Förra mandatperiodens större politiska strider handlade om att Gotlandshem ville sälja nästan 900 av sina hyreslägenheter. Vi i Vänsterpartiet var starkt emot eftersom vi ser hur viktigt det är att vi tillsammans tar ansvar för att det finns bostäder som människor har råd att bo i. Det behöver finnas gott om hyresbostäder för alla de som inte kan eller vill köpa en bostad. Hyresbostäder där man bor hela året, som inte blir lägenhetshotell på sommaren. Det är bara ett allmännyttigt bostadsbolag som kan vara garanten för en bra bostad för alla.

I diskussionerna om försäljningen var motivet till att sälja att en försäljning skulle rädda Gotlandshems ekonomi. Man skulle med en försäljning kunna rusta upp de bostäder man hade kvar och bygga nya utifrån de, redan då, högt ställda kraven på byggande.

Försäljningen gick igenom mot Vänsterpartiets vilja och många miljoner kronor strömmade in i bolaget. Nu har bolaget plötsligt hamnat i kris igen. Samma renoveringsbehov av befintliga bostäder som då motiverade försäljning motiverar byggstopp nu. Trots att det för bara några månader sedan planerades för kontorslokaler för runt 180 miljoner kronor.

Vart har pengarna tagit vägen? Hur har de använts? Vilka delar av det befintliga beståndet har rustats upp? Eller blev det i själva verket inga pengar över efter försäljningen – hyresintäkterna måste ju ha minskat? Hur är det möjligt att ena stunden planera för kontorslokaler för runt 180 miljoner och andra stunden inte ha råd att fullgöra sitt uppdrag – förvalta och bygga hyresbostäder?

Den moderate ordföranden i Gotlandshem, Roger Wärn, har sedan länge flaggat för att ytterligare försäljningar kommer behövas för att finansiera byggande. Är det Gotlandshems enda lösning? Vad är det som säger att det skulle vara svaret den här gången? Forsätter man sälja av de äldre husen så riskerar Gotlandshem snart bara vara för de som har råd att bo i nybyggda hus, som oftast är dyrare. Om regeringen och januaripartierna får som de vill med marknadshyror i nybyggnation så kan det bli riktigt dyrt att bo i allmännyttan.

Gotlandshem behövs som ett starkt allmännyttigt bostadsbolag och måste kunna bygga nya bostäder utan att avveckla sig själva. Det är dags att hitta en mer långsiktig strategi för att ta hand om de bostäder som finns och bygga nya med rimliga hyror. Investeringar i bostäder är långsiktiga satsningar med ovanligt säkra intäkter över tid och måste kunna finansieras utifrån det.

Saga Carlgren, gruppledare V

Sedan 2015 har vi på Gotland tagit emot många unga som, inte sällan ensamma, flytt från fattigdom, krig och konflikter. Gotlänningar har öppnat sina hem och engagemanget bland privatpersoner och civilsamhälle har varit stort. Många av de som kommit har nu en stark anknytning till ön. De har utbildat sig i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Flertalet har gjort stora insatser i vår gemensamma välfärd. Ett medvetet arbetssätt bland arbetsgivare krävs nu, för att ta tillvara dessa potentiella medarbetare även framöver. Bland annat inom den äldreomsorg som i pandemins spår behöver alla personella resurser som går att uppbringa.

År 2018 började den så kallade gymnasielagen att gälla. Bestämmelserna skapade en möjlighet för unga asylsökande att få uppehållstillstånd för att kunna gå färdigt en gymnasieutbildning – och därefter söka arbete. Den som klarat sin utbildning och fått en fast anställning inom sex månader efter avslutade studier har haft möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Nu föreslås att tiden man har på sig för att få en fast anställning ska förlängas från sex till tolv månader. Helt rimligt, då det är svårt för vilka unga som helst att få en tillsvidareanställning inom ett halvår. Redan utan den pandemi som nu råder.

Om moderaternas Andreas Unger får bestämma, blir det dock ingen sådan förändring av gymnasielagen. Han har i egenskap av ordförande för Gymnasie – och Vuxenutbildningsnämnden skickat ett remissvar där han fastslår som Region Gotlands ståndpunkt att det är tillräckligt ansträngande att ta emot asylsökanden utifrån humanitär skyddsgrund. Remissvaret ifråga har varken behandlats av nämnden eller dess arbetsutskott. Detta försvarar Unger med att svarstiden var väldigt kort.   Det må så vara, men att sammankalla ett extra nämndsammanträde i digital tappning, behöver inte ta så många dagar i anspråk. Demokratin måste ha sin gång – även när det gäller principiellt viktiga remisser med kort svarstid.

Regionfullmäktige den 29 mars väntas behandla Vänsterpartiets motion, om att Region Gotland tillsammans med berörda fackförbund ska arbeta för att möjliggöra längre anställningar av personer som omfattas av gymnasielagen. Det ska kunna vara anställningar inom såväl förvaltningar som regionägda bolag. Våra nya gotlänningar är en värdefull resurs som vill och kan göra nytta i exempelvis välfärden. Den välfärd som nu – och under lång tid framöver, behöver alla resurser som står till buds.

Victoria Öjefors Quinn, Vänsterpartiet

Nu behandlas tre motioner från Vänsterpartiet i nämnderna på Gotland och av fullmäktige i vår.

En motion om att ge Barnavårdscentraler, förskola och skola mer resurser för hjälp till familjer som behöver extra stöd både när det fått en ny familjemedlem och senare.

Den andra motionen handlar om mer resurser till skolhälsovården för att hjälpa skolungdomar med hög skolfrånvaro. Idag ökar antalet barn och ungdomar med hög skolfrånvaro och i pandemins spår finns en risk att det ökar ännu mer.

Den tredje motionen handlar om att ge psykiatrin mer resurser för behandling av personer med självskadebeteende. Utifrån nationell statistik är det uppskattningsvis ca 260 ärenden per 100 000 invånare och år som vårdas i slutenvård med självskada. På Gotland skulle det innebära 100 – 120 personer, troligen finns det också ett stort mörkertal.

Det finns ett tydligt samband mellan dessa tre motioner. Viktigt att vi så tidigt som möjligt upptäcker barn som har extra behov av insatser från vården. Blir inte barnens första levnadsår trygga på grund av vilken orsak det än må vara så finns det en risk att de inte får en bra skolgång. Vill det sig riktigt illa kan detta bli grund till självskadebeteende.

Det finns idag bra behandlingsmetoder för att komma ur självskadebeteende.

Det tar dock lång tid för att bli frisk.  I de mer komplicerade fallen rör det sig om 5–6 års behandling. Vissa fall lyckas vården inte heller hjälpa fullt ut.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är oerhört viktigt med kraftiga satsningar på förebyggande verksamhet.  Detta har stöd i det nationella vård och insatsprogrammet för vård av självskadebeteende. Där i beskrivs vikten av att se tidiga tecken vilket bland annat är sjukvårdens ansvar, samt att elevhälsan har ett förebyggande arbete och kunskap om tidig upptäckt.

Att satsa förebyggande för ett tryggt samhälle där alla trivs är den allra viktigaste investering ett samhälle kan göra. Lyckas vi hjälpa människor tidigt i livet till att bli trygga individer sparar vi mycket lidande och frustration för hela familjer. Det finns väl inget som skapar så mycket oro hos både föräldrar och andra engagerade som just när våra barn inte mår bra.

Vi i Vänsterpartiet Gotlands vill ge alla barn och unga en jämlik chans att bli just trygga innevånare som vuxna, och är med och bidrar till allas välfärd. Ska vi tillsammans lyckas med det så krävs det bl.a. en långsiktig satsning på just dessa tre verksamheter våra motioner handlar om.

Therese Livemo
Peter Barnard
Vänsterpartiet Gotland
Hälso och sjukvårdsnämnden

Nu pågår en beredning angående framtiden för måltidsorganisationen inom Region Gotland. Hur ska maten till skolor, äldreboenden, sjukvård med mera lagas på Gotland framöver? Vänsterpartiets uppfattning är att mat är mer än näring. Mat kan vara glädje, samvaro och livslust. Men då måste maten lagas så nära den som ska äta som möjligt med lokala råvaror av god kvalitet. Utredningen om måltidsorganisationen ingår i alliansens effektiviseringsprogram, utgångspunkten är alltså att det ska bli billigare. Visst vore det toppen om maten kunde lagas nära och med bra råvaror och mycket matglädje till en mycket lägre kostnad? Vi tror dock inte det är realistiskt, istället tror vi man får det man betalar för. Vill man att maten ska kosta mindre så kommer maten sannolikt att hålla lägre kvalitet, vara mindre god och näringsrik helt enkelt. Ett av förslagen som finns med i arbetet är att börja med nedkylning av mat i större skala, ”Cook and chill”. Det tycker vi är fel väg att gå. Risken för att maten blir sämre, mindre aptitlig och inte kan locka till matglädje är för stor. Maten som serveras inom Region Gotland är viktig för många människor. Bor man på ett kommunalt boende eller ligger inlagd på sjukhus är den maten hela ens matupplevelse, varje dag. För många barn är maten på förskolan och i skolan dygnets viktigaste mål mat. Då måste maten vara näringsrik och gjord på bra råvaror men den måste också locka till matglädje. Vi har med glädje hört om hur man på flera äldreboenden gått över till att laga maten tillsammans med de boende, och det mervärde det givit. Vi i Vänsterpartiet vill fortsätta på och utveckla den strategi som Region Gotland haft när det gäller mat de senaste åren. Maten ska lagas så nära den som ska äta som möjligt. Maten ska successivt innehålla större andel ekologiska råvaror och mer vegetariskt. Vi ska inte ha någon storskalig Cook and chill-tillagning på Gotland.

Saga Carlgren, Vänsterpartiet
Thomas Gustafson, Vänsterpartiet