På regionfullmäktiges sammanträde i februari lämnade Vänsterpartiet tillsammans men Miljöpartiet och Socialdemokraterna en motion för att regionen bättre ska arbeta för hushållning med näringsämnen och vatten. Klicka här så kan du läsa hela motionen.
Insändare av Jonas Sjöstedt och Brittis Benzler publicerad i GA den 4 mars och GT den 6 mars.
Satsningar på infrastruktur innebär utveckling i hela Sverige och en förutsättning för att så många delar av landet som möjligt ska få tillgång till fungerande arbetsmarknad och hållbara transporter. När sådana satsningar planeras är det nödvändigt att inkludera Gotland. Färjan till Gotland ersätter vägar och broar och måste ses som en del av den nationella infrastrukturen.
Upphandlingen av Gotlandstrafiken inför nästa trafikperiod har nu diskuterats över ett år. I januari presenterade Trafikverket ytterligare ett förslag, efter att man, som man säger ”tagit till sig synpunkter” på det förslag som presenterades i höstas. Vad man tagit till sig, förutom att gotlänningarna är ursinniga och skrev öppna brev till Fredrik Reinfeldt, och därför tillfälligt behövde lugnas, är dock svårt att se.
Det förslag som presenterades i januari bygger på försämringar och innebär en standard som borde höra till en svunnen tid. Långsammare färjor, lägre kapacitet och försämrad tidtabell bidrar inte till Gotlands utveckling, inte heller det faktum att inget utlovades om lägre priser.
Trafikverket har säkert gjort så gott de kan, det är troligen uppdraget som varit för svårt, det anslag, den bemyndiganderam som finns, tycks inte räcka för att ge en färjetrafik som Gotland behöver för framtiden. De protester som nu kommer från Gotland med en enig Regionledning och ett trafikråd som avvisar Trafikverkets förslag är inte tillräcklig. Nu måste politiken gripa in.
Vi förväntar oss att Trafikverket får nya direktiv från regeringen som gör att Gotlands utveckling sätts i centrum när färjetrafiken ska upphandlas för en ny period. I upphandlingen bör det ställas krav på en bra tidtabell, låga priser och snabba moderna färjor med mer miljöanpassade drivmedel.
Vänsterpartiet vill ge Gotland goda förutsättningar att utvecklas, därför har vi satsat mer pengar än regeringen på Gotlandstrafiken i budgeten för 2013 och framåt. Vi hoppas för Gotlands skull att fler partier vill göra likadant.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Brittis Benzler, regionråd Gotland (V)
Insändare skriven Carina Lindberg (V), publicerad i GT 26 februari.
Larm rapporteras dagligen från den svenska sjukvården. Inte minst från de moderatstyrda landstingen i Stockholm och region Skåne. Men situationen är snarlik på många sjukhus i landet. Läkare, sjuksköterskor och barnmorskor varnar för patientsäkerheten på grund av överbeläggningar och brist på resurser.
Det är egentligen inte så svårt att förstå vartåt det skulle barka. Under många år har trenden bland styrande politiker varit att minska antalet sjukhusplatser. Sjukvården skulle slimmas, effektiviseras och göras billigare. Primärvården skulle byggas ut och behovet av sjukhusplatser skulle minska på grund av det.
Hur har det blivit? De medicinska behoven av sjukvård har inte minskat. Akutmottagningarna översvämmas av patienter trots vårdvalet. Sjukvård har blivit dyrare. På grund av fantastiska medicinska landvinningar men också ett ekonomiskt ersättningssystem inom primärvården som gynnar snabba och korta besök. Inom den slutna vården dominerar ett köp- och säljsystem mellan olika landsting och vårdgivare som driver kostnaderna till nya höjder varje dag.
Privatiseringar har lett till ökade ekonomiska bördor för landstingen. Vinst går till riskkapitalbolag istället för till vård och hälso- och sjukvårdslagen urholkas. Samtidigt sänker den borgerliga högerregeringen skatterna och därmed intäkterna till den svenska sjukvården och välfärden. Mer pengar hamnar i den egna plånboken för dem som har jobb. Den privata konsumtionen ökar på bekostnad av sämre vård och utbildning. Vilket naturligtvis drabbar särskilt dem med stora medicinska behov. Men priset för välfärd heter skatt. Det är så välfärden finansieras. Inte av Svenskt Näringsliv eller av riskkapitalbolag. Däremot kammar deras privata vårdbolag hem vinsterna av våra skattepengar.
Tyvärr har borgerliga och även socialdemokratiska politiker länge kopierat ekonomiska modeller från näringslivet för den svenska sjukvården. För att ge det skulle ge lönsamhet till vården. Som istället har blivit besparingar, underskott och överbeläggningar. Sjukvård skall ges efter medicinska behov och inte efter ekonomisk lönsamhet. En framgångsrik behandling som på sikt kan vara kostnadseffektivt för vården måste utgår från patientens medicinska behov och ingenting annat.
Sjukvården måste därför höja sjuksköterskors löner och inte minst för deras specialistutbildningar. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för patienter i vården men deras jobb är fortfarande uppseendeväckande dåligt betalt. För att få fram pengar till dem och andra lönearbetare måste kapital beskattas hårdare.
Nyligen publicerade dokument och TV-program (Lönesänkarna) visar dock att det istället är Svenskt Näringslivs vinster i förhållande till produktionen som ökar på lönernas bekostnad. Detta är fullständigt oacceptabelt.
En rättvis beskattning av kapitalet leder till ett jämlikare samhälle och till en bättre hälso- och sjukvård för oss alla.
Carina Lindberg (V)
Standarden på den färjetrafik som ska gälla mellan Gotland och fastlandet från 2017 avgörs just nu. Nu handlar det i hög grad om att påverka alliansregeringen att låta trafiken få kosta mer. Det är regeringen som har ansvaret och som valt att inte lyssna på våra krav!
Gotland ska ha samma utvecklingsmöjligheter som övriga Sverige. Därför kräver vi rättvisa förutsättningar för vår infrastruktur.
Nu finns en ny hemsida, https://rattvisgotlandstrafik.se, och en grupp på Facebook, ”Rättvis Gotlandstrafik”, som i kan använda som en del i opinionsarbetet. Dela. Gilla. Sprid detta till alla du känner!
Möte om Vänsterpartiets ekonomiska politik 14 februari kl 18.30. Medlemmar och andra intresserade är välkomna. Mötet är i vår partilokal på Österväg 5.
Jacob Johnson, riksdagsledamot från Uppsala och ledamot i skatteutskottet medverkar och inleder mötet.
Klicka här så kan du printa ut mötesaffischen (A 4). Sätt gärna upp den på lämpliga ställen. Du kan printa i svart eller flera färger.
Insändare skriven av riksdagsledamoten Siv Holma och regionrådet Brittis Benzler, publicerad i GT 31 januari.
Satsningar på infrastruktur, broar, järnvägar och vägar är satsningar på utveckling i hela Sverige och en förutsättning för att så många delar av landet som möjligt ska kunna skapa jobb och välstånd. När sådana satsningar diskuteras är det viktigt att inkludera Gotland. Färjan ersätter vägar och broar och måste ses som en del av den nationella infrastrukturen.
Det finns en rad öar i Sverige som har fasta förbindelser eller vägfärjor där staten finansierar underhåll och drift för överfart till dessa öar.
Det förslag till färjetrafik för nästa period som Trafikverket nu presenterat är helt oacceptabelt. Längre överfartstider och lägre kapacitet hotar en positiv utveckling av Gotland. De krav som ställs från Gotland på lägre priser för människor och gods har inte alls beaktats. Att Trafikverket trots kunskap om Gotlands önskemål och förhållanden inte kunnat presentera bättre förslag, beror på att de statliga anslagen inte räcker till den trafik som behövs för att Gotland ska kunna utvecklas positivt. Det är politiken, regeringen som måste agera, och öka anslagen till Gotlandstrafiken.
Vi förväntar oss att Trafikverket får nya direktiv från regeringen som gör att Gotlands utveckling sätts i centrum när färjetrafiken ska upphandlas för en ny period.
I upphandlingen bör det ställas krav på en bra tidtabell, låga priser och snabba moderna färjor med mer miljöanpassade drivmedel. Statligt ägda färjor och en omklassning av trafiken till infrastruktur kan också bidra till att nå målet om en färjetrafik som ger förutsättningar för utveckling.
Siv Holma, riksdagsledamot (V), trafikutskottetB
rittis Benzler, regionråd (V), Gotland
Söndag 20 januari kl 15.00 är alla välkomna på Vänsterpartiets möte om jobben och ekonomin.
Det är riksdagsledamoten Lena Olsson, från Dalarna, som medverkar och kommer att inleda med att berätta om Vänsterpartiets politik. En politik för fler jobb och rättvisare fördelning.
Kom själv eller ta med en kompis eller granne eller… Alla är välkomna! Ställ frågor. Kom med dina förslag och åsikter för en bättre politik.
Mötet är i Vänsterpartiets lokal på Österväg 5 (ovanpå konditori Siesta). Visby alltså!
Vi bjuder på fika.
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GA 22 december.
När regeringens utredare i onsdags (19/12) kom med sitt förslag om hyrorna så visade det hur målet för alliansregeringens bostadspolitik ser ut. Det är marknadskrafterna som ska styra och alla andra mål får underordnas detta. Högre hyror, högre bostadspriser, ökade orättvisor och ökad boendesegregation och troligen också bostadsbrist är effekter som blir följden av marknadskrafternas ökade makt.
Alliansregeringen tog snabbt bort investeringsstödet till byggande av hyreslägenheter när de tillträdde 2006. Ett stöd som i viss mån kompenserade byggandet av hyreslägenheter för de ränteavdrag som ägare av villor och bostadsrätter har. Följden blev att byggandet av hyreslägenheter minskade kraftigt. Marknaden skulle istället fritt råda och nu ser vi detta i form av stor brist på hyreslägenheter, bland annat på Gotland.
Alliansens företrädare hävdade att priserna för byggandet skulle minska när investeringsstödet togs bort men statistik från SCB visar att det blev precis tvärtom. Nyproducerade hyreslägenheter var 2011 dag nästan 30 procent dyrare att bygga (per kvadratmeter) än de var 2006, och det är en kostnadsökning som inträffat mitt under en internationell fastighetskris. KPI har under samma tid ökat med 10 procent. Alliansen hade helt fel!
Och nu planeras ändå nästa steg att stärka marknadskrafterna genom att hyran ska sättas friare av fastighetsägaren och hyran i mer attraktiva lägen ska bli mycket högre än i mindre attraktiva områden. Det kommer i första hand att betyda att hyreslägenheter i innerstaden kommer att bli dyrare och fastighetsägarna kommer att blir rikare. Men ingen tror väl att det är där som hundratals nya lägenheter kan byggas. Högre hyror för lägenheter i innerstaden ger inga nya bostäder. Det är den stora bluffen som alliansens företrädare nu försöker få oss att tro på.
Redan med dagens regler om hyressättning är hyrorna i nyproducerade lägenheter så höga att de är svåra att hyra ut, trots bostadsbristen. Högre hyror är därför ingen lösning på bostadsbristen. Möjligen är högre hyror ett sätt att få bort köerna eftersom många helt enkelt inte skulle ha råd att bo med en rimlig boendestandard.
Tyvärr har den borgerliga regeringens högerpolitik avskaffat de sista resterna av statlig bostadspolitik och konsekvenserna är bedrövliga. Trots detta verkar regeringen vara inställd på att fortsätta på samma väg.
Istället borde en helt ny bostadspolitik börja genomföras. En politik som bygger på att minska marknadskrafterna och istället utgå från behovet av att alla kan bo bra till rimliga kostnader. Ett investeringsstöd till byggande av nya hyreslägenheter skulle kunna införas och kosta betydligt mindre än villaägarnas ROT-avdrag. Men givetvis måste också kostnaderna för byggandet pressas. Sedan 1998 har produktionskostnaderna för bostadsrätter ökat med 150 procent och för hyresrätter är ökningen 87 procent. Man kan faktiskt påstå att lönsamheten att bygga bostadsrätter är ett problem för hela bostadsmarknaden eftersom ingen tycks ha intresse av att bygga billigt. Det är ju så marknadskrafterna fungerar.
Lars Bjurström
Tack alla ni som under 2012 arbetat för att försvara och utveckla välfärden. För ni har inte haft något lätt jobb, det är inte enkelt att vara vare sej välfärdsarbetare eller kommunalpolitiker i Fredriks Sverige, helst inte i en landsbygdskommun, där resurserna hela tiden känns för små.
Men dom är inte för små, för att ni gör ett dåligt jobb eller är dåliga på att prioritera, inte heller för att Gotlänningarna har för höga förväntningar. Jag tycker man ska ha höga förväntningar på den gemensamma välfärden och vara beredd att betala för det.
Och det är där, med ”beredd att betala” som problemen finns, jag är beredd att betala, många andra också tror jag, men regeringen har valt en annan väg. De har omprioriterat från och hållit tillbaka utvecklingen i kommuner och landsting, resurserna som satsas på vård, kultur, skola och omsorg mm har minskat sin andel av samhällsekonomin. Dom ca 100 miljarder som nu årligen används till jobbskatteavdrag, kunde givetvis användas någon annanstans istället. Om 50 av de 100 miljarderna istället använts för kommunerna, skulle Region Gotland haft ungefär 300 miljoner till i kassan.
Det hade förutom större utbud och ökad kvalite i verksamhet för Gotlänningarna också varit bra för samhällsekonomin eftersom fler människor haft arbete, och fler kunnat erbjudas utbildning. Det hade dessutom varit klimatsmart, en kommun använder en stor andel av sina resurser till att anställa människor eller köpa tjänster som utförs i närområdet, en mindre andel går till prylar och en ännu mindre till resor. När redan välbeställda, dom som fått den största delen av jobbskatteavdragen, får mer pengar leder det istället till ökat sparande, och ökad konsumtion av prylar och resor.
Att satsa på den gemensamma välfärden handlar i grunden om solidaritet, att inte bara jag utan också andra ska ha det bra, men det är också både bra, produktivt och klimatsmart.
Jag önskar att ni alla sätter solidaritet och rättvisa i centrum 2013, och ett Gott nytt år.
Brittis Benzler, regionråd.
Insändare skriven av bland annat Brittis Benzler, publicerad i GT den 22 december.
Blev skolskjutsarna billigare eller inte, buden har varit många, och svaret är ja. Skolskjutasarna blev dyrare än vi hoppats på, men betydligt billigare än om nya bussar kört på samma sätt som de gamla tidigare gjorde. Att olika påståenden om kostnader hörts beror nog på att man kan jämföra på olika sätt.
Upphandlingen 2008 ledde till nya tag.
Vi har en ganska god uppfattning om vad det skulle kosta att handla upp modernare fordon enligt gällande branschavtal., för den gamla skolskjutsorganisationen, med den körsträcka vi hade innan den nuvarande, eftersom de gjordes 2008. De anbud nämnden då antog var på totalt 40,4 miljoner, varav 3,3 miljoner för Visbyområdet. Sedan överklagades upphandlingen och fick göras om utom för Visbyområdet. I samband med att ny upphandling måste göras beslutade dåvarande nämnd att förändra organisationen i syfte att sänka kostnaderna och inledde samarbete med konsulten Optiplan.
Det kan vara svårt för en kommun att upprätthålla kompetens för upphandling inom områden där man inte genomför upphandlingar så ofta. Vi i den nya majoriteten valde att fortsätta det arbete som påbörjats. Kanske underskattade vi arbetet och problemen med att genomföra förändringen, men nämnden har i enighet arbetat för att hitta så bra lösningar som möjligt.
Så kostnaderna blev mycket riktigt lägre när man kortade körsträckan – i den trafik vi nu har kostar grundavtalet 21 miljoner och tilläggsavtalen 7 miljoner. Kostnaden för Visbyområdet har ökat till 4,5 miljoner. Den totala skolskjutskostnaden är cirka 36 miljoner.
Att kostnaden blev högre än vi från början hoppats på beror på tilläggsavtalen. Om dessa förändringar och tillägg fick sättas in för att grundmodellen var bristfällig, för att verkligheten förändrats eller för att nuvarande nämnd varit för ”dålig” på att hålla fast vid grundtanken i upphandlingen, vet vi inte, troligtvis har alla tre faktorerna bidragit till att kostnaden nu överskrider grundavtalet. I några fall blev det kanske också bråttom att hitta lösningar för enskilda elever, vilket innebär att det finns möjligheter att jobba vidare.
Att genomföra en ny organisation tar tid, vi arbetar vidare med att både justera skolskjutsarna och för att åstadkomma ett samarbete med kollektivtrafiken.
Brittis Benzler (V)
Lisbeth Bokelund (MP)
Meit Fohlin (S)
Barn- och utbildningsnämnden
Inlägg på Gotlänningens ledarsida som svar på en ledare publicerad den 3 december. Inlägget publicerades den 5 december.
I en ledare den 3 december uppmärksammar Eva Bofride Vänsterpartiets förslag för att få fart på byggandet av bostäder till rimliga kostnader. Dessvärre verkar Eva Bofridet tro att Vänsterpartiet har glömt landsbygden och så är det självklart inte, tvärtom skulle man rentav kunna påstå.
För oss är det självklart att det ska byggas bostäder på hela Gotland och givetvis har vi heller inte sagt något annat i våra förslag. Våra förslag handlar om att försöka ta tillbaka lite av den avreglering av bostadsmarknaden som inleddes av regeringen Bildt och som nu fullföljs av regeringen Reinfeldt. Tyvärr är det bara Vänsterpartiet som konsekvent har gått emot avregleringarna. Avregleringar som faktiskt kan sägas i första hand drabba just landsbygden. Därför är vår politik och våra förslag också viktiga för att det ska vara möjligt att bygga olika sorts bostäder också på landsbygden.
När vi granskat utfallet av avregleringarna så kan vi lätt se att de lett till att byggföretagen tagit makten över byggandet. En makt som de använt för att kunna öka priserna och därmed sina egna intäkter. De allt högre priserna leder till att det bara är på platser och i lägen med allra störst efterfrågan från människor med god ekonomi som det går att bygga – därför drabbas i hög grad mindre orter och landsbygden.
Vänsterpartiets förslag har därför som syfte att försöka pressa byggföretagen att bygga billigare och bostäder som är mer anpassade också för människor med mer måttliga inkomster. Dessutom föreslår Vänsterpartiet i riksdagen att staten ska ge ett stöd till byggande av hyreslägenheter och det ökar också möjligheten att bygga på många platser på Gotland, även om det just nu finns goda skäl att byggande hyreslägenheter i Visby, där Gotlandshems köer är längst.
I vår redovisning har vi granskat byggandet just i Visby men bara av det skälet att en granskning av kostnadsutvecklingen måste göras så att en jämförelse under flera år blir möjlig. Det är den granskningen som visar att de priser byggföretagen tar ut har ökat mycket kraftigt.
Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland
Välkommen till vår öppna möte den 6 december, på Visborg i Visby. Ingång genom huvudentrén på Rådhuset, Visborgsallén 19. På mötet medverkar vårt regionråd Brittis Benzler som också är med i Vänsterpartiets centrala grupp för landsbygdsfrågor.
Du som vill hälpa oss att sprida information om mötena kan ladda hem en liten affisch om du klickar här. Printa ut den (i färg eller svartvitt) och sätt upp den på din arbetsplats, allmänna anslagstavlor eller nån annanstans där det passar.
Du som inte kan komma på mötena och är intresserad av vår verksamhet kan höra av dig till vår expedition eller någon av våra företrädare som du kan hitta under flikarna på den här sidan.
Insändare publicerad i GT och GA den 4 december.
Bygg- och bostadsföretagen har ökat priserna för nybyggda bostäder mycket kraftigt under många år. Särskilt stora prisökningar har drabbat nyproduktionen av bostadsrätter. Den senaste statistiken för såväl hela riket som för Gotland visar att priserna som tas ut för nybyggda bostadsrätter ligger på cirka 10 000 kronor per kvadratmeter över de kostnaderna för hyresrätter, det, motsvarar cirka 40 procent.
De stora prisökningarna och de allt större skillnaderna mellan byggpriserna på bostadsrätter och hyresrätter är en direkt följd av den avreglering av bostadsmarknaden som regeringen Bildt inledde i början av 90-talet. Företagen har tillåtits styra marknaden och i den bristsituation som de manövrerat fram så har de bostadssökande kunnat pressas att betala allt högre priser.
Det pris som tas ut för nybyggda bostadsrätter (i hela riket) har ökat med 141 procent under tiden 1998 – 2010. Konsumentprisindex har under samma tid ökat med 18 procent. De stora vinstmöjligheterna vid byggande av bostadsrätter har också smittat av sig på kostnaden för att bygga hyresrätter som under de här åren har ökat 77 procent.
Vänsterpartiet har tittat på kostnadsutvecklingen för att bygga bostadsrätter i Visby och sett att den ser ut som i landet i övrigt. Vi har framförallt tittat på de senaste 8 åren och priserna för nybyggda bostadsrätter har under tiden 2004 – 2012 ökat med nästan 70 procent. Det är priser som är betydligt högre än de som Gotlandshem har byggt nya bostäder för.
Samtidigt har många som köpt dessa rekorddyra bostäder kunnat sälja sin bostad vidare efter några år med god vinst. En vinst som möjliggjorts just genom att priserna och kostnaderna tillåtits fortsätta att stiga.
Dessutom är det många som köper nya bostadsrätter utan att ha tillgång till fullständig information om kostnaderna. Innan bostadsrätter börjar säljas så ska det finnas en ekonomisk plan registrerad hos Bolagsverket med den nödvändiga informationen, men så är det inte alltid. Också här på Gotland säljs bostadsrätter utan att den informationen finns tillhands för alla intresserade.
En viktig förklaring till att priserna och kostnaderna tillåtits rusa i höjden är att väldigt många tjänar på detta men givetvis är det också några som får betala priset. De som tjänar är givetvis byggbolag och markägare som spekulerat i byggandet.
De enormt stora prisökningar som byggföretagen drivit fram när de bygger bostadsrätter drabbar också möjligheten att bygga hyresrätter till rimliga kostnader. Företagen kommer naturligtvis att vilja bygga där vinstmöjligheterna är som störst.
För att bryta de alldeles orimliga vinsterna och för att minska risken för en bostadsbubbla som kan drabba hårt så krävs nu politiska insatser som begränsar byggföretagens möjligheter att manövrera och sätta priser för sina egna intressen.
Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland
Insändare publicerad i GT 1 december och i GA den 3 december.
När regeringen Bildt avreglerade bostadsmarknaden och avvecklade bostadspolitiken blev det istället vinstintressena som tog över.
Trots att kommunernas möjligheter att påverka bostadsbyggandet har minskat kraftigt så finns en del möjligheter kvar. Mest kraftfullt är att ställa krav när kommunal mark säljs för bostadsbyggande. Bland de krav som kommunen ställer borde ingå att priserna till de boende hålls nere så mycket som möjligt. Ett sådant krav bör gälla alla former av bostadsbyggande. Det borde också vara en självklarhet att företagen som producerar och säljer nya bostadsrätter följer reglerna fullt ut och tillhandahåller all ekonomisk information innan lägenheterna säljs, så är det inte alltid idag.
Dessvärre är några av de allra dyraste bostadsrättprojekten i Visby byggda (eller håller på att byggas) på mark som upplåtits av kommunen.
Om det skulle visa sig att bygg- och bostadsföretag inte är intresserade av att bygga bostäder på de villkor som kommunen har så bör möjligheten att bygga i egen regi prövas. Inte minst för Gotlandshem men kanske även för kommunen kan det finnas anledning att överväga om mer byggande kan ske i egen regi. Även om det inre alls är någon enkel sak finns det också viktiga fördelar, bland annat att kommunens och Gotlandshems egen kompetens i dessa frågor då kommer att öka.
Byggandet av nya lägenheter är givetvis särskilt viktig för dem som saknar bostad eller har stora behov av att byta till en annan bostad. Men på sikt är en bra nyproduktion av bostäder viktig för oss alla. Stor brist på bostäder ökar priserna på villor och bostadsrätter och försvårar för många att byta bostad under livets olika skeden som innebär lite olika bostadsönskemål. Men om nyproduktionen är orimligt dyr så är risken att den få exakt samma effekt som en stor brist på bostäder. Då är risken att nyproduktionen bidrar till att öka priserna istället för att hålla de nere. Tyvärr verkar det som om en alltför stor del av bygg-och bostadsbranschen gärna ser stora prisökningar, kanske för att de själva äger många bostäder och andra fastigheter.
Därför har vi i Vänsterpartiet i vårt budgetalternativ i riksdagen föreslaget ett direkt stöd till nyproduktion av hyreslägenheter. Förslaget avvisas tyvärr av den borgerliga regeringen men också de privata fastighetsägarna säger nej till ett stöd för nyproduktion. De privata fastighetsägarna ser hellre att det är dyrt att bygga nytt så att deras gamla fastigheter ökar i värde. Uppenbarligen delar den borgerliga regeringen deras åsikt.
Jörgen Benzler
Vänsterpartiet Gotland
Insändare publicerad i GT och GA 29 november.
Ett bra och tryggt boende till en rimlig kostnad är en grundläggande förutsättning för ett bra liv. Därför är brist på bostäder eller alltför dyra bostäder ett allvarligt hot mot ett samhälle där alla har möjligheten till ett bra liv. Många upplever också detta hot på riktigt; var femte ung vuxen är idag orolig för att de inte ska få ett eget boende.
Både bostadsbristen och de alltför höga kostnaderna är ett resultat av avregleringen och nedmonteringen av bostadspoltiken. När marknadskrafterna fått ett större utrymme har byggandet i allt högre grad inriktats på köpstarka grupper och många aktörer på bostadsmarknaden har också haft ett intresse att hålla nere byggandet för att kunna pressa upp priserna.
Också här på Gotland har bostadsbyggandet varit för lågt och det gäller i synnerhet hyreslägenheter.
Sedan 2008 har det bara byggts 88 hyreslägenheter. Bristen på bostäder, när vi samtidigt har en stor kull 20 åringar som vill ut i sitt första egna boende, gör att kötiden är 4,5 till 5 år för att få en lägenhet vid GotlandsHem i Visby.
Detta är helt oacceptabelt, därför är det angeläget att byggandet av hyreslägenheter snabbt kommer igång. Även om många av oss har valt annat än en hyreslägenhet så bra tillgång till hyreslägenheter viktiga för oss alla. När vi själva, eller våra barn, behöver flytta är det viktigt att snabbt kunna få en lägenhet även om vi inte har tillgång till mycket pengar. Och givetvis finns det flera skeden i livet när en hyreslägenhet är det absolut bästa alternativet.
Ett bra utbud av hyreslägenheter är också ett sätt att dämpa de alltför ofta orimliga priser som förekommer på bostadsmarknaden. En väl fungerande bostadsmarknad är också en viktig del i våra ambitioner att fler ska ha möjlighet att bo här på Gotland.
Tyvärr är den stora prisökning som skett av bostadsproduktionen ett problem när vi vill bygga hyreslägenheter med rimliga hyror. Kostnadsökningen som skett på bostadsproduktionen är inte rimlig och har kunnat ske genom att byggandet nästan enbart riktar in sin på köpstarka grupper och med en marknadsföring där höga priser snarast setts som en fördel.
Gotlandshem måste därför satsa ordentligt på att bygga billigt och utforma bostäderna så att de passar många, inte bara de köpstarka. Då anser vi att det är fullt möjligt att bygga nya lägenheter med hyror som många fler kan betala. SABO (de allmännyttiga bostadsföretagens nationella organisation) har genom en central upphandling kunnat visa att helt andra priser är möjliga för lägenheter som riktar sig till en bred grupp bostadssökande. Det är ett alternativ som Gotlandshem bör pröva men andra möjligheter kan naturligtvis också bli aktuella. I Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen finns förslag om ett statligt stöd för byggande av hyresrätter som skulle innebära lägre hyra med cirka 1000 kronor i månaden.
Det är också viktigt att ställa helt andra krav på produktionen av bostadsrätter. Om det ska bli möjligt att bygga hyreslägenheter med rimliga hyror så kan inte byggandet av bostadsrätter ske på helt andra villkor och tillhelt andra kostnader. Kostnadspressen på bostadsbyggandet måste gälla allt byggande och med tanke på de mycket stora kostnadsökningar som skett de senaste åren så är det mycket rimligt. Vår genomgång visar att priserna på nybyggda bostadsrätter i Visby har ökat med 70 procent mellan 2008 och 2012.
Bostadsgruppen i Vänsterpartiet Gotland
Carina Flodman Andersson
Tore Tillander
Jörgen Benzler
Lars Bjurström
Pga att GT har stränga regler om hur lång en insändare får vara så fick det sista stycket inte plats i GT.