Här är pressinformationen från Vänsterpartiet om vårat ställningstagande till kommunens yttrande om Nordkalks ansökan för nytt kalkbrott.
Vi anser att Gotlands kommun ska avstyrka Nordkalks ansökan, med hänvisning till riskerna för påverkan på vattnet i området och i Bästeträsk.
Riskerna med kalkbrytning på den här platsen är så stora och så långsiktiga att tillstånd för brytning inte bör ges. Det planerade brottet äventyrar Gotlands kommuns intresse att använda Bästeträsk som vattentäkt för att säkra vattenförsörjningen för norra Gotland. Även om ett tillstånd till brytning skulle förlänga arbetstillfällena vid Nordkalk i 25 år, är riskerna för vattnet för stora och betydligt långvarigare.
Vi har därför yrkat att kommunen ska yttra att ansökan bör avslås med hänvisning till riskerna för påverkan på vattnet.
Vänsterpartiets representanter i Kommunstyrelsen Brittis Benzler Roland Norbäck
Här är motionen till kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
När man som icke bilburen kommer till en stad, kommer man oftast till järnvägsstationen eller en central busstation, ett resecentrum. Där kan man oftast enkelt byta till stadsbussar och till de bussar som trafikerar stadens närområde. Det långväga och det lokala transportsystemet möts. Tanken med det är förstås att de som bor i staden och dess närområden ibland vill resa långt iväg, och att stadens långväga besökare inte alltid har området närmast stationen som sitt slutmål, de behöver ofta resa vidare med stadstrafik eller lokalbussar. Finns det en flygplats i närheten går det flygbuss därifrån till stationen/resecentrum. Så att man enkelt kan byta mellan olika delar av kollektivtrafiken.
På Gotland finns inte någon järnvägsstation som knutpunkt för resor till och från länet, istället är det hamnterminalen som fyller den funktionen, kompletterad av flygplatsen strax utanför Visby. Men vare sej hamnen eller flygplatsen är integrerade med den lokala kollektivtrafiken. Några landsortslinjer, går några turer till/från hamnen, men inte alltid på ett sätt som gör att dom räknas som anslutande. Ingen stadstrafik är anpassad till färjornas ankomst och avgångar. Det ser ut som om trafiken fortfarande organiseras som om mycket få gotlänningar har anledning att lämna ön och mycket få besökare kommer hit.
Det är dags att ändra på det. Såväl stadstrafiken som landsortsbussarna måste underlätta inte bara resandet på Gotland, utan också resandet till och från ön. Människors resvanor har förändrats. Vi reser allt mer både i jobbet och privat. På 10 år har gotlänningarnas resande med Gotlandsfärjorna fördubblats. Allt fler människor kommer till Gotland som besökare. En utvecklingstrend som säkert kommer att fortsätta. Då behöver hamnterminalen fungera som vår järnvägsstation, bli en plats där den lokala och den långväga kollektivtrafiken möts. Fler landsortslinjer och turer måste anpassas till färjornas tider och även Visby behöver få bussturer till hamnen. Visby är inte längre en liten stad, där alla har nära att gå till hamnen, tvärtom det är ganska långt att gå till Gråbo, Bingeby eller Terra Nova. Har man packning också, är det faktiskt rätt omständigt. Det är rejäla backar upp från hamnen, vilket gör att det är besvärligt vare sej man går eller cyklar. Under höst-vinter-vår kommer de flesta resenärer till Gotland med kvällsturen, som är framme väldigt sent, vilket innebär att många, speciellt kvinnor tycker att det är obehagligt att promenera långt i en ganska mörk och ödslig stad.
Ändrade resvanor är ett skäl att förbättra kollektivtrafiken till hamnen och öka anpassningen till färjornas tider. Ett annat skäl är de nationella och lokala målsättningarna att minska miljöbelastningen från bilismen. Vill vi att fler ska lämna bilen hemma ibland, att fler hushåll ska ha en bil istället för två, att fler hushåll inte ska ha bil alls och att besökare gärna får komma utan bil, måste det finnas alternativ.
Vi föreslår därför
Att ett förslag tas fram som ger också Visby kollektivtrafik till hamnen i anslutning till färjornas ankomst och avgång.
Att landsbygdstrafiken får en bättre anpassning till färjorna, och att fler linjer får anslutning under höst-vinter-vår.
Läs Roland Norbäcks frågor till Hälso – och sjukvårdsnämndens ordförande angående tandvårdskostnader.
I dagens Svenska Dagbladet (15/9) refereras en undersökning tidningen gjort av priserna för tandvård i olika delar av Sverige. ”Dyrast tandvård för Gotlänningar” är rubriken för artikeln.
I artikeln hänvisas till den referensprislista som ledande tandvårdsexperter arbetet fram med utgångspunkt för kostnader för material och olika behandlingar. Prislistan sägs vara ett viktigt instrument i den nya tandvårdsreformen, eftersom den visar hur mycket staten är beredd att ge i maxersättning för olika behandlingar.
Ett exempel som finns med i artikeln är helkäksimplantat i över – eller underkäken där referenspriset ligger på 15 907 kr efter alla statliga ersättningar. Det är också vad man får betala vid Folktandvården i Uppsala eller Jämtland. I Stockholm kostar samma ingrepp 12.000 kr. På Gotland kostar enligt artikeln samma ingrepp 24 529 kr.
Att göra en undersökning och ta bort lite tandsten sägs kosta 36% mer på Gotland än i Östergötland. Att laga ett hål sägs vara billigast i Kalmar och kosta 26% mer på Gotland.
Mina frågor
Stämmer uppgifterna i SvDs artikel?
Varför ha Gotland ett pris som mycket högre än referensprislistan på vissa ingrepp?
Avser du vidta några åtgärder för att få lägre priser i Folktandvården på Gotland.
Kommunfullmäktige tog ett bra beslut den 27/11 2006. Vi beslöt om ett handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland. Det övergripande målet för programmet är att minska och förebygga mäns våld mot kvinnor på Gotland.
Då det inte varit möjligt att utläsa hur arbetet utifrån programmet har gått i vare sig kommunens eller nämndernas årsredovisningar vill jag ställa följande frågor.
-Vilka av de konkreta insatserna som finns med i programmet är genomförda eller påbörjade?
-Har andra åtgärder som syftar till att uppnå programmets målsättning genomförts?
-Vilka åtgärder planeras det närmaste året?
-Vet man något om ifall våldet mot kvinnor har minskat, om man till exempel jämför våren 2008 med våren 2007?
-Hur är det tänkt att uppföljningen av programmet skall ske?
Den 18e februari antog kommunfullmäktige ett miljöprogram för Ekokommun Gotland. Programmet omfattar hela Gotland och dess invånare, men ställer också speciella krav på den kommunala organisationen.
Mina frågor:
Vad har gjorts inom socialnämndens verksamheter för att sprida kännedom om dokumentet bland medarbetarna?
Vilka åtgärder för att sprida kännedom om dokumentet planeras?
Vilka konkreta miljöåtgärder har vidtagits?
Hur arbetar man med dokumentet gentemot den verksamhet som handlas upp, och därmed bedrivs i privat regi?
Vilka åtgärder planerar man att vidta den närmaste tiden, utifrån arbetet med Miljöprogrammet?