Skip to main content

Pressmeddelande Höj försörjningsstödet i väntan på regeringsbeslut

Vänsterpartiet vill att Region Gotland snabbutreder hur ekonomin för den som lever med försörjningsstöd kan stärkas. Detta i väntan på att den regering som tillträder efter valet förhoppningsvis höjer riksnormen för ekonomiskt bistånd till en rimlig nivå år 2023.

Höjda priser på mat och andra livsmedel har gjort vardagen extra tuff, inte minst för de som redan innan haft det knapert. Organisationen Majblomman har redan tidigare vittnat om en ökad barnfattigdom och dagens allt tydligare klassamhälle har många ansikten. Alltifrån att ha för lite pengar på månadens matkonto till att inte ha råd med barnens idrottsträning.                                                                                 – Med dagens höga inflation har vårt välfärdssamhälle ett särskilt ansvar att handla, både på nationell och- lokal nivå för att inte fördjupa de redan stora ekonomiska klyftorna. Vänsterpartiet vet att samhället i längden tjänar mer på ökad jämlikhet än på ökade inkomster för ett fåtal. Att vi som människor mår bättre när jämlikheten ökar, säger Victoria Öjefors Quinn, Vänsterpartiet.

Kontakt:                                                                                                        Victoria Öjefors Quinn, andranamn på Vänsterpartiets riksdagslista på Gotland och tredjenamn på Vänsterpartiets kandidatlista till regionfullmäktigevalet.                                  Mobil: 0733-22 32 54

 

Planera bättre och bygg fler hyresrätter

En egen bostad är en rättighet och en viktig grund för ett fritt liv. Vänsterpartiet tycker att det är en av politikens viktigaste uppgifter att se till att det är så. Tyvärr har det nuvarande borgerliga styret på Gotland misslyckats med det. Inte någon inflyttningsklar hyresrätt byggdes under 2021. 2020 blev det 73 inflyttningsklara lägenheter. Centerpartiet drev inför förra valet kravet om dubbelmarkanvisning. Det vill säga att vill man bygga lägenheter i Visby ska man också behöva bygga på landsbygden. Hur har man lyckats med det? Ingen färdig lägenhet finns att visa upp som ett resultat, endast några betongfundament i Hemse som tycks få stå obyggda under lång tid. De flerbostadshus som ändå byggts har varit bostadsrätter. Lägenheter som i stor utsträckning köpts av icke gotlänningar. Det är inte den bostadspolitik Vänsterpartiet vill ha. Här följer några av våra förslag:
 Tydligare direktiv till Gotlandshem att bygga fler hyresrätter över hela Gotland och se till att styrelsen för Gotlandshem tar ett större allmännyttigt ansvar än vad som sker idag.
 Använda en större del till hyresrätter, än vad som planeras idag, av de bostäder som ska byggas på Visborg.
 Ett rejält statligt investeringsstöd för nya hyresrätter som hjälper till att hålla nere hyran. Minst på den nivå som det stöd de borgerliga partierna och SD nyligen avskaffade.
 Beställ byggnader som baseras på några basmodeller och som kan anpassas och byggas lite som lego. Det blir troligen billigare om vi kan ”åka snålskjuts” på planering som redan gjorts. Ska våra arbetsgivare få den nya personal man behöver, ska Gotland kunna fortsätta växa och ska våra gotländska ungdomar få en egen bostad när man är vuxen behövs betydligt mer kraft i bostadspolitiken än vad som visats de senaste fyra åren.

Pressmeddelande Bygg fler hyresrätter

Vänsterpartiet föreslår att en större del av marken som ska bebyggas på Visborg ska användas till hyresrätter. Idag planeras en för stor andel bostadsrätter på hyresrätternas bekostnad. Vi vill ändra det beslutet.

Regionstyrelsen beslutade i november 2021 om en markanvisning rörande bostadsbyggande på Visborg. Där beslutades om att 60 nya lägenheter ska anvisas till hyresrätter och 80 lägenheter med valfri upplåtelseform (troligen blir det bostadsrätter). Vänsterpartiet vill att åtminstone 115 av dessa planerade bostäder anvisas till hyresrätter. (Man beslutade även vid samma tillfälle att tillåta uppförande av 12 radhus på området. Det vill inte Vänsterpartiet ändra på.)

Vid fortsatta markanvisningar efter den nu aktuella på Visborg vill Vänsterpartiet att det anvisas fler hyresrätter än andra upplåtelseformer.

Det nuvarande borgerliga styret av Region Gotland har inte velat eller förmått bygga hyresrätter i den takt som behövs. 2021 byggdes noll inflyttningsklara hyresrätt på Gotland. 2020 byggdes endast 73 inflyttningsklara lägenheter över hela Gotland. I stället har det byggts en del bostadsrätter. Bostäder som i stor utsträckning köpts av icke gotlänningar. (Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalyser 2020 och 2021.)

De beslut som finns idag om hur Visborg ska bebyggas innehåller en stor möjlighet till nya bostadsrätter. Det behöver minska till förmån för fler hyresrätter. Vänsterpartiet anser att det främst är bofasta gotlänningars behov av bostäder som ska prioriteras och för att stärka öns kompetensförsörjning. Ska människor kunna ta alla jobb här, måste det vara enkelt att flytta hit.

Jörgen Benzler, första namn på Vänsterpartiets riksdagslista på Gotland och andra namn på Vänsterpartiets lista till Regionfullmäktigevalet.                                                              Telefon: 070-4477892

Pressmeddelande: Vänsterpartiets plan för ett jämlikt och hållbart samhälle

Vänsterpartiets förslag till budget för Region Gotland, stärker förskolan, skolan, ungdomsgårdarna och kulturlivet.

Vänsterpartiets politik utgår alltid från en långsiktig idé om vad som är bäst för vårt samhälle och oss som lever här. Jämfört med alliansen ger vi ytterligare 85 miljoner kronor till välfärden.

  –  Ju fler unga som klarar skolan och kommer ut på arbetsmarknaden med en tro på sig själva och framtiden desto bättre är det för samhället och i förlängningen för Region Gotlands ekonomi, säger Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd i opposition.

 Klimatet

Region Gotlands klimatarbete prioriteras genom 5 miljoner kronor till internt hållbarhetsarbete och 2,5 miljoner kronor till en klimatsatsning i kollektivtrafiken.

– Vi vill sänka biljettpriserna på bussen och utvidga bussiga kortet till att gälla i all kollektivtrafik. På det sättet lär vi kommande generation att förflytta sig klimatsmart, säger Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd i opposition.

 Särskilda satsningar:

  • Totalt 4 miljoner till vuxenutbildningen och folkhögskolan, vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med vad alliansen föreslår.
  • 1 miljon till utökad kulturgaranti i skolan och förskolan.
  • 3 miljoner till öns ungdomsgårdar
  • 1,5 miljoner för att stärka biblioteken och öka läslusten.
  • 15 miljoner kronor till LSS, så att den som behöver ska få den personliga assistans eller det boende en har rätt till.
  • 1 miljon till återinförande av färdtjänstens månadskort plus.
  • 1 miljon för höjt verksamhetsbidraget till  sociala föreningar exempelvis kvinnojoursverksamhet.

Kontakt:

Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd i opposition      Telefon: 0498-26 99 08

Victoria Öjefors Quinn, politisk sekreterare                      Telefon: 0498-26 93 60

Läs mer:

Läs mer om vårt budgetförslag under fliken Regionfullmäktige 2022.

 

Ansvar för studenter i dag och i morgon

Alliansen är nu i färd med att driva igenom allmännyttiga Gotlandshems försäljning av drygt 200 studentlägenheter.
Om inte vi från Vänsterpartiet lyft frågan, hade försäljningen tyst passerat genom ett styrelsebeslut i Gotlandshem. Det är bra att frågan nu får avgöras av regionfullmäktige. Beslutet hör hemma där, som en principiell fråga med konsekvenser för framtiden.
Försäljningen framställs som något av det bästa som kan hända gotländska studenter. Den aktuella köparen K2A tillhandahåller i dag studentlägenheter på orter som Växjö, Uppsala, Örebro och Sundsvall. Företaget beskrivs som specialiserat på studentlägenheter och har en gemensam studentbostadskö för alla studieorter. Säkert tillräckliga argument för de partier som blundar för den politiska helheten och för framtiden.
Vänsterpartiet välkomnar fler aktörer att bygga studentlägenheter på Gotland, men inte på bekostnad av Gotlandshems eget bestånd. Studentlägenheter som inte är i Gotlandshems regi, faller utanför politisk kontroll vad gäller exempelvis hyressättning. Vi vill fortsätta ta ansvar för gotländska studenters boendesituation och inte överlämna det i den fria marknadens intressen.
Ska Gotland verkligen riskera att studenter som behöver åretruntboende lämnas i sticket, när den nya hyresvärden K2A eventuellt beslutar sig för att inte längre erbjuda året runt-kontrakt? Det enda som krävs för att ta bort helårskontrakten är ett beslut av styrelsen i K2A.
Glöm inte att Visby och Gotland, till skillnad från orter som Växjö, Gävle och Örebro där K2A i dag har lägenheter, under sommarsäsongen har en väsentlig marknad för turistuthyrning där det finns stora pengar att tjäna.
Om studentlägenheterna säljs och den nya ägaren beslutar sig för att ändra sin princip om helårskontrakt, står vi som Gotlands folkvalda helt utan möjlighet att påverka.
När Gotlandshem äger en stor andel studentlägenheter kan vi gotlänningar som äger Gotlandshem påverka normen för hur villkoren för att hyra studentbostäder ska vara i Visby.
Inte bara i Gotlandshem utan även hos andra värdar eftersom det blir svårt för dem att ha mycket sämre villkor än vad som erbjuds hos Gotlandshem.
Att sälja Gotlandshems bestånd av studentlägenheter, är ett vägval som blir svårt att ändra eller kompensera inom överskådlig framtid. Vänsterpartiet ställer sig inte bakom ett sådant beslut. Vi vill ha ett bostadsbolag som tar ansvar, även för studenters boendesituation.

Presskonferens om vår valplattform

Tid: Fredag 22 april kl. 10.00                                                           Plats: Vänsterpartiet Gotlands lokal, Österväg 5, en trappa upp.

Valplattformen innehåller de frågor som Vänsterpartiet Gotland vill lägga störst fokus på under valrörelsen och den kommande mandatperioden.

Förutom en presentation av våra viktigaste valfrågor kommer det finnas möjlighet att träffa några av våra lokala toppkandidater.

För mer information kontakta:                                                  Victoria Öjefors Quinn, politisk sekreterare: 0498-26 93 60  E-post: [email protected]

 

Pressmeddelande: Vänsterpartiet lägger nämndinitiativ om färdtjänsten

Vid dagens sammanträde med tekniska nämnden lämnar Vänsterpartiet in ett nämndinitiativ angående rätten till färdtjänst.

Under de senaste åren har så kallad ny rättspraxis  bidragit till att antalet avslag på färdtjänstansökningar ökat, både i Sverige som helhet och på Gotland. Enligt ny rättspraxis anses exempelvis en grav synnedsättning hos den sökande, inte innebära några väsentliga svårigheter att förflytta sig. Själva lagen har däremot inte ändrats sedan 1990-talet.

– Indragen färdtjänst får stora konsekvenser för den enskilde individen, men också för anhöriga och samhället som helhet. Den som inte självständigt kan förflytta sig blir mer hjälpbehövande och möjligheten att exempelvis förvärvsarbeta begränsas, säger Per Edman, Vänsterpartiets ledamot i tekniska nämnden.

Tekniska nämnden föreslås besluta:

  • Att i väntan på planerat politiskt beslut om nya riktlinjer, i handläggning av såväl nya ansökningar som omprövningar av färdtjänsttillstånd avstå från att hävda den så kallade “nya rättspraxis” till sökandes nackdel, enligt vilken det har hävdats att svår synnedsättning inte innebär väsentliga svårigheter att förflytta sig.
  • Att beslutet fattas vid dagens sammanträde.
  • Att beslutet ska anses omedelbart justerat.

Fakta:                                                                                                                        Enligt bestämmelserna i lag 1997:736  kan färdtjänst ges till personer som på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer. Inom Region Gotland fattar teknikförvaltningens handläggare på delegation av tekniska nämnden beslut kring inkomna ansökningar om färdtjänst.

Kontakt:                                                                                                             Per Edman (V), ledamot i tekniska nämnden                                                                              Mobil: 0709-57 42 81

 

Vänsterpartiet: Bygg fler hyresrätter

Det byggs för lite hyresrätter på Gotland. De borgerliga partierna har misslyckats med att bygga tillräckligt, inte minst på landsbygden. Utanför Visby är resultatet skralt vad gäller antalet färdiga hyresrätter.

Enligt Länsstyrelsen senaste bostadsmarknadsanalys färdigställdes på Gotland under 2020 73 lägenheter i nybyggda hus. Nybyggnationen motsvarar 1,3 lägenheter per tusen invånare. Näst lägst i landet. Snittet bland Sveriges regioner är 4,9 nybyggda lägenheter per tusen invånare. Ska vi bygga lika många lägenheter som rikets snitt hade vi behöver bygga 275 lägenheter.

Tyvärr är alla nya hyresrätter dyra att hyra. När vi bygger släpper vi också ut mycket växthusgaser. Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av alla utsläpp som sker inom Sveriges gränser. På Gotland finns flera hyresbostäder som byggdes för cirka 50 år sedan. Flera av dessa ägs av Gotlandshem och renoveringsbehoven växer. Gotlandshem måste klara av att renovera i den takt som behövs och bygga nya bostäder.

Det behövs pengar och ett nytt sätt att tänka vid bygg och renoveringar. Vänsterpartiet föreslår ett statligt stöd på 100 miljarder kronor, ungefär 600 miljoner till Gotland, att används för detta. Då kan man bygga och renovera med nya och mer klimatsmarta material, skapa system för en cirkulär (återanvändning) ekonomi och energieffektivisera samtidigt som hyrorna kan hållas nere med en del av det statliga stödet.

Med ett starkt statligt stöd, en väl fungerande politisk styrning av Gotlandshem och en klok markpolitik från Region Gotland menar Vänsterpartiet att det är möjligt att bygga fler hyresrätter över hela Gotland.

Bild på toppkandidater till riksdag och region. Tre kvinnor och två män.

Kandidatlista till höstens val

Vänsterpartiet på Gotland går till val på att arbeta för ett rättvist och hållbart Gotland där hela ön får möjligheter att utvecklas. Vi tänker arbeta för att privatiserad verksamhet inom äldreomsorgen tas över i regionens egen drift för att förbättra omsorgen om de äldre. De har de senaste åren byggts för lite på Gotland. Det är nödvändigt att fler bostäder byggs över hela ön. Den brist på byggande som kännetecknat de senaste åren bidrar till att hämma Gotlands utveckling.

Eventuella frågor kan ställas till:

Saga Carlgren, 070-4476813

Jörgen Benzler, 070-4477892

Kandidatlista till regionfullmäktige (kommunalfullmäktige)

  1. Saga Carlgren
  2. Jörgen Benzler
  3. Victoria Öjefors Quinn
  4. Per Edman
  5. Annamaria Bauer
  6. Peter Barnard
  7. Linda Wagenius
  8. Peter Jankert
  9. Filippa Maurin
  10. Peter Lassander
  11. Måna Heckscher
  12. Björn Ahlsén
  13. Nawal Alsaleh
  14. Frode Kjaervik
  15. Therese Livemo
  16. Torgny Landin
  17. Jelena Saric
  18. Heidi Gaiadotter
  19. Jonny Larsson
  20. Karin Wizén
  21. Thomas Gustafson
  22. Lars Åkerlund
  23. Lena Bogegård
  24. Kenneth Bergstedt
  25. Setareh Abdollahi
  26. Lotta Nyborg
  27. Lars Siggelin
  28. Jennie Jarve
  29. Elsabritt Calamnius
  30. Lilo Lindgren
  31. Tore Tillander
  32. Hilda Barnard
  33. David Barnholdt
  34. Berit Granberg
  35. Tito Silva
  36. Oscar Eriksson
  37. Carina Schüberg
  38. Carina Norderäng
  39. Bengt Carlenfors
  40. Elinor Edvardsson Stiwne
  41. Therese Mangard
  42. Sebastian Möller
  43. Eva Nobling
  44. Monica Eriksson
  45. Bo Holm
  46. Eva Room
  47. Roland Engström
  48. Carina Flodman Andersson
  49. Jan-Erik Eriksson
  50. Pelle Fahlén
  51. Rebeccah Eriksson
  52. Barbro Tillander
  53. Jan Svensson

Kandidater till riksdagsvalet:                                                                      Jörgen Benzler

Victoria Öjefors Quinn

Peter Barnard

Annamaria Bauer

Peter Lassander

Måna Heckscher

Frode Kjaervik

Nawal Alsaleh                                                           

 

Oroas du inte över att personal slutar?

Svar till Lotta Israelsson, HR-direktör Region Gotland.
Tack för ditt svar. Tyvärr gör det mig väldigt bekymrad. Oroas du inte över att personal slutar?
Om flera sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen (IVA) säger upp sig riskeras patientsäkerheten när så mycket kompetens försvinner. Att ta in dyra hyrsköterskor är väl knappast att använda skattepengar på rätt sätt?
Självklart måste vi ha ett ekonomiskt perspektiv men man måste vara medveten om vad som kostar pengar. Det kostar att ha bra arbetsmiljö. Men det kostar också att ha dålig arbetsmiljö, i form av hög personalomsättning och mycket tid som tas i anspråk i rekryteringsprocesser. Dessutom anställs det bemanningssamordnare som måste sitta och jobba med lösningar för att täcka upp för personal som blir sjuka.
Om nu SHB är så långsiktigt hållbart och ekonomiskt fördelaktigt som du och någon HR-konsult hävdar föreslår jag att ni arbetar våra arbetstider. Det skulle minska lokalbehovet/lokalkostnaden på Visborg om ni som vi jobbade treskift: 7-14, 14-22 och 22-07. Dessutom varannan helg och alla årets dagar såväl jul, nyår som midsommar.
Om din kollega är sjuk måste du vara beredd på att bli inbeordrad och jobba dubbelpass eller jobba fast det är din enda lediga dag eller på lediga helgen. Nu senast stod det i tidningen om det ansträngda läget i bemanningen på akutmottagningen. Där personal nu arbetar dubbelpass och beordras in på övertid. Det visar på vad ni som arbetsgivare kräver av oss som arbetar i vården och omsorgen på Gotland.
Strategisk hållbar bemanning (SHB) finns inte bara på Gotland utan i många delar av landet på grund av att det låter klokt och genomtänkt. Inte ens fackförbundet Kommunal var emot vid införandet eftersom det sas ta hänsyn till medarbetarnas hälsa.
Men vi är många som jobbat på ”hållbara scheman” ett tag nu och vi försöker beskriva vad SHB gör med vår hälsa.
Hur negativt det påverkar oss och våra familjer. Protesterna är vida i hela landet mot Hållbara scheman. Det är inte yrket i sig eller arbetsuppgifterna som gör att det är svårt att rekrytera, det är arbetsmiljön, villkoren och lönen! Jag vet inte vad mer vi kan göra än vädja till dig och övriga i beslutsposition att lyssna på oss?

Pressmeddelande: Saga Carlgren väljs in i Vänsterpartiets partistyrelse

Vänsterpartiets valårskongress inleddes på fredagen den 4 februari under parollen ”Människors trygghet – politikens ansvar”. Fokus för kongressen är valplattformen, där partiet beslutar om fokus och inriktning i valet 2022 men även bland annat val av partiordförande och partistyrelse. Under fredagen återvaldes Nooshi Dadgostar till partiordförande och den första delen av valplattformen debatterades. Vänsterpartiet på Gotland är särskilt glada att vår gruppledare Saga Carlgren valdes till ordinarie ledamot i partistyrelsen med god marginal.

 

Saga har bidragit till partistyrelsens arbete under föregående kongressperiod i sin roll som ersättare bland annat genom att vara en del i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till valplattform som kongressen nu ska besluta om.

 

”Att få vara med och leda Vänsterpartiet i denna avgörande tid i svensk politik är ett av de finaste uppdrag jag kan tänka mig. Det är nu vi ska vända utvecklingen i landet. Från nedskärningar, marknadsexperiment och handlingsförlamning i klimatpolitiken. Till att steg för steg öka jämlikheten, skapa fler jobb och genomföra klimatomställningen i praktiken”, Saga Carlgren, gruppledare och oppositionsråd.

 

 

Kontakt:

Victoria Öjefors Quinn, delegationsledare Gotland, Telefon: 0498-26 93 60

Peter Barnard, ordförande Vänsterpartiet Gotland,      Telefon: 076 – 815 41 25

Saga Carlgren, nyvald partistyrelseledamot,                    Telefon: 070 – 447 68 13

Egenregi ökar möjligheten för en bättre äldreomsorg

Angelica Dunstrand efterlyser i en insändare (GT 7/1) vad politiker på Gotland vill göra för att lyfta och satsa på äldreomsorgen.

Jag vill berätta hur Vänsterpartiet ser på frågan.
Det görs mycket bra i äldreomsorgen på Gotland. Det finns många medarbetare, likt Angelica, som gör ett bra arbete. Det här måste vara utgångspunkten för den utveckling vi vill se. Vi kan inte bygga en förändrad äldreomsorg på något annat än den personal vi har och den erfarenhet och kunskap som finns där.
Med den bakgrunden är det olyckligt det beslut M-CKD-SD tog om att privatisera äldreboendena i Hemse. Där har, som Angelica visar, personalneddragningar skett. Det gör det svårare för den kvarvarande personalstyrkan att utveckla arbetet. Att genomföra denna förändring mitt under en pandemi var dålig politik. Vem kommer att vilja arbeta i detta viktiga och många gånger roliga arbete i framtiden?
Här följer några punkter Vänsterpartiet tycker är viktiga när vi vill utveckla äldreomsorgen:
Fler anställda och en kontinuerlig kompetensutveckling hos all personal behövs. Det möjliggör högre kompetens i de vårdande inslagen i de särskilda boendena, att mer tid för aktiviteter och samtal finns vilket tillsammans stärker det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Antal timanställd personal ska minska och fler ska ha fast anställning. Cheferna ska ha kunskap, vilja och förutsättningar att leda arbetet och bidra till utveckling.
I hemtjänsten ska det finnas ett större utrymme än i dag för olika typer av aktiviteter och samtal.
Fler träffpunkter ska skapas där Region Gotland antingen själv driver verksamheten eller hjälper till med finansiering där alla äldre ges möjlighet till gemenskap, kultur och rörelse. Att jobba med det friska hos oss alla är en bra investering både för oss själva och för samhället.
Vänsterpartiet vill också att Region Gotland tar fram en plan för hur man på ett bra, tryggt och genomtänkt sätt kan ta tillbaka driften av de upphandlade äldreboendena på Gotland. Med egen drift ökar möjligheten för oss politiker att erbjuda goda arbetsvillkor och steg för steg göra livet bättre för de av oss som har behov av äldreomsorgen.
Dock gäller det att komma ihåg att Region Gotland själv har svårt att finansiera allt detta. I riksdagen driver Vänsterpartiet en ekonomisk politik som ger mer av våra skatter till kommunerna och regionernas arbete med välfärd. Politiken hänger ihop, utan mer pengar från staten kommer utvecklingen av äldreomsorgen att försvåras.

Samsjuklighetsutredningen. Spännande, eller hur?

Samsjuklighetsutredningen.
Spännande, eller hur?
Hur som helst handlar utredningen om några av de mest utsatta och sköra i Sverige och på Gotland. Det handlar om våra medmänniskor med flera diagnoser. Ofta finns ett drogberoende kopplat till en psykisk sjukdom. Inte ovanligt med en neuropsykiatrisk problematik, obefintlig självkänsla, man skäms och gömmer sig och är socialt utsatt.
Det är människor som kan vara mycket svåra att vårda. Idag avvisas de ofta från vården eller hänvisas vidare i någon slags vårdcirkel fram och tillbaka och får inte den vård och den omtanke de behöver. Man får inte vård för alla problem, behandlingen hänger inte ihop. Beroendevården sker inte samtidigt eller integrerat med behandling mot psykisksjukdom. Frågan man vårdpersonal svarar de utifrån sin lilla del av helheten, sitt stuprör, och kan känna att de gör vad de kan. Frågar man patienten ser de hela sin helhet och vet hur dåligt det fungerar.
Så här får det inte fortsätta. Några av de mest sjuka får naturligtvis inte avvisas utan ska, precis som alla andra, få den vård de behöver även när man inte passar in i vårdsystemets olika stuprör. Framförallt är problemet att det finns två huvudmän idag (sjukvården och socialtjänsten) där fördelningen av ansvaret är otydligt.
Samsjuklighetsutredningen har nu presenterat sina förslag för att vården ska fungera. All drogbehandling ska sjukvården ha ansvar för, inte socialtjänsten. Behandlingen SKA ges samordnat med behandling mot psykisksjukdom. Lågtröskelvård (lätt och enkelt att nå) ska finnas tillgängligt för alla, då främjar man både psykisk och fysisk hälsa.
Socialtjänsten SKA jobba med förebyggande och uppsökande verksamhet, social trygghet, anhörigstöd samt insatser till barn och unga. Man ska jobba med kartläggning av levnadsförhållanden. Sociala stödinsatser för boende (Bostadförst) och sysselsättning ska ge den trygghet som krävs för att den enskildes resurser, funktionsförmåga och möjlighet till ett självständigt liv ska skapas.
Annat som utredningen föreslår är stärkt brukarinflytande, tillgång till personligt ombud, sammanhållen uppföljning mellan den berörde dess anhöriga och professionen.
Alla dessa förslag är vad Vänsterpartiet redan tidigare stått för. Det känns bra att utredningen har ett mer mänskliga perspektiv än hur det är idag. Nu gäller det bara att även regering och riksdag är med på detta. Eller kommer vi och framförallt de berörda att svikas än en gång?
I Regionstyrelsen senast föreslog vi att de som ska bygga de nya bostäderna på Visborg ska lova att fem procent av alla lägenheter som byggs ska användas till sociala förturer. Det behövs tillgång till bostäder om man ska kunna genomföra det som utredningen föreslår. Men, Vänsterpartiets förslag avvisades. De övriga partierna vill inte och har inte någon annan lösning på hur bostäder med sociala förturer ska skapas.
Är det någon som är överraskad att utredningen dessutom betonar hur viktigt det är med kunskaper om och insatser för denna grupp redan på förskolan och i skolan. Ju tidigare man ser och ju tidigare man gör desto bättre liv får man. Men, det visste vi ju redan.
Synd bara att andra inte vill förstå

Framtiden i Fokus, förslag till budget för år 2022

Inledning

Inför 2022 väntas skatteintäkterna till Region Gotland öka och det finns mer pengar att fördela än väntat. Det är bra att det borgerliga styret lyssnat på Vänsterpartiet och andra som påtalat behovet av satsningar på skolan, på bostadsbyggande och på hållbarhetsarbete. Satsningarna är dock tyvärr för små.

Ökat bostadsbyggande är en viktig fråga för både enskilda gotlänningar och öns utveckling. För Vänsterpartiet ligger fokus på att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.

Alliansen och Socialdemokraterna fortsätter prioritera höga överskott framför medborgarnas behov. I Vänsterpartiet ser vi istället nödvändigheten av att utnyttja överskott till att satsa på förebyggande arbete, inte minst bland barn och unga.

Vi vill bygga ett hållbart samhälle med trygga människor. En sådan framtid går inte att nå genom stora och återkommande besparingar.

Här presenteras de förändringar vi gjort i vårt förslag till budget för år 2022.

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett. Vår utgångspunkt är att den statliga finansieringen av välfärden behöver öka. Annars kommer inte kommuner och regioner kunna lyckas ställa om till mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete. På lokal nivå är det heller inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur och fritid för att täcka kostnader för äldreomsorg och sjukvård.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Barn och unga måste känna sig sedda och få förutsättningar att utvecklas under hela uppväxten. Alla elever måste ges förutsättningar att lyckas i skolan. Problematisk skolfrånvaro måste hanteras och förebyggas. Alla barn och unga har rätt till en aktiv fritid. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna.

Vi satsar:

Barn och Utbildningsnämnden, ramtillskott:              10 miljoner kronor.

Mindre barngrupper i förskolan:                              5 miljoner kronor.

Ökade resurser till Barn och elevhälsan:                  2 miljoner kronor.

Stärkt arbete mot problematisk skolfrånvaro            3 miljoner kronor.

Kostnadsfria fritidsaktiviteter för unga, fritidsbank:                    2 miljoner kronor.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var I livet en befinner sig.

Vi satsar:

Kultursatsning på unga genom biblioteken:               2,0 miljoner kronor.

Stärkt stöd till kulturorganisationer:                        0,5 miljoner kronor.

Stöd till professionella kulturskapare:                      1,0 miljoner kronor.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara. Inom vuxenutbildningen måste det finnas möjligheter att komplettera grundläggande utbildning, att vidareutbilda sig och att helt byta yrkesbana.

Kompetensförsörjningen på Gotland är en stor utmaning det närmsta årtiondet. Vi välkomnar Alliansens satsningar, men anser att folkhögskolan och övrig vuxenutbildning måste få ytterligare resurser för att arbetet ska lyckas.

Vi satsar:

Fler utbildningsplatser på Folkhögskola:    2 miljoner kronor.

SFI och arbetsmarknadsåtgärder:                           2 miljoner kronor.

Ett samhälle som alltid

finns där

Det ska vara lätt att söka och få det stöd från samhället som en kan behöva i olika situationer och skeden av livet.  Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen måste förstärkas ytterligare. Arbetet för god och nära vård som berör många av Region Gotlands verksamheter behöver utvecklas som en del av det förebyggande folkhälsoarbetet för hela Gotlands befolkning.

Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras fullt ut.

Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänsten, har här en mycket viktig funktion för människor som har funktionsnedsättning. För att både uppmuntra resande med den ordinarie kollektivtrafiken och värna den fria rörligheten vill vi återinföra månadskort plus för de som har rätt till färdtjänst.

Vi satsar:

LSS + förebyggande äldres hälsa:                           10 miljoner kronor.

Förstärkt primärvård, God och nära vård:  7 miljoner kronor.

Återinföra månadskort plus:                                   1 miljon kronor.

Satsningar på jämställdhet, bristyrken och låglöneyrken

Trots dagens små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Yrkesgrupper som har de lägsta lönerna är ofta kvinnodominerade. Det är därför en viktig jämställdhetsfråga att höja de lägsta lönerna.

Vi satsar:

Brist och jämställdhet:                                                         12,5 miljoner kronor.

Låglönesatsning, Kommunal:                                  6 miljoner kronor.

Stöd till kvinnojourer:                                                         0,5 miljoner kronor.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning. Vårt arbete har burit frukt och nu pågår ett utvecklingsarbete om hur Region Gotland ska hantera sin del av ansvaret för omställningen. Klart är att arbetet behöver finansieras.

Vi satsar:

Genomförandeprogram klimat/miljö:         5 miljoner kronor.

Klimatinvesteringar:                                             10 miljoner kronor.  

Besparingar

Alliansen har ambitionen att spara 43,3 miljoner kronor genom effektiviseringar inom områdena personal, inköp och lokaler samt genom ökad digitalisering. Det tror vi i Vänsterpartiet snarare kommer att leda till nedskärningar och därmed försämringar av gotlänningarnas välfärd. Den personalpolitik Alliansen driver tror vi snarare kommer att leda till ökade sjuktal och på sikt brist på personal. Vänsterpartiet anser att personalen är Region Gotlands viktigaste resurs och att ur ekonomisk synvinkel vore det klokare att arbeta med metoder som ökad grundbemanning och förbättrade arbetsvillkor. Det är fullt möjligt att delar av effektiveringsprogrammet kan ge sänkta kostnader i framtiden, men inte den omfattningen som Alliansen föreslår. Vänsterpartiet föreslår istället effektiviseringar på 15 miljoner.

 

 

Budget för Region Gotland 2022 – Vänsterpartiets förslag i ord

·36,6 miljoner till barn
och unga

· Mer till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser
· Mer till klimatarbete
· Mer till jämställda löner
och en höjning av de lägsta lönerna

”Förebyggande arbete är det enda sättet att minska kostnader på sikt. De tär ett av skälen till att vi prioriterar barn och unga i vår budget.
Vi befinner oss i en kris som förvärrats av en för dåligt
finansierad välfärd. Det är inte rätt tid att lägga pengar på hög utan vi måste finansiera det vi vet ger en bättre framtid och bättre möjligheter att klara nästa kris.”
säger
Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.

Inledning

En långsiktigt hållbar ekonomi för Region Gotland kan inte uppnås genom ytterligare besparingar. Den uppnås istället genom satsningar på det som vi vet gynnar samhället och
människor på lång sikt. Coronapandemin har nu varit vår verklighet i mer än ett års tid. Den har gång på gång visat hur sårbar och underfinansierad dagens sjukvård och äldreomsorg är. Vi kan inte spara oss ur denna välfärdskris. Situationen har förutom underfinansiering visat på smärtsamt dåliga arbetsvillkor för personalen. Den har satt fingret på hur viktigt det är att ha en välfärd som klarar mindre krissituationer och kan växlas upp vid större kriser. För detta krävs en högre grad av statlig finansiering av vår gemensamma välfärd. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete
och det tänkandet behöver genomsyra alla områden.
Gör vi inte det kommer kostnaderna för samhället att fortsätta att öka. Tar vi inte vår del av ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle ur klimat- och miljösynpunkt så kommer vi och våra barn och barnbarn att betala dyrt för det i framtiden.
Varje barn som tillåts gå genom uppväxten utan rätt stöd, utan trygga och utvecklande sammanhang, riskerar att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär stort lidande för individen och samhället men också stora kostnader. Kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården idag är till stor del ett resultat av gårdagens levnadsvanor och livsvillkor.
För att vända kostnadsutvecklingen i välfärden och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle
behöver vi skapa förutsättningar för både människor och miljö att må bättre.
För att må bättre behöver vi ett rikt kulturliv, möjlighet att idrotta och nära tillgång till naturen. Vi behöver också
ett välfärdssystem som förmår sätta in rätt insats tidigt.
Så kan vi undvika svårare problem eller
sjukdomar.
Det finns mycket erfarenhet av arbete med förebyggande insatser på Gotland. Det ger en bra grund för att ta nästa steg i den stora omställning av välfärden som krävs.
På samma sätt finns mycket kunskap om klimatarbete.
Det kommer vi att ha nytta av framöver.
Nu behöver vi se till att resurserna finns så att arbetet för ett långsiktigt, hållbart Gotland kan få verklig kraft.

En välfärd att lita på kräver mer statlig finansiering

Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. För
att få en välfärd med resurser att utvecklas och möta kriser såsom den pandemi vi är inne i,
behöver statens finansiering av välfärden öka. Region Gotlands borgerligt styrda nämnder har i
sina budgetäskanden presenterat en rimlig beskrivning av verkligheten.
Inget partis budget är ens i närheten av att tillgodose behoven. Därför behöver statens finansiering öka.

Ur Vänsterpartiets budgetmotion våren 2021:
”Ett robust samhälle med en stark välfärd som
garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, med en välfungerande och
välfinansierad sjukvård och äldreomsorg är bättre rustat att möta såväl de direkta som de indirekta konsekvenserna av coronavirusets spridning. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen av privatiseringar och nedmonteringar av trygghetssystemen.”
”Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att idag ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
Detta trots Socialdemokraternas löften om att välfärden skulle gå före skattesänkningar. Med en vänsterpartistisk politik skulle det sett annorlunda ut. Vänsterpartistisk politik innebär en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. Allt för att finansiera vår gemensamma välfärd.”
”Genom höjda skatter omfördelar Vänsterpartiet privat konsumtionsutrymme till offentligt.”

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Vi vet att samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar
räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har i sina beräkningar på vad ett
socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-årsåldern går in i ett livslångt utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större. De skriver bland annat:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”

Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Även med mycket försiktiga antaganden skulle ett genomtänkt stöd under de första levnadsåren ge en högre samhällsvinst
än de flesta finansiella investeringar skulle gett.
Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett.

Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen kommuner och regioner har framöver: Att ställa om till betydligt mer av förebyggande och hälsofrämjande
arbete. Staten måste ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Samtidigt behöver mer göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur
och fritid till äldreomsorg och sjukvård. Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från forskning om vinsterna av förebyggande arbete.
Till det arbetet hör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet. En förutsättning för detta är att vi har lönenivåer och arbetsmiljöer som gör att vi klarar att rekrytera och behålla personer med rätt utbildning.
Vi i Vänsterpartiet ser att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är i nästan samtliga förvaltningar mer sjuka än män, och sjuktalen är högre i kvinnodominerade yrken.
Bland bristyrken ser vi exempelvis förskolelärare, undersköterskor och sjuksköterskor, samtliga yrken
där en majoritet av de anställda är kvinnor. Region Gotland som arbetsgivare bär ett stort ansvar för kvinnors hälsa i arbetslivet.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Grundläggande utbildning försäkrar oss från utanförskap.
Att göra kultur och idrott till en naturlig del i alla barns vardag är att främja god hälsa. Att satsa på förebyggande insatser, sparar i längden både på människor och våra
gemensamma resurser.
Pandemin har satt sina spår i skolan och inte minst hos eleverna. Ord som kunskapstapp och utbildningsskuld har hörts allt oftare. Fjärrundervisning och inställda fritidsaktiviteter har påverkat barn och unga inte minst psykosocialt. Både pedagogiska och sociala insatser behövs
för att den som behöver ska kunna ta igen vad man missat och återfå tron på framtiden.
Skolans övergripande mål är att alla elever, i såväl grundskolan som gymnasiet, ska klara sin utbildning. Forskning visar att fullföljd utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att minska människors utanförskap senare i livet.

Vi lägger:
3,6 miljoner i resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden.
6,3 miljoner i resursfördelning till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Samtidigt satsar vi:

5 miljoner: Mindre barngrupper i förskolan
En förskola med goda resurser och små barngrupper bidrar till att alla barn kan få en bra start i livet. Det är bra för barnen och inte minst för samhället.

Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

4 miljoner: Barn och elevhälsan
Barn och elevhälsan på Gotland har ur ett nationellt perspektiv hittills haft otillräckliga resurser.
Denna satsning är därmed helt nödvändig och behöver följas av flera de närmsta åren.

2 miljoner: Fritidsbank och kostnadsfria fritidsaktiviteter
Alla barn och unga ska kunna ha en aktiv fritid året om. Därför satsar vi på kostnadsfria kultur
och idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. Fritidsbanken är en verksamhet vi vill utveckla.

4,7 miljoner: Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa
Det ska vara nära till stöd och snabb hjälp för den som mår dåligt. Fortsatta satsningar behövs
på stöd till familjer och samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst.

7 miljoner: Stärkt förskola, grundskola och särskola
Det innebär mer pengar till följande
Riktade insatser inom förskolan 0,4 miljoner
Särskolebarn i förskoleklass, grundskola 1,3 miljoner
Stärka resursskolorna 1,3 miljoner
Elevassistenter inom särskolan 1,0 miljoner
Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov 3,0 miljoner

3 miljoner: Minska problematisk skolfrånvaro
För att minska den problematiska skolfrånvaron på både kort och lång sikt behövs teamsamverkan mellan flera verksamheter, från skola till socialtjänst.

1 miljon: Socialt och pedagogiskt stöd på gymnasiet
Den fjärrundervisning som Corona-pandemin inneburit har påverkat många, inte minst våra gymnasieelever. Den psykiska ohälsan riskerar att öka och fler elever än vanligt kämpar för att klara skolans mål. Mot den bakgrunden gör vi extra och långvariga satsningar på såväl pedagogiskt som socialt stöd.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret för en sådan. Bland annat genom motioner som Ökad takt i klimatarbetet (2018) samt Integrera Agenda 2030 i Region Gotlands budgetarbete och Utlys klimatnödläge (2019). Motionerna har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det fortsatta, långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringen.
Klimatfrågan handlar inte bara om att undvika stigande temperaturer. Det handlar om att rädda vår planet.
Om att trygga framtiden för kommande generationer och jordens biologiska mångfald.
Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för att Gotlands framtid ska vara hållbar. Klimat och hållbarhetsfrågor är aktuella för – och borde därför göra avtryck inom alla samhällsområden.

5 miljoner: Förstärkt klimatarbete, nätverk och utbildning
För att arbetet med klimatomställningen ska ta fart behöver kunskapen öka inom Region Gotland, såväl bland medarbetare som ledningsfunktioner. Förstärkt samverkan mellan verksamheterna behövs även på klimatområdet.

0,5 miljoner: Etablering Blått Centrum
Blått Centrum Gotland är ett samarbete mellan Region Gotland, Campus Gotland och Länsstyrelsen. Fokus ligger på vattnet som en av människans viktigaste resurser.
Forskning och samarbete kring kust, grund – och ytvatten. Tillgången till vatten är, har länge varit och kommer alltid vara en central fråga för Gotlands utveckling. En fortsatt
utveckling av Blått Centrum Gotland är därför nödvändig.

0,8 miljoner: Strategiskt ansvar, kollektivtrafik
5,6 miljoner: Allmän kollektivtrafik
Region Gotland har antagit ett ambitiöst trafikförsörjningsprogram med ambitionen att fler
gotlänningar ska välja bussen framför den egna bilen. För att fortsätta utveckla kollektivtrafiken
på behövs resurser. Jämfört med andra platser i landet, är planeringsresurserna för Gotlands
kollektivtrafik idag underdimensionerade.

1,5 miljoner: Särskild kollektivtrafik och återinförande av Månadskort Plus
Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken har här en mycket viktig funktion för personer med
funktionsnedsättning. I konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som Sverige ställt sig bakom, står det att “Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad”.
Personer som är beroende av färdtjänst för att man har tidigare haft möjlighet att köpa ett månadskort för att lättare kunna nyttja både färdtjänsten och den allmänna
kollektivtrafiken. Denna möjlighet vill vi återinföra.

10 miljoner: Klimatinvesteringar
Klimatomställningen inom Region Gotland kräver löpande investeringar i lokaler, fordon och förnybar energiproduktion bland annat genom solceller på taken på Region Gotlands
fastigheter.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var i livet en befinner sig.

2 miljoner: Kultursatsning barn och unga, bibliotek
Vi gör en riktad kultursatsning för barn och unga genom en satsning på biblioteken.

0,5 miljoner: Stärkt stöd till kulturorganisationer
Vi stärker öns kulturorganisationer som drabbats hårt under pandemin.

1 miljon: Stöd till professionella kulturskapare
Gotland vore så mycket mindre utan sitt levande kulturliv. Vi vill stärka professionella kulturutövare under den tuffa tid som pandemin inneburit och alltjämt innebär.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av
arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara.

2,0 miljoner: Fler utbildningsplatser på folkhögskolan
Det är en styrka för Gotland som ö-region att ha en folkhögskola som är lokaliserad på både södra och norra Gotland. Folkhögskolan som skolform kompletterar andra utbildningar och ger alternativa vägar till utbildning och bildning för både ungdomar och vuxna. Skolans estetiska
linjer utvecklar Gotlands kulturliv och får inte sällan nya människor att upptäcka vår ö.
Folkhögskolan spelar en viktig roll inom vuxenutbildningen på Gotland. I spåren av pandemin har behovet av och efterfrågan på yrkesutbildningar ökat än mer. Yrkesutbildningarna, inte sällan i kombination med SFI-undervisning är också viktiga för regionens kompetensförsörjning.

4,0 miljoner: Aktiva arbetsmarknadsinsatser
1,8 miljoner: Strategiskt ansvar arbetsmarknadspolitiken
Region Gotland behöver ta en aktiv roll för att fler gotlänningar ska komma i arbete. Inte minst idag när regeringen och samarbetspartierna gemensamt sett till att Arbetsförmedlingens roll förminskats.
Att länge leva i arbetslöshet skapar ett utanförskap som blir tungt för den enskilde oavsett vem man är. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF har gjort studier som visar att unga idag mer än tidigare efterfrågar trygga tillsvidareanställningar. Något som pandemin försvårat för såväl unga som nyanlända. Samtidigt är kompetensförsörjningen för Gotland en stor utmaning det närmsta årtiondet. Av båda skälen måste så många som möjligt få möjlighet att arbeta. Samtliga förvaltningar behöver ta sin del av ansvaret genom att anställa fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är GVN som står för själva insatsen.

Ett samhälle som alltid finns där

Vi lägger:
45,5 miljoner i resursfördelning till hälso- och sjukvårdsnämnden.
29,9 miljoner i resursfördelning till socialnämnden.
Samtidigt satsar vi:

7 miljoner: Förstärkt primärvård – god och nära vård
I den statliga utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet. I utredningen skriver man:
”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar
och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin ekonomirapport från maj 2019 om
nödvändigheten av att utveckla det förebyggande arbetet. Inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen. De skriver bland annat
Dagens hälsoförhållanden och vårdbehov är till

stor del resultat av gårdagens levnadsvanor, livsvillkor och vårdstruktur.”

Arbetet för en övergång till God och nära vård fortsätter.
För att klara dagens och framtidens vårdbehov krävs större satsningar på rehabilitering och primärvård. Vänsterpartiet satsar på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är vår väg för en mer jämlik och jämställd vård, anpassad efter faktiska behov. En jämlik vård gör oss friskare. Bara så kan kostnadsutvecklingen inom sjukvården bromsas.

5 miljoner: LSS
Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat
särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.
Den återkommande underfinansieringen har länge drabbat socialnämndens andra verksamheter. Detta får självklart negativa konsekvenser, bland annat när det gäller
socialförvaltningens stöd till barn och familjer. Den negativa utvecklingen kan enbart stoppas genom att LSS-verksamheten fullt ut finansieras.

3,1 miljoner: Arbete mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer är alltjämt ett aktuellt och allvarligt samhällsproblem.
Vi vill öka stödet till kvinnojoursarbete på Gotland. I arbetet mot våld i nära relationer har kvinnojouren en central roll. Parallellt med Region Gotlands Kvinnofrid, utgör kvinnojouren ett oumbärligt stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. I en utsatt situation kan många av olika skäl
ha svårt att vända sig till “myndigheterna” för hjälp och då kan det vara lättare att kontakta en kvinnojour.
År 2020 ökade antalet inkommande joursamtal till kvinnojouren Amanda med 150 procent. Samtidigt fördubblades antalet akutnätter. En del av ökningen tros ha att göra med pandemin. Samtidigt befaras att många våldsutsatta, precis som tidigare inte söker hjälp över
huvud taget. Därför behöver det utåtriktade och uppsökande arbetet förstärkas.
Vänsterpartiet lägger 2,6 miljoner på att stärka arbetet mot våld i nära relationer och 0,4 miljoner i direkt stöd till kvinnojoursverksamhet.

2 miljoner: Minskad ensamhet och friskare äldre
Vi är glada över de statliga satsningar som presenterats för att förbättra äldreomsorgen mot bakgrund av Corona-pandemin. Det är viktigt att dessa pengar får gå till utveckling och förstärkning av särskilda boenden och hemtjänst. Samtidigt är det osäkert om och hur de
särskilda statliga satsningarna på äldreomsorgen kommer att fortsätta åren framöver.
I det läget är det centralt att Region Gotland har möjlighet att hålla fast i viktiga delar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som startats med hjälp av särskilda pengar till äldreomsorgen. Vi behöver fortsätta förstärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen.

0,7 miljoner: Budget och skuldrådgivning
Budget och skuldrådgivning är en lika bra som nödvändig del av regionens verksamhet. Det handlar både om att hjälpa människor ta sig ur en ohållbar ekonomisk situation – och om att sprida kunskap som förebygger framtida ekonomiska svårigheter. Även om verksamheten i sig riktar sig till vuxna, är den inte minst viktig för att barn och unga ska kunna ha en trygg uppväxt, utan oro för hur familjen ska få pengarna att räcka månaden ut. När pandemin nu drabbar många hushåll ekonomiskt är det extra viktigt att det finns tillräckliga resurser för budget- och skuldrådgivning.

En ny personalpolitik

Region Gotland använder ett tillitsbaserat ledarskap i verksamheterna. Ambitionen är god.
Samtidigt upplever många medarbetare istället toppstyrning och att personalens synpunkter eller kunskaper inte tas tillvara, när det gäller exempelvis schemaläggning. Ett omtag behövs så att det tillitsbaserade ledarskapet blir verklighet också i praktiken.
En ny personalpolitik behöver också innebära en förstärkt grundbemanning. Att stärka grundbemanningen tror vi i längden skulle leda till lägre sjuktal och ett minskat behov av
hyrpersonal. Det skulle alltså betala sig själv och mer därtill. För att klara både kort – och långvariga belastningar inom varje verksamhet behövs en personalorganisation som är rustad för att klara naturliga upp och nedgångar. Att anställa fler medarbetare än vad miniminivån anger, ger arbetslagen förutsättningar att bättre klara variationer inom verksamheten. Mindre negativ stress sänker sjuktalen. Fler kollegor ger också en trygghet I att någon alltid kan täcka
upp vid sjukfrånvaro. En långsiktigt hållbar personalpolitik är att erbjuda bra arbetsvillkor. Stärkt grundbemanning bidrar till en bättre arbetsmiljö som får fler att trivas bättre på jobbet. Den som trivs, söker sig mer sällan till en annan arbetsgivare. En utredning bör göras med målsättningen att lägga om personalpolitiken.

24,5 miljoner: Jämställdhetssatsning och rekrytering bristyrken
På Gotland har vi nästan nått jämställda löner inom yrkeskategorierna, men det har varit ett långt och ihärdigt arbete som måste fortsätta ända in i mål.
Vi har samtidigt långtifrån ett jämställt arbetsliv. Vi arbetar för att kvinnor ska få fler kollegor, jämställda löner, bättre arbetsmiljö och bättre tillgång till vård, skola, förskola och andra samhällsfunktioner som bidrar till välfärd genom hela livet.

6,9 miljoner: Låglönesatsningar
Trots små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Vårt nästa och viktiga steg är att arbeta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan yrkeskategorier. De lägsta lönerna måste upp. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Minskade löneskillnader är dessutom bra för jämställdheten, eftersom yrkesgrupper med de lägsta lönerna ofta är kvinnodominerade.

1,4 miljoner: Kompetensförsörjning inom skolan
Frågan om kompetensförsörjning är viktig för såväl grundskolan som gymnasiet.
Vi satsar 1 miljon inom grundskolan och 0,4 miljoner för gymnasiets räkning.

0,7 miljoner: Mentorsanställningar
Fler mentorsanställningar är ett sätt att visa på karriärvägar inom skolan. Vi budgeterar 0,5 miljon inom grundskolan och 0,2 miljon inom gymnasieskolan för detta.

4 miljoner: Digitalisering
Digitaliseringen är idag ett faktum och utvecklingen har intensifierats under pandemin. För att Region Gotlands medarbetare ska kunna dra nytta av utvecklingen, behövs både investering i utrustning och utbildning av medarbetare i aktuella digitala verktyg.

Kostnadsminskningar

Lokaler
Vi lever i en tid där digitala arbetssätt utvecklats mycket på kort tid. Detta möjliggör mer
distansarbete vilket kan göra att befintliga kontorsarbetsplatser i framför allt tätorterna skulle
kunna utnyttjas bättre.
Det är också bra för klimatet eftersom resandet kan minska när fler kan arbeta närmare sitt hem. Samtidigt förstärker det våra landsbygder och tätorter runtom på ön.
Genom att bättre nyttja de lokaler vi själva äger i tätorterna och säga upp dyra externa hyresavtal exempelvis delar av Visborg, skulle Region Gotland kunna sänka hyreskostnaderna för kontorslokaler. Vår bedömning är att en effektivisering motsvarande 7,5 miljoner skulle kunna uppnås här. En långsiktig strategi för att minska andelen externt hyrda lokaler och förbättra Region Gotland närvaro på hela Gotland ger också kostnadsminskningar.

Utredningsuppdrag om regionalt, offentligägt byggbolag
Kostnaderna för att genomföra samhällsnyttiga byggprojekt har de senaste åren ökat kraftigt. I det senaste fallet med den planerade ombyggnationen av akuten på lasarettet riskerade kostnaderna att bli i nivå med det skandalomsusade nya karolinska.
Exemplet visar att situationen är ohållbar.
Ett offentligägt byggbolag med uppdrag att bygga både samhällsviktiga byggnader och hyresrätter med rimliga hyror skulle kunna vara en väg framåt för att få ned prisnivåerna. Vi föreslår att frågan utreds.

Nedan, tabell  V Driftbudget 2022

förenklad tabell