Skip to main content

Författare: gotland

Oreda i ekonomin?

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi.

Ordning och reda framhålls just nu som en lämplig metod för att få pengarna att räcka till den verksamhet Region Gotland bedriver. Det låter ju bra, det vill väl alla ha, och inga läskiga konsekvenser blir det heller. Men är verkligen dålig ordning problemet och lösningen så enkel? Min bild är att det i huvudsak är ordning och reda i ekonomin, det är därför vi kan säga att fjolårets underskott beror på att fler barn fått förskoleplats, att en del skolor haft fler medarbetare än dom haft råd med, att kostnaderna för socialbidrag ökat, att skolskjutsarna och den vård vi köper från fastlandet kostade mer än vi budgeterat för. Det kan ses som dålig, eller för optimistisk budgetering eller kanske som dålig budgetdisciplin, men inte är pengarna bortslarvade. Det är snarare behoven och önskemålen som växer.

Felaktiga beslut kanske kan ses som oreda, och visst finns det beslut som man med facit i hand kan fundera över om de var så lyckade. Den kommunala satsningen på kongresshallen, flytten till Wisborg eller biogasupphandlingen kan man så här i efterhand fundera över, men oavsett vad man kommer fram, till ger det ju inga pengar att bedriva verksamhet för idag. Här sitter vi fast i kontrakt och kan bara försöka göra bästa möjliga av situationen.

Inför 2014 och åren därefter ser vi stora problem att finansiera välfärden. Vad beror det egentligen på, i många verksamheter har man ju sparat och sparat i många år?

Svaret är givetvis sammansatt, vill peka på några orsaker.

–        Demografin, Sverige och Gotland får fler äldre, vilket kostar i form av sjukvård och omsorg. Gotland har en svagare befolkningsutveckling än riket, det påverkar både skatteintäkter och statsbidrag negativt. Att arbeta för en ökad befolkning är därför väldigt viktigt.

–        Sjukvården har i många år haft större ökningar av kostnaderna än andra verksamheter, betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och bidrag. Inte bara här utan i hela Sverige, vilket också lett till att många landsting och regioner höjde skatten till i år.

–        Sverige har sedan krisen i början av 90-talet avsatt en stadigt minskande andel av samhällets resurser till den gemensamma välfärden. Enligt Daniel Suhonen(Chef på tankesmedjan Katalys) skulle vi ha haft 420 miljarder mer till välfärden varje år, om sektorn haft samma andel av BNP som den hade 1988. Jobbskatteavdraget som nu kostar kring 100 miljarder per år, är en del av denna omfördelning.

–         Statsbidragen till kommunerna följer inte kostnadsutvecklingen, dessutom får kommunerna   ta större ekonomiskt ansvar för arbetslösa, betydligt färre av dem har a-kassa i dag än 2006, och betydligt fler får försörjningsstöd.

Mer ordning och reda är alltid bra, men det räddar oss inte ur det finansieringsproblem vi har. På Gotland har vi en hög personaltäthet i förskola och skola, ofta hög kvalite i kommunens verksamheter och ett brett utbud av kommunal service. vill vi behålla detta, behöver Region Gotland ökade intäkter.

Brittis Benzler, regionråd

Nu dräneras skolan på resurser!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik.

Insändare skriven av Per Édman, publicerad i GT den 23 maj.

Med en rekordstor ungdomsarbetslöshet och försämrade resultat i många av landets skolor vore en satsning på dessa områden välkommen. Istället har regeringen bestämt att den nya gymnasieskolan är billigare än den gamla. I Gotlands fall minskar statsbidraget med åtta miljoner nästa år. I en kommunal ekonomi där alla stenar vänds på, ska nu ytterligare minskade intäkter hanteras så att det gör minsta möjliga skada. Det är dags att gå från ord till handling vad gäller skolans betydelse för det uppväxande släktet och Sveriges möjligheter i en globaliserad värld. Byt politik, byt regering!

Per Edman
Vänsterpartiet

Världsmiljödagen – 5 juni

Skrivet av gotland den . Postad i Aktiviteter, Miljö.

Den 5 juni uppmärksammar vi att det är Världsmiljödagen. Vi finns på plats i Östercentrum mellan kl 16 och 17.  Då kan du träffa lokala företrädare för Vänsterpartiet och prata miljöfrågor, som vi förstås ska prata om alla dagar. Du kan också träffa riksdagsledamoten Jens Holm särskilt arbetar med miljöfrågor. Jens är ledamot i riksdagens miljö-och jordbruksutskott, ta chansen och träffa Jens Holm på Världsmiljödagen i Östercentrum (Visby).

Världsmiljödagen firas den 5 juni varje år över hela världen. Den instiftades efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972.

Slå vakt om returglasen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö.

Insändare publicerad i GT den 16 maj, skriven av Lars Bjurström.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energianvändningen har stor betydelse för om vi kommer att lyckas. Nu när en ny energiplan för region Gotlands energiplan snart ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

I förslaget till energiplanen för Region Gotland finns en bra redovisning på hur vi kan utnyttja Gotlands goda tillgångar till vind och bioenergi. Men det finns också uppföljningar av den tidigare energiplanen som visar att ”under kommande år måste utvecklingen gå fortare i önskad riktning om de långsiktiga målen ska kunna nås”.

Det räcker inte att skriva planer med höga mål. Därför anser vi att energiplanen måste bli mer tydlig och konkret, bland annat för att få ökad fart och kraft i omställningsarbetet. I vårt yttrande över energiplanen redovisar därför Vänsterpartiet ett antal konkreta förslag som visar hur vi ska kunna förbättra hushållningen av råvaror och andra material som innebär energiförbrukning när de produceras.

När producentansvaret för förpackningar och tidningar infördes i mitten av 90-talet var det huvudsakliga syftet att det skulle leda till ett ökat kretsloppstänkande och därmed minskad resursförbrukning. Så har det tyvärr inte alls blivit. Istället har producentansvaret framförallt lett till en stor och ny insamlingsorganisation av olika material som skickas mellan olika delar av landet. Inget av det material som samlas in här på Gotland återvinns eller återanvänds här på ön utan hamnar i en lång kedja av transporter.

Utvecklingen av förpackningsmaterial har inte heller gått i riktning mot mer återanvändning som var grundtanken bakom besluten om producentansvar. Mängden förpackningsmaterial har också ökat kraftigt sedan producentansvaret infördes. Dessutom har de förpackningar som var gjorda för återanvändning kraftigt minskat.

Ett tydligt exempel är retursystemen för drycker som 1994 utgjorde över 50 % av dryckesförpackningen. 2011 så är den andelen cirka 10 procent och för bara någon månad sedan bestämde ett av de stora bryggerierna att helt sluta med returglas för läsk.

Vi föreslår därför att vi på Gotland satsar på att öka de goda kretsloppen och göra dem så lokala som möjligt. Det betyder bland annat att möjligheterna att återanvända eller återvinna material lokalt måste öka och då har returglasen en given plats. Regionen Gotland bör därför inleda ett arbete för att möjliggöra en lokal användning av returglas. Det skulle kunna bli en viktig profil för lokala livsmedelsproducenter men också ett sätt att försöka motverka de stora företagens tydliga ambition att försöka avveckla de retursystem som finns.

Den nuvarande utvecklingen som innebär att returglasen håller på att avvecklas är en skandal. Och dessvärre verkar inte regeringen eller några myndigheter bry sig om att den förpackning som är bäst ur miljösynpunkt är på väg att försvinna.

Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland

Ang publicericeringen I GT så kanske man kan undra varför de valde att illustrera en insändare om returglas med en bild på den typ av återvinning som inte är returglas utan den mycket mer energikrävande återvinningen där glaset krossas och smälts om.

 

Vi är upprörda!

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan.

Pressmeddelande från Vänsterpartiets regionråd Brittis Benzler tillsammans med Stefaan De Maecker. Publicerat som insändare i GA och GT den 7 maj.

Trafikverket har idag presenterat förfrågningsunderlaget för Gotlandstrafiken för nästa period, ett underlag som är mycket likt det hårt kritiserade upplägg som presentades i januari.

Region Gotland ställde då krav på att Trafikverket måste få nya direktiv från Näringsdepartementet, för att motverka en försämring av trafiken. Det har Trafikverket uppenbart inte fått. Regeringen har inte varit beredd att garantera nuvarande standard för färjetrafiken till Gotland. Det tycker vi är ett svek.

Det förslag som presenterades anger ingen exakt trafikstandard, men genom att minimikraven är betydligt lägre än i dagens trafik, öppnar man för möjligheten att bedriva trafiken med långsammare färjor och därmed en betydligt sämre tidtabell. Man är beredd att försämra tillgängligheten till Gotland. De krav Region Gotland framförde i sitt remissvar har i huvudsak inte beaktats.

Man har i underlaget inte heller någon ambition att driva teknikutveckling mot modernare mer miljöanpassade fartyg, varken från avtalstidens start eller längre fram i perioden. Man är inte beredd att bidra till en övergång till förnyelsebara bränslen. Det är en missad möjlighet med tanke på att avtalet stäcker sig ända fram till 2027.

En mycket viktig aspekt i gotlandstrafiken är också de allt för höga prisnivåerna. Underlaget anger att det ska finnas takpriser för gotlänningar och gods. Vilka nivåer det ska ligga på kan vi i dagsläge inte utläsa. Det som dock är tydligt är att det för resande fastlänningar varken finns krav eller garantier på rimliga priser.

Man skriver i sin pressinformation att ”Det är upp till anbudsgivarna att presentera den trafiklösning som man bedömer bäst tillgodoser kraven och resenärernas och näringslivets önskemål.” Det är självklart bra att ta tillvara den kreativitet som finns inom branschen. Det är inte rimligt att det skall vara upp till dem om vi får behålla dagens standard i Gotlandstrafiken! Vi förutsätter att regeringen tar detta ansvar. Det valda upplägget innebär ytterligare ett år av osäkerhet vad gäller standarden på den framtida Gotlandstrafiken. Det är definitivt inte vad Gotland behöver.

Brittis Benzler (V), regionråd

Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Klimatfrågan behöver mer demokrati och solidaritet

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö.

Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GA den 30/4 och i GT den 3/5.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energiproduktionen och energianvändningen har en avgörande roll för om vi kommer att lyckas. Nu när region Gotlands energiplan ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

 Uppgiften är att snabbt få ned utsläppen och samtidigt vara både en industrination och ett välfärdsland i framkant. Precis som på så många andra viktiga områden kan inte marknaden lösa problemen, utan det krävs politiska förslag och gemensamma lösningar för att gå framåt.

Den nödvändiga omställningen innebär många möjligheter men också en del prövningar och därför måste många politiska områden involveras i klimatarbetet. Skattepolitiken är ett exempel på detta. Regeringens skattepolitik prioriterar ökad privat konsumtion för dem som redan har det gott ställt, på bekostnad av den gemensamma välfärden. Samtidigt är det ett faktum att satsningar på offentlig verksamhet leder till mindre utsläpp än motsvarande satsningar på privat konsumtion.

Miljö- och klimatskatter kan utvecklas för att minska våra utsläpp. Intäkter därifrån ska gå till att finansiera investeringar i klimatomställningen. Men ökade ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken kräver också en politik för ökad jämlikhet. Effekten kan annars bli att bara en del av invånarna tvingas stå för hela minskningen av energianvändningen. Det skulle vara både orättvist och ineffektivt.

Politiska styrmedel och gemensamma insatser är helt nödvändiga för att vi ska klara uppgiften att minska utsläppen av växthusgaserna, därför bör Region Gotland ta på sig en mer aktiv roll än som föreslås i energiplanen. Men för att politiken ska bli framgångsrik måste också vi som enskilda medborgare ta vår del av ansvaret.

 Genom kampanjer kan Region Gotland öka medvetenheten om vanor som är så bra som möjligt ur klimatsynpunkt. Det handlar om att göra bra val av konsumtion och beteende och inte att några försöker smita undan och hitta luckor i systemet. Därför är ett samhälle som bygger på solidaritet och demokratiskt beslutade lösningar en viktig del också i klimatpolitiken.

 Den omställning som vi står inför innebär stora möjligheter till jobb och bra livskvalité men det finns också uppenbara risker att omställningen kan leda till att uppoffringarna får bäras av de med svagast ekonomi samtidigt som andra kan tjäna stora pengar på omställningen genom oskäliga vinster eller värdeökningar av tillgångar. Om omställningen ska var hållbar ur alla aspekter måste också fördelar och nackdelar fördelas solidariskt.

Per Edman

Ordförande, Vänsterpartiet Gotland

 

Minska antalet självmord!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd.

Insändare skriven av Jennie Jarve och Jörgen Benzler, publicerad i GT dem 29/4 och GA den 30/4.

Alltför många människor dör i självmord på Gotland. Fler människor dör av det än i trafiken. Ändå satsas det mer pengar på säkrare vägar än på att förebygga självmord. Varje självmord är oacceptabelt och målet kan inte vara något annat än noll, ingen människa ska ta sitt liv!
Vänsterpartiet har bidragit till att det nu antagits en plan för hur sjukvården på Gotland ska jobba med och bli bättre på att förebygga självmord för de personer som har kontakt med vården. Vår förhoppning är att personalen inom både den psykiatriska och somatiska sjukvården ska förhindra fler självmord än idag. Av det som många personer säger, som har eller har haft kontakt med vården, är det allra viktigaste kontinuiteten, att inte behöva berätta sin historia gång på gång för nya personer och att det finns en person att vända sig till som har ansvaret. Det ska finnas en samordnad vårdplanering, en samordnad vårdkedja och att man ser anhöriga som en resurs.
En del personer som tar sitt liv har aldrig sökt hjälp. Vänsterpartiet vill arbeta för att förändra attityden i samhället kring olika psykiska funktionssätt. Därför måste vi alla i samhället, vi som är familjemedlemmar, släktingar, vänner, grannar, arbetskamrater och medmänniskor bli bättre på att se de tecken som finns hos den som funderar på självmord. Något man kan göra är att ta del av den information som finns på flera olika hemsidor bland annat på Karolinska institutets hemsida och där lära sig mer om vad man kan göra för att förebygga självmord. På Gotland finns nu flera hjärnkollsambassadörer och på Hjärnkolls hemsida finns bra information.
Om vi ska nå målet om noll självmord måste vi också ändra vårt samhälle. Det behövs mer kärlek och respekt och mindre av egoism. Vi måste ha en omfattande och generell välfärd samt en politik som innebär avskaffad arbetslöshet. Tryggheten i samhället behöver öka, alla måste känna att de bidrar till vårt gemensamma samhälle, ingen får lämnas utanför.

Jennie Jarve
Jörgen Benzler

Vänsterpartiets sjukvårdpolitiker på Gotland

Transporterna måste minska för att vi ska klara klimatfrågan

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö.

Insändare skriven av Brittis Benzler och Lars Bjurström. Publicerad i GT den 26 april och i GA den 4 maj.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energianvändningen har stor betydelse för om vi kommer att lyckas.

Nu när region Gotlands energiplan ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

Ett av de områden som vi mycket mer måste ta itu med är transporter av varor och människor. Transporterna står för en allt större del av våra koldioxidutsläpp och trots stora tekniska förbättringar av fordonen minskar inte de totala utsläppen. Det beror på att våra resor och transporter ökar och därmed äter upp de tekniska förbättringarna. Därför är det nödvändigt att både minska transportbehovet och att göra transporterna mer energieffektiva.

 Minskade behov av resor och transporter borde också av flera andra skäl vara positivt. Om bra service kan erbjudas närmare våra hem så kan vi spara både och pengar. En sådan inriktning av planeringen kan också vara ett viktigt ett stöd för att hela Gotland får en bra utveckling.

 Förslaget till energiplanen för Region Gotland har många förtjänster genom att bland annat visa hur vi på ett bra sätt kan utnyttja Gotlands goda tillgångar till vind och bioenergi. Men det finns också uppföljningar av den tidigare energiplanen som visar att ”under kommande år måste utvecklingen gå fortare i önskad riktning om de långsiktiga målen ska kunna nås”.

För att få ökad fart och kraft i omställningsarbetet anser vi att energiplanen måste bli mer tydlig och konkret och därför redovisar vi i vårt yttrande över energiplanen ett antal konkreta förslag. Några av förslagen handlar om att öka ansträngningarna för att minska klimatpåverkan från resor och transporter. 

  • Ytterligare insatser bör utredas för att serviceorterna ska kunna erbjuda service, både kommersiell och offentlig, för att behovet att resa längre avstånd begränsas.
  • Vid all lokalisering av nya bostäder bör möjligheterna till kollektivtrafik vägas in som ett av de viktiga kraven för att bebyggelse ska tillåtas.
  • Kollektivtrafiken måste långsiktigt förbättras, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Dessutom bör vi pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund.
  • Cykeln, som är det överlägset mest energieffektiva transportsättet, måste få fortsatt prioritet och det behövs insatser som förbättrar för cyklisterna men också kampanjer och information för att öka intresset för att cykla.
  • Regionens eget transportbehov behöver ses över för att undersöka om ytterligare möjligheter till effektiviseringar till exempel genom mer samordning är möjlig. Liksom en del andra kommuner bör vi också aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor.

Brittis Benzler (V), regionråd
Lars Bjurström (V), styrelseledamot Vänsterpartiet Gotland

 

En strategi för skolan.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik.

Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 20/4 (med en annan rubrik).

I brist på egna förslag anklagar moderaterna majoriteten i Barn – och Utbildningsnämnden (BUN) för att ha ”tappat kontrollen” över ekonomin och sakna en strategi för skolan. Den delårsrapport som presenterades pekar mot ett underskott på 4 miljoner för 2013.  Och visst, det är bekymmersamt att vi ännu inte nått balans mellan verksamhet och ekonomi inom BUNs verksamheter. Men man får ha lite perspektiv och se saker i ett sammanhang. Det är en stor omställning som genomförts när elevantalet minskat. Mandatperiodens första delårsrapport, den som följde upp den av moderaterna framarbetade och beslutade budgeten för 2011 pekade mot ett underskott på 22miljoner, sedan dess har vi målmedvetet arbetat för nå balans. Moderaternas senaste bidrag till arbetet var att rösta nej till besparingar på ca 3 miljoner, i hopp om att det skulle ordna sej ändå, det var tur vi inte lyssnade på dem. Då hade underskottet nu varit nästan dubbelt så stort.

Ekonomin är medlet, och det som sätter gränserna för kommunal verksamhet, målet är verksamheten i sej, vad vi får för pengarna. Här är vi, trots det goda arbete medarbetarna utför inte nöjda, de gotländska eleverna måste klara skolan bättre. Det är vårt fokus för mandatperioden, det vi lyfter fram i vårt strategidokument, styrkortet. Vi pekar i styrkortet ut några områden som speciellt viktiga för att förbättra elevernas resultat, det är bland annat att eleverna utvecklar en god läsförmåga, att våra medarbetare får ökade kunskaper om hur man arbetar med elever med speciella behov och att vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån dessa prioriteringar pågår viktiga insatser, läsning står i fokus, en så kallad språkplan, kommer till hösten för att förbättra arbetet. Vi satsar på en omfattande fortbildning om NPF – olika neuropsykiatriska funktionsätt, för medarbetarna och har tillsammans med andra förvaltningar startat ett gemensamt arbete kring ungdomar med hög frånvaro, en ”hemmasittargrupp”.  För att utveckla kvalitetsarbetet har en ny modell tagits fram, den har fokus på arbetet ute i verksamheterna, att man där har kvalitetsarbetet som en pågående process, för ständigt bättre resultat. Samtidigt ger den nya modellen förvaltning och nämnd bättre möjligheter att följa upp och stödja verksamheternas utveckling.

Vi ser också att vägen för att nå bättre resultat inte bara handlar om skolan, utan också om förskolan och fritidshemmen, vi har därför genomfört en egen tillsyn av alla fritids och förskolor, som grund för utvecklingsarbete och en förändrad organisation.

Något som bekymrar oss mycket just nu, är de ökande skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat, förenklat kan man säga att flickorna klarar skolan allt bättre medan pojkarna klarar den allt sämre. Här behöver vi utveckla arbetet, fundera över hur vi möter pojkar och gör verksamheten meningsfull också för dem. Kanske behöver vi också diskutera frågan mer med föräldrar och i samhället.  Fundera över vilka värderingar kring pluggande vi förmedlar till pojkarna i grundskolan.

 Vi vet idag, att framgång i skolan, att klara av att genomföra en gymnasieutbildning är ett utmärkt vaccin mot ohälsa och utanförskap i vuxen ålder. Vårt mål är därför att alla ska nå dit.

Brittis Benzler (V) Ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden

Möte på Fårö 7 april

Skrivet av gotland den . Postad i Aktiviteter.

Välkommen till medlemsmötet/utflykten söndagen den 7/4!
Vi åker gemensamt till Fårö, försöker samåka så gott det går från olika delar av ön, men var och en tar med fika och lunchmatsäck.
10.00 går färjan från Fårösund!

Väl på Fårö gör vi utflykten i etapper och får kunskap om hur
utvecklingsplanerna för ön ser ut. Hur man tänker och planerar för
Fårös framtid.
Vi tar bättre beslut med bra lokalkännedom, och allra bäst efter kloka
samtal i vår kloka vänstergrupp!

Även du som inte ännu är medlem är välkommen!
Hör gärna av dig så vi lättare kan planera samåkningen!

Välkommen!

Öka takten i omställningen

Skrivet av gotland den . Postad i Miljö, Pressmeddelande.

Pressmeddelande från Vänsterpartiet Gotland

Vänsterpartiet har lämnat sitt yttrande över förslaget till energiplan som Region Gotland senare under året ska fastställa. Yttrandet instämmer i energiplanens ambitioner att vi ska fortsätta att utveckla våra goda möjligheter till lokalt förnybar energi, men det räcker inte. Kraven på hushållning och omställning måste ställas högre än vad som görs i förslaget till energiplan.

Mer konkreta förslag

Dessutom menar vi att mer måste göras för att de planens mål och ambitioner verkligen genomförs.

–        Genom mer tydlighet och konkreta förslag hoppas vi att få fart på en omställning mer präglad av långsiktig hushållning. Därför redovisar vi i vårt yttrande många fler konkreta förslag som vi tycker bör arbetas in i energiplanen, säger Brittis Benzler, regionråd.

Hela samhället måste ställa om

Men klimatpolitiken ställer också krav på stora omställningar som berör i stort sett alla samhällsområden och därför krävs en förändring av stora delar av den ekonomiska politiken.

–        Regeringen har valt att föra en skattepolitik som prioriterar ökad privat konsumtion för dem som redan har det gott ställt, på bekostnad av den gemensamma välfärden. Samtidigt är det ett faktum att satsningar på offentlig verksamhet leder till mindre utsläpp än motsvarande satsningar på privat konsumtion, säger Per Edman, ordförande för Vänsterpartiet Gotland.

 Exempel på konkreta förslag som vi anser ska inarbetas i energiplanen är:

  • Vid all lokalisering av nya bostäder bör möjligheterna till kollektivtrafik vägas in som ett av de viktiga kraven för att bebyggelse ska tillåtas.
  • Regionens eget transportbehov behöver ses över för att undersöka om ytterligare möjligheter till effektiviseringar till exempel genom mer samordning är möjlig. Liksom en del andra kommuner bör vi också aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor.
  • Ett hundratal av Gotlandshems bostäder har direktverkande el som uppvärmning. Värmepumpar kan ge ganska stora minskningar av elanvändningen och olika vägar för detta kan prövas. Ett alternativ skulle kunna vara att hyresgästerna ges möjlighet att genom välja en värmepump som en del av sin uppvärmning. Hyresgästen får då lite högre hyra men en lägre elkostnad.
  • Solceller som producerar el har utvecklats mycket kraftigt de senaste åren och en storskalig satsning borde nu vara möjlig. Regionens egna fastigheter och Gotlandshems bostadsfastigheter bör kunna gå före med en sådan satsning.
  • Utvecklingen av förpackningsmaterial har inte heller gått i den riktning mot mer återanvändning som var grundtanken bakom besluten om producentansvar. Därför bör vi på Gotland satsa på att öka de goda kretsloppen och göra dem så lokala som möjligt. Regionen bör inleda ett arbete för att möjliggöra en lokal användning av returglas.

Frågor:
Brittis Benzler, gruppledare  070-447 67 71
Per Edman, ordförande Vänsterpartiet Gotland 070-957 42 81

Här finns hela yttrandet, klicka!

 

Utveckla Klintehamn

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Utveckla Gotland.

Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 25 mars.

Klintehamn är ett samhälle med många goda förutsättningar. Förutsättningar som rätt förvaltade kan bidra till utvecklingen i Klintehamn och på hela Gotland. Det är därför bra att regionledningen och samhällsbyggnadsförvaltningen på dialogmötet i Klintehamn den 19 mars utlovade att ytterligare insatser ska göras, bland annat genom en fördjupad översiktplan där ortens tillgångar men och också problem gås igenom.

Utbyggnaden av hamnverksamheten kan bli en viktig tillgång i Klintehamn men det är också en fråga som understryker hur viktigt havet och stranden är för Klintehamn för många fler intressen och aktiviteter än bara hamnen. Vi vill ha möjlighet att komma till stranden och till havet för bad, fiske, promenader, småbåtverksamhet och mycket mer. Allt detta kan göras bättre och nu när hamnen byggs ut med bland annat ökad biltrafik som följd är det viktigt att alla andra intressen också blir väl tillgodsedda.

När hamnutbyggnaden på allvar började diskuteras utlovades en översyn av hela trafiksituationen. Dessvärre har ingenting av detta ens påbörjats, trots att det gått fyra år sedan det första mötet om hamnutbyggnaden var här i Klintehamn och detta löfte gavs. Nu är det därför hög tid att göra en översyn av trafik- och vägfrågorna. Utgångspunkten för en sån översyn måste vara att möjligheten att röra sig mellan stranden och samhället förbättras.

Länsvägen 140 utgör idag en för kraftig barriär mellan samhället och havet. Vägens utformning bör i sin helhet ses över och ändras så att kopplingen och kontakterna till havet och stranden blir bättre.

Den badplats som redovisas i Region Gotlands översiktsplan ”Bygg Gotland” sköts inte längre så att den fungerar som badplats och tillgängligheten är inte heller tillräckligt bra. Ett bra bad måste vara en självklarhet och i regionens arbete för ett bättre Klintehamn måste en välskött och bra tillgänglig badplats ingå.

Lars Bjurström, Klintehamn
suppleant i tekniska nämnden (V)

Årsmöte för ökad välfärd

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Per Edman omvaldes till ordförande när Vänsterpartiet på Gotland höll årsmöte i helgen. Vänsterpartiet kommer att fortsätta sitt arbete mot försämringar av färjetrafiken till och från fastlandet och arbeta för ökad välfärd.

Partiet kommer också att bjuda in till möten under temat ”Nyfiken Röd” som ett led i valförberedelserna.

Till styrelse för Vänsterpartiet valdes Jan Svensson, Brittis Benzler, Pelle Abrahamsson, Britta Heckscher, Saga Carlgren, Carina Schüberg, Lars Bjurström och Jörgen Benzler.