Per Edman (V), Fd ordförande GVN

FOLKHÖGSKOLA I en insändare den 11 december antyder den Moderata ordföranden i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Andreas Unger och nämndens vice ordförande centerpartisten Joakim Samuelsson att de inte har något ansvar för vilka konsekvenser deras besparing på Gotlands folkhögskola har.  I praktiken skjuter man över ansvaret på skolans tjänstemän.

En politisk nämnd har alltid ansvaret för konsekvenserna av de beslut man fattar. Det är fullt möjligt för er att avstå från en besparing på folkhögskolan när ni ser vad det i praktiken innebär. Om Ella försvinner, och därmed en viktig del av det gotländska kulturlivet, är ansvaret helt och fullt ert. Tar ni inte det utan skyller på andra är ni bara fega.

Den borgerliga majoriteten i socialnämnden har, med stöd av SD, tagit fram en utredning som pekar på att det kan vara möjligt att privatisera äldreboenden såväl i Roma, Hemse som i Visby. Inga beslut är ännu fattade men Vänsterpartiet vill redan nu meddela att vi kommer inte att stödja en eventuell privatisering. Vi vill att alla skattekronor för äldreomsorgen ska användas till de äldres välfärd och inte till vinster för privata företag.

Anställningsvillkoren för personal inom äldreomsorgen är ibland svåra. T.ex. behöver många arbeta deltid och med delade turer trots att de inte vill det. Vänsterpartiet tycker att det är ett bra avtal som arbetsgivarna och facket Kommunal kommit överens om att ofrivillig deltid ska avskaffas och heltid som norm ska gälla. Vi tror att med ökade inkomster ökar friheten och självklart behöver heltidsjobbet organiseras så att arbetsförhållandena blir rimliga. Vi tror också att med heltid som norm kommer statusen att öka för det viktiga jobb som undersköterskor inom omsorgen utför. Detta avtal finns inte på den privata sidan. Heltid som norm äventyras vid en större privatisering

Region Gotland har en måltidspolicy. I den eftersträvas så mycket svenskt och gotländskt producerade råvaror som möjligt. En av de senaste upphandlingarna resulterade i att 100 % av färskt kött som levereras till Regionen är svenskt och hälften av detta är gotländskt. Det är bra och gynnar våra egna lantbrukare. Vid en privatisering äventyras även detta. De privata företagen behöver inte köpa svenskt. Jag tror att risken är stor att de väljer danskt fläskkött före svenskt för att det är billigare.

Välfärden är till för oss alla och inte för att ge vinst åt ägare. Använd alla skattekronor till det de är avsedda för – vår gemensamma och generella välfärd.

Jörgen Benzler
Ledamot i Socialnämnden för Vänsterpartiet

Tycker vi ska föra tillbaka diskussionen kring färdtjänst till de som påverkas eller snarare drabbas av förslaget till höjd egenavgift.

Jag var med på fullmäktige 18/11 men som ni vet de bästa frågorna kommer i bilen hem. Jag arbetar som arbetsterapeut och har varit med och skapat underlag till intyg inför ansökan om färdtjänst. Vet att det krävs en kraftig funktionsnedsättning för att bli beviljad färdtjänst. Nedsättningen kan bero på en stroke, rullstolsburen, svår reumatisk sjukdom, kraftigt nedsatt syn, svår hjärtsvikt, osv.

Ett av argumenten för att avskaffa månadskortet och införa förslaget med arbetsresor och egenavgift på andra resor var att det var så få som hade övergått till att åka med buss.

Min fråga till Karl-Johan Boberg är: Har ni undersökt varför inte fler personer med färdtjänst övergått till att åka buss?

Svårigheter som jag ser det kan t.ex. vara att det är för långt till busshållplatsen man kan helt enkelt inte förflytta sig en så lång sträcka, ska man dessutom ha med sig matkassar så blir det omöjliga ännu omöjligare. Även om bussarna anpassas så kommer man inte alltid in i bussen. Man kan bara vara hemifrån under begränsad tid och tidtabellen räcker inte till osv. osv.

Enligt förslaget till egenavgift så skulle den höjas stegvis under tre år till 90kr år tre (idag 45kr) för resor upp till 4km. egenavgiften höjs i nio olika steg till 234kr (idag106kr) för resor över 55km.

Det blir dyrt att åka och handla redan vid den kortaste sträckan så kostar det 180 till och från affären, det vill till att man inte glömmer något. De flesta av oss brukar väl handla minst engång i veckan så på en månad blir det 720 kr för en sträcka som de flesta av oss kan gå eller cykla.

Region Gotland har en vision att samhället ska så tillgängligt som möjligt för alla.

För oss i vänsterpartiet är det självklart att vi ska leva upp till den visionen.

Brittis Benzler Vänsterpartiet

Nu föreslår de borgerliga och SD kraftiga höjningar av avgiften för färdtjänst. Det är inte rimligt, då fyller den inte sin funktion om att bidra till jämlika livsvillkor. Vänsterpartiet röstade nej till detta på Regionstyrelsen och vi kommer att driva på för avslag, eller att förslaget kraftigt omarbetas, också på måndagens fullmäktige. Människor med funktionshinder ska inte behöva drabbas hårdare än andra av den ovilja som finns att gemensamt betala för välfärden. Vårt parti föreslår en statsbudget som kraftig förstärker ekonomin för kommuner och regioner. Det är så vi bygger jämlika och trygga samhällen.

Saga Carlgren, oppositionsråd Vänsterpartiet
Per Edman, ledamot i tekniska nämnden Vänsterpartiet

På måndag ska Region Gotlands budget för 2020 beslutas i fullmäktige. I debatten talas mycket
om vikten att inte lämna skulder till framtiden. Då åsyftas ekonomiska skulder. Vi i Vänsterpartiet är övertygade om vikten av att inte lämna skulder till framtiden, men vissa skulder är svårare än andra att betala tillbaka. De skulder vi lämnar när barn och unga inte får det stöd de behöver är svåra att ersätta senare i livet. De skulder vi lämnar om vi inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar får konsekvenser som är oåterkalleliga.

För en tryggad ekonomi i välfärden behöver vi både kräva större statliga satsningar och tänka långsiktigt. I Vänsterpartiet anser vi att stora överskott i den kommunala ekonomin är bra för framtiden bara om de inte sker till priset av minskade satsningar på barn och unga eller minskningar av andra förebyggande insatser. En kommun kan inte, som en person eller en förening spara i några år för att sedan använda pengarna, en kommun bör istället arbeta för att undvika framtida kostnader. Det gör man bäst genom förebyggande arbete och skarpa åtgärder för minskade klimatutsläpp.

• Se till att fler unga fullföljer gymnasiet. För att alla unga ska klara det behöver vi fortsätta utveckla förskola och skola, men också stärka elevhälsan och utveckla samverkan för att barn och unga på Gotland ska både må bättre och ha det bättre.
• Sjukvården behöver förbättra sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det kräver satsningar på vårdcentralerna.
• Satsa på arbetsmarknadsinsatser och yrkesutbildningar. Då kommer fler i jobb och arbetsgivare får bättre möjligheter att anställa.
• Satsa på kultur för barn och unga. Oavsett hur föräldrarnas ekonomi ser ut har barn rätt att utöva och uppleva kultur.
• Förbättra arbetet mot mäns våld mot kvinnor, genom förebyggande arbete i förskolan och skolan, ett väl utvecklat stöd till utsatta vuxna och barn och insatser för att få de som brukar våld att sluta med det.
• Fler insatser för att äldre ska bevara god hälsa och samordnat stöd till äldre som behöver både sjukvård och stöd i sin vardag.
• Minska klimatutsläppen på Gotland genom att Region Gotland föregår med gott exempel och genomför åtgärder som minskar utsläppen minst i nivå med Parisavtalets mål.

De föreslagna besparingarna i Alliansens budget riskerar att Region Gotland inte kan göra de insatser som så väl behövs – för en hållbar ekonomi i framtiden och för ett hållbart Gotland.
Saga Carlgren och Victoria Öjefors-Quinn, för Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

När man är sjuk vill man ha bästa möjliga vård, inget konstigt i det. Svårare att förstå är den ovilja som finns att betala för vården, att se till att samhällets resurser för sjukvård ökar i takt med en ökad och åldrande befolkning och de medicinska framsteg som görs.

Sverige har i grunden en bra sjukvård med goda medicinska resultat. Nya behandlingar och läkemedel gör att tillstånd som längre tillbaka var allvarliga, ibland dödliga, i dag kan behandlas och i viss mån botas. Det är mycket glädjande men gör också att andelen människor med kroniska sjukdomar och sjukdomar kopplade till åldrande ökar.

Resurserna har inte ökat i samma takt. Vi kan läsa om stressiga arbetsvillkor, att man inte alltid hinner ta sej tid för människor med komplexa problem, om vårdköer och om att vården inte är jämlik. Så vill Vänsterpartiet inte ha det, vi vill se god vård på lika villkor och vettiga arbetsvillkor. Vi ser att det kan betalas av oss gemensamt om vi använder mer av de samlade resurserna till vård och andra gemensamma nyttigheter.

Skattesänkningar och olika avdrag har lett till att statens budget krympt med flera hundra miljarder, vi vill öka statens budget igen för att kunna använda mer till samhällets och människornas behov.

Vi hade hoppats att också regeringen skulle se de ökade behoven i sjukvården och att statsbudgeten för nästa år skulle innehålla en rejäl satsning på vården. Så var inte fallet, landets alla regioner får dela på ett tillskott på en dryg miljard, för Gotland innebär det kring 8 miljoner. Det blir det inga satsningar av, det är långt mindre än den ökade kostnaden för löner och vård som köps från fastlandet.

Dessbättre får Gotland ändå tillskott nästa år, eftersom vår region tillhör den landsbygd som får mer pengar i en förändrad kostnadsutjämning mellan kommuner/regioner. Pengar som behöver komma vården till del.

Vi tycker det är obegripligt att skattesänkningar och utökade avdrag för välbeställda prioriteras högre än en bra och jämlik vård. Vänsterpartiets förslag till statsbudget innehåller sjukvårdssatsningar för alla regioner och en särskild satsning på landsbygdsregioner där Gotland tillförs 60 miljoner.

I det lokala budgetarbetet på ön säger vi nej till besparingar i verksamheten och satsar mer på sjukvården. Vi vill se en god och jämlik vård och en större satsning på den vård som ges av vårdcentralerna.

Brittis Benzler och Therese Livemo, Vänsterpartiet

Att stoppa Turkiets angrepp på norra Syrien är en nödvändighet för allas vår säkerhet. Inte minst för de människor som där funnit en fristad undan terror och krig.

Nyss hyllade hela världen de kurdiska styrkornas insatser för att stoppa terrorsekten IS. Deras oerhörda offer var helt avgörande för att hejda folkmord och fördrivningar.

Tack vare den kampen lever vi idag i en säkrare värld. Det gäller Europa, men framförallt de människor som lever i regionen. De kurdiskstyrda områdena i norra Syrien är idag de mest politiskt progressiva i regionen. Under svårast tänkbara förhållanden har de byggt ett samhälle där folk med olika bakgrund, religion och språk kan leva i fred, och där kvinnors rättigheter skyddas.

Men medan vi skriver detta är området åter under angrepp. Nu är det Turkiet som vill krossa drömmen om ett multietniskt, jämlikt samhälle, och utplåna de framsteg som gjorts. De verkar inte tveka att återuppväcka IS, och låta tusentals terrorister som idag sitter fängslade slippa ut. Hotet om folkmord och etnisk rensning är tillbaka.

Omvärlden måste agera genast. Efter påtryckningar från bland annat Vänsterpartiet har den svenska regeringen beslutat att i EU driva kravet på ett vapenembargo mot Turkiet och direkt humanitärt bistånd till norra Syrien. Det är bra, men Sverige måste gå före och visa vägen.

Både Finland och Norge har redan förbjudit vapenexport till Turkiet. Det borde vi också göra. Bara under 2018 exporterade vi krigsmateriel till Turkiet för 300 miljoner kronor. Det är material som är helt nödvändigt för att Erdogan ska kunna fortsätta sitt krig. Vi måste genast stoppa all vapenexport, inklusive följdleveranser. I nuläget använder Turkiet dessutom det flyktingavtal som träffats mellan Turkiet och EU för utpressning. Det är orimligt av flera skäl, och vi kräver att avtalet bryts omgående.

Det är allas vår mänskliga plikt att agera för att stoppa det lidande och den död som kommer att följa i spåren av invasionen. Det är en fråga om att försvara människors grundläggande rätt till liv i fred och säkerhet. Där måste vi alla stå enade, över religiösa, politiska och etniska gränser.

Sverige måste arbeta för att allt stöd från EU dras in, att vi ger direkt humanitärt stöd till federationen i norra Syrien.

Peter Barnard
V. Gotland

Regeringen har lagt fram sin budget. Tyvärr blir konsekvensen av den att orättvisorna växer. Genom att avskaffa värnskatten sänker man skatten för de som tjänar mer än 700 000 kronor om året. Det är att gå i fel riktning.

Värnskatten borde behållas och pengarna i stället användas inom välfärden. Vänsterpartiet anser att det är vår gemensamma sjukvård, omsorg och skola som behöver pengarna. I  gotländsk media  redogör riksdagsledamoten Hanna Westerén om att budgeten tillför Gotland ungefär 35 miljoner i ökade statsbidrag. Varje krona är välkommen. Men hon berättar inte att dessa miljoner inte ens räcker till att täcka regionens växande kostnader i form av ökande löner och den allmänna prisutvecklingen.

Med regeringens budget blir det inte mer pengar att stärka och förbättra välfärden. Med de låga bidragen från staten kommer besparingar och försämringar tyvärr att fortsätta för oss gotlänningar.

Peter Barnard

Jörgen Benzler (V) Håkan Ericsson (S) ledamöter i socialnämnden

Vi vet att klimatet kräver en snabb omställning av många viktiga funktioner i vårt samhälle. Den gotländska färjetrafiken är inget undantag. Det är positivt att det nu tas steg för att minska klimatutsläppen från färjetrafiken genom satsningar på modern teknik och nya bränslen. Det är dock inte acceptabelt att så stor del av kostnaden ska läggas på gotländska resenärer och godstransporter. Färjetrafiken är Gotlands landsväg – det går i många fall inte att välja andra sätt att resa.
Redan idag betalar gotländska företag och resenärer mycket mer för sina transporter än de gjort om det handlat om samma sträcka på väg.
På andra håll i landet görs stora investeringar i vägar och förbifarter utan att resenärerna behöver fundera på kostnaden. Här tvingas man acceptera att ”vägavgiften” plötsligt höjs för att finansiera nya investeringar.
För Gotland är färjetrafiken helt avgörande. Att färjornas bastrafik går i minst samma hastighet som idag, att det finns två fastlandshamnar och att priserna hålls nere påverkar alla de stora näringarna på Gotland.
Priserna behöver sänkas för att minska de nackdelar ö-läget ger för många branscher och för att Gotland ska vara en attraktiv plats för boende. Det ska inte vara dyrare att åka på den gotländska landsvägen än det är på någon annan av de svenska landsvägarna, det behövs ett ”vägpris”. Något som blivit tydligt under de möten vi haft med företrädare för gotländskt näringsliv är att man önskar sig bättre dialog och större möjlighet att påverka trafiken, det kommer vi arbeta för.
Det är rimligt att de gotländska behoven och förutsättningarna kan påverka trafiken. Klimatomställning av gotlandstrafiken ska ske genom satsningar på moderna färjor som drivs av förnybara bränslen och det ska finansieras av staten, inte genom fördyringar eller försämringar för Gotland och gotlänningarna.

Jessica Thunander, Vänsterpartiet, riksdagsledamot och representant i trafikutskottet
Saga Carlgren, Vänsterpartiet, gruppledare och oppositionsråd på Gotland”

Gotland behöver fler bostäder som vanligt folk har råd att bo i.
Det pågår ett ambitiöst arbete med att planera ett nytt bostadsområde i södra Visby – Visborg. Arbetet har pågått i många år och visionen är ett nytt klimatsmart och hållbart bostadsområde. Där ska hållbarhetstankar bli verklighet och människor ska kunna leva och bo i samklang med naturen och med varandra. Regionstyrelsen ska snart behandla flera ärenden som handlar om bostadsbyggande. I ett förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning fastslås att ”för få prisvärda bostäder byggs som genomsnittsgotlänningen har råd med”. Länsstyrelsen fastslår i en analys att det blir svårare att få tag på en bostad på Gotland trots att byggandet fortsätter. De skriver i sin analys att det beror på att de bostäder som finns är för dyra.

Det borde innebära att det är högsta prioritet att bygga den typ av bostäder som de flesta har råd med.  När det gäller Visborg verkar så inte vara fallet. Där ska mark nu säljas till Gotlandshem för byggande av hyresrätter men till ett markpris som riskerar att innebära några av de dyraste hyror vi hittills sett på Gotland. Självklart kostar det pengar att bygga all infrastruktur som ett nytt område innebär, och visst måste Region Gotland ta betalt för marken för att finansiera det. Men att det byggs hyresrätter med rimlig hyra är också ett samhällsintresse. Redan nu blir ofta hyrorna i nyproducerade hyresrätter på tok för höga. Hur ska det bli med ett så högt markpris? Vänsterpartiets fokus är att underlätta byggande av hyresrätter med hyror som människor har råd att betala. Därför vill vi se statligt stöd för detta byggande och att Region Gotland på olika sätt verkar för att det byggs billigare. Vi kan inte bygga ett helt nytt bostadsområde med enbart bostäder för rika. Särskilt inte när det framförallt är bostäder till rimliga priser som behövs. Det blir ingen hållbarhetens stadsdel – det blir segregation.

Saga Carlgren och Thomas Gustafson Vänsterpartiet i Regionstyrelsen