Skip to main content

Författare: gotland

Sänk arbetstiden för ökad livskvalité

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Miljö.

Insändare skriven av Jörgen Benzler, Karin Wizén och Lars Åkerlund, publicerad i GT 27 februari.

Vänsterpartiet tycker att kortare arbetstid är en viktig förbättring av livskvalitén. Det skulle minska stressen, öka våra möjligheter att vara tillsammans med våra barn och det skulle minska förslitningen av våra kroppar både fysiskt och psykiskt.

Vi är också övertygade om att sänkt arbetstid gör det lättare att minska den mycket höga arbetslösheten. Det är helt enkelt inte rimligt att några ska jobba sig sjuka och andra tvingas till arbetslöshet.

Hoffstedt och Moderaterna frågar i en insändare (GT 22/2) hur kortare arbetstid ska betalas. Samma fråga har de ställt varje gång arbetstiden sänkts och svaret är detsamma nu som då. Svaret är att en del av den ökade produktivitet som vi åstadkommer genom tekniska framsteg och andra förbättringar på våra arbetsplatser vill vi använda till sänkt arbetstid, istället för ökad materiell konsumtion.

Under 1900-talet förkortades arbetstiden mycket mer än den förkortning som vi nu föreslår. Men Moderaterna har röstat emot kortare arbetstid i riksdagen varje gång det beslutats.

  • 1919 röstade Moderaterna NEJ till åtta timmars arbetsdag (sex dagar i veckan).
  • 1938 röstade Moderaterna NEJ till två veckors semester.
  • 1951 röstade Moderaterna NEJ till tre veckors semester.
  • 1963 röstade Moderaterna NEJ till fyra veckors semester.
  • 1970 röstade Moderaterna NEJ till 40 timmars arbetsvecka.
  • 1976 röstade Moderaterna NEJ till fem veckors semester.

Alla dessa arbetstidsförkortningar har inneburit viktiga förbättringar av våra liv och har varit möjliga att klara utan sänkta löner, det har ju varit precis tvärtom. Och nu tycker vi det är dags påbörja en fortsatt sänkning av arbetstiden.

Om vi väljer att ta ut en del av den ökade produktiviteten i arbetslivet genom minskad arbetstid istället för ökad konsumtion så minskar också belastningen på miljön.

Men vi vet att Moderaterna är ”pålitliga” i den här frågan. Det betyder att de kommer att rösta emot alla förkortningar av arbetstiden, precis som de gjort tidigare.

Lars Åkerlund, Karin Wizén och Jörgen Benzler Vänsterpartiet Gotland

Regeringen straffar sjuka kvinnor i dagens Sverige

Skrivet av gotland den . Postad i Feminism, Insändare, Välfärd.

Insändare skriven av Saga Carlgren, Ulla Andersson och Wiwi-Anne Johansson, publicerad i GT 23 januari.

Kvinnor tar fortfarande idag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. Vi riskerar att slitas ut.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.  Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent vill sluta jobba i äldreomsorgen inom de närmaste åren. Inom många kvinnodominerade yrken tvingas många jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop, vilket sliter på hälsan. Det får konsekvenser när arbetsmiljön inte är god och det drabbar väldigt många kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor och den politik som förs straffar dem tredubbelt.

Sjukvårdens resurser är för knappa så många sjuka får inte den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.

Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att ca 75 000 personer, varav en majoritet kvinnor, idag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas till Arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.

Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kr/månad betalar en sjuk 885 kr mer i skatt/månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att se till att bli frisk har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet.

Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att sjukskrivna kvinnor har fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med ca 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 ggr viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.

Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

 

Saga Carlgren (V) Styrelseledamot Gotland och kandidat i valet till EU-parlamentet
Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomiskt politisk talesperson
Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot och talesperson i sjukförsäkringsfrågor

Två kandidater från Gotland på Vänsterpartiets lista i EU-valet.

Skrivet av gotland den . Postad i Pressmeddelande, Val 2014.

Pressmeddelande:

Vasiliki Papayannis och Saga Carlgren, båda aktiva i Vänsterpartiet på Gotland valdes under helgens partikongress till att listas som kandidater i valet till Europaparlamentet 2014.

På Vänsterpartiets kongress som pågår 10 – 12 januari har flera beslut tagits om partiets agerande inför EU-valet. Vänsterpartiets politik hanteras i ett uttalande som diskuterats i partiet under hösten. Dessutom antogs partiets lista med kandidater och två av namnen är Vasiliki Papayannis och Saga Carlgren. Båda aktiva i Vänsterpartiet på Gotland.

Vasiliki Papayannis har varit verksam i Stockholm och var en av kandidaterna också i förra EU-valet.
Saga Carlgren från Visby har under den senaste mandatperioden bland annat representerat Vänsterpartiet Gotland i Miljö och hälsoskyddsnämnden.

Ett av kraven i Vänsterpartiets uttalande är att EU upprättar ett bindande socialt protokoll.

– Genom ett socialt protokoll kan vi se till att alla som arbetar i Sverige ska omfattas av svenska kollektivavtal och att arbetstagare från andra länder inte ska behandlas sämre. Hänsynen till miljön måste sättas före företagens rätt att sälja sina varor, säger Vasiliki Papayannis.

Vänsterpartiet föreslår också att Sverige undantas från EU:s jordbrukspolitik.

– Vi måste få möjlighet att ha en egen jordbrukspolitik och därigenom öka möjligheten att fler får tillgång till närproducerad, hälsosam och miljövänligt producerad mat, säger Saga Carlgren.

 

Brittis Benzler vald till Vänsterpartiets styrelse, Lars Bjurström till Vänsterpartiets programkommission.

Skrivet av gotland den . Postad i Pressmeddelande.

Pressmeddelande:

Vänsterpartiets kongress i Stockholm 10-13 januari valde på lördagen in gotlänningarna Brittis Benzler i partistyrelsen och Lars Bjurström i programkommissionen.

Brittis Benzler, Sjonhem, som knappast är okänd hemma på Gotland har under senaste åren verkat också inom partiet centralt för att ta fram Vänsterpartiets program för landsbygden. Hon har suttit i partistyrelsen för många år sedan och nu är det alltså dags för en comeback.

Lars Bjurström, Klintehamn, har tidigare varit politiskt aktiv i Örebro men har under det senaste året varit bland annat ledamot i Vänsterpartiet Gotlands styrelse.

Satsa på landsbygden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Insändare skriven av Per Edman, Ulla Andersson och Lena Olsson, publicerad i GT den 8 januari.

Vänsterpartiet menar att en levande landsbygd är nödvändig för att få en grön hållbar lösning i framtiden. Vi vet att landsbygden har en enorm potential och med rätt stöd som utformas i dialog med rörelser, företag och boende på landsbygden så kan landsbygdens förutsättningar tas tillvara och landet hållas ihop. Vänsterpartiet har ett omfattande landsbygdsprogram med 82 konkreta punkter. De ekonomiska stöden till landsbygdens service behöver utökas kraftigt, men framförallt behöver statens åtagande på landsbygden stärkas, och de boende på landsbygden få större inflytande över de insatser och pengar som föreslås. Staten måste helt enkelt tro på landsbygdens livskraft och förmåga.

Vi vill att servicen på landsbygden ska stärkas, och landsbygdens utvecklingskraft bättre tas tillvara. Här är några av våra konkreta förslag:

  • Vi vill se en kraftig utbyggnad av fiber på landsbygden. De närmaste två åren satsar vi 2 miljarder mer än regeringen för att landsbygden ska ha tillgång till en utbyggd infrastruktur.
  • Införa lokala servicekontor där statlig, kommunal, ideell och privat service kan samordnas i samverkan mellan aktörerna. Huvudansvar ska åligga arbetsförmedlingen. Vi föreslår en försöks- och utvecklingsverksamhet för detta under fem år. Under denna tid ska möjligheten att inrätta fasta eller mobila filialer till servicekontoren på mindre orter runt om i landet prövas.
  • Upprätta en nationell livsmedelsstrategi för Sverige, det är ur både beredskaps- och hållbarhetsperspektiv viktigt med en ökad lokal produktion av livsmedel.
  • Att posten ska ha i uppdrag att ge god service av likvärdig kvalitet till alla enskilda medborgare och företag i hela landet.
  • Att det i polisens nya organisation ska finnas grundläggande tillgång till polis i hela landet. Fördelningen av polistjänster ska ta hänsyn också till långa avstånd och turismintensiteten på orterna.
  •  Nya statliga myndigheter ska etableras utanför storstadsregionerna.
  •  Förenkla regelverket för småskalig livsmedelsproduktion och servering för att underlätta för småföretag. Detta då utvecklingen av landsbygdsturism gynnar och samspelar med utvecklingen av lokal livsmedelsproduktion.
  •  Satsa på infrastruktur i hela landet, bland annat färjetrafiken till Gotland.
  • Underlätta dispensmöjligheter för drivmedelsmackar i glesbygden med låg omsättning genom lagregleringar som inte äventyrar yttre miljön eller säkerheten.
  • Att staten tar fullt ansvar för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till apotek och därmed livsnödvändiga läkemedel i hela landet.  Att en avgift tas ut av samtliga apotek som en procentsats av omsättningen och används för att garantera tillgången till apotek på landsbygd och i glesbygd.
  • Med våra förslag ges servicen på landsbygden möjligheter, vi tror på landsbygden och vill ge den de bästa förutsättningarna.

Per Edman
Distriktsordförande Gotland

Ulla Andersson
Ekonomisk talesperson/riksdagsledamot Gävleborg

Lena Olsson
Riksdagsledamot Dalarna

Vänsterpartiet

Gott nytt, rött 2014!

Skrivet av gotland den . Postad i Val 2014, Välfärd.

Tack alla som kämpar för demokrati och rättvisa. Ni har alla bidragit till att göra världen lite bättre. Nu är vi i början av ett nytt år, ett år med tre val att satsa i. Tre val, till väldigt olika typer av beslutsorgan, men i grunden samma politik som jag ser det. Vi kan oavsett församling som det är val till alltid gå till val på Vänsterpartiets grundvärderingar. Rättvisa, jämställdhet och ett hållbart samhälle, är lika aktuellt i alla valen även om sakfrågorna ser olika ut.

Som kommunalpolitiker ser jag ofta rättvisefrågan som att värna välfärden, att ha hög kvalité i det som erbjuds alla. Men rättvisa handlar också om att ge alla barn och unga en god start i livet, att förskola, skola och annat samhälleligt stöd ska utjämna för sociala skillnader.

 

I riksdagsvalet är skatter, socialförsäkringssystem och rätten till utbildning centrala rättvisefrågor. Vi behöver ett skattesystem som utjämnar mer, och ger mer till välfärden. Vi behöver socialförsäkringssystem som når fler, och som ger trygghet längs livet ofta slingriga väg, arbetslösa ska inte försörjas av socialbidrag, Fler måste få möjlighet till utbildning på olika nivåer för att kunna ta de jobb framtiden erbjuder.

I EU valet är rättvisefrågorna också centrala. Viktigast är att förändra den ekonomiska politiken, det går inte att spara eller svälta sej ur krisen. Kostnaden för den politik som förts är katastrofal, både för enskilda och för demokratin. Europa måste börja satsa, på grön omställning, på utbildning och på social trygghet. En annan viktig rättvisefråga är att stärka de arbetandes rättigheter och att verka för en human flykting och invandringspolitik.

I den kommunala vardagen är jämställdhetsarbete både anställningsvillkor och tillgång på service. Vi måste fortsätta att sätta av extra pengar för mer jämställda löner och vi måste förbättra arbetsvillkoren inom många yrken. Men tillgången till välfärdstjänster är ofta också en jämställdhetsfråga, bra förskola, fritids och äldreomsorg ger kvinnor bättre möjligheter att lönearbeta.

I riksdagen beslutas bland annat om lagstiftningsfrågor. Många handlar om jämställdhet, våld mot kvinnor, synen på brott mot kvinnor, stöd till brottsoffer och kvinnojourer. Helt enkelt om kvinnors rätt till sin kropp och till likabehandling.

Inom EU är frågor om jämställdhet inte prioriterade, många länder har en konservativ, katolsk kvinnosyn och utvecklingen går med mina ögon till och med bakåt. EU behöver använda det mandat man har för att jobba för kvinnors rättigheter och mot trafficking och slavhandel.

I begreppet hållbarhet tänker man ofta ”ekologisk hållbarhet”, men jag använder den bredare betydelsen, ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. För att det handlar både om hur vi ska producera det vi behöver utan att förstöra miljön och om våra livsvillkor, om jämlikhet och demokrati.

I kommunpolitiken betyder det både frågor om att utveckla näringslivet och om att värna vatten och natur, samtidigt. Om att det behövs fler bostäder, bättre kommunikationer och att Region Gotland ska köpa mer närproducerat.

I riksdagen är möjligheterna till viktiga beslut i hållbarhetsfrågor större än lokalt. Det är där, avgörande steg för en grön omställning måste tas, samtidigt som man satsar på bostäder och infrastruktur. Framtida välståndsökningar kan inte tas ut i ojämlikt fördelad konsumtion av prylar, den måste för de flesta till största delen tas ut i tid.

I EU valet blir fokus för hållbarhetsfrågorna på miljön, EU skulle kunna spela en viktig roll i världen. Högre priser för utsläppsrätter, utsläppsskatt för flyg, tillåtlighet att gynna närproducerade jordbruksprodukter skulle kunna vara viktiga steg mot ett grönare Europa.

Brittis Benzler
Vänsterpartiets regionråd på Gotland

Grattis alla elever på Elfrida Andregymnasiets vård- och omsorgsprogram!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Jobb åt alla, Skolpolitik.

Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GT 19 december.

Före 2011 fick alla elever sitt körkort i utbildningen, men sedan dess har detta inte ingått i programmet. Nu har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bestämt att de som vill kan få läsa teorin och ta körlektioner som förut, men kursen kommer att ligga utanför ordinarie studieplan. Skolan betalar tio körlektioner och teorikursen. De som redan hunnit ta sitt körkort kommer att få ekonomisk kompensation i efterskott.

Vi i den rödgröna majoriteten i nämnden vet att behovet av personal inom bl.a. hemtjänsten kommer öka och därför är denna satsning extra viktig.

Per Edman
Vänsterpariet
Ordförande GVN

Vilken sjukvård ska bort?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd.

Insändare publicerad i GT den 19 november.

Moderaterna anslår 48 miljoner kronor mindre till sjukvården på Gotland nästa år än vad vi i den röd-gröna majoriteten gör. När Vänsterpartiet frågar vilken sjukvård de vill ta bort, får vi inget svar. I stället ”mumlar” ledande Moderater om att vi mörkar intäkter. Det gör vi inte. S-V-MP kommer nästa år, precis som i år tydligt och synligt budgetera intäkter från alla olika stimulanspengar i sjukvårdens budget och använda dessa pengar till sjukvård.

Gör man i stället som Moderaterna och flyttar pengar från vården till regionens samlade kassa blir det mindre pengar till sjukvård. Vänsterpartiet frågar igen. Vilken sjukvård ska bort? När vi vet att vår gotländska sjukvård i många år haft för lite pengar till verksamheten anser Vänsterpartiet att det är orimligt att planera för att sjukvårdens stimulanspengar ska användas till annat i Regionen än till sjukvård.

Brittis Benzler
Gruppledare för Vänsterpartiet

Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (V)

Varför ska sjukvården spara?

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare.

Insändare skriven av Brittis Benzler och Jörgen Benzler, publicerad i GT 5 november (med annan rubrik).

Vad håller Moderaterna på med? Varför vill de genomföra stora besparingar i vår gotländska sjukvård? I förra veckan presenterade Moderaterna sitt förslag till budget för regionen nästa år. I det föreslår de att sjukvården ska spara 48 miljoner kronor jämfört med s-v-mp:s förslag till budget.

S-v-mp föreslår ett tillskott på 18 miljoner till sjukvården. Vi gör det därför att sjukvårdens ledning inte tror att man annars klarar att ge oss gotlänningar lika mycket sjukvård som i år. Dessa 18 miljoner vill Moderaterna inte ge till sjukvården.

Det ser ut som om sjukvården klarar ekonomin i år. Anledningen till det är att personalen har jobbat på ett bra och genomtänkt sätt. Det innebär att Gotland kommer att få ca 60 miljoner kronor från den så kallade ”kömiljarden”. Att summan blir så hög beror på att vår personal har tillräcklig ordning på verksamheten medan andra landsting inte har det i samma utsträckning. Om andra landsting varit lika duktiga som Gotland hade vi fått mindre än 10 miljoner kronor. S-v-mp tror inte att alla landsting lyckas nästa år heller, även om de troligen är fler som gör det. Det gör att Gotland inte får 60 miljoner år 2014 utan gissningsvis 30 miljoner. S-v-mp anser att pengarna från ”kömiljarden” ska stanna i sjukvården även nästa år. De behövs för att slippa drastiska nedskärningar i vården.

Även moderaterna tror att kömiljarden ska ge minst 30 miljoner konor år 2014. Men de låter inte sjukvården behålla dessa pengar. Man tar dem från sjukvården för att finansiera ett moderat budgetförslag utan skattehöjning. Det är med andra ord ett rent sparkrav på 30 miljoner man riktar mot sjukvården. Var ska dessa pengar sparas?

Vänsterpartiet föreslår att skatten höjs med 50 öre. Det ger 49 miljoner kronor i ökade intäkter år 2014. Vårt budgetförslag ger sjukvården 48 miljoner kronor mer än moderaternas. Vi tror att vårdcentralerna, lasarettet, psykiatrin och övrig sjukvård behöver dessa pengar.

Britts Benzler
Gruppledare för vänsterpartiet

 Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (v)

 

Hoffstedt undviker sanningen

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare.

Insändare publicerad i GT 25 oktober (med annan rubrik).

Den moderata bostadspolitiken har havererat och det beror på medvetna beslut av den moderatledda regeringen. Bara någon månad efter valet 2006 togs de första förödande besluten av den då nytillträdda borgerliga regeringen. Investeringsbidragen till byggande av hyreslägenheter avskaffades och istället skulle marknaden få friare utrymme.

Byggandet av hyreslägenheter minskade kraftigt, 30 procent på tre år (2006 – 2009), samtidigt som priserna ökade kraftigt, 35 procent under samma år. Nu påstår Gustaf Hoffstedt att det är ”krångliga byggregler” som orsakat bostadsbristen. Vilka ”krångliga byggregler” införde den moderatledda regeringen som orsakade det minskade byggandet 2006 – 2009? Alla siffror avser färdigbyggda
lägenheter och kommer från SCB.

Det är verkligen en bedrövlig politik som moderaterna drivit igenom men lika bedrövligt är riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedts (M) sätt att försöka försvara den. Trots övertygande statistik (publicerat bland annat i SvD) som visar att andrahandshyrorna har ökat kraftigt sedan den nya lagen trädde i kraft 1 februari så har Hoffstedt tidigare påstått att hyrorna inte har ökat. Jag har i två insändare försökt få Hoffstedt att redovisa var han fått sina siffror ifrån.

Nu när Hoffstedt i en insändare (GT 23 okt) ”svarar” på min insändare så ger han ingen förklaring till sitt tidigare påstående. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är inte godtagbart att en riksdagsledamot inte kan eller vill berätta var hans underlag kommer ifrån. Det verkar helt enkelt som om Hoffstedt inte haft något underlag för sina påståenden och därför skriver han nu om något annat.

Hoffstedt påstår i sin insändare att jag i en tidigare insändare ”belyser nackdelar med hyresrätter”. Det är ett obegripligt påstående eftersom jag inte skrivit nåt sånt. Jag har däremot kritiserat Moderaternas bostadspolitik och undrat var Hoffstedt hittat sina siffror.

Lars Bjurström
Vänsterpartist i Klintehamn

Den rödgröna budgeten för 2014.

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Pressmeddelande, Välfärd.

Pressinformation från Gotlands rödgröna majoritet

Vi vill bevara välfärden.

Den rödgröna majoritetens förslag till budget bygger på att vi vill bevara välfärden och erbjuda service över hela ön. Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner.

Behoven inom till exempel hemtjänst ökar stadigt, liksom behovet av försörjningsstöd, det blir fler barn i förskolan och medicinska framsteg ger en hög kostnadsutveckling inom sjukvården. Detta har lett till att Region Gotland under några år har haft större ökning av kostnader än av intäkter. Under 2013 har vi klarat detta genom att försälja fastigheter. De ökade behoven är inte tillfälliga utan permanenta, därför behövs ökade och stabila intäkter för att bevara den välfärd vi har.

2014 sätter vi ett ökat fokus på kvalitets och utvecklingsarbete.

Redan nu pågår ett strävsamt effektiviseringsarbete inom Region Gotlands verksamheter och det är ett arbete som måste fortgå också fram över. Däremot tycker vi inte att det är rimligt att enbart spara ikapp de ökande behoven, det skulle ge för stora konsekvenser inom många verksamheter och många invånare skulle få försämrad service.

Vi föreslår regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre. Det ger en intäktsförstärkning på 49 miljoner som verkligen behövs i sjukvård, skola, räddningstjänst och äldreomsorg. En intäktsförstärkning som om den uteblir leder till att de verksamheter vi äger och driver tillsammans måste krympas ytterligare. Redan idag har vi en ansträngd välfärd. Den som säger att ekvationen kan lösas genom ytterligare effektiviseringar, bör också ange vad som i så fall ska tas bort, vem eller vilka som ska sägas upp.

Vi tar ansvar för tillväxt och välfärd över hela Gotland. Det gör vi till exempel genom att tillföra medel till räddningstjänsten, för att säkra en hållbar organisation också utanför Visby, vi avser öka anslaget ytterligare för 2015. Vårt förslag innehåller också en satsning på avgiftsfri sjukvård för barn och unga.

Ett attraktivt Gotland

Välfärdens långsiktiga finansiering handlar om att Gotland är attraktivt, att ön kan locka invånare och företag, att det blir fler arbetstillfällen och att det finns människor som kan ta de arbeten som finns.

Därför blir frågor om tillväxt, inflyttning och etablering viktiga också under 2014, arbetet för ett bättre företagsklimat ”Förenkla helt enkelt”, ska drivas vidare. Vi sätter också fokus på utbildning, fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning och ytterligare insatser ska göras för de som står utanför arbetsmarknaden. Den stadigt ökande kostnaden för försörjningsstöd är ett bekymmer för både Regionen och de berörda gotlänningarna.

De borgerliga budgetförslagen.

Vi har idag fått presenterat tre borgerliga förslag till budget för 2014. Vår sammanfattande kommentar till dom är att man inte vill ta ansvar för att finansiera välfärden. Man finansierar med osäkra, tillfälliga intäkter, och ger otillräckligt med resurser för sjukvården.

 

Moderaterna satsar 48 miljoner mindre på sjukvården.

De största skillnaderna mellan förslagen är synen på behovet av och kostnaderna för gotlänningarnas sjukvård.  Här vill Moderaterna spara istället för att satsa. Man avslår majoritetens förslag till ramutökning med 18 miljoner och föreslår dessutom en besparing på 30 miljoner för sjukvården nästa år med hänvisning till att man i år varit så duktig att arbeta hem pengar från kömiljarden. Nämndens vice ordförande Leif Dalby, säger att man givetvis räknar med att få del av pengar från kömiljarden 2014, men att dessa pengar behövs för att man ska kunna undvika drastiska besparingar inom sjukvården, de är inte möjligt att se dem som en förstärkning av kommunkassan.

Också Centern och Folkpartiet vill spara mer i sjukvården, och föreslår 15 miljoner mindre än majoriteten.

Att som centerpartiet inte ge ökade resurser till försörjningsstöd innebär att man anser att gotlänningar i behov av äldreomsorg, handikappomsorg och familjestöd ska betala för regeringens orättfärdiga arbetsmarknadspolitik. Vi anser att det är bättre att vi betalar detta tillsammans.

 

Svårt att söka utbildningsplats som inte finns

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik.

Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 22 oktober.

För att man ska kunna studera behövs utbildningsplatser, inget konstigt med det.  Fast tydligen inte solklart ändå. Eva Bofride(ledarskribent) skriver om frågan i GT den 16/10. Hon skriver bland annat. ”Vad är det som hindrar att folk utbildar sig utan att staten måste stå för fiolerna?”  Och, ”Istället för att finansiera utbildningar borde staten vara arbetslösa behjälpliga med att tydligt redovisa vilka utbildningar som efterfrågas och uppmuntra folk att söka dem.”

Det finns ett stort problem med det resonemanget, det går inte att söka till utbildningsplatser som inte finns. Ska det finnasplatser måste någon finansiera dem, något jag ser som i huvudsak är ett statligt uppdrag. Vi kan ta Gotland som exempel, här ser flera näringar behov av utbildningar. Ett flertal ansökningar om att få starta Yrkeshögskoleutbildningar har gjorts de senaste åren från olika näringar. Ansökningar som avslagits därför att det inte finns tillräckligt med anslagna pengar från regeringen för yrkeshögskola. På motsvarande sätt vill våra folkhögskolor gärna utöka och starta fler utbildningar. Men det går inte kvoten är full, någon annan skola måste dra ner om våra skolor ska få öka. Att vi på Gotland har bra skolor, som brinner för att utveckla både människor och sin verksamhet räcker inte.

Det är många utbildningar som har fler sökanden än platser.Det betyder att många som söker inte får börja sin utbildning därför att staten inte betalat för tillräckligt många utbildningsplatser. Det här är en av skillnaderna mellan regeringens och oppositionens uppfattning. Bland annat Vänsterpartiet vill satsa pengar på fler vuxen utbildningsplatser än vad regeringen vill göra. Vi tror nämligen att om arbetslösa ges chansen till utbildning ökar deras möjligheter att få jobb, dessutom ges de företag som har behov av utbildad arbetskraft chansen att hitta den kompetens de letar efter.

Brittis Benzler

Vänsterpartiet

Tillväxt och välfärd över hela Gotland

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Utveckla Gotland, Välfärd.

På fredagen redovisade den rödgröna majoriteten på Gotland sitt budgetförslag ”Tillväxt och välfärd över hela Gotland”.

Gotland har en bra välfärd, som vi i den rödgröna majoriteten vill värna och ta ansvar för.
Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner. Vi tycker att det är rimligt att den gotländska välfärden får hållbara förutsättningar och en mer stabil grund. Därför föreslår vi regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre,i syfte att säkra en rimlig välfärdsnivå över hela Gotland. Det innebär inte några nya satsningar utan handlar om att behålla utbud och kvalité.
 
Läs mer genom att klicka på länken: