Skip to main content

Budget för Region Gotland 2022 – Vänsterpartiets förslag i ord

Skrivet av gotland den . Postad i Debatt, Ekonomi, Okategoriserade.

·36,6 miljoner till barn
och unga
· Mer till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser
· Mer till klimatarbete
· Mer till jämställda löner
och en höjning av de lägsta lönerna

”Förebyggande arbete är det enda sättet att minska kostnader på sikt. De tär ett av skälen till att vi prioriterar barn och unga i vår budget.
Vi befinner oss i en kris som förvärrats av en för dåligt
finansierad välfärd. Det är inte rätt tid att lägga pengar på hög utan vi måste finansiera det vi vet ger en bättre framtid och bättre möjligheter att klara nästa kris.”
säger
Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.

Inledning

En långsiktigt hållbar ekonomi för Region Gotland kan inte uppnås genom ytterligare besparingar. Den uppnås istället genom satsningar på det som vi vet gynnar samhället och
människor på lång sikt. Coronapandemin har nu varit vår verklighet i mer än ett års tid. Den har gång på gång visat hur sårbar och underfinansierad dagens sjukvård och äldreomsorg är. Vi kan inte spara oss ur denna välfärdskris. Situationen har förutom underfinansiering visat på smärtsamt dåliga arbetsvillkor för personalen. Den har satt fingret på hur viktigt det är att ha en välfärd som klarar mindre krissituationer och kan växlas upp vid större kriser. För detta krävs en högre grad av statlig finansiering av vår gemensamma välfärd. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete
och det tänkandet behöver genomsyra alla områden.
Gör vi inte det kommer kostnaderna för samhället att fortsätta att öka. Tar vi inte vår del av ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle ur klimat- och miljösynpunkt så kommer vi och våra barn och barnbarn att betala dyrt för det i framtiden.
Varje barn som tillåts gå genom uppväxten utan rätt stöd, utan trygga och utvecklande sammanhang, riskerar att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär stort lidande för individen och samhället men också stora kostnader. Kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården idag är till stor del ett resultat av gårdagens levnadsvanor och livsvillkor.
För att vända kostnadsutvecklingen i välfärden och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle
behöver vi skapa förutsättningar för både människor och miljö att må bättre.
För att må bättre behöver vi ett rikt kulturliv, möjlighet att idrotta och nära tillgång till naturen. Vi behöver också
ett välfärdssystem som förmår sätta in rätt insats tidigt.
Så kan vi undvika svårare problem eller
sjukdomar.
Det finns mycket erfarenhet av arbete med förebyggande insatser på Gotland. Det ger en bra grund för att ta nästa steg i den stora omställning av välfärden som krävs.
På samma sätt finns mycket kunskap om klimatarbete.
Det kommer vi att ha nytta av framöver.
Nu behöver vi se till att resurserna finns så att arbetet för ett långsiktigt, hållbart Gotland kan få verklig kraft.

En välfärd att lita på kräver mer statlig finansiering

Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. För
att få en välfärd med resurser att utvecklas och möta kriser såsom den pandemi vi är inne i,
behöver statens finansiering av välfärden öka. Region Gotlands borgerligt styrda nämnder har i
sina budgetäskanden presenterat en rimlig beskrivning av verkligheten.
Inget partis budget är ens i närheten av att tillgodose behoven. Därför behöver statens finansiering öka.

Ur Vänsterpartiets budgetmotion våren 2021:
”Ett robust samhälle med en stark välfärd som
garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, med en välfungerande och
välfinansierad sjukvård och äldreomsorg är bättre rustat att möta såväl de direkta som de indirekta konsekvenserna av coronavirusets spridning. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen av privatiseringar och nedmonteringar av trygghetssystemen.”
”Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att idag ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
Detta trots Socialdemokraternas löften om att välfärden skulle gå före skattesänkningar. Med en vänsterpartistisk politik skulle det sett annorlunda ut. Vänsterpartistisk politik innebär en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. Allt för att finansiera vår gemensamma välfärd.”
”Genom höjda skatter omfördelar Vänsterpartiet privat konsumtionsutrymme till offentligt.”

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Vi vet att samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar
räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har i sina beräkningar på vad ett
socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-årsåldern går in i ett livslångt utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större. De skriver bland annat:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”

Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Även med mycket försiktiga antaganden skulle ett genomtänkt stöd under de första levnadsåren ge en högre samhällsvinst
än de flesta finansiella investeringar skulle gett.
Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett.

Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen kommuner och regioner har framöver: Att ställa om till betydligt mer av förebyggande och hälsofrämjande
arbete. Staten måste ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Samtidigt behöver mer göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur
och fritid till äldreomsorg och sjukvård. Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från forskning om vinsterna av förebyggande arbete.
Till det arbetet hör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet. En förutsättning för detta är att vi har lönenivåer och arbetsmiljöer som gör att vi klarar att rekrytera och behålla personer med rätt utbildning.
Vi i Vänsterpartiet ser att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är i nästan samtliga förvaltningar mer sjuka än män, och sjuktalen är högre i kvinnodominerade yrken.
Bland bristyrken ser vi exempelvis förskolelärare, undersköterskor och sjuksköterskor, samtliga yrken
där en majoritet av de anställda är kvinnor. Region Gotland som arbetsgivare bär ett stort ansvar för kvinnors hälsa i arbetslivet.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Grundläggande utbildning försäkrar oss från utanförskap.
Att göra kultur och idrott till en naturlig del i alla barns vardag är att främja god hälsa. Att satsa på förebyggande insatser, sparar i längden både på människor och våra
gemensamma resurser.
Pandemin har satt sina spår i skolan och inte minst hos eleverna. Ord som kunskapstapp och utbildningsskuld har hörts allt oftare. Fjärrundervisning och inställda fritidsaktiviteter har påverkat barn och unga inte minst psykosocialt. Både pedagogiska och sociala insatser behövs
för att den som behöver ska kunna ta igen vad man missat och återfå tron på framtiden.
Skolans övergripande mål är att alla elever, i såväl grundskolan som gymnasiet, ska klara sin utbildning. Forskning visar att fullföljd utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att minska människors utanförskap senare i livet.

Vi lägger:
3,6 miljoner i resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden.
6,3 miljoner i resursfördelning till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Samtidigt satsar vi:

5 miljoner: Mindre barngrupper i förskolan
En förskola med goda resurser och små barngrupper bidrar till att alla barn kan få en bra start i livet. Det är bra för barnen och inte minst för samhället.

Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

4 miljoner: Barn och elevhälsan
Barn och elevhälsan på Gotland har ur ett nationellt perspektiv hittills haft otillräckliga resurser.
Denna satsning är därmed helt nödvändig och behöver följas av flera de närmsta åren.

2 miljoner: Fritidsbank och kostnadsfria fritidsaktiviteter
Alla barn och unga ska kunna ha en aktiv fritid året om. Därför satsar vi på kostnadsfria kultur
och idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. Fritidsbanken är en verksamhet vi vill utveckla.

4,7 miljoner: Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa
Det ska vara nära till stöd och snabb hjälp för den som mår dåligt. Fortsatta satsningar behövs
på stöd till familjer och samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst.

7 miljoner: Stärkt förskola, grundskola och särskola
Det innebär mer pengar till följande
Riktade insatser inom förskolan 0,4 miljoner
Särskolebarn i förskoleklass, grundskola 1,3 miljoner
Stärka resursskolorna 1,3 miljoner
Elevassistenter inom särskolan 1,0 miljoner
Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov 3,0 miljoner

3 miljoner: Minska problematisk skolfrånvaro
För att minska den problematiska skolfrånvaron på både kort och lång sikt behövs teamsamverkan mellan flera verksamheter, från skola till socialtjänst.

1 miljon: Socialt och pedagogiskt stöd på gymnasiet
Den fjärrundervisning som Corona-pandemin inneburit har påverkat många, inte minst våra gymnasieelever. Den psykiska ohälsan riskerar att öka och fler elever än vanligt kämpar för att klara skolans mål. Mot den bakgrunden gör vi extra och långvariga satsningar på såväl pedagogiskt som socialt stöd.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret för en sådan. Bland annat genom motioner som Ökad takt i klimatarbetet (2018) samt Integrera Agenda 2030 i Region Gotlands budgetarbete och Utlys klimatnödläge (2019). Motionerna har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det fortsatta, långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringen.
Klimatfrågan handlar inte bara om att undvika stigande temperaturer. Det handlar om att rädda vår planet.
Om att trygga framtiden för kommande generationer och jordens biologiska mångfald.
Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för att Gotlands framtid ska vara hållbar. Klimat och hållbarhetsfrågor är aktuella för – och borde därför göra avtryck inom alla samhällsområden.

5 miljoner: Förstärkt klimatarbete, nätverk och utbildning
För att arbetet med klimatomställningen ska ta fart behöver kunskapen öka inom Region Gotland, såväl bland medarbetare som ledningsfunktioner. Förstärkt samverkan mellan verksamheterna behövs även på klimatområdet.

0,5 miljoner: Etablering Blått Centrum
Blått Centrum Gotland är ett samarbete mellan Region Gotland, Campus Gotland och Länsstyrelsen. Fokus ligger på vattnet som en av människans viktigaste resurser.
Forskning och samarbete kring kust, grund – och ytvatten. Tillgången till vatten är, har länge varit och kommer alltid vara en central fråga för Gotlands utveckling. En fortsatt
utveckling av Blått Centrum Gotland är därför nödvändig.

0,8 miljoner: Strategiskt ansvar, kollektivtrafik
5,6 miljoner: Allmän kollektivtrafik
Region Gotland har antagit ett ambitiöst trafikförsörjningsprogram med ambitionen att fler
gotlänningar ska välja bussen framför den egna bilen. För att fortsätta utveckla kollektivtrafiken
på behövs resurser. Jämfört med andra platser i landet, är planeringsresurserna för Gotlands
kollektivtrafik idag underdimensionerade.

1,5 miljoner: Särskild kollektivtrafik och återinförande av Månadskort Plus
Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken har här en mycket viktig funktion för personer med
funktionsnedsättning. I konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som Sverige ställt sig bakom, står det att “Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad”.
Personer som är beroende av färdtjänst för att man har tidigare haft möjlighet att köpa ett månadskort för att lättare kunna nyttja både färdtjänsten och den allmänna
kollektivtrafiken. Denna möjlighet vill vi återinföra.

10 miljoner: Klimatinvesteringar
Klimatomställningen inom Region Gotland kräver löpande investeringar i lokaler, fordon och förnybar energiproduktion bland annat genom solceller på taken på Region Gotlands
fastigheter.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var i livet en befinner sig.

2 miljoner: Kultursatsning barn och unga, bibliotek
Vi gör en riktad kultursatsning för barn och unga genom en satsning på biblioteken.

0,5 miljoner: Stärkt stöd till kulturorganisationer
Vi stärker öns kulturorganisationer som drabbats hårt under pandemin.

1 miljon: Stöd till professionella kulturskapare
Gotland vore så mycket mindre utan sitt levande kulturliv. Vi vill stärka professionella kulturutövare under den tuffa tid som pandemin inneburit och alltjämt innebär.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av
arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara.

2,0 miljoner: Fler utbildningsplatser på folkhögskolan
Det är en styrka för Gotland som ö-region att ha en folkhögskola som är lokaliserad på både södra och norra Gotland. Folkhögskolan som skolform kompletterar andra utbildningar och ger alternativa vägar till utbildning och bildning för både ungdomar och vuxna. Skolans estetiska
linjer utvecklar Gotlands kulturliv och får inte sällan nya människor att upptäcka vår ö.
Folkhögskolan spelar en viktig roll inom vuxenutbildningen på Gotland. I spåren av pandemin har behovet av och efterfrågan på yrkesutbildningar ökat än mer. Yrkesutbildningarna, inte sällan i kombination med SFI-undervisning är också viktiga för regionens kompetensförsörjning.

4,0 miljoner: Aktiva arbetsmarknadsinsatser
1,8 miljoner: Strategiskt ansvar arbetsmarknadspolitiken
Region Gotland behöver ta en aktiv roll för att fler gotlänningar ska komma i arbete. Inte minst idag när regeringen och samarbetspartierna gemensamt sett till att Arbetsförmedlingens roll förminskats.
Att länge leva i arbetslöshet skapar ett utanförskap som blir tungt för den enskilde oavsett vem man är. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF har gjort studier som visar att unga idag mer än tidigare efterfrågar trygga tillsvidareanställningar. Något som pandemin försvårat för såväl unga som nyanlända. Samtidigt är kompetensförsörjningen för Gotland en stor utmaning det närmsta årtiondet. Av båda skälen måste så många som möjligt få möjlighet att arbeta. Samtliga förvaltningar behöver ta sin del av ansvaret genom att anställa fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är GVN som står för själva insatsen.

Ett samhälle som alltid finns där

Vi lägger:
45,5 miljoner i resursfördelning till hälso- och sjukvårdsnämnden.
29,9 miljoner i resursfördelning till socialnämnden.
Samtidigt satsar vi:

7 miljoner: Förstärkt primärvård – god och nära vård
I den statliga utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet. I utredningen skriver man:
”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar
och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin ekonomirapport från maj 2019 om
nödvändigheten av att utveckla det förebyggande arbetet. Inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen. De skriver bland annat ”
Dagens hälsoförhållanden och vårdbehov är till
stor del resultat av gårdagens levnadsvanor, livsvillkor och vårdstruktur.”

Arbetet för en övergång till God och nära vård fortsätter.
För att klara dagens och framtidens vårdbehov krävs större satsningar på rehabilitering och primärvård. Vänsterpartiet satsar på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är vår väg för en mer jämlik och jämställd vård, anpassad efter faktiska behov. En jämlik vård gör oss friskare. Bara så kan kostnadsutvecklingen inom sjukvården bromsas.

5 miljoner: LSS
Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat
särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.
Den återkommande underfinansieringen har länge drabbat socialnämndens andra verksamheter. Detta får självklart negativa konsekvenser, bland annat när det gäller
socialförvaltningens stöd till barn och familjer. Den negativa utvecklingen kan enbart stoppas genom att LSS-verksamheten fullt ut finansieras.

3,1 miljoner: Arbete mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer är alltjämt ett aktuellt och allvarligt samhällsproblem.
Vi vill öka stödet till kvinnojoursarbete på Gotland. I arbetet mot våld i nära relationer har kvinnojouren en central roll. Parallellt med Region Gotlands Kvinnofrid, utgör kvinnojouren ett oumbärligt stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. I en utsatt situation kan många av olika skäl
ha svårt att vända sig till “myndigheterna” för hjälp och då kan det vara lättare att kontakta en kvinnojour.
År 2020 ökade antalet inkommande joursamtal till kvinnojouren Amanda med 150 procent. Samtidigt fördubblades antalet akutnätter. En del av ökningen tros ha att göra med pandemin. Samtidigt befaras att många våldsutsatta, precis som tidigare inte söker hjälp över
huvud taget. Därför behöver det utåtriktade och uppsökande arbetet förstärkas.
Vänsterpartiet lägger 2,6 miljoner på att stärka arbetet mot våld i nära relationer och 0,4 miljoner i direkt stöd till kvinnojoursverksamhet.

2 miljoner: Minskad ensamhet och friskare äldre
Vi är glada över de statliga satsningar som presenterats för att förbättra äldreomsorgen mot bakgrund av Corona-pandemin. Det är viktigt att dessa pengar får gå till utveckling och förstärkning av särskilda boenden och hemtjänst. Samtidigt är det osäkert om och hur de
särskilda statliga satsningarna på äldreomsorgen kommer att fortsätta åren framöver.
I det läget är det centralt att Region Gotland har möjlighet att hålla fast i viktiga delar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som startats med hjälp av särskilda pengar till äldreomsorgen. Vi behöver fortsätta förstärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen.

0,7 miljoner: Budget och skuldrådgivning
Budget och skuldrådgivning är en lika bra som nödvändig del av regionens verksamhet. Det handlar både om att hjälpa människor ta sig ur en ohållbar ekonomisk situation – och om att sprida kunskap som förebygger framtida ekonomiska svårigheter. Även om verksamheten i sig riktar sig till vuxna, är den inte minst viktig för att barn och unga ska kunna ha en trygg uppväxt, utan oro för hur familjen ska få pengarna att räcka månaden ut. När pandemin nu drabbar många hushåll ekonomiskt är det extra viktigt att det finns tillräckliga resurser för budget- och skuldrådgivning.

En ny personalpolitik

Region Gotland använder ett tillitsbaserat ledarskap i verksamheterna. Ambitionen är god.
Samtidigt upplever många medarbetare istället toppstyrning och att personalens synpunkter eller kunskaper inte tas tillvara, när det gäller exempelvis schemaläggning. Ett omtag behövs så att det tillitsbaserade ledarskapet blir verklighet också i praktiken.
En ny personalpolitik behöver också innebära en förstärkt grundbemanning. Att stärka grundbemanningen tror vi i längden skulle leda till lägre sjuktal och ett minskat behov av
hyrpersonal. Det skulle alltså betala sig själv och mer därtill. För att klara både kort – och långvariga belastningar inom varje verksamhet behövs en personalorganisation som är rustad för att klara naturliga upp och nedgångar. Att anställa fler medarbetare än vad miniminivån anger, ger arbetslagen förutsättningar att bättre klara variationer inom verksamheten. Mindre negativ stress sänker sjuktalen. Fler kollegor ger också en trygghet I att någon alltid kan täcka
upp vid sjukfrånvaro. En långsiktigt hållbar personalpolitik är att erbjuda bra arbetsvillkor. Stärkt grundbemanning bidrar till en bättre arbetsmiljö som får fler att trivas bättre på jobbet. Den som trivs, söker sig mer sällan till en annan arbetsgivare. En utredning bör göras med målsättningen att lägga om personalpolitiken.

24,5 miljoner: Jämställdhetssatsning och rekrytering bristyrken
På Gotland har vi nästan nått jämställda löner inom yrkeskategorierna, men det har varit ett långt och ihärdigt arbete som måste fortsätta ända in i mål.
Vi har samtidigt långtifrån ett jämställt arbetsliv. Vi arbetar för att kvinnor ska få fler kollegor, jämställda löner, bättre arbetsmiljö och bättre tillgång till vård, skola, förskola och andra samhällsfunktioner som bidrar till välfärd genom hela livet.

6,9 miljoner: Låglönesatsningar
Trots små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Vårt nästa och viktiga steg är att arbeta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan yrkeskategorier. De lägsta lönerna måste upp. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Minskade löneskillnader är dessutom bra för jämställdheten, eftersom yrkesgrupper med de lägsta lönerna ofta är kvinnodominerade.

1,4 miljoner: Kompetensförsörjning inom skolan
Frågan om kompetensförsörjning är viktig för såväl grundskolan som gymnasiet.
Vi satsar 1 miljon inom grundskolan och 0,4 miljoner för gymnasiets räkning.

0,7 miljoner: Mentorsanställningar
Fler mentorsanställningar är ett sätt att visa på karriärvägar inom skolan. Vi budgeterar 0,5 miljon inom grundskolan och 0,2 miljon inom gymnasieskolan för detta.

4 miljoner: Digitalisering
Digitaliseringen är idag ett faktum och utvecklingen har intensifierats under pandemin. För att Region Gotlands medarbetare ska kunna dra nytta av utvecklingen, behövs både investering i utrustning och utbildning av medarbetare i aktuella digitala verktyg.

Kostnadsminskningar

Lokaler
Vi lever i en tid där digitala arbetssätt utvecklats mycket på kort tid. Detta möjliggör mer
distansarbete vilket kan göra att befintliga kontorsarbetsplatser i framför allt tätorterna skulle
kunna utnyttjas bättre.
Det är också bra för klimatet eftersom resandet kan minska när fler kan arbeta närmare sitt hem. Samtidigt förstärker det våra landsbygder och tätorter runtom på ön.
Genom att bättre nyttja de lokaler vi själva äger i tätorterna och säga upp dyra externa hyresavtal exempelvis delar av Visborg, skulle Region Gotland kunna sänka hyreskostnaderna för kontorslokaler. Vår bedömning är att en effektivisering motsvarande 7,5 miljoner skulle kunna uppnås här. En långsiktig strategi för att minska andelen externt hyrda lokaler och förbättra Region Gotland närvaro på hela Gotland ger också kostnadsminskningar.

Utredningsuppdrag om regionalt, offentligägt byggbolag
Kostnaderna för att genomföra samhällsnyttiga byggprojekt har de senaste åren ökat kraftigt. I det senaste fallet med den planerade ombyggnationen av akuten på lasarettet riskerade kostnaderna att bli i nivå med det skandalomsusade nya karolinska.
Exemplet visar att situationen är ohållbar.
Ett offentligägt byggbolag med uppdrag att bygga både samhällsviktiga byggnader och hyresrätter med rimliga hyror skulle kunna vara en väg framåt för att få ned prisnivåerna. Vi föreslår att frågan utreds.

Nedan, tabell  V Driftbudget 2022

förenklad tabell

Marknadshyror fördjupar klassklyftorna

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Enligt januariavtalet ska marknadshyror införas för nyproducerade bostäder. I dag bor runt en tredjedel av Sveriges befolkning i hyresrätt, såväl på Gotland som i riket som helhet. Med regeringens planerade politik kommer i princip alla dessa människor direkt eller på sikt få kraftigt höjda hyror.

Regeringen har just nu flera pågående utredningar som berör ämnet marknadshyror. Den första, ”Fri hyressättning vid nyproduktion”, ska redovisas senast 31 maj 2021. Enligt januariavtalet ska ny lagstiftning kring fri hyressättning vara på plats redan den 1 juli 2021.  Vi i Vänsterpartiet är en del av en bred opinion mot förslaget om marknadshyror. Vi hoppas fortfarande att förslaget aldrig kommer läggas fram.

Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys gällande Gotland från 2019 visar fortsatt brist på bostäder för bland annat ungdomar, personer med funktionsnedsättning och nyligen inflyttade till ön. Orsaker man hänvisar till är en allmän brist på hyresrätter och inte minst bristen på lägenheter med rimlig hyra, med passande storlek och läge.

Just den typ av bostäder som människor som saknar stora besparingar och höga löner behöver. Lägenheter behöver byggas, över hela ön och med rimliga hyror.

Vi vill inte se några marknadshyror, vare sig här på Gotland eller någon annanstans i Sverige. Marknadshyror skulle bara ge hyresgästerna högre hyra och minskad trygghet. Det skulle göra klassklyftorna tydligare och öka segregationen. Kort sagt, inte den bostadspolitik vi i Vänsterpartiet driver.

Peter Barnard, ordförande Vänsterpartiet Gotland
Filippa Maurin, Vice ordförande Vänsterpartiet Gotland

Saga Carlgrens debattinlägg ang. vår motion ”Möjliggör anställning för ensamkommande med rätt kompetens som riskerar utvisning.”

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Regionfullmäktige Gotland 2021.04.26

Många av de som vår motion omfattar var barn 2015-2016 när de kom till Gotland.
De kom till ett Gotland där det fanns en stor enighet om att vårt ansvar i flyktingkrisen var att ge de som kom just till oss en så bra start som möjligt. Här skulle de kunna bygga sig nya liv tillsammans med oss.
Jag upplevde tydligt en glädje från så många i att få göra detta. Utifrån solidariska skäl men också av andra skäl.
Det fanns ett så uppenbart behov av fler människor. Att fler barn skulle gå i våra skolor. Att fotbollslagen behövde fler spelare. Att vi hade stora behov av människor som ville utbilda sig och arbeta här. Vara med och utveckla Gotland.
Vi i vänsterpartiet arbetade tillsammans med många andra partier, föreningar, företag och alla de volontärnätverk som startades runt om på ön för att välkomna människor.
Region Gotland och länsstyrelsen tog också täten på ett utmärkt sätt.

Sen dess har vi sett hela samhällsdebatten förändras.

Nu förväntas vi se människor som en belastning och inte som en tillgång. Nu bidrar den svenska migrationspolitiken till att människor inte kan försörja sig, inte har någonstans att bo och att människor tvingas fly igen.
Från Sverige.
Nu tävlar partierna om vem som kan strama åt människors liv mest. Omöjliggöra chanserna att bygga nya liv här. Trycka ned människor. Skrämma bort dom från Sverige. Samtidigt som de beskylls för alla möjliga samhällsproblem.

Gruppen ensamkommande är hårt drabbade av den svenska migrationspolitiken. På väldigt lösa grunder skrevs mångas ålder upp till 18 år. Lillebror kunde plötsligt anses äldre än storebror i svenska myndigheters ögon. Varför 18? Ja vore man bara lite konspiratorisk så kunde man tro att myndigheter systematiskt justerade människor födelsedata för att ta rättigheter ifrån dom. Som barn har du ett bättre skydd. Många andra grupper lider förstås också under den svenska migrationspolitiken.

Gymnasielagen kom till i ett läge där Sverige var på väg att utvisa flera tusen ungdomar till ett av världens farligaste länder. Samtidigt som kritiken mot de medicinska ålderbedömningarna och rättssäkerheten i asylprocessen var mycket stor.

Vi i vänsterpartiet har hela tiden drivit på för amnesti för den här gruppen. Vi är kritiska mot hur gymnasielagen skrevs. Det är inte värdigt att fortsätta utsätta den här gruppen för otrygga asylprocesser och tillfälliga uppehållstillstånd. Gymnasielagen ställer krav som få unga oavsett nätverk och bakgrund skulle klara att uppfylla.

I brist på stöd från andra partier för det accepterade vi gymnasielagen.

Nu har en grupp unga under några år utbildat sig på ungdomsgymnasiet yrkesutbildningar och Yrkesvux.
De blir snart färdiga och måste på kort tid skaffa jobb för att få stanna i Sverige.

Många som studerat på yrkesutbildningarna på gymnasiet och på Yrkesvux går normalt sett nästan direkt ut på arbetsmarknaden. Deras kompetens behövs på arbetsmarknaden. Men nu befinner vi oss i en pandemi. Arbetsmarknaden har blivit tuff. Färre anställs i osäkra tider.

I region Gotlands verksamheter finns som de flesta i fullmäktige vet dock fortfarande stora behov av arbetskraft. Jag tror och hoppas att varje personalansvarig i de verksamheterna har ett nära samarbete med utbildningarna och jobbar för att rekrytera till våra verksamheter.

Det vi vill med vår motion är att Region Gotland ska vara på tårna även kring gruppen som omfattas av gymnasielagen.
Att man ska säkerställa att man inte missar någon som behövs i våra verksamheter och som har rätt utbildning.

Att man ska säkerställa att man anställer de personerna på ett sätt som gör att de inte riskerar utvisning trots anställning.

Flera företag på Gotland klarar av att göra det jobbet. Det borde Region Gotland också kunna göra.
Motionen har blivit lamt mottagen. Att Region Gotland inte normalt sett tillämpar provanställning tycker man räcker som insats.
Ni i centerpartiet som inte vill bifalla våra förslag – vad tänker ni göra istället?
Ni liberaler som inte vill bifalla våra förslag – vilka förslag har ni som bättre hjälper den här gruppen?

Eller har ni ändrat er?

Bifall till motionen.

Motion: En skola där alla tas på allvar

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

2021-04-26

Den senaste månaden har media återkommande rapporterat om kvinnor som dödats av närstående. Fem fall inom loppet av några veckor. Det samhällsproblem som våld i nära relationer i allmänhet och mäns våld mot kvinnor i synnerhet utgör, är ett av vår tids stora samhällsproblem. I statistiken från Brottsförebyggande rådet kan man utläsa att omkring femton kvinnor om året dödades i Sverige av en före detta eller nuvarande partner under perioden 2017–2020. För män var motsvarande siffra strax under tre fall om året. Den som utsätter sin partner för våld tillhör ingen särskild samhällsklass, kultur eller ålder. De män som misshandlar kvinnan man lever med har inget annat gemensamt än en dålig kvinnosyn och ett starkt kontrollbehov. Samhället måste göra sitt yttersta – inte bara när det gäller att stötta dem som utsätts för våld eller genom att utreda brott och lagföra förövare. Samhället måste också, här som på så många andra områden, arbeta förebyggande.

Skolan, från förskola till gymnasium spelar en viktig roll när det gäller barns och ungas utveckling till trygga och ansvarstagande individer med en god människosyn och vilja att leva jämställt. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Att skolan ännu inte har lyckats tillräckligt bra med sitt jämställdhetsarbete, och att mycket återstår att göra, visas bland annat genom att valet av gymnasieprogram fortfarande är lika könsstereotyp som tidigare och att pojkarnas studieresultat inte tycks bli märkbart bättre.

Ett tidigare arbete kring jämställdhet i grundskolan på Gotland bidrog till att enskilda skolor ökade medvetenheten hos både elever och personal. Skolorna genomförde själva projekt kring alltifrån ”papparollen i lek”, och ”dumpa ord” för ett mer jämställt språk, till att diskutera könsnormer och få mer kunskap om HBTQ. Medverkande skolor fick utmärkelsen ”Jämställd skola”. Tyvärr är projektet avslutat.

Gymnasiet arbetar med konceptet IRL – Identitet, Relationer och Levnadsnormer. IRL ger eleverna tillfälle att diskutera normer kring kön, identitet och sexualitet. Ett väldigt viktigt arbete som behöver utvecklas ännu mer. Inte minst för att verkligen nå alla elever och för att göra en reell skillnad i ungas identitetsutveckling.  Skolan spelar en viktig roll i att forma barns och ungas grundläggande attityder och normer. Det är genom ett medvetet arbete som förskola, grundskola och gymnasium kan bidra till att den första jämställda generationen, fri från våld kan bli verklighet.

Vi yrkar att:                                                                                                Barn och Utbildningsnämnden samt Gymnasie – och Vuxenutbildningsnämnden uppdras att återkomma till regionfullmäktige med en plan för hur jämställdhetsarbetet inom respektive skolform kan förstärkas.

Saga Carlgren (V)

Thomas Gustafsson (V)                           Annamaria Bauer (V)

Per Edman (V)                                         Jörgen Benzler (V)

Victoria Öjefors Quinn (V)                      Peter Barnard (V)

 
   

 

 

 

Motion: Arbetstidsförkortning

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

2021-04-26

Vänsterpartiet vill ha sex timmars arbetsdag, normalarbetstiden för lönearbete i Sverige vill vi ska minska. Det kommer att ge människor mer tid att vara med familj och vänner. Man kommer att orka mer och många kommer att uppleva det som att man får ett rikare liv med mer fritid.

Vi tror att fler kommer att ha förmåga att arbeta fram till pensionsavgången om arbetstiden minskar. Flera medarbetare vill och kan stanna kvar ytterligare några år i yrkeslivet om tempot är lägre. Vi tror också att jämställdheten gynnas av en sådan förändring. I praktiken blir det lättare att leva jämställt. Självklart kan bara en arbetstidsförkortning genomföras om lönen förblir densamma.

I Region Gotland, precis som i de flesta andra kommuner är sjukfrånvaron hög, speciellt inom Kommunals avtalsområde. I många fall är den hög trots att man redan idag inte arbetar heltid. Om Region Gotland och Sveriges övriga kommuner ska ha goda möjligheter att bemanna omsorgen och sjukvården de kommande åren, när vård och omsorgsbehoven på grund av den demografiska utvecklingen ökar, är det nödvändigt med bättre anställningsförhållanden för anställda där.

Det behöver ske en utveckling på flera områden för att det ska bli än mer attraktivt att arbeta med vård och omsorg. Avtalet mellan Kommunal och SKR om att göra heltid som norm inom alla dess yrken är i sig bra och nödvändigt. Det får dock inte innebära att arbetssituationen blir tyngre och svårare. Arbetet måste organiseras så att medarbetarna känner sig delaktiga och lyssnade på.

Vi är medvetna om att, det åtminstone i början, blir ökade kostnader för arbetsgivaren och skattebetalarna vid en arbetstidsförkortning. Samtidigt tror vi att med ett mer attraktivt yrke, ökad trivsel och lägre sjukfrånvaro, kommer de ökade kostnaderna inte bli så stora som man först kan tro. Ska vi kunna genomföra en större förändring i motionens anda är det nödvändigt att staten är med och finansierar förändringarna.

Socialdepartementet har i en nyligen beslutad promemoria (S2021/02252) tagit fram ekonomiska medel där statsbidrag kan sökas för att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg. Syftet är att förbättra arbetssituationen för anställda inom vård och äldreomsorg. Man konstaterar helt rimligt att en god arbetsmiljö är en avgörande faktor för att säkerställa kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Man skriver också att exempel på projekt som kan tilldelas pengar är försök med arbetstidsförkortning.

Vänsterpartiet tycker att Region Gotland ska ta chansen att nyttja denna möjlighet och arbeta fram en ansökan där en arbetstidsförkortning är den centrala delen. En början är att hitta en yrkesgrupp som är lämplig att ansökan berör. Med erfarenheterna från ett sådant projekt tror vi att en mer allmän arbetstidsförkortning kan komma att förverkligas.

Vi yrkar:

Att Region Gotland gör en ansökan om projektmedel inom ramen för Socialdepartementets promemoria (S2021/02252) där syftet är att genomföra en arbetstidsförkortning för en lämplig grupp av medarbetare som arbetar inom vård och äldreomsorg.

Saga Carlgren (V)

Thomas Gustafsson (V)                           Annamaria Bauer (V)

Per Edman (V)                                         Jörgen Benzler (V)

Victoria Öjefors Quinn (V)                      Peter Barnard (V)

 
   

 

 

 

Pressmeddelande: Motioner om kortare arbetstid och jämställdhet i skolan

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Vänsterpartiet har idag lämnat in två nya motioner till Regionfullmäktige.

Den ena motionen föreslår att Region Gotland ska söka statliga medel för att genomföra ett projekt med arbetstidsförkortning. Vänsterpartiets långsiktiga mål är sex timmars arbetsdag. Behovet av en arbetstidsförkortning tror vi är som allra störst inom vård och omsorg, vilket motionen också belyser.

Den andra motionen lyfter behovet av att stärka jämställdhetsarbetet inom såväl grundskolan som gymnasiet. Skolan spelar en viktig roll när det gäller barns och ungas utveckling till trygga och ansvarstagande individer med en god människosyn och vilja att leva jämställt. Samtidigt finns mycket kvar att göra. Det visar sig inte minst genom att valet av gymnasieprogram fortfarande är lika könsstereotyp som tidigare och att pojkarnas studieresultat inte tycks bli märkbart bättre.

Motionen lyfter också att ett medvetet arbete kring normer och jämställdhet under barns och ungas uppväxt, på sikt kan förebygga och minska våld i nära relationer.

Kontakt:                                                                                                         Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd                              Telefon: 0498-269 9 08

Victoria Öjefors Quinn, politisk sekreterare                          Telefon: 0498-26 93 60

 

Pressmeddelande: Idag möter Nooshi Gotland

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kommer på torsdag att göra ett digitalt besök på Gotland. För första gången i rollen som partiledare, får hon träffa Gotlandsdistriktets medlemmar och vänstersympatisörer, genom ett digitalt medlemsmöte.

 

Före medlemsmötet träffar Nooshi Dadgostar några förtroendevalda för att få inblick i några av de frågor som är specifikt viktiga för Gotland som Sveriges enda ö-region. Exempel på frågor som kommer tas upp är färjetrafiken och behovet av ytterligare en elkabel mellan Gotland och fastlandet.

Kontakt:
Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd
Telefon: 0498-269 9 08

Peter Barnard, ordförande Vänsterpartiet Gotland
Telefon: 0768-15 41 25

Pressmeddelande: Stöd till människor i pandemins skugga

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Idag vid regionstyrelsens sammanträde, lämnade Saga Carlgren, regionråd (V) in ett nämndinitiativ med förslag på coronastöd med inriktning på att förbättra situationen för privatpersoner. Konsekvenserna av pandemin har varit och är fortfarande kännbara i många delar av samhället och för väldigt många människor. Hittills har regionens stödpaket till största delen riktat sig till näringslivet.

Vänsterpartiet vill att även andra ska få ta del av samhället stöd. Det kan till exempel handla om familjer som drabbats av sjukskrivningar eller arbetslöshet och fått svårare att klara hyran. Eller vård och omsorgspersonal som nu arbetat över ett år under mycket hög press.

Vänsterpartiet vill se att Region Gotland ser över hur stöd kan utformas till drabbade gotlänningar. Insatser kan till exempel vara förstärkningar inom vuxenutbildningen och folkhögskolan för att möjliggöra omställning eller vidareutbildning. Det kan också handla om hyresreduktioner eller förstärkt försörjningsstöd till barnfamiljer där barnen studerar helt eller delvis hemifrån.

Innehållet för stödpaketet bör utformas i dialog med Region Gotlands berörda verksamheter och öns frivilligorganisationer.

– Vi i Vänsterpartiet vill se satsningar som syftar till att förhindra ekonomisk utsatthet, ökad skuldsättning och ökad arbetslöshet, säger Saga Carlgren Vänsterpartiets regionråd i opposition.

Initiativet bordlades och beräknas bli behandlat vid regionstyrelsens nästa sammanträde.

Kontakt: 

Saga Carlgren: 0498-26 99 08

Victoria Öjefors Quinn: 0498-26 93 60

Vi är oroliga för den människosyn som präglar den svenska asylpolitiken.

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Uttalande antaget av Vänsterpartiet Gotlands årskonferens, 2021-03-07.

Mycket har hänt de senaste åren när det gäller människosynen i den politiska debatten i Sverige. På Gotland har vi länge kunnat vara stolta över den samsyn och det engagemang som funnits när det gäller att välkomna människor på flykt undan krig och förföljelse. Nu ser vi med förskräckelse hur många av våra nya gotlänningar utvisas eller tvingas leva år ut och år in med hotet om utvisning över sig. Vi ser hur allt fler känner sig tvingade att fly från Sverige på grund av den asylpolitik som råder.

Samtidigt som arbetskraftsbristen är en av vårt samhälles stora utmaningar utvisas människor som under flera år utbildat sig på Gotland och i Sverige. Samma killar och tjejer som kämpat mot målet att få arbeta och försörja sig själva och som behövs i det gotländska samhället tvingas fly på nytt eller skickas till något av världens farligaste länder.

Gymnasielagen som kom till för att ge de ensamkommande barnen en chans att stanna i Sverige, ställer så höga krav på de unga som omfattas att långt ifrån alla har en reell chans att lyckas. Kravet på att klara en gymnasieutbildning, trots ibland mycket kort skolbakgrund, är mer än vad de flesta unga skulle klara av. Kravet på att få ett fast jobb på bara sex månader efter avklarade studier är, särskilt i ljuset av pandemin, ett helt omänskligt krav att ställa.

Samtidigt drabbar asylpolitiken även många andra. Dagligen hör vi vittnesmål om de mänskliga trauman som svensk asylpolitik orsakar.

Spädbarn utvisas tillsammans med de föräldrar som ansetts olämpliga av socialtjänsten och där barnet omhändertagits redan på BB. Barn som vuxit upp i Sverige och aldrig bott någon annanstans utvisas till länder de inte har någon relation till. Människor utvisas på grund av fel som en arbetsgivare gjort och får ingen möjlighet till rättelse. Familjer hålls isär eller splittras. Människor som lever med utvisningsbeslut som inte kan genomföras, får varken arbeta eller ekonomiskt stöd för att sätta mat på bordet.

Vi är oroliga över det skifte som skett i samhällsdebatten. Plötsligt är det vanligt att höra diskussioner som utgår ifrån att invandringen är orsak till alla möjliga samhällsproblem. Trots att det är uppenbart att det är fattigdom och utsatthet som har sin grund i en ökande ojämlikhet som är det stora problemet för många människor. Samtidigt som regeringen tillsammans med januaripartierna och påhejade av högern, sänker skatterna för de rikaste, försämrar arbetsrätten och planerar för att tillåta chockhöjning av hyrorna.                          Vi ser också en risk för att den här människosynen ska drabba alltfler i vårt samhälle och på många sätt redan gör det. Långtidssjuka som utförsäkras. De som har behov av stöd enligt LSS men som ser stödet stadigt minska. De som är bostadslösa som inte får tillräcklig hjälp. De med beroendeproblematik som utestängs från olika typer av stöd. De som har behov av försörjningsstöd som tvingas från sin hemkommun för att stödet inte räcker till hyran.

Det är inte de som flyr från krig och förföljelse som orsakar vårt samhälles problem. Det är politiker som inte tar ansvar för att lösa de verkliga problemen som människor möter och som ständigt hittar skäl att ta från de som har för lite och ge till de som har mer än nog.

Det är dags att sluta skylla ifrån sig på de som flytt från krig och förföljelse och istället låta de med mest tillgångar i samhället ta sitt ansvar och bidra betydligt mer till vårt gemensamma bästa än vad de gör idag.

 

Delvis gehör för den skola vi vill se

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Stora delar av året 2020 har förutom pandemin inneburit en oro för  skolnedläggningar på Gotland.

På tisdag tas beslutet om framtidens förskola och grundskola på Gotland. Vi i Vänsterpartiet är glada över att det nu finns en överenskommelse mellan oss i Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. En överenskommelse som innebär att inga skolor på Gotlands landsbygd kommer att läggas ner. Det tidigare presenterade förslaget kommer inte att genomföras.

Det här är en seger för Gotlands landsbygd. En fin julklapp till alla elever, föräldrar och andra berörda som protesterat mot de föreslagna förändringarna. Att förslaget inte kommer genomföras är också en seger för Vänsterpartiets skolpolitik och vilja att hela Gotland ska leva. Men det räcker inte med politisk vilja för att behålla befintliga grundskolor på landsbygden.

För utmaningarna finns kvar: den växande bristen på lärare och ojämlikheten mellan skolorna. För att klara detta behövs ökade resurser. För att möta lärarbristen vill vi se fler vägar till läraryrket. Den som redan etablerat sig på arbetsmarknaden och drömmer om att yrkesväxla till lärare måste kunna göra det lättare. Det handlar om att tillvarata den kompetens som finns, för att möta framtidens behov. Det handlar också om att Region Gotland måste bli den attraktiva arbetsgivare vi säger oss vilja vara.

För att uppnå en jämlik skola, få alla elever att klara målen och motverka en alltmer växande lärarbrist – går det inte att fortsätta spara på skolan! Vänsterpartiet fortsätter säga nej till det borgerliga styrets ständiga besparingar på förskola och skola. Investeringar på barn och unga är det enda rimliga – nu och för framtiden vill vi satsa på skolan!

Saga Carlgren, gruppledare

Jennie Jarve, ledamot i Barn och Utbildningsnämnden

Jörgen Benzler svarar oroliga brevskrivare ang privatisering av äldreboendet i Hemse

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Hej!

Tack för era synpunkter. Vad gäller vänsterpartiet har vi gjort allt vi förmått för att förhindra den privatisering som nu tycks ske. Vårt motstånd grundar sig i att vi tror att privatiseringar på detta sätt bidrar till en sämre utveckling när det gäller kvalité, inte minst frågor om bemanning.

Vi hade gärna sett att det mesta av äldreomsorgen drivs offentligt då vår uppfattning är att det underlättar arbetet med utveckling av verksamheten. Vi kan dock konstatera att samma analys gör inte den politiska majoriteten med stöd av SD. När vår vilja att inte privatisera avslogs föreslog Vänsterpartiet att det avgörande kriteriet vid beslut inte bara skulle vara det billigaste priset. Vi vill förändra sättet att upphandla genom att även ställa några konkreta krav där en ny utförare fick beskriva hur man tänkte arbeta med att utveckla kvalitén. Inte minst gällde det bemanningsfrågor där vår uppfattning är att tillfälliga och korta anställningar i sig inte är bra. Bemanningen inom äldreomsorgen bör i större grad än idag vara heltid för de som så önskar. En fast och säker bemanning är en nyckelfaktor för att utveckla verksamheten.

Tyvärr avslogs även detta. Förmodligen därför att man var rädd att i så fall inte få det ”billiga” pris man nu fick. De ekonomiska vinster som eventuellt skulle kunna uppstå genom att man väljer att arbeta på annat vis än idag ska alltid gå tillbaka till verksamheten. Att dessa vinster i stället går till en privat utförare som om de vill kan använda dessa till att berika sig själva är inte en klok politik enligt Vänsterpartiet.

Med vänlig hälsning Jörgen Benzler

Jörgen Benzler

Torsdagsprat i digitalformat

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Vi saknar våra trevliga och avspända samtal vi vant oss vid att kunna ha på torsdagarna vid soppkvällarna.

Så – nu startar vi i stället
”Torsdagsprat i digitalformat”

Vi hinner med två träffar innan jul. Det blir

10 december – tema Det amerikanska valet. Jörgen Benzler inleder.
länk till denna träff;
https://gotland-se.zoom.us/j/2066442055

17 december – tema Brott och straff. Tomas Pettersson inleder.
länk till denna träff;
https://gotland-se.zoom.us/j/2066442055

Du behöver inte vara medlem för att delta!
Välkommen!

Budgetsatsningar på allas vår framtid

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Den alltjämt pågående pandemin, påverkar hela samhället. Vi i Vänsterpartiet är oroliga för att både den fysiska och psykiska ohälsan kommer att öka i alla åldrar. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli, men nu är inte rätt tid att spara! I svåra tider måste vi satsa – för att få en hållbar morgondag. Det är vi skyldiga dagens barn och morgondagens vuxna. Att satsa för framtiden är att spara i längden.
Tyvärr tänker inte det borgerliga styret som vi. De föreslår besparingar på totalt 55 miljoner kronor. Besparingar som på ett eller annat sätt kommer drabba de allra flesta gotlänningar. Inte minst barn och unga. Ett slående exempel är de större barngrupper i förskolan som borgarnas budget kommer leda till. Ett annat de minskade resurserna till elever i behov av särskilt stöd, vilket kommer att drabba såväl grundskolan som gymnasiet.
I Vänsterpartiets och Feministiskt Initiativs budgetmotion som behandlas av kommande regionfullmäktige, satsar vi på förebyggande arbete för barn och unga. Vi lägger inte ut några besparingar för nämnderna, vilket bland annat innebär att antalet barn i förskolans barngrupper inte skulle behöva öka. Det särskilda stödet som många elever behöver, skulle kunna utvecklas, istället för att monteras ner.
Vi stärker elevhälsan så att de får resurser att både möta barn och unga som mår dåligt och arbeta förebyggande för att alla på sikt ska kunna må bra.
Vi sparar inte på Ungdomsenhetens verksamhet. För vi vill att de som i dag hittar sitt sammanhang på ungdomsgården eller sin trygghet i regionens fältfritidsledare, ska kunna fortsätta göra det.
Vi föreslår att ett multikompetent hemmasittarteam ska införas – för att få de elever som i dag håller sig borta från skolan, med rätt stöd ska hitta vägen tillbaka till studierna. Vi gör det för elevernas egen skull, men också för samhällets. Ett tidigt grundat utanförskap för en enda individ kostar flertalet miljoner kronor under en livstid. Sluta med kortsiktiga besparingar! Satsa långsiktigt för bättre livsvillkor, ett hållbart samhälle och en hållbar ekonomi!
Jennie Jarve (V), ledamot barn- och utbildningsnämnden
Victoria Öjefors Quinn (V), ledamot gymnasie – och vuxenutbildningsnämnden

(V) tar kampen

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Hej på er!
Alla ni som städar hela veckan, ni som kämpar i äldreomsorgen, kör våra bussar, asfalterar våra vägar och gator, jobbar i kalkbrotten, putsar fönster, lagar bilar, gräver för vattenledningar, hjälper oss sortera våra sopor, bemannar båtarna, snyter våra småttingar, odlar vår mat, bygger våra hus, ser till att lagar följs, ger våra barn och ungdomar utbildning, vakar vid våra döende och ni andra som inte tillhör de välbetalda men som kämpar på.
Det är ni som bygger landet och vi vill vara en del av det bygget.
Tack för allt slit. Nu tar vi kampen för anställningstryggheten!
Per Edman, Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill satsa på god och nära vård

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Arbetet pågår med att ställa om vården både på Gotland och nationellt till en god och nära vård. Vården måste bli mer personcentrerad och mer kraft måste läggas på att förebygga och rehabilitera för att skjuta upp vårdbehovet och ibland helt undvika behovet av sjukhusvård.
Mer pengar kommer sannolikt att behövas från statligt håll för att detta ska kunna bli verklighet överallt i Sverige. På sikt är det den bästa vägen att dämpa kostnadsutvecklingen i sjukvården och se till att sjukvården blir mer jämlik, jämställd och anpassad efter behoven.
Alliansen vill lägga en besparing på 17,1 miljoner på hälso- och sjukvårdsnämnden. Det ser vi i Vänsterpartiet som orealistiskt. Ska vi utveckla vården kan vi inte samtidigt spara utan vi måste våga satsa på kloka investeringar i förebyggande insatser, utveckla och öka tillgängligheten framför allt inom primärvården. På sikt får vi då piggare och friskare gotlänningar vilket är en av de viktigaste uppgifterna för sjukvården.
Sluta med kortsiktiga besparingar – satsa långsiktigt för bättre livsvillkor, ett hållbart samhälle och en hållbar ekonomi!
Therese Livemo (V), ledamot HSN