnfamiljer i Sverige. I rapporten framgår exempelvis att:
● Drygt var tredje ensamstående inte har råd att klä barnen anpassat efter årstid.
● Var fjärde ensamstående lånar pengar för att betala grundläggande utgifter.
Organisationerna har lagt fram ett antal gemensamma krav riktade mot de politiska partierna. Ett av dessa krav lyder:
”Barn ska inte tvingas börja skoldagen hungriga. Vi vet att detta tydligt försämrar barns studieresultat. Det bör vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar.”
Det är glädjande att Moderaterna och Socialdemokraterna på Gotland nu tagit till sig Vänsterpartiets förslag och är beredda att utreda frågan, enligt ett inslag i P4 Gotland den 18 mars.
Det är dock nedslående att höra att detta inte kommer att hända snarast utan kanske möjligen någon gång efter sommaren, detta enligt Moderaternas Lina Runander (vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden).
Det är alltså, enligt Runander, i nuläget upp till enskilda lärare att erbjuda eleverna någon frukt eller lite knäckebröd tills utredningen är färdig någon gång efter sommaren.
Självklart ska en omfattande insats som denna utredas och kostnaden ska beräknas men i det här fallet är det viktigt att det sker så fort som möjligt. Det är inte heller rimligt att lägga ansvaret på enskilda lärare till dess gratis frukost kan införas.
Problemet är här och nu och därför måste man också undersöka vilka insatser som skulle kunna införas på en gång. Ett tips är att läsa hela Vänsterpartiets motion i frågan och sätta igång med anpassningar och förändringar i måltidsplaneringen för förskola och skola och förstärka skolmåltiderna i samband med helger och lov. Så att fler barn och unga på Gotland kan få äta sig mätta.
Saga Carlgren,
Vänsterpartiet Gotland

Hyckleri i omsorg om äldre

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Replik på Lars Engelbrektssons (SD) insändare om språkkrav i äldreomsorgen.
Tanken om att erbjuda språkutbildning för anställda inom äldreomsorgen är väl bra. Min undran är ju hur detta ska finansieras.
Vid varje tillfälle SD har haft chansen att tillföra medel till verksamheten har de varit emot. Vid varje tillfälle äldreomsorgen varit föremål för upphandling till lägsta pris har de varit positiva till detta.
I min värld är detta hyckleri och spel för galleriet. Det kanske vore på tiden att visa att det SD pratar om också blir verkstad. I en situation när partiet har stort inflytande över svensk politik borde detta vara högprioriterat.
Per Edman (V)

Det finns sämre alternativ än skattehöjning

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

De flesta av oss märker tydligt att kostnaderna ökar. Matkassen är dyrare, det är dyrare att åka färja, elräkningarna skenar och samtidigt hotar stora hyreshöjningar. Inflationen och kostnadskrisen påverkar också Region Gotlands verksamheter. Kostnaderna ökar för skolan, vården och omsorgen. Samma gäller kultur, fritid och idrott med mera. Hus ska värmas upp och transporter måste fungera och maten som serveras i skolkök, på äldreboenden och i sjukvården ska fortsatt vara god och näringsrik. Bara att hålla samma nivå i välfärdens verksamheter kostar mer idag och samtidigt vet vi att det finns mycket som behöver blir bättre. Vi behöver bättre löner och villkor i många av välfärdens yrken för att fler ska vilja arbeta där. Vi behöver förstärka det förebyggande arbetet för barn och unga. Vi behöver ta krafttag för att bromsa klimatförändringarna.

Den styrande S och M-majoriteten på Gotland har lagt ett uppdrag inför budgetberedningen för budgetåret 2024. Där vill man utreda flera saker för att klara ekonomin. Besparingar, försäljningar, skattehöjning med mera. Det är fullt rimligt att budgetberedningen får underlag kring fler av verktygen i verktygslådan än endast ytterligare besparingar. Det bästa vore att regeringen tar ansvar för välfärden och aviserar tillskott till kommuner och regioner i närheten av de 20 miljarder som SKR anser behövs. Om inte, kommer kommuner och regioner bli tvungna att välja mellan betydligt sämre alternativ. Antingen minska sina kostnader eller öka sina intäkter. Det är nog ingen som tycker det är roligt att öka hushållens kostnader genom att höja kommunalskatten. Alternativet kan dock vara betydligt sämre. Det vill säga ytterligare besparingar. Kommunalskatten är i sig inte särskilt omfördelande mellan rika och fattiga. Vi betalar alla lika mycket skatt per hundralapp vi tjänar. Däremot är den välfärd vi finansierar genom vår kommunalskatt den viktigaste byggstenen i ett jämlikt samhälle. Välfärden i sig omfördelar mellan rika och fattiga och gör oss mindre sårbara och bättre rustade i svåra tider. Om skola, förskola, socialtjänst, äldreomsorg, sjukvård med mera inte fungerar påverkar det familjer med svag ekonomi mest av alla.

Om regeringen inte tar ansvar för vården, skolan och omsorgen genom kostnadskrisen så måste vi på Gotland göra det själva. Vi har inte råd att montera ned vårt viktigaste verktyg för jämlikhet.

Saga Carlgren, Vänsterpartiet
Jörgen Benzler, Vänsterpartiet

Inget barn ska behöva vara hungrigt i skolan’

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Okategoriserade.

Nu slår skolor larm om att det går åt mer skolmat, särskilt på måndagar och fredagar.
Det är tydliga tecken på att elever inte får tillräckligt med mat hemma. Barnen kommer hungriga till skolan på måndagen och på fredagen vet de att det kommer att bli skralt under helgen igen.
Även civilsamhället vittnar om att allt fler människor söker sig till dem för att få matkassar eller annan ekonomisk hjälp. De beskriver också att det bland de grupper som nu söker hjälp finns flera som tidigare inte behövt hjälp, till exempel fler barnfamiljer.
När allt har blivit så dyrt att barn går hungriga till skolan måste samhället agera. Vänsterpartiet föreslår därför att staten betalar för frukost i skolan.
Vi vill att alla kommuner som vill införa det i grundskola och på gymnasiet ska kunna göra det. Varje barn ska kunna äta sig mätt. Och med ordentligt med mat i magen på morgonen kan eleverna dessutom lära sig mer under skoldagen. Oavsett hur duktiga lärare man har är det svårt att lära sig när man sitter hungrig i klassrummet.
Om staten betalar frukost i skolan för den som vill skulle kommunernas kostnader för skolmaten minska. Gotland borde gå före och visa vägen. Därför föreslår Vänsterpartiet i en motion till regionfullmäktige gratis frukost till barn och elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet.
Att det nu går åt mer skolmat visar att vi behöver göra mycket för att stärka hushållens ekonomi. Många plågas av orimliga elräkningar, allt högre matpriser och boendekostnader som skjuter i höjden.
I krisen behövs en klok ekonomisk politik som skyddar vanligt folk. Men när högerregeringen och Sverigedemokraterna styr blir det helt andra grupper som gynnas.
Den största satsningen i deras budget var att sänka skatten för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Den gruppen får hela tusen kronor mer i månaden. Varför ska Sverige prioritera mer pengar till dem, i ett läge där pensionärer fryser hemma för att de inte har råd med värmen och barnfamiljer inte har tillräckligt med mat?
Vänsterpartiets prioriteringar ser annorlunda ut. Vi vill göra en rad förstärkningar av trygghetssystemen som att höja a-kassan, pensionerna och sjukförsäkringen.
Anställa fler i sjukvården, skolan och omsorgen istället för att göra nedskärningar. Ta tillbaka kontrollen över elmarknaden och införa Sverigepriser så att vi slipper de hutlösa elräkningarna.
Och se till att inte en enda unge går hungrig i skolan för att den inte får tillräckligt med mat.
Jennie Jarve (V) Victoria Öjefors Quinn (V) Måna Heckscher (V) Lars Åkerlund (V)

Jobba mindre – lev längre

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Våren 2021 föreslog vi i Vänsterpartiet i en motion, att Region Gotland skulle testa arbetstidsförkortning med bibehållen lön, för en utvald personalgrupp inom vård och omsorg.
När förslaget lades gick det att söka statliga pengar för just detta. Vi såg det som en början, att testa vägar till en bättre arbetsmiljö, minska sjukfrånvaron och möta den ökande arbetskraftsbristen.
Nu när motionen kommit upp för behandling i regionstyrelsen för att senare behandlas av regionfullmäktige, föreslås – att inget ska göras.
Det känns bekymmersamt. Hur tänker Socialdemokraterna och Moderaterna lösa arbetskraftsbristen, förbättra arbetsmiljön och sänka sjuktalen inom vård och omsorg? För att kunna bemanna vård och omsorg framåt, krävs bättre anställningsförhållanden.
En arbetstidsförkortning är en av flera saker Region Gotland kan testa för att medarbetare ska trivas och nya lockas till våra viktiga välfärdsyrken.
Vänsterpartiet vill på sikt att heltid är sex och inte åtta timmars arbetsdag. Det skulle leda till större ork, rikare liv med mer fritid, tid att vara i fred eller med familj och vänner.
Med en arbetstidsförkortning, skulle fler orka arbeta fram till pensionen och kanske även något år extra.
Saga Carlgren, Vänsterpartiet