Fyra kvällar i november
Höstens teman är antirasism, feminism, vård och skola!
Höstens teman är antirasism, feminism, vård och skola!
Före det senaste valet var ”vägpriser” på Gotlandsfärjorna en viktig fråga inte bara för Gotlänningarna, också flera partier lyfte fram kravet.
I svaren på de brev som gruppen vägpris.nu, skickade till riksdagskanslierna stämde dessa ofta in i tanken att Gotland skulle ha rättvisa villkor för vägarna hit.. Det skulle inte vara dyrare att färdas på vägen till Gotland än på andra vägar. Vi var många som hoppades på detta. Lokala företrädare för alliansen uttalade redan på valnatten att – nu blir det vägpriser! Sedan tillträdde högeralliansen, centren fick hand om näringslivsfrågor och kommunikationer, och om vägpriserna blev det tyst. Har man frågat, har vänta till nästa budget varit svaret. Men inte heller nu visar alliansen att den förstått att det som gäller i övriga Sverige också gäller Gotland, att satsningar på bra infrastruktur, är satsningar på näringsliv, jobb och tillväxt. Vart tog ”vägpriset” vägen?
Brittis Benzler, Vänsterpartiet
Den privata Hansahälsan skriver att de gärna driver vårdcentraler på landsbygden. Vilket vi betackar oss för. Vi har valt Roma vårdcentral för att vi är nöjda med vår kommunala vårdcentral och vill ha kvar den i offentlig regi.
Vårdval Gotland har inneburit en överetablering av privata vårdcentraler i Visby som har medfört konsekvenser även för vårdcentralerna på landsbygden. Privatiseringarna i vårdvalet är en av orsakerna till primärvårdens stora budgetunderskott. Men också till en märklig konkurrens om patienterna där de minst sjuka, eller de helt friska individerna är de mest attraktiva patienterna i vårdvalet. Det är sådana patienter som ger mest klirr i den privata bolagskassan till skillnad från tunga patienter med flera diagnoser som kommer ofta och tar lång tid att behandla. Patienter med en tyngre sjukdomsbild gör oftare aktiva val än individer som sällan eller aldrig går till doktorn. Hansahälsan, som tydligen har gott om pengar för marknadsföring hotar nu kommunen med en avtalstvist i tingsrätten, för att få rätt att tvinga individer som inte har gjort ett nytt vårdval i deras område till sin vårdcentral. Det privata vårdbolagets agerande är skamlöst. Lite tragikomiskt samtidigt med tanke på att det är individens rätt att välja vårdgivare som annars brukar framhållas av privatiseringsanhängarna. Helt klart är att Hansahälsan i själva verket vill begränsa individens valfrihet för att få tillgång till lättförtjänta skattepengar. Men enligt hälso-och sjukvårdslagen och Vårdval Gotland är det individen som har rätt att välja läkare och vårdcentral och inte tvärtom.
Brittis Benzler och Jörgen Benzler – Sjonhem
Bosse Holm och Carina Lindberg – Östergarn
Den privata Hansahälsan annonserar efter nya patienter. Samma vårdbolag hotar hälso-och sjukvården med en rättslig prövning i tingsrätten för att den vägen få tillgång till patienter de enligt avtalet om Vårdval Gotland anser sej ha ”rätt till”!
Allt för att med våra skattepengar skapa vinst i sitt eget aktiebolag. För det behöver Hansahälsan helt enkelt fler patienter. Enligt ett tjänsteutlåtande som presenterades på hälso-och sjukvårdsnämndens sammanträde den 28 september uppmanades därför nämnden, på grund av hotet från Hansahälsan, att hänvisa patienter till de privata vårdcentralerna. Den skenbara orsaken till det skulle vara att få ner kostnaderna för hyrläkarna. Det förslaget avvisades dock av en helt enig hälso-och sjukvårdsnämnd.
Enligt Vårdval Gotland har varje gotlänning rätt att själv välja läkare eller byta vårdcentral inte mindre än fyra gånger per år. Varken tingsrätten, Hansahälsan eller någon annan kan sätta sej över individens eget vårdval. Att hänvisa listade patienter till privata vårdcentraler skulle dessutom betyda en koncentration av primärvården till Visby. Befolkningen på landsbygden skulle hänvisas att lista sej på de privata vårdcentralerna i stan för att man sedan skulle kunna lägga ner vårdcentraler på landet.
Men vi anser att vården ska vara jämlik och rättvis och att det därför måste finnas vårdcentraler även på landsbygden. Vi är listade på Roma vårdcentral och det tänker vi inte ändra på. För det var väl patienternas valfrihet Vårdval Gotland skulle handla om? Eller?
Vänsterpartiet har nyligen presenterat sitt budgetförslag, en budget som investerar i framtidstro för unga och tar ansvar för jobbkrisen.
Det är jobbkris i Sverige. Efter tre år av borgerligt styre är den svenska arbetslösheten för första gången någonsin högre än EU-snittet. Arbetslösheten förväntas stiga till nivåer på uppemot tolv procent de närmaste åren. Ungdomsarbetslösheten ökar rekordsnabbt och är nu uppe i 27 procent.
För Vänsterpartiet är det avgörande att vi investerar i framtidstro hos de unga idag som ska bära upp samhället imorgon. För att ta oss ur krisen behövs en ekonomisk politik som framför allt prioriterar jobben. Vänsterpartiets föreslår samhällsekonomiskt effektiva investeringar i vår gemensamma välfärd, i miljöteknik och infrastruktur, i en utvecklad industriproduktion och i bostadsrenoveringar och nybyggnation.
Krisen har slagit hårt mot kommunsektorn. Förra året förlorade vi 18 000 anställda och i år beräknas ytterligare 23 000 bli av med sina jobb inom välfärden. Det leder till att kvaliteten inom vård, skola och omsorg kraftigt kommer att försämras, och att viktiga arbetsuppgifter inte utförs längre trots att behoven inte har minskat.
För att förändra det och istället öka antalet sysselsatta inom kommunsektorn satsar vi i Vänsterpartiet 10 miljarder mer än regeringen i form av generella statsbidrag, och tillfälligt konjunkturstöd för 2010. Det är en politik som skapar ett 80-tal jobb i Gotlands kommun.
Kommunerna behöver långsiktiga planeringsförutsättningar för att möjliggöra kvalitetsutveckling i vård, skola och omsorg. Därför ger vi redan nu besked om höjda permanenta statsbidrag och tillfälliga sysselsättningsstöd för 2011 och 2012, då Vänsterpartiet avsätter 20 respektive 15 miljarder kronor mer än regeringen.
Vi vill se direkta satsningar på fler reguljära jobb och för att förhindra varsel och uppsägningar. Därför satsar vi också på ett investeringsstöd, på 8 miljarder, till kommunsektorn. Det beräknas skapa 12 000 nya arbetstillfällen. Stödet ska gå till investeringar som hotas i lågkonjunkturen, investeringar som vi behöver tidigarelägga för att stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen. Det handlar om satsningar på upprustningar av t.ex. skolor och sjukhus, på tillgänglighetssatsningar, på infrastruktur för el, vatten och vägar.
Gotland har bostadsbrist. Vänsterpartiet vill bygga nya bostäder och satsar drygt fyra miljarder de närmsta tre åren på det. Vi inför även en stimulans för byggande av studentbostäder. För varje byggmiljard skapar vi 1 000 nya jobb. Vi har dessutom ett utökat ROT-avdrag tillsammans med våra samarbetspartier som även omfattar flerfamiljshus. Stödet är tillfälligt under krisen och är 2,5 miljarder högre än regeringens.
Sverige behöver en nödvändig miljö- och klimatomställning därför föreslår vi ett grönt stimulanspaket som skapar jobb, en New Green Deal. Det tar tillvara kompetens och utvecklar industriproduktionen så att vi kan vi bli världsledande på området. Det skapar fler jobb, på både kort och lång sikt, och en hållbar tillväxt. Förslaget innehåller satsningar på en svensk sol- och vindkraftsindustri, en utbyggd järnvägstrafik med bl.a. satsningar på höghastighetsbanor och ökat banunderhåll, en utökning av kollektivtrafiken, klimatsmarta hyreshus, ny miljöteknik, landsbygdsutveckling och en grön svensk fordonsindustri. Vår järnvägssatsning kan leda till cirka 4 500 nya jobb redan 2010.
Sverige står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. I flera branscher, inte minst i offentlig sektor, riskerar vi att stå inför en brist på kvalificerad arbetskraft inom bara några år. Samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög finns det eftersatta behov av fortbildning i stora yrkesgrupper, exempelvis inom äldreomsorgen. Vänsterpartiet vill genomföra riktade insatser och utbildnings- och kompetenshöjningssatsningar som bidrar till att slussa in yngre i arbetslivet där pensionsavgångarna kommer att bli många framöver.
Vi vill öka beredskapen för krisen genom att stärka inkomstförsäkringarna så att de motsvarar människors behov av trygghet. Vi vill också se ett rättvisare skattesystem som motverkar de växande inkomstklyftorna i samhället. Med Vänsterpartiets politik blir arbetslösheten lägre, sysselsättningen och tillväxten högre samtidigt som människor blir tryggare och därmed friare.
Lars Åkerlund, VisbyVänsterpartiet Gotland
När revisorerna nu påpekar detta i en rapport borde de väll äntligen lyssna. Men nej, i sitt svar till GT (publicerat 2 oktober) skyller Lena på mig och den tidigare majoriteten. Det är riktigt att de ekonomiska jämförelserna av kostnader och resultat sträcker sig över åren 2004 till 2008, men de exempel som ges i rapporten på oklara beslut och otydlig ledning är från 2007, 2008 och 2009, då moderaten Lena Celion är nämndens ordförande.
Helt naturligt, tidigare majoritet hade en strategi för att hantera den väntade elevminskningen i grundskolan. Vi motarbetade nyetableringar av privatskolor, för att vi vet att det leder till ökade kostnader, och försökte minska på lokalytorna och öka kvalitén i skolan.
I början av förra mandatperioden försökte vi minska på de tomma klassrummen genom att diskutera framtiden för några skolor i taget. Det ledde till nedläggning av till exempel Hejde, Stenkumla och Träkumla skolor. Det var ett sätt att arbeta som främst berörde de barn som undervisades i de skolhus vi just då diskuterade, och deras föräldrar.
Den mer övergripande frågeställningen, att vi fick allt färre barn i grundskoleålder och att resultaten i skolan måste bli bättre försvann.
Jag ville få fler att se de problem som väntade, i och med minskade barnkullar och få en betydligt bredare dialog med gotlänningarna, och tog därför initiativ till den breda dialogen skola Gotland 2008. Dialogen innehöll utskick till alla hushåll och många dialogmöten, utifrån dessa arbetade förvaltningen fram ett förslag till ny skolorganisation.
Arbetet med skola Gotland fullföljdes på ett bra sätt av den nya majoriteten, förslaget till ny organisation diskuterades vid dialogmöten och i maj 2007 togs beslut om vilka skolor som skulle vara kvar och vilka som skulle läggas ned. Så långt fanns en strategi som skulle ge både färre tomma klassrum, en god geografisk spridning över ön och bättre kvalitet i skolan. Men denna strategi glömdes snabbt av den borgerliga majoriteten, redan på hösten tillstyrkte man ansökningar från en lång rad privatskolor, utan att svara på de frågor man fick om hur de skulle finansieras, eller påverka de kommunala skolorna.
Sedan dess har merkostnaderna för privatskolorna ökat, utan att nämnden reagerat vilket är kärnan i revisorernas kritik. Vill man som Lena Celion ha många privata skolor får man också vara beredd att ta konsekvenserna av denna politik. Den ska inte betalas av andra. De borgerliga partierna ska ta ansvar för sina beslut, inte vältra över ansvaret på någon annan.