Nu har det gått 1 år sedan Alliansen bestående av C, M, L och KD med stöd av SD bildade en majoritet för att styra Region Gotland. Inför maktövertagandet utlovades ett nytt ledarskap för Region Gotland. Första åtgärden var att avskeda hälso- och sjukvårdsdirektören för att markera för övriga chefer att håll budgeten annars kan det gå illa. Nästa åtgärd var att genomdriva ett sparpaket på 200 miljoner, som man kallade för effektiviseringar. Under det nya ledarskapet har vi under det första året av fyra sett besparingar på alla förvaltningar. De styrande partierna tar ansvar för ekonomin för att säkerställa att Regionen uppnår sitt önskade 2 % överskottsmål. Effekterna av sparpaketen överlämnas till cheferna att hantera utan att intressera sig för vilka effekterna får på Regionens olika verksamheter. Vad händer i förskolan, skolan, omsorgen, äldreomsorgen, sjukvården, kulturlivet mm. När vi i oppositionen frågar efter underlag, analyser vad som blir resultatet i våra verksamheter får vi inga svar. Min uppfattning är att de inte bryr sig för att överskottsmålet är det som styr ledarskapet. Är detta det nya ledarskapet för Region Gotland under de tre resterande åren av mandatperioden kan konsekvenserna bli förödande för våra olika verksamheter och innevånare.

Jan Svensson V. Gotland

I en insändare skriver Unger och Samuelsson att nedläggning av Ella music är rektors förslag och att det också är rektors ansvar och inte nämndens. Samtidigt argumenterar de för varför det ändå är klokt att lägga ned just Ella music och hänvisar till för få sökande.
Till att börja med är det nämndens ansvar att besluta om vilka långa kurser Gotlands folkhögskola ska erbjuda. En gång om året gör nämnden det. Så har också gjorts denna höst och i det beslutet finns alla kurser som nu hotas av nedläggning med. Om folkhögskolan ska sluta erbjuda en s.k. lång kurs är det nämnden som måste besluta om nedläggning. Framför allt är det nämndens ansvar att värdera konsekvenser av beslut innan de fattas. Har nämnden analyserat hur besparingen på folkhögskolan påverkar bidragen från folkbildningsrådet eftersom det påverkas av antalet elevveckor som levereras? Har nämnden analyserat hur folkhögskolans kostnader per deltagare påverkas av nedläggningarna? Färre elever i lokaler och elevhem bör ge ökade kostnader per elev. Har nämnden analyserat hur besparingarna påverkar antalet deltagare som skriver sig på Gotland och därmed bidrar till ökade statliga bidrag till Gotland? Jag vet att oppositionen inte fick ta del av några såna underlag och att de inte gavs tillräckligt med tid för egna diskussioner och analys.
För Ella musics del ska man veta att nämnden för något år sedan utökade med ytterligare inriktningar – att man nu hänvisar till för få deltagare per inriktning som ett skäl för nedläggning av hela utbildningen är provocerande. Att på så kort tid kunna göra nya inriktningar kända i Sverige är inte möjligt. Ella musics renommé har byggts upp under 15 års tid, att lägga ned för att en man vågat utveckla är ingen bra signal.
Unger och Samuelsson hänvisar också till VuxKomp, som vid nedläggning skulle orsaka ökade kostnader för socialnämnden, för försörjningsstöd. Det som exempel på besparingar de inte tycker vore bra att genomföra. Detta samtidigt som nedläggning av Livskraft, en utbildning som får människor tillbaka till självkänsla, studier eller arbete lämnas helt okommenterad. VuxKomp stöttar de som söker försörjningsstöd för första gången – Livskraft kan stötta de som behövt försörjningsstöd under lång tid. De kompletterar varandra. Varför är det ena värt att bevara men inte det andra?

Det är dags att ta ansvar för era beslut!
Saga Carlgren V
Fd ordförande GVN

Per Edman (V), Fd ordförande GVN

FOLKHÖGSKOLA I en insändare den 11 december antyder den Moderata ordföranden i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Andreas Unger och nämndens vice ordförande centerpartisten Joakim Samuelsson att de inte har något ansvar för vilka konsekvenser deras besparing på Gotlands folkhögskola har.  I praktiken skjuter man över ansvaret på skolans tjänstemän.

En politisk nämnd har alltid ansvaret för konsekvenserna av de beslut man fattar. Det är fullt möjligt för er att avstå från en besparing på folkhögskolan när ni ser vad det i praktiken innebär. Om Ella försvinner, och därmed en viktig del av det gotländska kulturlivet, är ansvaret helt och fullt ert. Tar ni inte det utan skyller på andra är ni bara fega.

Den borgerliga majoriteten i socialnämnden har, med stöd av SD, tagit fram en utredning som pekar på att det kan vara möjligt att privatisera äldreboenden såväl i Roma, Hemse som i Visby. Inga beslut är ännu fattade men Vänsterpartiet vill redan nu meddela att vi kommer inte att stödja en eventuell privatisering. Vi vill att alla skattekronor för äldreomsorgen ska användas till de äldres välfärd och inte till vinster för privata företag.

Anställningsvillkoren för personal inom äldreomsorgen är ibland svåra. T.ex. behöver många arbeta deltid och med delade turer trots att de inte vill det. Vänsterpartiet tycker att det är ett bra avtal som arbetsgivarna och facket Kommunal kommit överens om att ofrivillig deltid ska avskaffas och heltid som norm ska gälla. Vi tror att med ökade inkomster ökar friheten och självklart behöver heltidsjobbet organiseras så att arbetsförhållandena blir rimliga. Vi tror också att med heltid som norm kommer statusen att öka för det viktiga jobb som undersköterskor inom omsorgen utför. Detta avtal finns inte på den privata sidan. Heltid som norm äventyras vid en större privatisering

Region Gotland har en måltidspolicy. I den eftersträvas så mycket svenskt och gotländskt producerade råvaror som möjligt. En av de senaste upphandlingarna resulterade i att 100 % av färskt kött som levereras till Regionen är svenskt och hälften av detta är gotländskt. Det är bra och gynnar våra egna lantbrukare. Vid en privatisering äventyras även detta. De privata företagen behöver inte köpa svenskt. Jag tror att risken är stor att de väljer danskt fläskkött före svenskt för att det är billigare.

Välfärden är till för oss alla och inte för att ge vinst åt ägare. Använd alla skattekronor till det de är avsedda för – vår gemensamma och generella välfärd.

Jörgen Benzler
Ledamot i Socialnämnden för Vänsterpartiet

Tycker vi ska föra tillbaka diskussionen kring färdtjänst till de som påverkas eller snarare drabbas av förslaget till höjd egenavgift.

Jag var med på fullmäktige 18/11 men som ni vet de bästa frågorna kommer i bilen hem. Jag arbetar som arbetsterapeut och har varit med och skapat underlag till intyg inför ansökan om färdtjänst. Vet att det krävs en kraftig funktionsnedsättning för att bli beviljad färdtjänst. Nedsättningen kan bero på en stroke, rullstolsburen, svår reumatisk sjukdom, kraftigt nedsatt syn, svår hjärtsvikt, osv.

Ett av argumenten för att avskaffa månadskortet och införa förslaget med arbetsresor och egenavgift på andra resor var att det var så få som hade övergått till att åka med buss.

Min fråga till Karl-Johan Boberg är: Har ni undersökt varför inte fler personer med färdtjänst övergått till att åka buss?

Svårigheter som jag ser det kan t.ex. vara att det är för långt till busshållplatsen man kan helt enkelt inte förflytta sig en så lång sträcka, ska man dessutom ha med sig matkassar så blir det omöjliga ännu omöjligare. Även om bussarna anpassas så kommer man inte alltid in i bussen. Man kan bara vara hemifrån under begränsad tid och tidtabellen räcker inte till osv. osv.

Enligt förslaget till egenavgift så skulle den höjas stegvis under tre år till 90kr år tre (idag 45kr) för resor upp till 4km. egenavgiften höjs i nio olika steg till 234kr (idag106kr) för resor över 55km.

Det blir dyrt att åka och handla redan vid den kortaste sträckan så kostar det 180 till och från affären, det vill till att man inte glömmer något. De flesta av oss brukar väl handla minst engång i veckan så på en månad blir det 720 kr för en sträcka som de flesta av oss kan gå eller cykla.

Region Gotland har en vision att samhället ska så tillgängligt som möjligt för alla.

För oss i vänsterpartiet är det självklart att vi ska leva upp till den visionen.

Brittis Benzler Vänsterpartiet

Nu föreslår de borgerliga och SD kraftiga höjningar av avgiften för färdtjänst. Det är inte rimligt, då fyller den inte sin funktion om att bidra till jämlika livsvillkor. Vänsterpartiet röstade nej till detta på Regionstyrelsen och vi kommer att driva på för avslag, eller att förslaget kraftigt omarbetas, också på måndagens fullmäktige. Människor med funktionshinder ska inte behöva drabbas hårdare än andra av den ovilja som finns att gemensamt betala för välfärden. Vårt parti föreslår en statsbudget som kraftig förstärker ekonomin för kommuner och regioner. Det är så vi bygger jämlika och trygga samhällen.

Saga Carlgren, oppositionsråd Vänsterpartiet
Per Edman, ledamot i tekniska nämnden Vänsterpartiet

På måndag ska Region Gotlands budget för 2020 beslutas i fullmäktige. I debatten talas mycket
om vikten att inte lämna skulder till framtiden. Då åsyftas ekonomiska skulder. Vi i Vänsterpartiet är övertygade om vikten av att inte lämna skulder till framtiden, men vissa skulder är svårare än andra att betala tillbaka. De skulder vi lämnar när barn och unga inte får det stöd de behöver är svåra att ersätta senare i livet. De skulder vi lämnar om vi inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar får konsekvenser som är oåterkalleliga.

För en tryggad ekonomi i välfärden behöver vi både kräva större statliga satsningar och tänka långsiktigt. I Vänsterpartiet anser vi att stora överskott i den kommunala ekonomin är bra för framtiden bara om de inte sker till priset av minskade satsningar på barn och unga eller minskningar av andra förebyggande insatser. En kommun kan inte, som en person eller en förening spara i några år för att sedan använda pengarna, en kommun bör istället arbeta för att undvika framtida kostnader. Det gör man bäst genom förebyggande arbete och skarpa åtgärder för minskade klimatutsläpp.

• Se till att fler unga fullföljer gymnasiet. För att alla unga ska klara det behöver vi fortsätta utveckla förskola och skola, men också stärka elevhälsan och utveckla samverkan för att barn och unga på Gotland ska både må bättre och ha det bättre.
• Sjukvården behöver förbättra sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det kräver satsningar på vårdcentralerna.
• Satsa på arbetsmarknadsinsatser och yrkesutbildningar. Då kommer fler i jobb och arbetsgivare får bättre möjligheter att anställa.
• Satsa på kultur för barn och unga. Oavsett hur föräldrarnas ekonomi ser ut har barn rätt att utöva och uppleva kultur.
• Förbättra arbetet mot mäns våld mot kvinnor, genom förebyggande arbete i förskolan och skolan, ett väl utvecklat stöd till utsatta vuxna och barn och insatser för att få de som brukar våld att sluta med det.
• Fler insatser för att äldre ska bevara god hälsa och samordnat stöd till äldre som behöver både sjukvård och stöd i sin vardag.
• Minska klimatutsläppen på Gotland genom att Region Gotland föregår med gott exempel och genomför åtgärder som minskar utsläppen minst i nivå med Parisavtalets mål.

De föreslagna besparingarna i Alliansens budget riskerar att Region Gotland inte kan göra de insatser som så väl behövs – för en hållbar ekonomi i framtiden och för ett hållbart Gotland.
Saga Carlgren och Victoria Öjefors-Quinn, för Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

När man är sjuk vill man ha bästa möjliga vård, inget konstigt i det. Svårare att förstå är den ovilja som finns att betala för vården, att se till att samhällets resurser för sjukvård ökar i takt med en ökad och åldrande befolkning och de medicinska framsteg som görs.

Sverige har i grunden en bra sjukvård med goda medicinska resultat. Nya behandlingar och läkemedel gör att tillstånd som längre tillbaka var allvarliga, ibland dödliga, i dag kan behandlas och i viss mån botas. Det är mycket glädjande men gör också att andelen människor med kroniska sjukdomar och sjukdomar kopplade till åldrande ökar.

Resurserna har inte ökat i samma takt. Vi kan läsa om stressiga arbetsvillkor, att man inte alltid hinner ta sej tid för människor med komplexa problem, om vårdköer och om att vården inte är jämlik. Så vill Vänsterpartiet inte ha det, vi vill se god vård på lika villkor och vettiga arbetsvillkor. Vi ser att det kan betalas av oss gemensamt om vi använder mer av de samlade resurserna till vård och andra gemensamma nyttigheter.

Skattesänkningar och olika avdrag har lett till att statens budget krympt med flera hundra miljarder, vi vill öka statens budget igen för att kunna använda mer till samhällets och människornas behov.

Vi hade hoppats att också regeringen skulle se de ökade behoven i sjukvården och att statsbudgeten för nästa år skulle innehålla en rejäl satsning på vården. Så var inte fallet, landets alla regioner får dela på ett tillskott på en dryg miljard, för Gotland innebär det kring 8 miljoner. Det blir det inga satsningar av, det är långt mindre än den ökade kostnaden för löner och vård som köps från fastlandet.

Dessbättre får Gotland ändå tillskott nästa år, eftersom vår region tillhör den landsbygd som får mer pengar i en förändrad kostnadsutjämning mellan kommuner/regioner. Pengar som behöver komma vården till del.

Vi tycker det är obegripligt att skattesänkningar och utökade avdrag för välbeställda prioriteras högre än en bra och jämlik vård. Vänsterpartiets förslag till statsbudget innehåller sjukvårdssatsningar för alla regioner och en särskild satsning på landsbygdsregioner där Gotland tillförs 60 miljoner.

I det lokala budgetarbetet på ön säger vi nej till besparingar i verksamheten och satsar mer på sjukvården. Vi vill se en god och jämlik vård och en större satsning på den vård som ges av vårdcentralerna.

Brittis Benzler och Therese Livemo, Vänsterpartiet