Skip to main content

Moderaterna höjer bostadskostnaderna

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare. Inga kommentarer till Moderaterna höjer bostadskostnaderna

Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT den 29 juni.

Genom avregleringar av bostadsmarknaden har bygg- och bostadsbranschen fått en allt större makt över byggandet och bostadspriserna. Det har lett till bostadsbrist och ökade bostadskostnader. Därför måste en bostadspolitik som utgår från de boendes intressen och villkor återskapas.

I en insändare (GT 27 juni) så avfärdar riksdagsledamot Gustaf Hoffstedt (M) förslaget om att subventionera nyproduktion av hyresrätter, det är inte förvånande. Men visst är det lite uppseendeväckande att hans första skäl för att säga nej till sådana subventioner är ”att det inom bygg- och bostadsbranschen finns ett starkt motstånd mot statligt stöd att stimulera nyproduktion av bostäder”. För tydligare kan det väl inte sägas; Moderaterna anser att det är bygg- och bostadsbranschens intressen som ska tillgodoses och det har lett till stora ökningar av bostadskostnaderna.

Alltför stora delar av bygg- och bostadsbranschen räknar helt enkelt med att ju dyrare nya bostäder är desto större värdeökning kan företagen få på sina befintliga bostadshus. Framförallt har företagen kunnat utnyttja avregleringen vid byggande av bostadsrätter. Priset som tas ut för nybyggda bostadsrätter (i hela riket) har ökat med 150 procent under tiden 1998 – 2011. Konsumentprisindex har under samma tid ökat med 21 procent. På hyresmarknaden finns fortfarande en del regler och prisökningen är därför lägre men har ändå under de här åren ökat med 84 procent.

De stora prisökningarna är en direkt följd av den avreglering av bostadsmarknaden som regeringen Bildt inledde i början av 90-talet. Företagen har tillåtits styra marknaden och i den bristsituation som de manövrerat fram så har de bostadssökande kunnat pressas att betala allt högre priser. Störst prisökningar har kommit efter 2006, alltså under den tid som regeringen Reinfeldt fortsatt avregleringarna. En av Reinfeldts första åtgärder var att ta bort investeringsstödet till byggande av hyresrätter och det har givetvis lett till ytterligare krav på högre hyror.

För Vänsterpartiet är det självklart att bostadspolitiken ska utformas så att alla ska kunna ha en bra bostad till rimlig kostnad och inte för att tillgodose byggbranschens intresse av att göra stora vinster. Vänsterpartiet har därför i riksdagen föreslagit att byggande av hyresrätter ska få ett statligt investeringsstöd. Ett stöd som i viss grad skulle kompensera den möjligheter till ränteavdrag och ROT-avdrag som finns för villor och bostadsrätter. Någon sådan rättvisa mellan upplåtelseformerna är uppenbarligen inte Moderaterna intresserade av.

Men det krävs också en bra politik i regioner och kommuner. Den rödgröna majoriteten i Region Gotland har nu formulerat en offensiv bostadspolitik och tagit viktiga steg för att få igång mer byggande till rimliga kostnader. Då måste Regionen att styra byggandet mer och agera för att hålla nere kostnaderna.

Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland

Desperationen lyser som en fyrbåk i natten!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare. Inga kommentarer till Desperationen lyser som en fyrbåk i natten!

Insändare, skriven av Per Edman, publicerad i GT den 24 juni.

I insändare efter insändare försöker Moderaterna, med Gustaf Hoffstedt i spetsen, förklara för allmänheten varför den sittande regeringens politik är den bästa för Sverige och Gotland. I snart sju år har denna politiks effekter kunnat beskådas, så varför denna desperation att medels insändare försöka övertyga om dess förträfflighet. Resultaten syns över hela landet, från avfolkningsbygden i Norrlands inland till storstädernas förortsområden. I Stockholms stad erkänner moderata borgarråd att politiken med utförsäljning och avknoppning inte varit särskilt lyckad. Skattemiljoner har rullat från vårdcentraler och äldreboenden till privata förmögenheter. Landet Sverige som varit ett föredöme på många områden rasar som en sten i omvärldens ögon. Sverige som varit högt aktat i internationella frågor, har nu en utrikesminister vars intressen i oljeindustrin skymmer det han eventuellt uträttar i olika konflikthärdar världen över. Det svenska folkhemmet slits isär och den lyckliga delen med arbete och hälsa ökar sin standard, medan den tredjedel som är arbetslösa och sjuka får det allt sämre. Det är resultatet av regeringens politik- att två tredjedelar har tagits som gisslan med jobbskatteavdrag och andra förmåner, medan en tredjedel får se sina sjuk-och arbetsmarknadsförsäkringar urholkas. Låt inte regeringspartierna få ännu en mandatperiod på sig att leka denna lek med våra skattepengar, utan se till att Sverige får en ny regering efter valet 2014. En regering där ett starkt Vänsterparti ingår, garanterar att utförsäljningarna av välfärden upphör. Ett jämlikt samhälle är bättre för alla- alltid!
Per Edman
Vänsterpartiet på Gotland

Nu dräneras skolan på resurser!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik. Inga kommentarer till Nu dräneras skolan på resurser!

Insändare skriven av Per Édman, publicerad i GT den 23 maj.

Med en rekordstor ungdomsarbetslöshet och försämrade resultat i många av landets skolor vore en satsning på dessa områden välkommen. Istället har regeringen bestämt att den nya gymnasieskolan är billigare än den gamla. I Gotlands fall minskar statsbidraget med åtta miljoner nästa år. I en kommunal ekonomi där alla stenar vänds på, ska nu ytterligare minskade intäkter hanteras så att det gör minsta möjliga skada. Det är dags att gå från ord till handling vad gäller skolans betydelse för det uppväxande släktet och Sveriges möjligheter i en globaliserad värld. Byt politik, byt regering!

Per Edman
Vänsterpartiet

Slå vakt om returglasen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö. Inga kommentarer till Slå vakt om returglasen

Insändare publicerad i GT den 16 maj, skriven av Lars Bjurström.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energianvändningen har stor betydelse för om vi kommer att lyckas. Nu när en ny energiplan för region Gotlands energiplan snart ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

I förslaget till energiplanen för Region Gotland finns en bra redovisning på hur vi kan utnyttja Gotlands goda tillgångar till vind och bioenergi. Men det finns också uppföljningar av den tidigare energiplanen som visar att ”under kommande år måste utvecklingen gå fortare i önskad riktning om de långsiktiga målen ska kunna nås”.

Det räcker inte att skriva planer med höga mål. Därför anser vi att energiplanen måste bli mer tydlig och konkret, bland annat för att få ökad fart och kraft i omställningsarbetet. I vårt yttrande över energiplanen redovisar därför Vänsterpartiet ett antal konkreta förslag som visar hur vi ska kunna förbättra hushållningen av råvaror och andra material som innebär energiförbrukning när de produceras.

När producentansvaret för förpackningar och tidningar infördes i mitten av 90-talet var det huvudsakliga syftet att det skulle leda till ett ökat kretsloppstänkande och därmed minskad resursförbrukning. Så har det tyvärr inte alls blivit. Istället har producentansvaret framförallt lett till en stor och ny insamlingsorganisation av olika material som skickas mellan olika delar av landet. Inget av det material som samlas in här på Gotland återvinns eller återanvänds här på ön utan hamnar i en lång kedja av transporter.

Utvecklingen av förpackningsmaterial har inte heller gått i riktning mot mer återanvändning som var grundtanken bakom besluten om producentansvar. Mängden förpackningsmaterial har också ökat kraftigt sedan producentansvaret infördes. Dessutom har de förpackningar som var gjorda för återanvändning kraftigt minskat.

Ett tydligt exempel är retursystemen för drycker som 1994 utgjorde över 50 % av dryckesförpackningen. 2011 så är den andelen cirka 10 procent och för bara någon månad sedan bestämde ett av de stora bryggerierna att helt sluta med returglas för läsk.

Vi föreslår därför att vi på Gotland satsar på att öka de goda kretsloppen och göra dem så lokala som möjligt. Det betyder bland annat att möjligheterna att återanvända eller återvinna material lokalt måste öka och då har returglasen en given plats. Regionen Gotland bör därför inleda ett arbete för att möjliggöra en lokal användning av returglas. Det skulle kunna bli en viktig profil för lokala livsmedelsproducenter men också ett sätt att försöka motverka de stora företagens tydliga ambition att försöka avveckla de retursystem som finns.

Den nuvarande utvecklingen som innebär att returglasen håller på att avvecklas är en skandal. Och dessvärre verkar inte regeringen eller några myndigheter bry sig om att den förpackning som är bäst ur miljösynpunkt är på väg att försvinna.

Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland

Ang publicericeringen I GT så kanske man kan undra varför de valde att illustrera en insändare om returglas med en bild på den typ av återvinning som inte är returglas utan den mycket mer energikrävande återvinningen där glaset krossas och smälts om.

 

Klimatfrågan behöver mer demokrati och solidaritet

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö. Inga kommentarer till Klimatfrågan behöver mer demokrati och solidaritet

Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GA den 30/4 och i GT den 3/5.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energiproduktionen och energianvändningen har en avgörande roll för om vi kommer att lyckas. Nu när region Gotlands energiplan ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

 Uppgiften är att snabbt få ned utsläppen och samtidigt vara både en industrination och ett välfärdsland i framkant. Precis som på så många andra viktiga områden kan inte marknaden lösa problemen, utan det krävs politiska förslag och gemensamma lösningar för att gå framåt.

Den nödvändiga omställningen innebär många möjligheter men också en del prövningar och därför måste många politiska områden involveras i klimatarbetet. Skattepolitiken är ett exempel på detta. Regeringens skattepolitik prioriterar ökad privat konsumtion för dem som redan har det gott ställt, på bekostnad av den gemensamma välfärden. Samtidigt är det ett faktum att satsningar på offentlig verksamhet leder till mindre utsläpp än motsvarande satsningar på privat konsumtion.

Miljö- och klimatskatter kan utvecklas för att minska våra utsläpp. Intäkter därifrån ska gå till att finansiera investeringar i klimatomställningen. Men ökade ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken kräver också en politik för ökad jämlikhet. Effekten kan annars bli att bara en del av invånarna tvingas stå för hela minskningen av energianvändningen. Det skulle vara både orättvist och ineffektivt.

Politiska styrmedel och gemensamma insatser är helt nödvändiga för att vi ska klara uppgiften att minska utsläppen av växthusgaserna, därför bör Region Gotland ta på sig en mer aktiv roll än som föreslås i energiplanen. Men för att politiken ska bli framgångsrik måste också vi som enskilda medborgare ta vår del av ansvaret.

 Genom kampanjer kan Region Gotland öka medvetenheten om vanor som är så bra som möjligt ur klimatsynpunkt. Det handlar om att göra bra val av konsumtion och beteende och inte att några försöker smita undan och hitta luckor i systemet. Därför är ett samhälle som bygger på solidaritet och demokratiskt beslutade lösningar en viktig del också i klimatpolitiken.

 Den omställning som vi står inför innebär stora möjligheter till jobb och bra livskvalité men det finns också uppenbara risker att omställningen kan leda till att uppoffringarna får bäras av de med svagast ekonomi samtidigt som andra kan tjäna stora pengar på omställningen genom oskäliga vinster eller värdeökningar av tillgångar. Om omställningen ska var hållbar ur alla aspekter måste också fördelar och nackdelar fördelas solidariskt.

Per Edman

Ordförande, Vänsterpartiet Gotland

 

Minska antalet självmord!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd. Inga kommentarer till Minska antalet självmord!

Insändare skriven av Jennie Jarve och Jörgen Benzler, publicerad i GT dem 29/4 och GA den 30/4.

Alltför många människor dör i självmord på Gotland. Fler människor dör av det än i trafiken. Ändå satsas det mer pengar på säkrare vägar än på att förebygga självmord. Varje självmord är oacceptabelt och målet kan inte vara något annat än noll, ingen människa ska ta sitt liv!
Vänsterpartiet har bidragit till att det nu antagits en plan för hur sjukvården på Gotland ska jobba med och bli bättre på att förebygga självmord för de personer som har kontakt med vården. Vår förhoppning är att personalen inom både den psykiatriska och somatiska sjukvården ska förhindra fler självmord än idag. Av det som många personer säger, som har eller har haft kontakt med vården, är det allra viktigaste kontinuiteten, att inte behöva berätta sin historia gång på gång för nya personer och att det finns en person att vända sig till som har ansvaret. Det ska finnas en samordnad vårdplanering, en samordnad vårdkedja och att man ser anhöriga som en resurs.
En del personer som tar sitt liv har aldrig sökt hjälp. Vänsterpartiet vill arbeta för att förändra attityden i samhället kring olika psykiska funktionssätt. Därför måste vi alla i samhället, vi som är familjemedlemmar, släktingar, vänner, grannar, arbetskamrater och medmänniskor bli bättre på att se de tecken som finns hos den som funderar på självmord. Något man kan göra är att ta del av den information som finns på flera olika hemsidor bland annat på Karolinska institutets hemsida och där lära sig mer om vad man kan göra för att förebygga självmord. På Gotland finns nu flera hjärnkollsambassadörer och på Hjärnkolls hemsida finns bra information.
Om vi ska nå målet om noll självmord måste vi också ändra vårt samhälle. Det behövs mer kärlek och respekt och mindre av egoism. Vi måste ha en omfattande och generell välfärd samt en politik som innebär avskaffad arbetslöshet. Tryggheten i samhället behöver öka, alla måste känna att de bidrar till vårt gemensamma samhälle, ingen får lämnas utanför.

Jennie Jarve
Jörgen Benzler

Vänsterpartiets sjukvårdpolitiker på Gotland

Transporterna måste minska för att vi ska klara klimatfrågan

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö. Inga kommentarer till Transporterna måste minska för att vi ska klara klimatfrågan

Insändare skriven av Brittis Benzler och Lars Bjurström. Publicerad i GT den 26 april och i GA den 4 maj.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energianvändningen har stor betydelse för om vi kommer att lyckas.

Nu när region Gotlands energiplan ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

Ett av de områden som vi mycket mer måste ta itu med är transporter av varor och människor. Transporterna står för en allt större del av våra koldioxidutsläpp och trots stora tekniska förbättringar av fordonen minskar inte de totala utsläppen. Det beror på att våra resor och transporter ökar och därmed äter upp de tekniska förbättringarna. Därför är det nödvändigt att både minska transportbehovet och att göra transporterna mer energieffektiva.

 Minskade behov av resor och transporter borde också av flera andra skäl vara positivt. Om bra service kan erbjudas närmare våra hem så kan vi spara både och pengar. En sådan inriktning av planeringen kan också vara ett viktigt ett stöd för att hela Gotland får en bra utveckling.

 Förslaget till energiplanen för Region Gotland har många förtjänster genom att bland annat visa hur vi på ett bra sätt kan utnyttja Gotlands goda tillgångar till vind och bioenergi. Men det finns också uppföljningar av den tidigare energiplanen som visar att ”under kommande år måste utvecklingen gå fortare i önskad riktning om de långsiktiga målen ska kunna nås”.

För att få ökad fart och kraft i omställningsarbetet anser vi att energiplanen måste bli mer tydlig och konkret och därför redovisar vi i vårt yttrande över energiplanen ett antal konkreta förslag. Några av förslagen handlar om att öka ansträngningarna för att minska klimatpåverkan från resor och transporter. 

  • Ytterligare insatser bör utredas för att serviceorterna ska kunna erbjuda service, både kommersiell och offentlig, för att behovet att resa längre avstånd begränsas.
  • Vid all lokalisering av nya bostäder bör möjligheterna till kollektivtrafik vägas in som ett av de viktiga kraven för att bebyggelse ska tillåtas.
  • Kollektivtrafiken måste långsiktigt förbättras, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Dessutom bör vi pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund.
  • Cykeln, som är det överlägset mest energieffektiva transportsättet, måste få fortsatt prioritet och det behövs insatser som förbättrar för cyklisterna men också kampanjer och information för att öka intresset för att cykla.
  • Regionens eget transportbehov behöver ses över för att undersöka om ytterligare möjligheter till effektiviseringar till exempel genom mer samordning är möjlig. Liksom en del andra kommuner bör vi också aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor.

Brittis Benzler (V), regionråd
Lars Bjurström (V), styrelseledamot Vänsterpartiet Gotland

 

En strategi för skolan.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik. Inga kommentarer till En strategi för skolan.

Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 20/4 (med en annan rubrik).

I brist på egna förslag anklagar moderaterna majoriteten i Barn – och Utbildningsnämnden (BUN) för att ha ”tappat kontrollen” över ekonomin och sakna en strategi för skolan. Den delårsrapport som presenterades pekar mot ett underskott på 4 miljoner för 2013.  Och visst, det är bekymmersamt att vi ännu inte nått balans mellan verksamhet och ekonomi inom BUNs verksamheter. Men man får ha lite perspektiv och se saker i ett sammanhang. Det är en stor omställning som genomförts när elevantalet minskat. Mandatperiodens första delårsrapport, den som följde upp den av moderaterna framarbetade och beslutade budgeten för 2011 pekade mot ett underskott på 22miljoner, sedan dess har vi målmedvetet arbetat för nå balans. Moderaternas senaste bidrag till arbetet var att rösta nej till besparingar på ca 3 miljoner, i hopp om att det skulle ordna sej ändå, det var tur vi inte lyssnade på dem. Då hade underskottet nu varit nästan dubbelt så stort.

Ekonomin är medlet, och det som sätter gränserna för kommunal verksamhet, målet är verksamheten i sej, vad vi får för pengarna. Här är vi, trots det goda arbete medarbetarna utför inte nöjda, de gotländska eleverna måste klara skolan bättre. Det är vårt fokus för mandatperioden, det vi lyfter fram i vårt strategidokument, styrkortet. Vi pekar i styrkortet ut några områden som speciellt viktiga för att förbättra elevernas resultat, det är bland annat att eleverna utvecklar en god läsförmåga, att våra medarbetare får ökade kunskaper om hur man arbetar med elever med speciella behov och att vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån dessa prioriteringar pågår viktiga insatser, läsning står i fokus, en så kallad språkplan, kommer till hösten för att förbättra arbetet. Vi satsar på en omfattande fortbildning om NPF – olika neuropsykiatriska funktionsätt, för medarbetarna och har tillsammans med andra förvaltningar startat ett gemensamt arbete kring ungdomar med hög frånvaro, en ”hemmasittargrupp”.  För att utveckla kvalitetsarbetet har en ny modell tagits fram, den har fokus på arbetet ute i verksamheterna, att man där har kvalitetsarbetet som en pågående process, för ständigt bättre resultat. Samtidigt ger den nya modellen förvaltning och nämnd bättre möjligheter att följa upp och stödja verksamheternas utveckling.

Vi ser också att vägen för att nå bättre resultat inte bara handlar om skolan, utan också om förskolan och fritidshemmen, vi har därför genomfört en egen tillsyn av alla fritids och förskolor, som grund för utvecklingsarbete och en förändrad organisation.

Något som bekymrar oss mycket just nu, är de ökande skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat, förenklat kan man säga att flickorna klarar skolan allt bättre medan pojkarna klarar den allt sämre. Här behöver vi utveckla arbetet, fundera över hur vi möter pojkar och gör verksamheten meningsfull också för dem. Kanske behöver vi också diskutera frågan mer med föräldrar och i samhället.  Fundera över vilka värderingar kring pluggande vi förmedlar till pojkarna i grundskolan.

 Vi vet idag, att framgång i skolan, att klara av att genomföra en gymnasieutbildning är ett utmärkt vaccin mot ohälsa och utanförskap i vuxen ålder. Vårt mål är därför att alla ska nå dit.

Brittis Benzler (V) Ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden

Utveckla Klintehamn

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Utveckla Gotland. Inga kommentarer till Utveckla Klintehamn

Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 25 mars.

Klintehamn är ett samhälle med många goda förutsättningar. Förutsättningar som rätt förvaltade kan bidra till utvecklingen i Klintehamn och på hela Gotland. Det är därför bra att regionledningen och samhällsbyggnadsförvaltningen på dialogmötet i Klintehamn den 19 mars utlovade att ytterligare insatser ska göras, bland annat genom en fördjupad översiktplan där ortens tillgångar men och också problem gås igenom.

Utbyggnaden av hamnverksamheten kan bli en viktig tillgång i Klintehamn men det är också en fråga som understryker hur viktigt havet och stranden är för Klintehamn för många fler intressen och aktiviteter än bara hamnen. Vi vill ha möjlighet att komma till stranden och till havet för bad, fiske, promenader, småbåtverksamhet och mycket mer. Allt detta kan göras bättre och nu när hamnen byggs ut med bland annat ökad biltrafik som följd är det viktigt att alla andra intressen också blir väl tillgodsedda.

När hamnutbyggnaden på allvar började diskuteras utlovades en översyn av hela trafiksituationen. Dessvärre har ingenting av detta ens påbörjats, trots att det gått fyra år sedan det första mötet om hamnutbyggnaden var här i Klintehamn och detta löfte gavs. Nu är det därför hög tid att göra en översyn av trafik- och vägfrågorna. Utgångspunkten för en sån översyn måste vara att möjligheten att röra sig mellan stranden och samhället förbättras.

Länsvägen 140 utgör idag en för kraftig barriär mellan samhället och havet. Vägens utformning bör i sin helhet ses över och ändras så att kopplingen och kontakterna till havet och stranden blir bättre.

Den badplats som redovisas i Region Gotlands översiktsplan ”Bygg Gotland” sköts inte längre så att den fungerar som badplats och tillgängligheten är inte heller tillräckligt bra. Ett bra bad måste vara en självklarhet och i regionens arbete för ett bättre Klintehamn måste en välskött och bra tillgänglig badplats ingå.

Lars Bjurström, Klintehamn
suppleant i tekniska nämnden (V)

Alliansregeringen måste agera i färjefrågan!

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare. Inga kommentarer till Alliansregeringen måste agera i färjefrågan!

Insändare av Jonas Sjöstedt och Brittis Benzler publicerad i GA den 4 mars och GT den 6 mars.

Satsningar på infrastruktur innebär utveckling i hela Sverige och en förutsättning för att så många delar av landet som möjligt ska få tillgång till fungerande arbetsmarknad och hållbara transporter. När sådana satsningar planeras är det nödvändigt att inkludera Gotland. Färjan till Gotland ersätter vägar och broar och måste ses som en del av den nationella infrastrukturen.

Upphandlingen av Gotlandstrafiken inför nästa trafikperiod har nu diskuterats över ett år. I januari presenterade Trafikverket ytterligare ett förslag, efter att man, som man säger ”tagit till sig synpunkter” på det förslag som presenterades i höstas. Vad man tagit till sig, förutom att gotlänningarna är ursinniga och skrev öppna brev till Fredrik Reinfeldt, och därför tillfälligt behövde lugnas, är dock svårt att se.

Det förslag som presenterades i januari bygger på försämringar och innebär en standard som borde höra till en svunnen tid. Långsammare färjor, lägre kapacitet och försämrad tidtabell bidrar inte till Gotlands utveckling, inte heller det faktum att inget utlovades om lägre priser.

Trafikverket har säkert gjort så gott de kan, det är troligen uppdraget som varit för svårt, det anslag, den bemyndiganderam som finns, tycks inte räcka för att ge en färjetrafik som Gotland behöver för framtiden.  De protester som nu kommer från Gotland med en enig Regionledning och ett trafikråd som avvisar Trafikverkets förslag är inte tillräcklig. Nu måste politiken gripa in.

Vi förväntar oss att Trafikverket får nya direktiv från regeringen som gör att Gotlands utveckling sätts i centrum när färjetrafiken ska upphandlas för en ny period. I upphandlingen bör det ställas krav på en bra tidtabell, låga priser och snabba moderna färjor med mer miljöanpassade drivmedel.

Vänsterpartiet vill ge Gotland goda förutsättningar att utvecklas, därför har vi satsat mer pengar än regeringen på Gotlandstrafiken i budgeten för 2013 och framåt. Vi hoppas för Gotlands skull att fler partier vill göra likadant.

 

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Brittis Benzler, regionråd Gotland (V)

Larmrapporterna från sjukvården

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Rikspolitik. Inga kommentarer till Larmrapporterna från sjukvården

Insändare skriven Carina Lindberg (V), publicerad i GT 26 februari.

Larm rapporteras dagligen från den svenska sjukvården. Inte minst från de moderatstyrda landstingen i Stockholm och region Skåne. Men situationen är snarlik på många sjukhus i landet. Läkare, sjuksköterskor och barnmorskor varnar för patientsäkerheten på grund av överbeläggningar och brist på resurser.

Det är egentligen inte så svårt att förstå vartåt det skulle barka. Under många år har trenden bland styrande politiker varit att minska antalet sjukhusplatser. Sjukvården skulle slimmas, effektiviseras och göras billigare. Primärvården skulle byggas ut och behovet av sjukhusplatser skulle minska på grund av det.

Hur har det blivit? De medicinska behoven av sjukvård har inte minskat. Akutmottagningarna översvämmas av patienter trots vårdvalet. Sjukvård har blivit dyrare. På grund av fantastiska medicinska landvinningar men också ett ekonomiskt ersättningssystem inom primärvården som gynnar snabba och korta besök. Inom den slutna vården dominerar ett köp- och säljsystem mellan olika landsting och vårdgivare som driver kostnaderna till nya höjder varje dag.

Privatiseringar har lett till ökade ekonomiska bördor för landstingen. Vinst går till riskkapitalbolag istället för till vård och hälso- och sjukvårdslagen urholkas. Samtidigt sänker den borgerliga högerregeringen skatterna och därmed intäkterna till den svenska sjukvården och välfärden. Mer pengar hamnar i den egna plånboken för dem som har jobb. Den privata konsumtionen ökar på bekostnad av sämre vård och utbildning. Vilket naturligtvis drabbar särskilt dem med stora medicinska behov. Men priset för välfärd heter skatt. Det är så välfärden finansieras. Inte av Svenskt Näringsliv eller av riskkapitalbolag. Däremot kammar deras privata vårdbolag hem vinsterna av våra skattepengar.

Tyvärr har borgerliga och även socialdemokratiska politiker länge kopierat ekonomiska modeller från näringslivet för den svenska sjukvården. För att ge det skulle ge lönsamhet till vården. Som istället har blivit besparingar, underskott och överbeläggningar. Sjukvård skall ges efter medicinska behov och inte efter ekonomisk lönsamhet. En framgångsrik behandling som på sikt kan vara kostnadseffektivt för vården måste utgår från patientens medicinska behov och ingenting annat.

Sjukvården måste därför höja sjuksköterskors löner och inte minst för deras specialistutbildningar. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för patienter i vården men deras jobb är fortfarande uppseendeväckande dåligt betalt. För att få fram pengar till dem och andra lönearbetare måste kapital beskattas hårdare.

Nyligen publicerade dokument och TV-program (Lönesänkarna) visar dock att det istället är Svenskt Näringslivs vinster i förhållande till produktionen som ökar på lönernas bekostnad. Detta är fullständigt oacceptabelt.

En rättvis beskattning av kapitalet leder till ett jämlikare samhälle och till en bättre hälso- och sjukvård för oss alla.

Carina Lindberg (V)

Avslöja bluffen med marknadshyror

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare, Okategoriserade. 3 kommentarer till Avslöja bluffen med marknadshyror

Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GA 22 december.

När regeringens utredare i onsdags (19/12) kom med sitt förslag om hyrorna så visade det hur målet för alliansregeringens bostadspolitik ser ut. Det är marknadskrafterna som ska styra och alla andra mål får underordnas detta. Högre hyror, högre bostadspriser, ökade orättvisor och ökad boendesegregation och troligen också bostadsbrist är effekter som blir följden av marknadskrafternas ökade makt.

Alliansregeringen tog snabbt bort investeringsstödet till byggande av hyreslägenheter när de tillträdde 2006. Ett stöd som i viss mån kompenserade byggandet av hyreslägenheter för de ränteavdrag som ägare av villor och bostadsrätter har. Följden blev att byggandet av hyreslägenheter minskade kraftigt. Marknaden skulle istället fritt råda och nu ser vi detta i form av stor brist på hyreslägenheter, bland annat på Gotland.

Alliansens företrädare hävdade att priserna för byggandet skulle minska när investeringsstödet togs bort men statistik från SCB visar att det blev precis tvärtom. Nyproducerade hyreslägenheter var 2011 dag nästan 30 procent dyrare att bygga (per kvadratmeter) än de var 2006, och det är en kostnadsökning som inträffat mitt under en internationell fastighetskris. KPI har under samma tid ökat med 10 procent. Alliansen hade helt fel!

Och nu planeras ändå nästa steg att stärka marknadskrafterna genom att hyran ska sättas friare av fastighetsägaren och hyran i mer attraktiva lägen ska bli mycket högre än i mindre attraktiva områden. Det kommer i första hand att betyda att hyreslägenheter i innerstaden kommer att bli dyrare och fastighetsägarna kommer att blir rikare. Men ingen tror väl att det är där som hundratals nya lägenheter kan byggas. Högre hyror för lägenheter i innerstaden ger inga nya bostäder. Det är den stora bluffen som alliansens företrädare nu försöker få oss att tro på.

Redan med dagens regler om hyressättning är hyrorna i nyproducerade lägenheter så höga att de är svåra att hyra ut, trots bostadsbristen. Högre hyror är därför ingen lösning på bostadsbristen. Möjligen är högre hyror ett sätt att få bort köerna eftersom många helt enkelt inte skulle ha råd att bo med en rimlig boendestandard.

Tyvärr har den borgerliga regeringens högerpolitik avskaffat de sista resterna av statlig bostadspolitik och konsekvenserna är bedrövliga. Trots detta verkar regeringen vara inställd på att fortsätta på samma väg.

Istället borde en helt ny bostadspolitik börja genomföras. En politik som bygger på att minska marknadskrafterna och istället utgå från behovet av att alla kan bo bra till rimliga kostnader. Ett investeringsstöd till byggande av nya hyreslägenheter skulle kunna införas och kosta betydligt mindre än villaägarnas ROT-avdrag. Men givetvis måste också kostnaderna för byggandet pressas. Sedan 1998 har produktionskostnaderna för bostadsrätter ökat med 150 procent och för hyresrätter är ökningen 87 procent. Man kan faktiskt påstå att lönsamheten att bygga bostadsrätter är ett problem för hela bostadsmarknaden eftersom ingen tycks ha intresse av att bygga billigt. Det är ju så marknadskrafterna fungerar.

Lars Bjurström

Billigare skolskjutsar

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare. Inga kommentarer till Billigare skolskjutsar

Insändare skriven av bland annat Brittis Benzler, publicerad i GT den 22 december.

Blev skolskjutsarna billigare eller inte, buden har varit många, och svaret är ja. Skolskjutasarna blev dyrare än vi hoppats på, men betydligt billigare än om nya bussar kört på samma sätt som de gamla tidigare gjorde. Att olika påståenden om kostnader hörts beror nog på att man kan jämföra på olika sätt.

Upphandlingen 2008 ledde till nya tag.

Vi har en ganska god uppfattning om vad det skulle kosta att handla upp modernare fordon enligt gällande branschavtal., för den gamla skolskjutsorganisationen, med den körsträcka vi hade innan den nuvarande, eftersom de gjordes 2008. De anbud nämnden då antog var på totalt 40,4 miljoner, varav 3,3 miljoner för Visbyområdet. Sedan överklagades upphandlingen och fick göras om utom för Visbyområdet. I samband med att ny upphandling måste göras beslutade dåvarande nämnd att förändra organisationen i syfte att sänka kostnaderna och inledde samarbete med konsulten Optiplan.

Det kan vara svårt för en kommun att upprätthålla kompetens för upphandling inom områden där man inte genomför upphandlingar så ofta. Vi i den nya majoriteten valde att fortsätta det arbete som påbörjats. Kanske underskattade vi arbetet och problemen med att genomföra förändringen, men nämnden har i enighet arbetat för att hitta så bra lösningar som möjligt.

Så kostnaderna blev mycket riktigt lägre när man kortade körsträckan – i den trafik vi nu har kostar grundavtalet 21 miljoner och tilläggsavtalen 7 miljoner. Kostnaden för Visbyområdet har ökat till 4,5 miljoner. Den totala skolskjutskostnaden är cirka 36 miljoner.

Att kostnaden blev högre än vi från början hoppats på beror på tilläggsavtalen. Om dessa förändringar och tillägg fick sättas in för att grundmodellen var bristfällig, för att verkligheten förändrats eller för att nuvarande nämnd varit för ”dålig” på att hålla fast vid grundtanken i upphandlingen, vet vi inte, troligtvis har alla tre faktorerna bidragit till att kostnaden nu överskrider grundavtalet. I några fall blev det kanske också bråttom att hitta lösningar för enskilda elever, vilket innebär att det finns möjligheter att jobba vidare.

Att genomföra en ny organisation tar tid, vi arbetar vidare med att både justera skolskjutsarna och för att åstadkomma ett samarbete med kollektivtrafiken.

Brittis Benzler (V)
Lisbeth Bokelund (MP)
Meit Fohlin (S)

Barn- och utbildningsnämnden

Byggpriserna måste sänkas

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare. Inga kommentarer till Byggpriserna måste sänkas

Insändare publicerad i GT och GA den 4 december.

Bygg- och bostadsföretagen har ökat priserna för nybyggda bostäder mycket kraftigt under många år. Särskilt stora prisökningar har drabbat nyproduktionen av bostadsrätter. Den senaste statistiken för såväl hela riket som för Gotland visar att priserna som tas ut för nybyggda bostadsrätter ligger på cirka 10 000 kronor per kvadratmeter över de kostnaderna för hyresrätter, det, motsvarar cirka 40 procent.

De stora prisökningarna och de allt större skillnaderna mellan byggpriserna på bostadsrätter och hyresrätter är en direkt följd av den avreglering av bostadsmarknaden som regeringen Bildt inledde i början av 90-talet. Företagen har tillåtits styra marknaden och i den bristsituation som de manövrerat fram så har de bostadssökande kunnat pressas att betala allt högre priser.

Det pris som tas ut för nybyggda bostadsrätter (i hela riket) har ökat med 141 procent under tiden 1998 – 2010. Konsumentprisindex har under samma tid ökat med 18 procent. De stora vinstmöjligheterna vid byggande av bostadsrätter har också smittat av sig på kostnaden för att bygga hyresrätter som under de här åren har ökat 77 procent.

Vänsterpartiet har tittat på kostnadsutvecklingen för att bygga bostadsrätter i Visby och sett att den ser ut som i landet i övrigt. Vi har framförallt tittat på de senaste 8 åren och priserna för nybyggda bostadsrätter har under tiden 2004 – 2012 ökat med nästan 70 procent. Det är priser som är betydligt högre än de som Gotlandshem har byggt nya bostäder för.
Samtidigt har många som köpt dessa rekorddyra bostäder kunnat sälja sin bostad vidare efter några år med god vinst. En vinst som möjliggjorts just genom att priserna och kostnaderna tillåtits fortsätta att stiga.

Dessutom är det många som köper nya bostadsrätter utan att ha tillgång till fullständig information om kostnaderna. Innan bostadsrätter börjar säljas så ska det finnas en ekonomisk plan registrerad hos Bolagsverket med den nödvändiga informationen, men så är det inte alltid. Också här på Gotland säljs bostadsrätter utan att den informationen finns tillhands för alla intresserade.

En viktig förklaring till att priserna och kostnaderna tillåtits rusa i höjden är att väldigt många tjänar på detta men givetvis är det också några som får betala priset. De som tjänar är givetvis byggbolag och markägare som spekulerat i byggandet.
De enormt stora prisökningar som byggföretagen drivit fram när de bygger bostadsrätter drabbar också möjligheten att bygga hyresrätter till rimliga kostnader. Företagen kommer naturligtvis att vilja bygga där vinstmöjligheterna är som störst.

För att bryta de alldeles orimliga vinsterna och för att minska risken för en bostadsbubbla som kan drabba hårt så krävs nu politiska insatser som begränsar byggföretagens möjligheter att manövrera och sätta priser för sina egna intressen.

Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland

Det behövs ett statligt stöd till nya hyreslägenheter

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare, Okategoriserade. Inga kommentarer till Det behövs ett statligt stöd till nya hyreslägenheter

Insändare publicerad i GT 1 december och i GA den 3 december.

När regeringen Bildt avreglerade bostadsmarknaden och avvecklade bostadspolitiken blev det istället vinstintressena som tog över.

Trots att kommunernas möjligheter att påverka bostadsbyggandet har minskat kraftigt så finns en del möjligheter kvar. Mest kraftfullt är att ställa krav när kommunal mark säljs för bostadsbyggande. Bland de krav som kommunen ställer borde ingå att priserna till de boende hålls nere så mycket som möjligt. Ett sådant krav bör gälla alla former av bostadsbyggande. Det borde också vara en självklarhet att företagen som producerar och säljer nya bostadsrätter följer reglerna fullt ut och tillhandahåller all ekonomisk information innan lägenheterna säljs, så är det inte alltid idag.

Dessvärre är några av de allra dyraste bostadsrättprojekten i Visby byggda (eller håller på att byggas) på mark som upplåtits av kommunen.

Om det skulle visa sig att bygg- och bostadsföretag inte är intresserade av att bygga bostäder på de villkor som kommunen har så bör möjligheten att bygga i egen regi prövas. Inte minst för Gotlandshem men kanske även för kommunen kan det finnas anledning att överväga om mer byggande kan ske i egen regi. Även om det inre alls är någon enkel sak finns det också viktiga fördelar, bland annat att kommunens och Gotlandshems egen kompetens i dessa frågor då kommer att öka.

Byggandet av nya lägenheter är givetvis särskilt viktig för dem som saknar bostad eller har stora behov av att byta till en annan bostad. Men på sikt är en bra nyproduktion av bostäder viktig för oss alla. Stor brist på bostäder ökar priserna på villor och bostadsrätter och försvårar för många att byta bostad under livets olika skeden som innebär lite olika bostadsönskemål. Men om nyproduktionen är orimligt dyr så är risken att den få exakt samma effekt som en stor brist på bostäder. Då är risken att nyproduktionen bidrar till att öka priserna istället för att hålla de nere. Tyvärr verkar det som om en alltför stor del av bygg-och bostadsbranschen gärna ser stora prisökningar, kanske för att de själva äger många bostäder och andra fastigheter.

Därför har vi i Vänsterpartiet i vårt budgetalternativ i riksdagen föreslaget ett direkt stöd till nyproduktion av hyreslägenheter. Förslaget avvisas tyvärr av den borgerliga regeringen men också de privata fastighetsägarna säger nej till ett stöd för nyproduktion. De privata fastighetsägarna ser hellre att det är dyrt att bygga nytt så att deras gamla fastigheter ökar i värde. Uppenbarligen delar den borgerliga regeringen deras åsikt.

Jörgen Benzler
Vänsterpartiet Gotland