Skip to main content

Författare: gotland

Pressmeddelande: Idag möter Nooshi Gotland

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kommer på torsdag att göra ett digitalt besök på Gotland. För första gången i rollen som partiledare, får hon träffa Gotlandsdistriktets medlemmar och vänstersympatisörer, genom ett digitalt medlemsmöte.

 

Före medlemsmötet träffar Nooshi Dadgostar några förtroendevalda för att få inblick i några av de frågor som är specifikt viktiga för Gotland som Sveriges enda ö-region. Exempel på frågor som kommer tas upp är färjetrafiken och behovet av ytterligare en elkabel mellan Gotland och fastlandet.

Kontakt:
Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd
Telefon: 0498-269 9 08

Peter Barnard, ordförande Vänsterpartiet Gotland
Telefon: 0768-15 41 25

Landsbygdssäkrad måltidsutredning?

Under föregående år var flera landsbygdsskolor i farozonen. Föräldrar reagerade och lyckades bilda lokala opinioner för att behålla landsbygdsskolorna och lyckades påverkade politikerna så att det uppstod en majoritet för att behålla skolorna på landsbygden.
Nu är det dags för nästa stora landsbygdsfråga. Får utvecklingsgrupperna runt om på vår ö vara delaktiga i processen kring regionens måltidsutredning? Berörda nämnder får yttra sig över förslaget. Det innebär att matlagningen koncentreras till färre större kök och flera kök på landsbygden görs om till mottagningskök.
Regionen sparar in några tjänster med tillagning i färre kök och sparar in på framtida investeringar i köken. Den varma eller kylda maten transporteras till mottagningsköken.
Det finns en risk att personalen på förskolor, skolor fritidshem och olika boenden får utökade arbetsuppgifter i samband med serveringen av maten för att uppnå besparings effekterna.
I politiken pratar vi om att besluten som tas, ska landsbygdssäkras. Jag anser att processen med måltidsutredningen inte uppfyller det kravet. Nu är det dags för det lokala engagemanget att arbeta för att behålla jobben på landsbygden och se till att det serveras närodlad lokalt tillagad mat i förskolor, skolor och boenden även på landsbygden i regionen.

Vart tog pengarna vägen?

Förra mandatperiodens större politiska strider handlade om att Gotlandshem ville sälja nästan 900 av sina hyreslägenheter. Vi i Vänsterpartiet var starkt emot eftersom vi ser hur viktigt det är att vi tillsammans tar ansvar för att det finns bostäder som människor har råd att bo i. Det behöver finnas gott om hyresbostäder för alla de som inte kan eller vill köpa en bostad. Hyresbostäder där man bor hela året, som inte blir lägenhetshotell på sommaren. Det är bara ett allmännyttigt bostadsbolag som kan vara garanten för en bra bostad för alla.

I diskussionerna om försäljningen var motivet till att sälja att en försäljning skulle rädda Gotlandshems ekonomi. Man skulle med en försäljning kunna rusta upp de bostäder man hade kvar och bygga nya utifrån de, redan då, högt ställda kraven på byggande.

Försäljningen gick igenom mot Vänsterpartiets vilja och många miljoner kronor strömmade in i bolaget. Nu har bolaget plötsligt hamnat i kris igen. Samma renoveringsbehov av befintliga bostäder som då motiverade försäljning motiverar byggstopp nu. Trots att det för bara några månader sedan planerades för kontorslokaler för runt 180 miljoner kronor.

Vart har pengarna tagit vägen? Hur har de använts? Vilka delar av det befintliga beståndet har rustats upp? Eller blev det i själva verket inga pengar över efter försäljningen – hyresintäkterna måste ju ha minskat? Hur är det möjligt att ena stunden planera för kontorslokaler för runt 180 miljoner och andra stunden inte ha råd att fullgöra sitt uppdrag – förvalta och bygga hyresbostäder?

Den moderate ordföranden i Gotlandshem, Roger Wärn, har sedan länge flaggat för att ytterligare försäljningar kommer behövas för att finansiera byggande. Är det Gotlandshems enda lösning? Vad är det som säger att det skulle vara svaret den här gången? Forsätter man sälja av de äldre husen så riskerar Gotlandshem snart bara vara för de som har råd att bo i nybyggda hus, som oftast är dyrare. Om regeringen och januaripartierna får som de vill med marknadshyror i nybyggnation så kan det bli riktigt dyrt att bo i allmännyttan.

Gotlandshem behövs som ett starkt allmännyttigt bostadsbolag och måste kunna bygga nya bostäder utan att avveckla sig själva. Det är dags att hitta en mer långsiktig strategi för att ta hand om de bostäder som finns och bygga nya med rimliga hyror. Investeringar i bostäder är långsiktiga satsningar med ovanligt säkra intäkter över tid och måste kunna finansieras utifrån det.

Saga Carlgren, gruppledare V

 

Pressmeddelande: Stöd till människor i pandemins skugga

Idag vid regionstyrelsens sammanträde, lämnade Saga Carlgren, regionråd (V) in ett nämndinitiativ med förslag på coronastöd med inriktning på att förbättra situationen för privatpersoner. Konsekvenserna av pandemin har varit och är fortfarande kännbara i många delar av samhället och för väldigt många människor. Hittills har regionens stödpaket till största delen riktat sig till näringslivet.

Vänsterpartiet vill att även andra ska få ta del av samhället stöd. Det kan till exempel handla om familjer som drabbats av sjukskrivningar eller arbetslöshet och fått svårare att klara hyran. Eller vård och omsorgspersonal som nu arbetat över ett år under mycket hög press.

Vänsterpartiet vill se att Region Gotland ser över hur stöd kan utformas till drabbade gotlänningar. Insatser kan till exempel vara förstärkningar inom vuxenutbildningen och folkhögskolan för att möjliggöra omställning eller vidareutbildning. Det kan också handla om hyresreduktioner eller förstärkt försörjningsstöd till barnfamiljer där barnen studerar helt eller delvis hemifrån.

Innehållet för stödpaketet bör utformas i dialog med Region Gotlands berörda verksamheter och öns frivilligorganisationer.

– Vi i Vänsterpartiet vill se satsningar som syftar till att förhindra ekonomisk utsatthet, ökad skuldsättning och ökad arbetslöshet, säger Saga Carlgren Vänsterpartiets regionråd i opposition.

Initiativet bordlades och beräknas bli behandlat vid regionstyrelsens nästa sammanträde.

Kontakt: 

Saga Carlgren: 0498-26 99 08

Victoria Öjefors Quinn: 0498-26 93 60

Avhoppen innebär ingen väckarklocka

Problematisk skolfrånvaro på gymnasiet och i grundskolan är alltjämt ett orosmoment.
Den borgerligt signerade insändaren ”V motionerar om pågående arbete” (GT 6/3) ger oss intrycket att det politiska styret är relativt nöjt med resultaten av det arbete som nu görs kring barns och ungas hälsa. Detta trots att det i dag finns närmare hundra unga gotlänningar som borde gå på gymnasiet, men som antingen aldrig börjat där eller som slutat långt före examensdagen.
Problematisk skolfrånvaro på gymnasiet och i grundskolan är alltjämt ett problem. Självklart finns här ett samband– den som börjat hamna utanför undervisningen i grundskolan, har svårare att både påbörja och att slutföra gymnasiet med godkända betyg.
Den pågående pandemin som inneburit fjärrundervisning för många elever, gör situationen ännu mer sårbar. Pandemin kommer att påverka barn och unga på flera sätt, på både kort och lång sikt.
Genom vår motion till regionfullmäktige om att utveckla ett ”hemmasittarteam” ville vi peka ut något som vi tror skulle kunna hjälpa till att föra arbetet framåt. Vi tycker helt enkelt inte att det som hittills gjorts har lyckats tillräckligt bra.
Vår motion om föräldrautbildning grundar sig en känsla av att de familjer som bäst behöver stöd och rådgivning i föräldrarollen inte alltid är de som nås av alla de insatser som erbjuds i dag. Vår oro besannas till viss del av förvaltningarnas motionsyttranden.
Nu är det upp till bevis om alliansens ”proaktiva arbete” och nya förvaltningsöverskridande samverkan lyckas lösa problemen. Före valdagen 2022 tror vi att väljarna vill se resultat. Tyvärr har alliansen hittills, gång efter gång visat att man sätter ekonomiskt resultat före människors välmående.
Att på alla sätt vi kan, arbeta förebyggande för en god psykisk och fysisk hälsa hos barn och unga är den bästa ”investeringen” Region Gotland kan göra för framtiden. Vi kommer alltid behöva utveckla arbetet. För att göra det behöver viljan finnas, även hos de som för tillfället tillhör den politiska majoriteten.
Det räcker inte att prata om hur viktig befintlig verksamhet är. Den måste också finansieras. Långsiktiga satsningar krävs, inte besparingar. När ni sparar på ungdomar, stärks inte deras psykiska hälsa. När ni sparar på förskolan, kommer ni få fler trasiga vuxna att laga i framtiden.

Se till att den arbetskraft ön behöver också får stanna

Sedan 2015 har vi på Gotland tagit emot många unga som, inte sällan ensamma, flytt från fattigdom, krig och konflikter. Gotlänningar har öppnat sina hem och engagemanget bland privatpersoner och civilsamhälle har varit stort. Många av de som kommit har nu en stark anknytning till ön. De har utbildat sig i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Flertalet har gjort stora insatser i vår gemensamma välfärd. Ett medvetet arbetssätt bland arbetsgivare krävs nu, för att ta tillvara dessa potentiella medarbetare även framöver. Bland annat inom den äldreomsorg som i pandemins spår behöver alla personella resurser som går att uppbringa.

År 2018 började den så kallade gymnasielagen att gälla. Bestämmelserna skapade en möjlighet för unga asylsökande att få uppehållstillstånd för att kunna gå färdigt en gymnasieutbildning – och därefter söka arbete. Den som klarat sin utbildning och fått en fast anställning inom sex månader efter avslutade studier har haft möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Nu föreslås att tiden man har på sig för att få en fast anställning ska förlängas från sex till tolv månader. Helt rimligt, då det är svårt för vilka unga som helst att få en tillsvidareanställning inom ett halvår. Redan utan den pandemi som nu råder.

Om moderaternas Andreas Unger får bestämma, blir det dock ingen sådan förändring av gymnasielagen. Han har i egenskap av ordförande för Gymnasie – och Vuxenutbildningsnämnden skickat ett remissvar där han fastslår som Region Gotlands ståndpunkt att det är tillräckligt ansträngande att ta emot asylsökanden utifrån humanitär skyddsgrund. Remissvaret ifråga har varken behandlats av nämnden eller dess arbetsutskott. Detta försvarar Unger med att svarstiden var väldigt kort.   Det må så vara, men att sammankalla ett extra nämndsammanträde i digital tappning, behöver inte ta så många dagar i anspråk. Demokratin måste ha sin gång – även när det gäller principiellt viktiga remisser med kort svarstid.

Regionfullmäktige den 29 mars väntas behandla Vänsterpartiets motion, om att Region Gotland tillsammans med berörda fackförbund ska arbeta för att möjliggöra längre anställningar av personer som omfattas av gymnasielagen. Det ska kunna vara anställningar inom såväl förvaltningar som regionägda bolag. Våra nya gotlänningar är en värdefull resurs som vill och kan göra nytta i exempelvis välfärden. Den välfärd som nu – och under lång tid framöver, behöver alla resurser som står till buds.

Victoria Öjefors Quinn, Vänsterpartiet

Fler anställda behövs inom äldreomsorgen

Äldreomsorgen debatteras flitigt på Gotland.
Vänsterpartiet anser att lönerna behöver höjas för kommunalarna, medarbetare behöver bli fler och andelen utbildade undersköterskor öka. Vi vill utveckla det hälsofrämjande arbetet, göra fler sociala aktiviteter för omsorgstagarna och anställa fler sjuksköterskor än vad som sker i dag.
Personalen inom äldreomsorgen gör ett bra jobb. Men, de kan inte göra mer än resurser och förmåga räcker till. Med fler undersköterskor med trygga och fasta anställningar kommer man att kunna göra än mer. Många gånger är det i dag pressat och slitsamt och man känner sig otillräcklig. Om arbetsvillkoren blir bättre kommer fler än i dag att välja arbete i äldreomsorgen. Dessutom behöver personalens inflytande i verksamheten utvecklas.
Under de senaste decennierna har fokus i för stor utsträckning varit att minska kostnaderna. Både den privat och offentligt drivna verksamheten har präglats av jakten på minskade kostnader. Coronakommissionen har påtalat detta och visar på konsekvenser.
Mot slutet av året kommer kommissionens slutrapport. Låt oss vänta till dess innan vi fattar nya beslut på Gotland i viktiga frågor så som till exempel upphandlingen av Sudergården. Varför ska vi inte ta hänsyn till coronakommissionens resultat? Vi kan inte fortsätta att göra som vi alltid har gjort. Fokus behöver ändras och ambitionerna öka.
I år har regeringen beslutat om extra höjning av statens bidrag till äldreomsorgen på fyra miljarder kronor. Det räcker inte. Eftersom antalet äldre ökar innebär i längden en höjning med så lite pengar att man inte ens kan finansiera en äldreomsorg med samma standard som i dag, än mindre öka ambitionerna. Statens anslag till kommunerna för äldreomsorgen behöver öka radikalt. Det har Vänsterpartiet under flera år föreslagit i riksdagen.
Höj de statliga skatterna, främst på kapital. Pengarna behövs! Bland annat för att öka kvaliteten i äldreomsorgen, en del av vår gemensamma välfärd.

Vi är oroliga för den människosyn som präglar den svenska asylpolitiken.

Uttalande antaget av Vänsterpartiet Gotlands årskonferens, 2021-03-07.

Mycket har hänt de senaste åren när det gäller människosynen i den politiska debatten i Sverige. På Gotland har vi länge kunnat vara stolta över den samsyn och det engagemang som funnits när det gäller att välkomna människor på flykt undan krig och förföljelse. Nu ser vi med förskräckelse hur många av våra nya gotlänningar utvisas eller tvingas leva år ut och år in med hotet om utvisning över sig. Vi ser hur allt fler känner sig tvingade att fly från Sverige på grund av den asylpolitik som råder.

Samtidigt som arbetskraftsbristen är en av vårt samhälles stora utmaningar utvisas människor som under flera år utbildat sig på Gotland och i Sverige. Samma killar och tjejer som kämpat mot målet att få arbeta och försörja sig själva och som behövs i det gotländska samhället tvingas fly på nytt eller skickas till något av världens farligaste länder.

Gymnasielagen som kom till för att ge de ensamkommande barnen en chans att stanna i Sverige, ställer så höga krav på de unga som omfattas att långt ifrån alla har en reell chans att lyckas. Kravet på att klara en gymnasieutbildning, trots ibland mycket kort skolbakgrund, är mer än vad de flesta unga skulle klara av. Kravet på att få ett fast jobb på bara sex månader efter avklarade studier är, särskilt i ljuset av pandemin, ett helt omänskligt krav att ställa.

Samtidigt drabbar asylpolitiken även många andra. Dagligen hör vi vittnesmål om de mänskliga trauman som svensk asylpolitik orsakar.

Spädbarn utvisas tillsammans med de föräldrar som ansetts olämpliga av socialtjänsten och där barnet omhändertagits redan på BB. Barn som vuxit upp i Sverige och aldrig bott någon annanstans utvisas till länder de inte har någon relation till. Människor utvisas på grund av fel som en arbetsgivare gjort och får ingen möjlighet till rättelse. Familjer hålls isär eller splittras. Människor som lever med utvisningsbeslut som inte kan genomföras, får varken arbeta eller ekonomiskt stöd för att sätta mat på bordet.

Vi är oroliga över det skifte som skett i samhällsdebatten. Plötsligt är det vanligt att höra diskussioner som utgår ifrån att invandringen är orsak till alla möjliga samhällsproblem. Trots att det är uppenbart att det är fattigdom och utsatthet som har sin grund i en ökande ojämlikhet som är det stora problemet för många människor. Samtidigt som regeringen tillsammans med januaripartierna och påhejade av högern, sänker skatterna för de rikaste, försämrar arbetsrätten och planerar för att tillåta chockhöjning av hyrorna.                          Vi ser också en risk för att den här människosynen ska drabba alltfler i vårt samhälle och på många sätt redan gör det. Långtidssjuka som utförsäkras. De som har behov av stöd enligt LSS men som ser stödet stadigt minska. De som är bostadslösa som inte får tillräcklig hjälp. De med beroendeproblematik som utestängs från olika typer av stöd. De som har behov av försörjningsstöd som tvingas från sin hemkommun för att stödet inte räcker till hyran.

Det är inte de som flyr från krig och förföljelse som orsakar vårt samhälles problem. Det är politiker som inte tar ansvar för att lösa de verkliga problemen som människor möter och som ständigt hittar skäl att ta från de som har för lite och ge till de som har mer än nog.

Det är dags att sluta skylla ifrån sig på de som flytt från krig och förföljelse och istället låta de med mest tillgångar i samhället ta sitt ansvar och bidra betydligt mer till vårt gemensamma bästa än vad de gör idag.

 

Pressmeddelande Tid att bygga nu, Gotlandshem!

Bostadsbristen är stor på Gotland. Många gotlänningar får idag ingen bostad. Att ha ett eget, tryggt hem där man vet att man kan bo så länge man vill är en viktig förutsättning för att livet ska fungera så bra som möjligt. Utan en fast bostad begränsas ens frihet.

De politiska partierna på Gotland, har varit överens om att det behöver byggas mer. Från Vänsterpartiets sida har vi länge drivit frågan om att det främst är billiga hyresrätter som behövs. Det räcker inte med att det byggs fler bostäder, gotlänningarna måste också ha ekonomiska möjligheter att hyra dem. Ska det lyckas behöver Gotlandshem bygga många nya lägenheter de närmsta åren.

Att det finns bostäder att tillgå är också en förutsättning för att fler ska ha möjlighet att bosätta sig på Gotland, bli skattebetalande gotlänningar och på det viset bidra till tillväxten på Gotland.

Självklart behövs det bostäder även utanför Visby. Centerpartiet lovade att så skulle ske inför valet 2018. Därefter har Centerpartiet upprepat detta ett flertal gånger. Nu måste något hända.

Vänsterpartiet är oroade över att Gotlandshem valt att avbryta projektering av flera nybyggnadsprojekt. Region Gotland har beslutat om ett ägardirektiv till Gotlandshem som innebär att de ska bygga 500 nya lägenheter till utgången av 2023. Vänsterpartiet förutsätter att Eva Nypelius och den styrande majoriteten tar ansvar för det beslutet och ser till att Gotlandshem bygger det vi beslutat om.

– Den upplåning som behövs måste gå att lösa när ränteläget i det närmaste är 0 %.  Gotland behöver bli betydligt bättre på att nyttja det statliga investeringsstöd som finns till billigare hyresrätter. Det gör andra kommuner och det borde även vi kunna göra i större utsträckning än vad som görs idag, säger Saga Carlgren, Vänsterpartiets regionråd.

 

Kontakt:

Saga Carlgren, 0498-26 99 08

Vänstermotioner för välmående och trygghet

Nu behandlas tre motioner från Vänsterpartiet i nämnderna på Gotland och av fullmäktige i vår.

En motion om att ge Barnavårdscentraler, förskola och skola mer resurser för hjälp till familjer som behöver extra stöd både när det fått en ny familjemedlem och senare.

Den andra motionen handlar om mer resurser till skolhälsovården för att hjälpa skolungdomar med hög skolfrånvaro. Idag ökar antalet barn och ungdomar med hög skolfrånvaro och i pandemins spår finns en risk att det ökar ännu mer.

Den tredje motionen handlar om att ge psykiatrin mer resurser för behandling av personer med självskadebeteende. Utifrån nationell statistik är det uppskattningsvis ca 260 ärenden per 100 000 invånare och år som vårdas i slutenvård med självskada. På Gotland skulle det innebära 100 – 120 personer, troligen finns det också ett stort mörkertal.

Det finns ett tydligt samband mellan dessa tre motioner. Viktigt att vi så tidigt som möjligt upptäcker barn som har extra behov av insatser från vården. Blir inte barnens första levnadsår trygga på grund av vilken orsak det än må vara så finns det en risk att de inte får en bra skolgång. Vill det sig riktigt illa kan detta bli grund till självskadebeteende.

Det finns idag bra behandlingsmetoder för att komma ur självskadebeteende.

Det tar dock lång tid för att bli frisk.  I de mer komplicerade fallen rör det sig om 5–6 års behandling. Vissa fall lyckas vården inte heller hjälpa fullt ut.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är oerhört viktigt med kraftiga satsningar på förebyggande verksamhet.  Detta har stöd i det nationella vård och insatsprogrammet för vård av självskadebeteende. Där i beskrivs vikten av att se tidiga tecken vilket bland annat är sjukvårdens ansvar, samt att elevhälsan har ett förebyggande arbete och kunskap om tidig upptäckt.

Att satsa förebyggande för ett tryggt samhälle där alla trivs är den allra viktigaste investering ett samhälle kan göra. Lyckas vi hjälpa människor tidigt i livet till att bli trygga individer sparar vi mycket lidande och frustration för hela familjer. Det finns väl inget som skapar så mycket oro hos både föräldrar och andra engagerade som just när våra barn inte mår bra.

Vi i Vänsterpartiet Gotlands vill ge alla barn och unga en jämlik chans att bli just trygga innevånare som vuxna, och är med och bidrar till allas välfärd. Ska vi tillsammans lyckas med det så krävs det bl.a. en långsiktig satsning på just dessa tre verksamheter våra motioner handlar om.

Therese Livemo
Peter Barnard
Vänsterpartiet Gotland
Hälso och sjukvårdsnämnden

 

 

Pressmeddelande Alliansen har ett ansvar att motverka ungas utsatthet

Det senaste året har inneburit stora påfrestningar för unga och unga vuxna. *** De mest sårbara grupperna har drabbats hårdast av alla restriktioner. Social distansering, distansstudier och inställda fritidsaktiviteter har satt sina spår. Pandemin har påverkat våra ungdomar på flera sätt.

I den senaste rapporten från Operativt Samverkansforum (OSF) – Region Gotlands och Polismyndighetens samverkansorgan, finns tydliga och mycket oroande exempel på ungas utsatthet.

Rapporten beskriver att pandemin drivit fram nya typer av mötesplatser för unga, där problematik med bland annat langning, skadegörelse och misshandel har förekommit. Man beskriver också att socialtjänsten inte funnits på plats i den utsträckning som skulle behövas. Särskilt nämns unga minderåriga kvinnor med psykisk ohälsa, som en grupp som har behov av andra insatser än de polisen på plats kan bidra med.

Vi i Vänsterpartiet anser att situationen kräver ökade sociala resurser som medvetet arbetar för att möta ungdomarna på plats. Därutöver behövs förebyggande arbete genom socialt stöd och verksamheter som kan vara alternativ till den destruktiva miljö polisen beskriver i rapporten.

*** För att undvika att situationen eskalerar under sommaren, behöver något göras redan nu.

Vänsterpartiet lämnar idag in en interpellation till Socialnämndens ordförande Rolf Öström.

Vi hoppas att alliansen genom socialnämndens ordförande Rolf Öström kan berätta vad som görs för att motverka den situation som beskrivs i OSF-rapporten, samt hur alliansen arbetar förebyggande bland unga och unga vuxna i spåren av pandemin.

Saga Carlgren (V), regionråd

Skapa förutsättningar för uppehållstillstånd

Öppet brev från flera personer som inte alla är engagerade i vänsterpartiet men med stor kunskap kring ämnet som tas upp . Peter  Barnard ordf. V.Gotland.
Öppet brev till regionstyrelsen och regionfullmäktige på Gotland.
Kallelse till regionfullmäktiges sammanträde 22 februari publicerades i lokaltidningarna förra lördagen. Ärendelistan är lång, men kanske är det fler än vi som undrar över när den motion från Vänsterpartiet, daterad 28/9-20, angående anställningsförfarande inom regionen till möjlig förmån för de på Gotland boende och som berörs av den så kallade nya gymnasielagen ska behandlas?
De som berörs av lagen, här på ön ett 30-tal, avslutar sina gymnasiestudier i vår och har sedan ett halvt år på sig för att ordna och säkerställa en anställning om minst två år för att ha möjlighet till permanent uppehållstillstånd.
Det Vänsterpartiet yrkar på är:
Att Region Gotland i dialog med berörda fackförbund ser över rutiner för anställning i syfte att möjliggöra för personer som omfattas av gymnasielagen och har utbildning inom relevanta områden att få en fast anställning eller avtal om anställning för minst två år utan provanställning förutsatt att behov finns i verksamheten och ingen annan har förtur till tjänsten.” och ”Att dessa rutiner ska gälla såväl kommunala bolag som förvaltningar.”
För att öka möjligheten för dem det berör till arbete och därmed uppehållstillstånd hoppas vi att motionen snarast behandlas och att yrkandet bifalls.
Så frågan från oss som under flera år engagerat oss i dessa unga människors öde är: när ska motionen behandlas?
Annika Eiranson Emma Gustafsson Cecilia Herdenstam Lotti Carlgren Leif Eiranson Jens Friis-Hansen Lisa Blochmann Anette Palm Lasse Siggelin Poul Poulsen Eva Hållsten Gia Schager Monica Norberg Julia Maria Westberg Ellen Sofia Lilja Lilian Edman Carin Donnér Kerstin Blomberg Karin Sutare Birre Burman Agneta Berg Jingjin Genitz

Hur tar alliansen ansvar för utvecklingen i Klintehamn?

När nu processen om huruvida SMA mineral ska få kraftigt utöka sin kalkbrytning i Klintehamn fortsätter, finns det stora osäkerheter och mycket berättigad oro.
Storskalig brytning och dess påverkan på grundvattnet, på trafiksituationen, på bullernivåer i och nära samhället kan helt ändra förutsättningarna för boende och företagande i Klintehamn. Tillståndet skulle också kunna innebära stora kostnader för gotländska skattebetalare.
Ett enigt regionfullmäktige har antagit Program Klintehamn 2030 som pekar ut vägen framåt för Klintehamn, som ett samhälle med hög livskvalitet och nära till naturupplevelser. När programmet antogs uttalade sig Eva Nypelius, C, om att detta nu skulle vara grunden för ett utvecklingsarbete där Region Gotland och klinteborna tillsammans kunde skapa verkstad utifrån de tankegångar och målsättningar som uttrycktes där.
Redan första gången programmet debatterades i regionfullmäktige tog jag upp frågan om hur storskalig kalkbrytning skulle påverka möjligheten att genomföra Program Klintehamn 2030. Då kallade jag den påbörjade tillståndsprocessen för ”elefanten i rummet”och flera med mig uttryckte sin oro.
I den bästa av världar hade den tidiga diskussionen kunnat utmynna i en strategi från de styrandes sida. Hur skulle man kunna arbeta med tillståndsprocessen för att påverka utfallet till fördel för Klintehamns utveckling och genomförandet av programmet? Att storskalig brytning inte är förenligt med det antagna programmet har också slagits fast bland annat av miljö- och byggnämnden och dess sakkunniga tjänstepersoner.
För varje gång ärenden i frågan om SMA minerals uttökade brytning hanteras i regionstyrelsen blir det tyvärr tydligt att någon plan för hur man ska påverka utfallet till fördel för Klintehamns utveckling inte finns. Det blir också tydligt att Eva Nypelius beslut att Region Gotland inte skulle överklaga domen förhindrar de möjligheter som annars skulle funnits att driva viktiga frågor, som exempelvis skydd av vattnet eller att brytning strider mot beslutat program.
För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att Klintehamn kan utvecklas till det naturnära samhället med hög livskvalitet så som ”Program Klintehamn 2030” pekar ut. Hur arbetar den styrande alliansen för att det ska bli verklighet?

Team för att minska skolfrånvaro

Alla människor har livet igenom rätt att leva goda och hälsosamma liv. Det är viktigt, inte bara för den enskilda individen, utan för hela samhällets utveckling. Att bygga starka barn, är långt mer samhällsekonomiskt, än att laga trasiga vuxna.
I dag kan de elever som sällan eller aldrig kommer till skolan räknas i ett fyrtiotal. Det handlar om problematisk skolfrånvaro och om barn och unga som inte mår bra. Problem som kräver flera lösningar. Det handlar inte bara om nuet utan också om dessa barns framtid och den samhällsutveckling vi vill se.
Studie efter studie, exempelvis Folkhälsoenkäten för Gotland 2020, visar på det starka sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå. Människor med högre utbildning har generellt bättre hälsa och sundare levnadsvanor än människor med lägre utbildning. Att med engagemang, resurser och evidensbaserade arbetssätt se till att alla elever klarar både grundskolan och gymnasiet, skulle spara mycket lidande. Det skulle också ge mycket tillbaka till samhället.
Genom en motion till regionfullmäktige föreslår vi att skolan tillsammans med socialtjänsten och hälso- och sjukvården, reserverar gemensamma resurser och samarbetar kring de barn som inte kommer till skolan.
Oavsett om denna samverkan kallas ”hemmasittarteam” eller något annat, är poängen att eleverna ska få lust, hjälp och motivation att delta i den skolgång och få den undervisning de har rätt till. För detta krävs just samarbete och socialt stöd.

Motion: Förbättrad vård vid självskadebeteende 2020-09-28

Vården för personer med självskadebeteende på Gotland behöver förbättras. Idag finns exempel där kvinnor och män under flera års tid åker in och ut från psykiatrin på Gotland och många anhöriga lever i ständig beredskap.
Ofta är det polis och ambulans som larmas för att köra den
hjälpbehövande till psykiatriska kliniken eller lasarettets
akutmottagning. Polisen vittnar om att samma person kan återkomma flera gånger på en dag om den inte stannar i vården och sedan gör nya suicidförsök eller självskador.              Berättelser finns om att polisen kör in till psykiatrin varpå psykiatrin skriver ut patienten. Det blir ett evigt snurrande och mycket resurser tas i anspråk. Detta väcker frustration
hos många, både den drabbade personen och dennes omgivning, men även hos yrkespersoner.
Ofta handlar det om unga människor vars liv kan ta slut om polis, ambulans, anhöriga, vänner med flera inte hinner hitta personen i tid.
Erling Åby Hedenius, chefsöverläkare på slutenpsykiatrin säger i en tidningsartikel publicerad i augusti att patienter med självskadebeteende är en grupp som slutenpsykiatrin har svårt att hjälpa och känner igen frustrationen gällande behandlingen i slutenpsykiatrin.
” Det är en frustration som finns generellt. Det är en sjukdom som det tar lång tid att bli frisk ifrån, det kan ta fem–tio år att ta sig igenom.”
Psykiatrin undviker i regel att tvångsinlägga patienter med
självskadebeteende.
”Det vi kan säga vetenskapligt är att tvångsvård ska undvikas för det är skadligt för den här gruppen. Terapeutiska metoder är det enda vi vet
har evidens”, säger Erling Åby Hedenius.
Han menar att det är viktigt att vissa patienter med självskadebeteende inte skadar sig själva när de är frivilligt inlagda för vård.
”Det är viktigt att vi inte främjar ett destruktivt beteende. Man kan bli utskriven från just det vårdtillfället men då är vi noga med att bekräfta för patienten att det inte är ett misslyckande.”
Vänsterpartiet anser att självskadebeteende måste betraktas som vilken annan sjukdom som helst. När det gäller många andra diagnoser och beroendetillstånd har Region Gotland avtal med behandlingshem på
fastlandet och remitterar patienter dit. För personer med
självskadebeteende saknas sådana överenskommelser.
Vi yrkar därför:
Att Region Gotland tecknar avtal med behandlingshem,
specialiserade på självskadebeteende. Så att psykiatrin har
möjlighet att remittera personer som bedöms ha behov av det.
Att Region Gotland i dialog med polis, ambulans, psykiatri och socialtjänst ser över vilka förbättringar, exempelvis vad gäller samordning eller rutiner, som behöver göras gällande personer med självskadebeteende.
Att Region Gotland med hjälp av evidens och beprövad
erfarenhet ser över öppen- och slutenvården för personer med självskadebeteende i syfte att hitta förbättringsåtgärder samt redovisar arbetet för fullmäktige.

Saga Carlgren  Thomas Gustafson
Annamaria Bauer Per Edman
Victoria Öjefors Quinn  Jörgen Benzler
Peter Barnard