Skip to main content

Författare: gotland

Visa respekt för äldre

Äldreomsorgen debatteras flitigt på Gotland. Socialnämndens ordförande Rolf Öström avvisar kritiken mot privatiseringen av äldreboendena i Hemse med att de boende generellt på alla särskilda boenden på Gotland är nöjdare än i riket som helhet.
Så är det och det är jag glad för även om jag önskar att medarbetarna hade än bättre förutsättningar att ge de äldre bättre omsorg. Men, nu handlar ju inte den aktuella diskussionen om det. Debatten handlar om hur det har blivit i Hemse och varför det är som det är just där.
Att privatisera till lägsta pris mitt i pandemin var olyckligt. Jag som ledamot i socialnämnden motsatte mig det och ville behålla boendena i regionenens egen drift.

Äldreomsorgen ska bli bättre inte sämre

I Gotlands Allehanda lördagen den 13 november publicerades en artikel som beskriver hur några anställda upplever förändringen på Iliansgårdens demensboende i Hemse efter att Attendo tagit över verksamheten från Region Gotland.
Det är tråkigt att behöva läsa om minskningar i personalstyrkan som gjorts och att personal och anhöriga upplever en tydlig försämring mot hur det var när Region Gotland bedrev verksamheten. Det är inte bra. Erfarenheterna från åren med covid har visat på brister inom äldreomsorgen. Att då, mitt under en pandemi, besluta om och genomföra denna privatisering tyder inte på tillräcklig klokskap hos de borgerliga politikerna som tillsammans med SD beslutade om detta.
När beslut fattades föreslog Vänsterpartiet att verksamheten skulle fortsätta bedrivas av Region Gotland. Men, de borgerliga och SD lyssnade inte. Vi föreslog därefter att man borde invänta pandemin och resultaten därifrån innan man gör så stora förändringar. Man lyssnade inte.
Då föreslog Vänsterpartiet att när ni nu ändå privatiserar, trots att vi inte ville det, låt det då inte bara vara det billigaste alternativet som väljs utan låt även annat som personalbemanning, utbildning, förebyggande och hälsofrämjande arbetsmoment vara vägledande vid beslutet. Det borde ha varit en utövare som har andra ambitioner än att göra det så billigt som möjligt som fick driften av Iliansgården. Men, de borgerliga och SD avvisade detta.
Den verklighet som nu visar sig på Iliansgården har Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna det politiska ansvaret för. För dem var det viktigare att spara fem miljoner kronor än att försäkra sig om god kvalitet.

Vänsterpartiet har fokus på framtiden

Vi i Vänsterpartiet på Gotland har lämnat in vårt höstbudgetförslag för Region Gotland 2022.
Region Gotlands ekonomi ser ut att bli bättre än väntat det närmsta året. Det beror på att vi blir fler gotlänningar, att den svenska ekonomin går bättre än väntat och att statsbidragen väntas öka. Det ger möjlighet att satsa på viktiga verksamheter och sådant som vi vet bygger vårt samhälle starkare för framtiden.
I vårt budgetförslag har vi fokus på framtiden genom satsningar på barn och unga, på klimatarbete, på kulturen, på vuxenutbildning och på att höja de lägsta lönerna. Tyvärr tar alliansen inte vara på den här möjligheten. Det är bra att man lyssnat på oss och många andra som ropat efter satsningar på skolan och på bostadsbyggande exempelvis men fortfarande är den viktigaste prioriteringen i budgetförslagen från alliansen, och övriga partier, stora överskott.
Hade den ekonomiska politiken i Sverige givit bättre förutsättningar i vården, äldreomsorgen, skolan med mera så hade vi också kunnat motivera större överskott för att finansiera framtida investeringar utan att behöva låna. Så är det inte i dag. Så länge välfärden bygger på att medarbetarna arbetar lite mer än de orkar hela tiden, så länge äldreboenden läggs ut på privata företag för att spara pengar, så länge personalen i förskola och skola ser barns behov utan att kunna tillgodose dem på grund av bristande resurser, så länge det inte finns pengar till det nödvändiga klimatarbetet – har Region Gotland inte råd att prioritera överskott framför verksamhet.
Med Vänsterpartiets budget har den gotländska välfärden runt 70 miljoner kronor mer att lägga på verksamheter som exempelvis förebyggande insatser för barn och unga, på arbetsmarknadsinsatser och utbildning för vuxna, på LSS, på bättre färdtjänst, på förstärkningar inom primärvården, elevhälsan och mindre barngrupper i förskolan. Med alliansens och Socialdemokraternas budgetar prioriteras istället överskott.
Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och främjande arbetssätt. Kan vi förbygga ohälsa och arbetslöshet har vi vunnit mycket, i livskvalitet och hälsa förstås, men också ekonomiskt. Det synsättet behöver prägla också klimatarbetet. De insatser vi gör i dag är nödvändiga för att förhindra klimatkatastrof och minskar behovet av långt dyrare åtgärder på sikt.
Vi vet att det vi gör i dag påverkar hur framtiden blir. Vänsterpartiets budget fokuserar på sådant som gör framtiden ljusare.

Kom ihåg Kristallnatten den 9 november

Under den nazistiska regimen i Tyskland genomfördes folkmord på judar. Miljontals människor mördades i nazisternas utrotningsläger endast därför att de var judar. Antisemitism, förföljelse av judar, har funnits i många hundra år. Judar anklagades av kristna för att ha mördat Jesus.
Vid flera tillfällen ledde dessa beskyllningar till fördrivning och mord. När nationalismen växte sig stark bland Europas länder under 1800-talet pekades ofta judar ut som en främmande och farlig folkgrupp. Denna antisemitism fanns även i Sverige.
När nazismen tog makten i Tyskland fick antisemitismen sitt värsta uttryck. Den 9 november 1938 genomfördes ”kristallnatten” i Tyskland, början på folkmordet. Flera hundra judar mördades och flera 10 000 tals judar fängslades och sattes i koncentrationsläger i samband med kristallnatten. 267 synagogor brändes ned och 7 500 affärer vandaliserades. Allt för att nazisterna pekade ut judarna som icke tyskar, ett främmande folkslag, med lägre värde än tyska arier.
Trots folkmordet på judar under andra världskriget var detta inte antisemitismens slut. Efter kriget har det blossat upp på många ställen runt om i världen. Tyvärr även i Sverige. Vi kan läsa om hur barn och ungdomar med en judisk bakgrund trakasseras i skolan. Hur bekännare till den judiska tron inte vågar visa vad man tror på utan att riskera hot och påhopp.
Hur familjer med en judisk tro känner att de inte längre kan bo kvar där de bor på grund av antisemitism. Det är oacceptabelt. Genom att avskaffa alla fördomar och all rasism och sluta att dela upp människor i ”vi” och ”dom” bygger vi ett tryggt Sverige och Gotland. All antisemitism måste försvinna. Religionsfriheten är central och viktig. Ett väl fungerande samhälle kan bara byggas utifrån kärlek och respekt för varandra.

Det är barnen som behöver pengarna

Region Gotland går mot ett stort ekonomiskt överskott i år. Prognosen säger drygt 250 miljoner kronor. Samtidigt har frånvaron vuxit bland skolelever.

Alltför många barn deltar inte i undervisningen i den utsträckning de borde.

Att inte fullt ut vara delaktig vet vi skapar utanförskap. Att inte klara godkända betyg från grundskolan och/eller gymnasiet ökar risken för att hamna utanför samhällets trygga famn. Det kan bli svårt för varje enskild människa och det kommer att bli dyrt för Region Gotland.

Att välja ett stort överskott i finanserna före tillräckliga resurser i skolan är ett politiskt val inte ett ekonomiskt.

Pengarna finns ju. För Vänsterpartiet är inte det viktigast att stoltsera med många miljoner i överskott utan vi stoltserar hellre med att vi givit alla gotländska barn och ungdomar de bästa förutsättningar de kan få inför deras fortsatta liv. På sikt ger det också god ekonomisk vinst för Region Gotland.

Vid senaste mötet med regionfullmäktige ville inte Centerpartiet och övriga borgerliga partier skjuta till de 17 miljoner extra Vänsterpartiet ville ge skolnämnden.

Pengar som är en början på att ge barnen och de vuxna i skolan bättre förutsättningar att klara sina respektive uppgifter. Så som goda kunskaper, förebygga psykisk ohälsa och skapa en miljö där alla barn deltar. Det är tråkigt, det är barnen och inte bokslutet som behöver resurserna.

Jörgen Benzler, vänsterpartist i socialnämnden

 

Låt Klinte fortsätta blomstra

Till Klintehamn flyttar människor, nya och gamla gotlänningar. I Klintehamn växer verksamheter fram efter det att det mesta tidigare lagts ner och bommats igen. Här finns en anda av nya tag och en stor trivsel. Ja, Klintehamn är verkligen på gång igen!

Skola och förskola fylls, företagare startar upp, föreningslivet blomstrar och padelbanan är det senaste tillskottet till socknen.

Regionens program ”Klintehamn 2030” som tagits fram i samråd med boende och näringsliv kommer gå helt i stöpet om SMA beviljas det utökade tillståndet. De är helt enkelt oförenliga.

Låt inte SMA punktera denna sociala tillväxt!

Att vi sätter oss emot de ökade kalkbrytningsplanerna av miljöskäl är redan känt. Att vi vill rädda grundvattnet och värna boendemiljön mot fler tunga transporter genom orten lika så. Men vi får inte glömma varför människor stannar i, och flyttar till Klintehamn. Förstör inte denna trygga, blomstrande ort med sin stora mångfald av människor.

Låt Klinte fortsätta växa och blomstra!

Saga Carlgren (V), gruppledare och regionråd i opposition Peter Barnard (V), ordförande V Gotland Annamaria Bauer (V), ombudsperson och Klintebo

Staten behöver ta ansvar för färjetrafiken

Färjetrafiken är det absolut viktigaste transportsättet för gods- och persontransporter mellan Gotland och fastlandet. Färjetrafiken är att jämföra med en landsväg och måste ges goda och långsiktiga förutsättningar. Vänsterpartiets grundhållning är att staten behöver se till att personer och gods ska kunna transporteras mellan Gotland och fastlandet utan avgörande merkostnad.

Det innebär att man för att få en fungerande trafik måste ta hänsyn till hela resan – allt från turtäthet, trygga och säkra överfarter, rimliga priser, överfartstider och kopplingar till kollektivtrafiken på både Gotland och fastlandet. En så samhällsviktig funktion som färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet bör ägas och drivas i statlig regi. På det sättet kan vi som medborgare få mer att säga till om och en omställning till fossilfri teknik kan göras oberoende av upphandlingsperioder, bara den politiska viljan finns.

Trafikverkets utredning om alternativa driftsformer för gotlandstrafiken som publicerades nyligen ger tyvärr inte bilden av att staten delar Vänsterpartiets syn. Det bekymrar oss.

Trafikverkets utredning utgår från att omställningen till en fossilfri färjetrafik inte får innebära någon merkostnad för staten. Alla de olika förslag som presenteras utgår från det. Det ger en utredning som bara innehåller olika typer av försämringar för Gotland. Dubblerade priser, långsammare färjor, andra fastlandshamnar eller en kombination av dessa.

Om förslagen genomfördes skulle effekterna för det gotländska samhället bli stora. Allt från förutsättningar för unga att delta i idrottstävlingar och läger till livsmedelsnäringens möjlighet att vara en del av den svenska livsmedelsförsörjningen skulle påverkas. Vänsterpartiet anser istället att det är självklart att kostnaden för omställningen ska finansieras solidariskt via staten. Kan staten lägga pengar på stöd till nybilsägare för att de ska välja miljöbilar så kan staten också se till att de grundläggande behoven av transporter mellan Gotland och fastlandet kan ske fossilfritt.

Vänsterpartiet anser att det är orimligt att de grundläggande förutsättningar ska kunna rivas upp och ifrågasättas i samband med varje upphandling. Det behöver finnas en långsiktighet och trygghet i att färjetrafiken inte plötsligt kan försämras. För att komma till rätta med det vill vi att Region Gotland och gotlänningarna får en helt annan insyn och roll i formandet av framtidens färjetrafik och att ett regelverk gällande kvalitet, prissättning, turtäthet, restider och miljö- och klimatanpassning av fartygen tas fram. Regelverket ska regelbundet uppdateras med grunden att förbättringar ska ske – men aldrig försämringar.

Jessica Thunander (V),
riksdagsledamot med ansvar för sjöfartsfrågor
Saga Carlgren (V),
gruppledare Vänsterpartiet Gotland

Framtiden i Fokus, förslag till budget för år 2022

Inledning

Inför 2022 väntas skatteintäkterna till Region Gotland öka och det finns mer pengar att fördela än väntat. Det är bra att det borgerliga styret lyssnat på Vänsterpartiet och andra som påtalat behovet av satsningar på skolan, på bostadsbyggande och på hållbarhetsarbete. Satsningarna är dock tyvärr för små.

Ökat bostadsbyggande är en viktig fråga för både enskilda gotlänningar och öns utveckling. För Vänsterpartiet ligger fokus på att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.

Alliansen och Socialdemokraterna fortsätter prioritera höga överskott framför medborgarnas behov. I Vänsterpartiet ser vi istället nödvändigheten av att utnyttja överskott till att satsa på förebyggande arbete, inte minst bland barn och unga.

Vi vill bygga ett hållbart samhälle med trygga människor. En sådan framtid går inte att nå genom stora och återkommande besparingar.

Här presenteras de förändringar vi gjort i vårt förslag till budget för år 2022.

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett. Vår utgångspunkt är att den statliga finansieringen av välfärden behöver öka. Annars kommer inte kommuner och regioner kunna lyckas ställa om till mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete. På lokal nivå är det heller inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur och fritid för att täcka kostnader för äldreomsorg och sjukvård.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Barn och unga måste känna sig sedda och få förutsättningar att utvecklas under hela uppväxten. Alla elever måste ges förutsättningar att lyckas i skolan. Problematisk skolfrånvaro måste hanteras och förebyggas. Alla barn och unga har rätt till en aktiv fritid. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna.

Vi satsar:

Barn och Utbildningsnämnden, ramtillskott:              10 miljoner kronor.

Mindre barngrupper i förskolan:                              5 miljoner kronor.

Ökade resurser till Barn och elevhälsan:                  2 miljoner kronor.

Stärkt arbete mot problematisk skolfrånvaro            3 miljoner kronor.

Kostnadsfria fritidsaktiviteter för unga, fritidsbank:                    2 miljoner kronor.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var I livet en befinner sig.

Vi satsar:

Kultursatsning på unga genom biblioteken:               2,0 miljoner kronor.

Stärkt stöd till kulturorganisationer:                        0,5 miljoner kronor.

Stöd till professionella kulturskapare:                      1,0 miljoner kronor.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara. Inom vuxenutbildningen måste det finnas möjligheter att komplettera grundläggande utbildning, att vidareutbilda sig och att helt byta yrkesbana.

Kompetensförsörjningen på Gotland är en stor utmaning det närmsta årtiondet. Vi välkomnar Alliansens satsningar, men anser att folkhögskolan och övrig vuxenutbildning måste få ytterligare resurser för att arbetet ska lyckas.

Vi satsar:

Fler utbildningsplatser på Folkhögskola:    2 miljoner kronor.

SFI och arbetsmarknadsåtgärder:                           2 miljoner kronor.

Ett samhälle som alltid

finns där

Det ska vara lätt att söka och få det stöd från samhället som en kan behöva i olika situationer och skeden av livet.  Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen måste förstärkas ytterligare. Arbetet för god och nära vård som berör många av Region Gotlands verksamheter behöver utvecklas som en del av det förebyggande folkhälsoarbetet för hela Gotlands befolkning.

Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras fullt ut.

Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänsten, har här en mycket viktig funktion för människor som har funktionsnedsättning. För att både uppmuntra resande med den ordinarie kollektivtrafiken och värna den fria rörligheten vill vi återinföra månadskort plus för de som har rätt till färdtjänst.

Vi satsar:

LSS + förebyggande äldres hälsa:                           10 miljoner kronor.

Förstärkt primärvård, God och nära vård:  7 miljoner kronor.

Återinföra månadskort plus:                                   1 miljon kronor.

Satsningar på jämställdhet, bristyrken och låglöneyrken

Trots dagens små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Yrkesgrupper som har de lägsta lönerna är ofta kvinnodominerade. Det är därför en viktig jämställdhetsfråga att höja de lägsta lönerna.

Vi satsar:

Brist och jämställdhet:                                                         12,5 miljoner kronor.

Låglönesatsning, Kommunal:                                  6 miljoner kronor.

Stöd till kvinnojourer:                                                         0,5 miljoner kronor.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning. Vårt arbete har burit frukt och nu pågår ett utvecklingsarbete om hur Region Gotland ska hantera sin del av ansvaret för omställningen. Klart är att arbetet behöver finansieras.

Vi satsar:

Genomförandeprogram klimat/miljö:         5 miljoner kronor.

Klimatinvesteringar:                                             10 miljoner kronor.  

Besparingar

Alliansen har ambitionen att spara 43,3 miljoner kronor genom effektiviseringar inom områdena personal, inköp och lokaler samt genom ökad digitalisering. Det tror vi i Vänsterpartiet snarare kommer att leda till nedskärningar och därmed försämringar av gotlänningarnas välfärd. Den personalpolitik Alliansen driver tror vi snarare kommer att leda till ökade sjuktal och på sikt brist på personal. Vänsterpartiet anser att personalen är Region Gotlands viktigaste resurs och att ur ekonomisk synvinkel vore det klokare att arbeta med metoder som ökad grundbemanning och förbättrade arbetsvillkor. Det är fullt möjligt att delar av effektiveringsprogrammet kan ge sänkta kostnader i framtiden, men inte den omfattningen som Alliansen föreslår. Vänsterpartiet föreslår istället effektiviseringar på 15 miljoner.

 

 

En jämlik skola kräver resurser

Vid gårdagens regionstyrelsesammanträde behandlades ett äskande från Barn och Utbildningsnämnden på 17,1 miljoner kronor.  Pengar som enligt Vänsterpartiet är nödvändiga för att undvika fler besparingar under hösten. Alliansen å sin sida, föreslog att enbart skjuta till 4,9 miljoner kronor.

Vänsterpartiet röstade för att Barn och Utbildningsnämnden (BUN) skulle få de medel man äskat om, men förslaget röstades ner. Därefter vann Socialdemokraternas förslag majoritet. Det innebär att BUN ska tillåtas att gå med underskott med högst 17,1 miljoner kronor vid årets slut.

– Socialdemokraternas förslag om att tillåta underskott är ett oerhört viktigt steg på vägen mot den jämlika skola vi i Vänsterpartiet vill se. Nu kan BUN stoppa de värsta besparingarna. Barn och elever kommer inte drabbas lika hårt som de annars skulle gjort, säger Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd i opposition.

Kontakt:

Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd, Telefon: 0498-26 99 08

Victoria Öjefors Quinn, politisk sekreterare, Telefon: 0498-26 93 60

Spara på barn är att rasera framtiden

INSÄNDARE”Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.” Vi i Vänsterpartiet säger det ofta. För varje gång det upprepas så är det lika sant. Ibland ser vi att även en del borgerliga partier slås av den insikten, dock alltför sällan. Alliansen har verkligen inte förstått hur illa det ekonomiska läget i gotländska skolan är. Man vill skjuta till 4,2 miljoner kronor, vilket är helt otillräckligt. För att ens ha möjlighet att hantera dagens utmaningar på ett rimligt sätt, behövs det fyrdubbla.De svagaste eleverna har redan tagit stryk av de besparingsåtgärder som börjat genomföras. Att nu fortsätta verkställa besparingar kommer att drabba många elever och öka kunskapsklyftorna både i varje skola och mellan de kommunala skolorna och öns friskolor. Det kommer att kosta för både människor och vårt gemensamma samhälle. Vänsterpartiet skulle vilja kunna ge skolan tydlig signal om att det inte blir några fler besparingar på verksamheten i år. Vi tycker också att det är mer än dags för en diskussion om vilken skola vi vill ha på Gotland och hur den ska finansieras.Som vi nog alla inom politiken vet vid det här laget: Fullföljd utbildning är den tydligaste garantin för att undvika utanförskap senare i livet. Utanförskap kan betyda alltifrån långvarig arbetslöshet och livslångt försörjningsstöd till missbruk och kriminalitet. Oavsett hur utanförskapet yttrar sig får det inte människor att växa. Däremot leder det till ensamhet och höga kostnader för samhället.Det skulle vara så mycket lättare om vi i politiken kunde vara överens om att satsa på förebyggande arbete. Men så länge Centerpartiet fortsätter att prioritera regionens plusresultat vid årets slut, istället för att satsa det som behövs på skolans kompensatoriska uppdrag, så kommer vi aldrig att bli överens. Vänsterpartiet anser att en väldigt tydlig förebyggande insats är att inte spara på skolan. Som vi också brukar säga: ”Det vi sparar på barnen i dag, kommer leda till högre kostnader imorgon.

”Victoria Öjefors Quinn,Vänsterpartiet

Vänsterpartiet satsar på nära vård

I den statliga utredningen ”God och nära vård” (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet.
I utredningen skriver man: ”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Här på Gotland har vi kommit ganska långt i det arbete, en målbild och en färdplan är under arbete och arbetet med omställningen sträcker sig från 2021 till 2027.
Målsättningen är att alla gotlänningar ska uppleva hälsa genom hela livet.
Vänsterpartiet Gotland vill lägga 7 miljoner utöver resursfördelning på 45,5 miljoner till hälso- och sjukvårdsnämnden. Vi vill lägga de 7 miljonerna på primärvården så att den snabbt kan starta utvecklingen av god och nära vård. Det skulle behövas mycket mera än de 7 miljonerna men då måste regering och riksdag skjuta till mera medel till vården i regionerna vilket Vänsterpartiet yrkat in sin nationella budget.
I färdplanens första del 2021–2022 läggs bland annat fokus på att primärvården blir navet i sjukvården varför en ny primärvårdsplan måste utvecklas, i färdplanen står också att det ska göras småskaliga projekt för att prova olika metoder för att hitta ett så vägvinnande koncept som möjligt, även implementering av första linjens digitala hälso- och sjukvård ska ske under perioden. Forskning visar också att primärvården måste bli ännu bättre på att bland annat hitta cancersymtom i tidigt skede.
Vi inser att om att satsningen ska bli bra så kommer det att kosta, men också att betala sig på sikt. Både genom att Gotlands medborgare mår bättre och genom att förhoppningsvis behöva mindre insatser från sjukvården. När en verksamhet ska utvecklas samtidigt som den tidigare verksamheten ska rulla på i samma tempo så behövs mer och extra resurser.
Vi i V-Gotland anser att arbetet för en övergång till god och nära vård är nödvändig och ska prioriteras högt så att framtidens vård ska bli ännu bättre och mer jämlik och jämställd. Därför vill Vänsterpartiet Gotland lägga mycket pengar på en sjukvård som ska gå till alla.

Skatten ska användas klokt

Gotlänningens ledarskribent efterlyser nomineringar till århundradets skatteslöseri. Det är Skattebetalarnas förening som på det viset vill hjälpa till att visa när våra skattepengar inte används på ett klokt sätt.
Jag har några förslag. Det första rör hur svensk skola fungerar. Skillnaderna mellan olika barn med olika bakgrund växer. En stor grupp barn når inte kunskapsmålen. Vi vet att utan tillräckliga kunskaper från gymnasieskolan är risken stor att vägen till en egen försörjning som vuxen blir extra lång. Det är många miljarder skattekronor som går förlorade därför att politiken inte har en tillräcklig vilja att minska skillnaderna mellan barn. Om det går så illa att droger och kriminalitet blir verklighet, då blir det mycket dyrt för samhället. Försäkringsbolag Skandia (Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE 2009) visade tydligt i sin rapport vilket slöseri det är med skattekronor att inte arbeta tillräckligt med prevention och rehabilitering.
Ett annat exempel på skatteslöseri är alla dessa skatter som används till vinster för privata företag inom skola, vård och omsorg. Ett aktuellt exempel är det privata företaget Platea AB som bland annat driver HVB hem. Det var de som drev boendet där det tragiska dödsfallet med den femåriga pojken som rymde och drunknade inträffade för några veckor sedan. Nyhetsprogrammet Rapport visade i samband med det att Platea AB år 2020 omsatte 76 023 000 kronor (i huvudsak inbetalda skattepengar från ett antal kommuner). Vinsten blev 29 622 000 kronor, en vinst på 39 %. Det måste nog vara ett av det årets mest tydliga skatteslöseri, dessutom med en oerhörd tragisk händelse som resultat.
Det är bra och nödvändigt att granska vad vår skatt används till. Självklart ska den gå till vad den är avsedd för. Till exempel likvärdiga skolor, en bra omsorg för såväl utsatta människor som funktionshindrade och till äldreomsorg.

Vänsterpartiet står på hyresgästernas sida

Regeringskrisen Sverige precis genomgått hade kunnat undvikas.
Vänsterpartiet har gjort något så ovanligt, i svensk politik, som att stå vid sitt ord och dra tillbaka vårt stöd till regeringen om inte punkten om marknadshyror lades åt sidan. Första steget mot marknadshyror eller ”fri hyressättning i nyproduktion” hade inte varit möjligt att dra tillbaka om det väl införts. En försvagad hyresgäströrelse hade svårligen kunnat mota bort nästa och nästa steg i införandet av marknadshyror. Sverige hade stått inför ytterligare en kris. Krisen i form av högre hyror, mindre inflytande för hyresgästerna och ökad segregation hade i förlängningen slagit hårdast mot samma människor som burit vårt land genom pandemin, de med de lägsta lönerna och ofta helt samhällsavgörande yrkena.
Det hade också drabbat samma människor som tvingats utstå stor risk för smitta på grund av trångboddhet och bostadsbrist. Jag är glad att frågan nu är borta från bordet. Marknadshyror kommer inte införas och den svenska modellen gäller alltjämt på hyresmarknaden. Det ger möjligheten att nu på allvar diskutera vad som kan göras åt bostadsbristen och de höga hyrorna. Bostaden kan inte behandlas som en handelsvara som vilken som helst. En bostad är en grundläggande rättighet och med det kommer ett politiskt ansvar som inte kan skjutas över på marknaden.
Regeringskrisen hade kunnat undvikas om regeringen och samarbetspartierna hade varit beredda att respektera sitt regeringsunderlag och var gränsen för Vänsterpartiets stöd gick. Att låta hyresgästföreningen förhandla under hot om lagstiftning var aldrig ett alternativ. Nu blev det inte så och situationen har blivit än mer komplicerad. Vänsterpartiet har hela tiden sagt att vi vill ha Stefan Löfven som statsminister om bara frågan om marknadshyror läggs åt sidan. Det är nu gjort.
Vi stödjer Stefan Löfven som statsminister. Vi skulle aldrig stödja en borgerlig regering. Både Centerpartiets och Vänsterpartiets röster behövs för att en rödgrön regering också ska kunna styra, med hjälp av en statsbudget. Vi i Vänsterpartiet erbjuder oss att sätta oss ned och komma överens. Naturligtvis fullt medvetna om att varken vi eller något annat parti kommer helt nöjda ur en sådan förhandling. Miljöpartiet har redan aviserat att de är villiga att förhandla – jag hoppas att också Centerpartiet och Socialdemokraterna kommer till samma slutsats.

Nystart krävs för Region Gotlands personalpolitik

En av de största utmaningarna i välfärden framöver är hur vi ska få personalen att räcka till för de behov som finns.
Både barn och äldre blir fler och behoven av sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola ökar. Alliansens svar på detta verkar i nuläget vara att omorganisera verksamheter så att vi ska behöva så lite personal som möjligt. Alternativt att privata välfärdsföretag får göra detsamma. Scheman läggs om och arbetssätt förändras för att få ut så mycket som möjligt av varje anställd. Så hoppas man lösa den enorma brist på personal som väntas. Det finns stora risker med det synsättet.
Den största risken är att redan hårt arbetande yrkesgrupper får allt svårare att orka med sina arbeten och att sjukskrivningarna ökar. Det i sin tur riskerar att leda till att allt färre vill utbilda sig till de yrkena. Då har vi fått en nedåtgående spiral där svårigheten att bemanna livsviktig verksamhet inom bland annat äldreomsorg och sjukvård bara blir större.
Vi i Vänsterpartiet anser att vi måste byta synsätt. Ingen verksamhet inom Region Gotland går att bedriva utan personal. Personalen måste få ett mycket större inflytande över hur verksamheterna organiseras och hur scheman läggs. Det tillitsbaserade ledarskapet (vilket är målbilden för Region Gotland) måste i mycket högre utsträckning handla om att ha tillit till att en personalgrupp tillsammans har kunskap om vad som är viktigt i verksamheten och kan lösa nya uppgifter i dialog med sin chef. Förändringar görs bäst med hjälp av personalens kunskap.
Alltför snålt bemannade arbetsplatser leder till ökad stress och risk för sjukskrivningar eller att personal hellre väljer att arbeta för bemanningsföretag som hyrpersonal. För att komma tillrätta med det behövs en högre grundbemanning i våra verksamheter. Utgår planeringen från att några kommer bli sjuka och några kommer vara föräldralediga eller vabba delar av tiden så klarar man i högre grad att täcka upp för varandra i vardagen.
Dessutom behöver vi successivt höja lönerna i flera yrken. Det är inte rimligt att det är så stor löneskillnad mellan de som har de högsta lönerna och de lägsta i samma organisation. I Vänsterpartiets budgetförslag för Region Gotland 2022 satsade vi drygt 24 miljoner på jämställda löner och bristyrken och gjorde dessutom en särskild lönesatsning för de med de lägsta lönerna.
Det är bättre att skapa en organisation där människor vill jobba än en med minsta möjliga personalstyrka.

Socialdemokrater – var går er gräns?

Det är bra att Vänsterpartiets riksdagsgrupp visar att man inte har förtroende för socialdemokrater som bedriver borgerlig politik. Det centrala inom politiken är inte vad man säger utan vad man gör.
Det är lite av historiens ironi att Socialdemokraterna i sin regeringspolitik har förändrats från att driva en rättvis och solidarisk politik och nu i praktiken bedriver Centerpartiets politik. Var går gränsen? Det är helt okej att avskaffa värnskatten och på det viset skänka redan rika ytterligare några miljoner.
Man drar sig inte för att försämra anställningsskyddet där priset främst kommer att få betalas av de med svagast ställning på arbetsmarknaden. Nu öppnar man dessutom för den politik som Centerpartiet drivit länge genom att tilllåta marknadshyror vid nyproduktion. Är det någon som tror att Socialdemokraterna stannar där? När Centerpartiet efter nästa val begär marknadshyror över hela bostadsmarknaden kommer säkert Socialdemokraterna inte att dra sig för att genomföra även denna av Centerpartiets politik.
Var går gränsen socialdemokrater? Berätta det. Vad som behövs är mer av solidaritet inte mindre. Hur länge ska sjuka människor få fortsätta att utförsäkras från sjukförsäkringen? Hur länge ska bostadslösa som inte har råd att köpa en egen bostad få fortsätta att vara bostadslösa?
Hur länge ska arbetslösheten få vara så hög som den är? Hur länge ska segregationen inom svensk skola får fortgå? Hur länge ska privata aktörer inom välfärden få fortsätta att göra vinster som bygger på alltför låg kvalitet och flytta dessa skattemedel till sig själva? Vad är poängen med att marknadsanpassa även hyran och kasta ut den till marknaden?
Jag hoppas att ni inför valet inte bara säger vad ni påstår att ni vill utan att ni också berättar vad av borgerlig politik ni tänker genomföra tillsammans med Centerpartiet. Var går er gräns? När Socialdemokraterna inte själva tycks sätt en gräns är det bra att Vänsterpartiet gör det.