Skip to main content

Gotland, en del av Sverige.

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare.

Debattartikel från Brittis Benzler, publicerad i dagenssamhälle.se 8 november.

I Dagens samhälle nr 38 skriver Catharina Elmsäter-Svärd med flera, att regeringen nu presenterat infrastrukturpropositionen som enligt dem ” kommer att bidra till tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet”. Undantaget Gotland borde de skriva, här tänker de inte satsa på framtiden. Här planerar regeringen att återgå till en gammal trafiklösning som ska gälla under 2020-talet. De moderna, bekväma snabbfärjor som nu används ska bort och ersättas med långsammare och omodernare fartyg.  När vi Gotlänningar på olika vis protesterat mot detta möts vi av oförståelse, ”45 minuter till på båten kan väl inte spela så stor roll”. Tänk tanken att regeringen hade föreslagit sänkta hastigheter på motorvägar och järnvägar så att restiden ökar med 23 procent. Tanken är förmodligen orimlig, men tydligen inte för Gotland. Dessutom handlar det inte bara om 45 minuter till på båten, det handlar om helt olika trafikupplägg. De snabbfärjor som nu används möjliggör två turer per dag mellan Nynäshamn och Visby. Kvällsturen från Nynäshamn når idag Visby 00.20 på vardagskvällar. Förlängs restiden med 45 minuter enkel resa är motsvarande tur i Visby 01.50. Tidigare avgång är inte möjlig då godstrafiken styr avgångstiden från Visby.

Möjligheterna dagens färjor skapat för pendling till arbete eller studier och besök över dagen i Stockholm görs i praktiken omöjligt. Fastlandet kommer längre bort, den regionförstoring som trots ö-läget skett upphör. Regeringens politik kommer att ha mycket allvarliga konsekvenser för Gotlands utveckling. Snabbfärjorna och det trafikupplägg de möjliggjort är den enskilt största orsaken till att Gotland har klarat stora försvars- och företagsnedläggningar utan att tappa i befolkningsmängd. Äventyra inte den utvecklingen, även Gotland är en del av Sverige och behöver goda kommunikationer. Det går inte att bygga en bro, väg eller järnväg, istället måste samhället satsa på snabba färjor med rimliga priser för gods och passagerare. Upphandlingen för nästa period är på gång, det är nu regeringen måste agera för moderna snabbfärjor (minst 28knop) under 2020 talet.

 

Brittis Benzler (V)
Regionråd, Region Gotland

Ställ krav på bankerna!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Okategoriserade.

Insändare av Ulla Andersson och Brittis Benzler publicerad i GT den 26 oktober.

Allt fler bankkontor inför restriktioner för hur bankerna får ta ut sina egna pengar i kontanter. En del har in fört att kunderna måste anmäla några dagar i förväg när de vill ha kontanter andra har upphört helt med kontanthantering. Bankerna hänvisar i stället sina kunder till bland annat livsmedelsaffärerna för att ta ut kontanter. Det är inte rimligt att göra så. Livsmedelsaffärernas säkerhetsarbete borde inte vara lika utvecklat som bankernas och kunderna borde få bestämma över sina egna pengar.

Självklart är det viktigt att minska kontanthanteringen och den har sjunkit dramatiskt under senare år vilket är bra. Det går att minska kontanthanteringen ytterligare. Till exempel kan bankerna erbjuda högre sparränta till kunder som har pengar på konton där kontantuttag inte medges. Ett utökat informationsarbete kan göras, avgifterna på kort kan minskas liksom handlarnas kostnader för korthantering. Avgifter för uttag och insättning av kontanter i kontor är några förslag för att minska kontanthanteringen och det finns säkert många fler. Men att förbjuda kontantuttag i bank är inte rätt väg att gå. Det försvårar för många människor i deras vardag. Vi menar att det är rimligt att bankerna även fortsättningsvis möjliggör för sina kunder att ta ut sina pengar i kontanter. Därför föreslår vi att Finansinspektionen genom föreskrifter ska förelägga bankerna att upprätthålla kontanthanteringen.

Ulla Andersson (V)
Ekonomisk talesperson, riksdagsledamot
Brittis Benzler (V)
Regionråd

 

Bygg fler hyreslägenheter

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare.

Insändare publicerad i GA den 10 oktober och i GT den 11 oktober.

Allas rätt till en bra bostad är en grundläggande förutsättning för ett bra liv. Nu har alla partier i riksdagen redovisat sina budgetalternativ och sin politik. Nu framgår tydligt att Vänsterpartiet är det enda partiet som har ett verkligt förslag för att åter få fart på byggandet av hyreslägenheter.

En av regeringen Reinfeldts första åtgärder efter valet 2006 var att ta bort stödet till byggande av hyresrätter. Ett stöd som behövdes och som var ett litet försök att utjämna de ekonomiska orättvisorna mellan olika upplåtelseformer som åstadkoms genom ränteavdragen som villaägare och bostadsrättsägare kan utnyttja. Efter några år hade byggandet av hyreslägenheter fallit med nästan hälften. Nu uppger 242 kommuner i Boverkets bostadsmarknadsenkät att de har brist på hyresrätter. Regeringens politik har drabbat alla genom att hela samhället förlorar på att möjligheterna att flytta till jobb eller studier minskar men särskilt drabbas förstås de unga och hushåll med begränsad ekonomi som inte kan köpa de dyra bostadsrätter som byggts.

Också på Gotland har det byggts alldeles för få hyreslägenheter de senaste åren och därför måste alla försök att öka byggandet välkomnas.

Genom ett särskilt investeringsstöd ska byggandet av hyresrätter kunna fördubblas till 20 000 om året. I Vänsterpartiets budgetmotion finns 3 miljarder till investeringsstödet. 3 miljarder som direkt kommer att innebära minst 3 000 byggjobb men det är en satsning som också är avgörande för att många ungdomar ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiets budgetmotion är i sin helhet en stark satsning på framtidens jobb och stödet till byggande av hyresrätter är bara en del av denna politik. I motionen ingår också:

  • En kraftfull satsning på gröna jobb. Solenergi, vindkraft och energiomställning.
  • Satsningar på välfärden ger 53 000 fler anställda i vård, skola och omsorg.
  • Engångsskatt för storbankerna bekostar satsningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
  • Gymnasiegaranti för alla upp till 25 år och generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden.
  • Särskilt statsbidrag för att öka lärartätheten.
  • Höjda studiemedel för att studerande ska kunna koncentrera sig på sina studier.
  • Barnomsorg för dem som arbetar kvällar, nätter och helger.
  • Avskaffa Fas 3 och ersätt det med subventionerade jobb med avtalsenlig lön och utbildningsplatser.
  • Ökad ekonomisk jämlikhet i syfte att öka efterfrågan i ekonomin. Stärkt a-kassa och sjukförsäkring. Förbättrad ekonomi för ensamstående föräldrar och ekonomiskt utsatta barn.
  • Ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Individualiserad föräldraförsäkring, rätt till heltid och förbättrad barnomsorg skapar bättre förutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden.

Dessutom finns 100 miljoner kronor anvisade i Vänsterpartiets budget 2013 för att kunna sänka priserna på Gotlandsfärjorna till 2008 års nivå.

Alla våra förslag finansieras givetvis fullt ut bland annat genom att vi är beredda att ta ut högre skatter av de som har goda inkomster. Dessutom föreslår Vänsterpartiet högre skatter från storbankerna och företagen och momssänkningen på restauranger tas tillbaka.

Ett jämlikt samhälle är bättre för alla – alltid.

Per Edman
Ordförande Vänsterpartiet Gotland

 

Välfärden måste betalas.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik.

Insändare av Brittis Benzler, publicerad i GT 2 oktober.

I torsdagens (27/9) Gotlands tidningar kommenterar jag bland annat de kortsiktiga ekonomiska konsekvenserna för Region Gotland av det nya löneavtalet för lärarna. Tidningen väljer att sätta en rubrik ”Varsel ett hot efter lönelyft” som får det att framstå som att jag sagt detta. Det stämmer inte, rubriken är något som tidningen själv har hittat på. Jag har inte sagt så. Det jag däremot har påpekat är att alla ökade kostnader behöver betalas. Även höjda kostnader som i sig är rimliga, som till exempel höjda lärarlöner. Med de inkomster och de utgifter Region Gotland idag har är det svårt att betala den välfärd vi behöver.

Om en vecka börjar regionens budgetberedning då regionstyrelsen träffas under några dagar för att planera 2013 års verksamhet. De borgerliga partierna på Gotland tycker att det brister i det politiska ledarskapet i hälso- och sjukvården, socialnämnden och i skolan. Det ska bli intressant att i nästa vecka ta del av vilka förslag dessa partier har för hur kostnaderna ska minska. Vad är det i den gotländska sjukvården, skolan och omsorgen vi inte längre ska bedriva, enligt borgarna?

Vi i Vänsterpartiet har svårt att se att något i verksamheten inom ovanstående områden är omotiverat. Det är inte för mycket personal, för bra lokaler och en i övrigt för stor verksamhet som finns på Gotland. Vänsterpartiets uppfattning är att gotlänningarna inte ska ha sämre sjukvård, utbildning och omsorg än övriga svenskar.

Alternativet till minskade utgifter är ökade inkomster till regionen. Det bästa hade varit en regeringspolitik som garanterat en fungerande välfärd för alla i Sverige. Så är det inte. Konsekvenserna av regeringens ekonomiska politik är att skillnaderna mellan fattiga och rika ökar, såväl vad gäller personer som mellan kommunerna i landet. Vänsterpartiet anser att det är en bättre politik i riksdagen att öka anslagen till kommunernas välfärd än att sänka bolagsskatten för 16 miljarder som regeringen nu föreslår. Det är viktigare med högre löner till välfärdens yrkesarbetare i kommunerna än sänkt bolagsskatt.

När alternativet med mer pengar från regeringen inte tycks vara möjligt kan vi Vänsterpartister tänka oss en skattehöjning. Vi Vänsterpartister vet att det idag finns en stor grupp fattiga på Gotland som har svårt att klara en skattehöjning. Men, alternativet med en kraftigt försämrad välfärd är också något som kommer att slå hårt mot fattiga och utsatta gotlänningar. En skattehöjning kan endast motiveras om pengarna går till vården, skolan och omsorgen.

Brittis Benzler
Vänsterpartiet

 

Öppet brev till Gustav Hoffstedt (m)

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare.

Insändare av Per Edman publicerad i GA.

Det går bra för Sverige, men inte för Gotland, skriver du i GA förra veckan. Skälen du anger är den inkompetenta rödgröna majoriteten som skyller allt på Alliansregeringen och inte tar ansvar själva. När du var ordförande i Socialnämnden var den en kassako för dåvarande Gotlands kommun. Höll inte de andra nämnderna budget så stod du där och täckte upp eventuella underskott. Då vill jag bara upplysa om att 2006 var 80 % av de inskrivna på arbetsförmedlingen försörjda via a-kassan. Året 2011 har den andelen sjunkit till 36 % . I år beräknas siffran ha sjunkit till 25%. Detta är ju en del av den så kallade arbetslinjen, dvs. det ska bli så tufft ekonomiskt att vara arbetslös så folk helt enkelt inte ska ha råd att vara det någon längre tid. För det första har andelen arbetslösa blivit högre totalt under de här åren, dessutom lastas nu kostnaderna över på kommunerna. Socialnämnden går på knäna av denna orsak, bland annat. Enligt uppgift har den politik du företräder överfört ungefär 60 miljarder från kommunerna till företag och privatpersoner, då är det väl inte särskilt konstigt att vi hänvisar till regeringen när vi förklarar den dåliga kommunala ekonomin. Att det går bra för Sverige är också en sanning med modifikation. Sverige består nämligen av många regioner med helt olika förutsättningar. I de kommuner där befolkningsunderlaget minskar eller står still, jublar inte många över den starka svenska ekonomin. Däremot har vi kommuner med stor inflyttning och ökande skatteunderlag som säkert kan stämma in hurraropen.

Så därför Gustav Hoffstedt kommer vi att fortsätta skylla på regeringen när de beslut som fattas så totalt urholkar de gotländska förutsättningarna för utveckling. Det finns ett enskilt område som betyder mer än många andra, där du kan göra en viktig insats. Se till att dina partikamrater förstår allvaret i våra kommunikationer med fastlandet och avsätter pengar för en färjetrafik med snabba båtar och priser anpassade efter samma sträcka på landsväg. Det, och inte ett byta av politisk majoritet, skulle innebära ett lyft för Gotland!

Vänligen
Per Edman
Vänsterpartiet på Gotland

Kommunal regi är bättre.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd.

Insändare, publicerad i GT 7/9 och GA 8/9.

Vi vänsterpartister anser att vård, skola och omsorg i första hand ska drivas i kommunal regi. Skälet är vår tro att det långsiktigt blir en bättre verksamhet som gynnar de äldre, de sjuka och eleverna. Framför allt är vi kritiska mot att företag som finns i välfärdssektorn, ser detta som ett sätt att skapa vinster för sina ägare. Ägare som inte bryr sig om verksamheten så länge vinsten ackumuleras och som sedan säljer vidare till högstbjudande. Så skall inte våra skattepengar användas.

Ett av de grundläggande välfärdspolitiska syftena med att organisera och driva äldreomsorg är att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Denna ska vara av hög kvalitet och lika för alla. Att tillfredställa mänskliga behov är överordnat alla andra mål.

Vi vill inte oroa de äldre, personalen eller de anhöriga med att med jämna mellanrum utsätta dem för den osäkerhet som en upphandling innebär. Redan nu vet alla inblandade att regionen kommer att driva Pjäsen när nuvarande avtal löper ut och kan då i lugn och ro förbereda sig på detta. I annat fall hade det närmaste året varit en osäker väntan på vem som skulle vinna upphandlingen.

Ett jämlikt samhälle är bäst för alla, alltid.

Per Edman, ordförande Vänsterpartiet Gotland.
Lars Åkerlund, vice ordförande i socialnämnden.

.

Infrastruktur satsningar, men inte till Gotland?

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare, Rikspolitik.

Insändare av Brittis Benzler, publicerad i GA den 21 augusti och i GT den 3 september.

Infrastruktursatsningar, att satsa på vägar, broar och järnväg, har varit centralt när alliansregeringens företrädare har uttalat sej de senaste veckorna. Det låter klokt och bra, med sådana satsningar bygger man för framtiden och stärker svenskt näringsliv.  Tyvärr tycks inte vägen till Gotland räknas in i det som ska satsas på. I måndagens GT kan vi tvärtom läsa hur Trafikverket genom Christer Agebäck uttalar att man vill ha många anbudsgivare i upphandlingen av framtidens färjetrafik till Gotland och därför tänker satsa på en ”annorlunda upphandling”.  Det annorlunda ligger i att man inte ställer krav på tidtabell eller typ av fartyg, enligt Christer. Att det är just krav på tidtabell och typ av fartyg som gett oss den tidtabell vi har idag med bland annat, dubbla dagliga turer på norrlinjen året runt, på tider som möjliggör regelbundet vardagsresande med bekväma fartyg tycks inte bekymra.

För Gotlands del är detta resonemang helt oacceptabelt. Färjan till Gotland ersätter vägar och broar, den är i allra högsta grad infrastruktur och måste räknas som sådan. Den upphandling som skall göras måste bygga på att det viktigaste är att trafiken bidrar till Gotlands utveckling. Krav på fartyg, antal turer, tidtabell och pris måste ställas så att boende, besökande och näringslivsutveckling ges bättre förutsättningar än idag. Samma argument som används för infrastruktursatsningar på andra håll, måste gälla också Gotland. Detta har gotlänningar, intresseorganisationer och regionledning försökt förklara för regeringen, man har lyssnat artigt, men inte agerat. Det duger inte, Trafikverket måste snarast få ett förändrat uppdrag från Catharina Elmsäter Svärd (moderat, infrastrukturminister) vad gäller upphandlingen. Det måste vara ”Gotlands utveckling ”och inte ”låga kostnader för regeringen” som är utgångspunkten, infrastruktursatsningarna måste nå också hit. Viljan till att göra ”annorlunda” kan istället användas för tankar om nya, mer miljövänliga bränslen.

Den kommande upphandlingen är oerhört viktig eftersom den påverkar trafiken för lång tid framåt, men Gotlandstrafiken har också problem här och nu, som inte kan vänta flera år på en lösning. Priserna har blivit för höga, det vittnar både boende och näringsliv om. Det fodrar åtgärder för lägre priser, redan till nästa år, för att inte riskera våra basnäringar. Regeringen måste vara beredd att skjuta till mer pengar och att omförhandla avtalet. Talet om infrastruktursatsningar och regional utveckling måste leda till handling och satsningar också för Gotland.

Brittis Benzler, Regionstyrelsen, Vänsterpartiet

Socialnämndens budget

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare.

Lars Åkerlund (V)

Insändare av Hanna Westerén (S) ordförande i socialnämnden och Lars Åkerlund (V) vice ordförande i socialnämnden. Publicerad i GA den 22 juni och i GT den 25 juni 2012.

Nyhetsrapporteringen från socialnämndens sammanträde den 15 juni, fordrar en del förtydliganden ifråga om de besparingar som det fattades beslut om. Det fattades två ekonomiska beslut på sammanträdet.

Ett beslut som rör hur budget i balans ska uppnås under 2012 samt ett beslut som rör hur budget i balans ska uppnås perioden 2013-2015.

För att uppnå budget i balans för 2012 gäller stoppaket och stor restriktivitet; varje icke lagstadgad placering ska prövas av chef och de absolut största behoven på olika områden går först.

För perioden 2013-2015 har socialförvaltningen fått socialnämndens uppdrag att titta vidare på ett flertal områden, där det är angeläget att få ett lägre kostnadsläge. I nyhetsrapporteringen får man lätt uppfattningen att socialnämnden ska spara in på eget boende för barn och unga och familjeterapi, men så är inte fallet. Genom att satsa på just dessa områden och bygga upp så kallade hemmaplanslösningar, kan kostsamma institutionsplaceringar undvikas och i vissa fall kan också vården bli bättre.

Inom beroendevården bedöms finnas utrymme för en besparing om cirka 2 miljoner kronor. Att spara i beroendevårdskedjan svider, men ansågs nödvändigt.

Också ifråga om arbetsmarknadsinsatser finns anledning att göra ett förtydligande. Socialnämnden har inte beslutat att spara fyra miljoner kronor på arbetsmarknadsinsatser. Däremot har socialförvaltningen fått ett uppdrag att redogöra för hur en nedtrappning av befintliga arbetsmarknadsinsatser kan göras i och med framtida satsning på offentligt skyddade anställningar.

Det är också viktigt att poängtera att socialnämnden genom fredagens inriktningsbeslut, inte rörde förutsättningarna för vare sig resursskolan Motivet, socialjour eller ungdomsgrupp. Emellertid är besparingsarbetet långt ifrån färdigt. Ytterligare överväganden, då sett till hela socialförvaltningen, ska göras på nämndsammanträdet den 20 september.

 

God vård på Pjäsen när den drivs av Region Gotland

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd.

Lars Åkerlund (V)

Svar till ”Orolig anhörig”:

Vi förstår din oro. Den absoluta målsättningen för Region Gotlands övertagande av driften av Pjäsen är att de boende ska få lika god vård som idag, till samma kostnad. Det är det uppdrag som socialförvaltningen har fått i uppdrag av socialnämnden att verkställa.

Vi vill också förtydliga att det inte är något konstigt beslut som har fattats. Region Gotlands avtal med Attendo Care löper ut 31 maj 2013. Vem som hade vunnit en ny upphandling är omöjligt att veta. Socialnämnden tog ställning till om ny upphandling skulle ske eller ej. Majoriteten i socialnämnden röstade för att ny upphandling inte ska ske. Enligt vår mening ska det alltid aktivt prövas om ny upphandling ska ske eller ej.

Motivet är att Pjäsen är Gotlands största äldreboende. Erfarenheterna därifrån är ovärderliga i det fortsatta äldreomsorgsarbetet, vilket också gör att vi vill vara säkra på att varje satsad krona används till det den är avsedd för, nämligen äldreomsorg.

Vi är övertygade om att de boende på Pjäsen får ett gott liv också med Region Gotland som utförare. God kvalitet och engagerade medarbetare präglar också Region Gotlands verksamheter. Ifråga om besparingar verkar vi alltid för att det i så liten utsträckning som möjligt ska få brukarkonsekvenser.

Här kan du läsa insändaren som Hanna Westerén och Lars Åkerlund svarar på:

https://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7757962

Öppen process är bäst

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Insändare av Brittis Benzler publicerad i GT 21 juni 2012.

Nya verksamheter i hamnen i Kappelshamn skulle kunna vara en viktig del i utvecklingen på norra Gotland. Därför beslöt regionstyrelsen i veckan att inte fullfölja försäljningen av hamnen till Rederi AB Gotland. Ett kontrakt med dem fanns att ta ställning till redan 2009, men försäljningen bromsades då, utifrån lokala intresseföreningars tankar, om att kommunen istället borde sälja till någon som vill utveckla och skapa jobb.

Efter det har regionen haft kontakt med flera intressenter genom åren, som sagt sig ha både goda idéer och pengar. Det är för att ge möjlighet för någon att förverkliga sina idéer, som regionstyrelsen beslöt att avbryta den pågående försäljningen. Tanken är att gå vidare med en öppen process, där alla intressenter får möjlighet att redovisa både idéer och ekonomiska förutsättningar. På så vis kommer både Rederi AB Gotland, Jerry Hagberg och andra att få möjligheter att delta i utvecklingen på norra Gotland.

Varför Eva Bofride (GT 20/6) tror att detta ska göra Jerry Hagberg besviken är för mig en gåta, finns förväntningen att han ska få ensamrätt eller? Att affären ska göras upp utan insyn? Själv ser jag det som positivt att processen går från diskussioner i slutna rum till ett öppet förfarande där flera olika entreprenörer får chansen.

Här kan du läsa Eva Bofrides ledare som nämns i insändaren:

https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=7762833

Därför vill vi ta över Pjäsen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Lars Åkerlund (V)

Insändare av Hanna Westerén (S) ordförande i socialnämnden och Lars Åkerlund (V) vice ordförande i socialnämnden. Publicerad i GT den 20 juni 2012.

Med anledning av krigsrubrikerna de senaste dagarna, vill vi ge vår bild av varför vi beslutade att inte upphandla driften av Pjäsen på nytt. Pjäsen är Gotlands i särklass största äldreboende, med hundra platser. Attendo Care har drivit Pjäsen med god kvalité och till en förhållandevis låg kostnad. Vi tror att Region Gotland kan göra detsamma.

Budskapet i samband med beslutet om att inte upphandla på nytt har också varit glasklart: Pjäsen ska drivas vidare av Region Gotland till samma pris som idag. Vi fattade ett aktivt beslut om att låta Region Gotland få chansen att driva det största äldreboendet på Gotland, med de ”stordriftsfördelar” som är förknippat med det. Det tycker vi är att ta ansvar för våra gemensamma tillgångar.

Om effektiviseringar och samordningsvinster visar sig vara möjliga också när Region Gotland driver Pjäsen, kommer dessa gotlänningarna till del, och försvinner ingen annanstans. Med tanke på hur utvecklingen ser ut på äldreomsorgsområdet de kommande åren, anser vi att vi helt enkelt inte har råd att avvara de erfarenheter som kan göras i egen drift av Pjäsen.

Oppositionen i socialnämnden, företrädd av Stefan Wramner (M), hänvisar ivrigt till siffran 8,5 miljoner. Det är siffran för hur mycket dyrare Region Gotlands egen äldreomsorg är jämfört med den upphandlade. Vad en ny upphandling skulle landa på är omöjligt att säga. Region Gotland har heller aldrig drivit Pjäsen. Den absoluta målsättningen för framtiden är att så ska ske till samma kostnad som idag.

Pjäsen är i det här sammanhanget juvelen i kronan, en otroligt viktig strategisk pusselbit så väl när det gäller kostnadsutveckling som övrigt utvecklingsarbete. Att ta tillvara den juvelen anser vi är att ta ansvar för våra gemensamma tillgångar.

Dags att du gör något, Gustaf!

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare.

Insändare av Brittis Benzler publicerad i GT och GA den 15 juli 2012.

Priset för resorna till och från fastlandet är på tok för höga. Det ska inte kosta tusentals kronor att få besök av, eller besöka, våra nära och kära. Priserna att transportera våra varor, inte minst våra jordbruksvaror, har ökat med mellan 30-40 procent på kort tid. Boven i dramat är främst det höjda priset på drivmedel. När vi inte har vägavgifter i Sverige är det orimligt att ”vägavgiften” till Gotland är så hög, det är till stor skada för näringslivet och hela Gotlands utveckling.

2005 var också ett år med höga oljepriset och hot om stigande biljettpriser. Då lyckades riksdagsledamot Christer Engelhardt (S) förmå sin regering att öka anslaget till gotlandstrafiken med cirka 100 miljoner. Resultatet blev lägre biljettpris för resenärer och varor.

Nu har vi haft både en vårbudget och behandling av motioner om Gotlandstrafiken i riksdagen, utan initiativ från alliansregeringen. Varför händer det inget Gustaf Hoffstedt (M)? Varför lyckas inte du, som nu representerar Gotland i riksdagen, med det Christer gjorde? Gotland kan snart inte vänta längre, nu behövs snabba initiativ från regering och riksdag.

 Brittis Benzler

De borgerligas regering äger färjefrågan

Skrivet av gotland den . Postad i Färjan, Insändare.

Insändare publicerad i GT och GA den 29 maj.

Enighet från ön blir taktik i riksdagen, skriver Gotlänningens ledarskribent, Eva Bofride den 26/5 när hon kommenterar de senaste veckornas beredning i trafikutskottet av de motioner som handlar om Gotlandstrafiken. Dessvärre tror jag inte att det är taktik, jag tror att det handlar om att man ger frågan olika vikt, och att man inte vill driva på regeringen i frågan. De rödgrönas förslag till svar på berörda motioner, var att föreslå riksdagen, att tillkännage för regeringen att kommunikationerna mellan Gotland och fastlandet får en långsiktig, stabil och hållbar lösning, samt att Gotlandstillägget på ett väl förberett sätt och i ordnade former snarast avskaffas därför att det inte ger Gotland konkurrenskraftiga villkor.

Veckan före utskottets behandling gick bland annat Gustaf Hoffstedt till storms mot begreppet ”snarast” i de rödgrönas förslag, och fick det att framstå, som något som skulle ske snabbt och oordnat i syfte att vältra över kostnader på det gotländska näringslivet. Vilket självklart inte var avsikten. Gustafs agerande gjorde en ändå nyfiken, det fanns ju andra sätt än via att diskutera Gotlandstillägget, man kunde trycka på regeringen i frågan. Där fanns Gustafs egen motion om att Gotland inte ska få sämre villkor pga svaveldirektivet för sjöfart, och Christers motion om utveckling av de gröna näringarna på Gotland. Vilken av dem skulle alliansen i trafikutskottet ta som grund för att visa regeringen att det finns ett akut behov av bättre, mer rättvisa villkor för Gotlandstrafiken, när man nu inte gillade det rödgröna förslaget. Ingen av dem visar det sej, man avslår samtliga motioner, föreslår inte riksdagen att rikta någon uppmaning till regeringen och nöjer sej med att konstatera att motionärerna nog blir tillgodosedda i ärendets framtida beredning. Platt fall och ett naivt hopp om bättre tider, kanske är det som Eva skriver bara taktik, för som majoritet har man ju andra möjligheter än utskottsbehandling av motioner att agera i frågan. Det kommer en infrastrukturproposition, och i förslaget till statsbudget för 2013 har man ju goda möjligheter att öka anslagen till Gotlandstrafiken så att vi äntligen kan få lägre priser för både gods och passagerare. För om vi inte har vägavgifter i Sverige, varför är vägavgiften till Gotland så hög?

Jag tror inte det var taktik, jag tror det var politik, men jag hoppas att jag har fel.

Nu läggs ett stort ansvar på de borgerliga partierna här på Gotland. Nu är det er regering som äger frågan. Det är era partier som nu bestämmer vilket pris Gotland ska betala, er regering kan bestämma att sänka kostnaderna nu. Ni, borgerliga partier på Gotland, måste sluta att skrapa med foten framför regeringen. Sluta att vara så passiva och ryt till!

Brittis Benzler
Vänsterpartiet

Var finns attacken mot demokratin?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Insändare av Per Edman och Brittis Benzler publicerad i GT 16 maj.

Rosita Sund kommunombud för Lärarnas riksförbund riktar i en insändare förödande kritik mot Region Gotland, som hon menar genom sina prioriteringar hotar demokratin. Vi ställer oss mycket frågande till detta, vilka prioriteringar av Region Gotland hotar demokratin?

Vi har idag lämnat ett förslag till budget för 2013, utan sparkrav riktade mot någon av  skolnämnderna, vi har istället satsat 5,4 miljoner extra ur regionens gemensamma kassa på gymnasieskolan, för att den ska fredas från den besparing regeringen gör med hänvisning till gymnasiereformen. Det uppfattar vi som en tydlig prioritering av skolan. Vi anslår också pengar för att äntligen kunna komma igång med sista etappen av gymnasieprojektet, att ersätta slitna lokaler i F-huset med moderna undervisningslokaler.

Region Gotland satsar mer än genomsnittskommunen på både grundskola och gymnasium, det kommer vi att fortsätta att göra. För att vi vill kunna erbjuda likvärdig utbildning av hög kvalite, ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan och en god geografisk spridning av grundskolorna. Men skolorna har självklart som andra privata och offentliga verksamheter krav på sej att vara effektiva, och att bedriva ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Den minskning av elevkullarna som grundskolan tidigare haft att hantera ger nu ett kraftigt elevtapp i gymnasieskolan, vilket givetvis innebär en svår omställningsperiod.

Vi förstår att både omställning till färre elever och kraven på utveckling av skolans arbete kan verka skrämmande, och inte utmanande för många medarbetare. Vi tror dock att skolan klarar dessa utmaningar, om vi fokuserar framåt och inte fastnar i påståenden om att någon har en dold agenda med syfte att inskränka demokratin.

Per Edman, ordförande  Gymnasie – och Vuxenutbildningsnämnden
Brittis Benzler, ordförande Barn- och Utbildningsnämnden 

Här kan du läsa Rosita Sunds insändare
https://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7672020

Vänsterpartiet storsatsar på äldreomsorgen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Rikspolitik, Välfärd.

Artikel av  Ulla Andersson och Eva Olofsson, publicerad i Gotlands Folkblad (GT) 16 maj 2012.

Vänsterpartiets vårbudget innehåller en nationell satsning på äldreomsorgen som för Gotland innebär 60 nya anställda bara inom demensvården. En plan för betydande kvalitetsförbättringar och ökad personaltäthet föreslås.  

Äldreomsorgen är den del av den kommunala välfärdsverksamheten som sedan 90-talskrisen har fått minst resurser. Det har lett till att närmare 100 000 personer, oftast kvinnor, har valt att gå ner i arbetstid eller helt låta bli att arbeta för att ha tid och ork att ta hand om sina anhöriga. Bristerna inom framför allt demensvården är så stora att det inte går att garantera en god och säker vård omsorg av alla demenssjuka.

Samtidigt har regeringen drivit en aktiv politik för privatiseringar av gemensamma välfärdsverksamheter. Det medför att satsade skattepengar går till olika riskkapitalbolag istället för att hamna i verksamheten. I privatiserad verksamhet är personaltätheten lägre, heltidsanställningarna färre och visstidsanställningarna fler. Det är så man får ut vinsten. Äldreomsorgen behöver istället präglas av professionalitet, bra arbetsmiljö och löner, insynsmöjligheter och ett utrymme för de äldre att påverka innehållet i sin omvårdnad.

Vänsterpartiet avsätter därför i sin vårbudget 3 miljarder kronor för att öka bemanningen särskilt inom demensvården. De kommuner som redan har en god bemanning, kan använda pengarna till andra delar av äldreomsorgen. Individuell omvårdnad och social stimulans krävs för en god omsorg av människor som har drabbats av demens. Vi vill också att personer som bor på äldreboenden ska få möjlighet till två guldkantstimmar varje vecka. Det ska vara timmar då man får använda personalens hjälp till det man själv önskar. För Gotland skulle dessa reformer innebära 60 nya heltidsjobb.

Till dem som idag arbetar inom äldreomsorgen men saknar rätt utbildning riktar vi ett särskilt utbildningspaket. Det skulle höja statusen för yrket och kvalitén i verksamheten. Under utbildningsperioden går istället arbetslösa med omvårdnadsutbildning in, som på så sätt får möjlighet att etablera sig i yrket.  

Även hemtjänsten behöver ökade resurser. Stimulansmedel bör tillföras de kommuner som inför förenklade bedömningar när äldre behöver hjälp för olika serviceinsatser, med ett stort inflytande för de äldre över hur de vill använda tiden.  Vi föreslår även ett tak på 100 kronor per timme för hemtjänsten för att minska de stora skillnaderna som finns mellan kommunerna. Man ska inte behöva avstå hemtjänst på grund av en alldeles för betungande avgift. Höjdpunkten på dagen för många äldre är måltiderna. Vi genomför därför ett matlyft i äldreomsorgen motsvarande 200 miljoner per år. Hemtjänsten ska även kunna laga mat i hemmet när det önskas.

Förbättrad kvalité i äldreomsorgen skapar fler jobb och ökad sysselsättning i kommunerna. Det är en satsning som är nödvändig för de äldre och för kvinnors livsvillkor.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson
Eva Olofsson, äldrepolitisk talesperson