Skip to main content

Vänsterpolitik för välfärd

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Internationellt, Jobb åt alla.

11 mars skickade Lars Bjurström och Saga Carlgren ett svar till Gotlands Allhanda på ett hårt angrepp i en ledartext den 8 mars. Efter en vecka, 18 mars, har nu GA publicerat vår text. Se också mejl från GA som kommer efter vår text.

I lördags (8/3) hade GA en ledartext som nog var en av de märkligaste vi läst. GA försöker, på fullt allvar, få det till att krisen i Grekland beror på att det bedrivits en politik som kan kopplas till Vänsterpartiet. Några som helst belägg för detta presenteras givetvis inte. De grekiska politiska besluten kan naturligtvis bara kopplas till de partier som haft makten i Grekland. Däribland Moderaternas systerparti Ny demokrati.

Problemen i Grekland blev akuta på grund av ett skattesystem som inte fungerade. Skatterna gick inte till viktiga verksamheter för att bygga ett välfärdssystem. Istället försökte många sko sig på skatterna, till exempel stora företag. Därför fanns ingen lojalitet mot skattesystemet.

Och när krisen slog till var Grekland fast i greppet från Euron och de ekonomiska regler som den gemensamma valutan innebär.

Inget av detta har några likheter med de ekonomiska förslag som Vänsterpartiet förespråkar. Vänsterpartiets politik innebär ju raka motsatsen. Vänsterpartiet var och är i grunden mycket kritiska till Euron och vi var ledande i motståndet mot en svensk anslutning. Dessutom är Vänsterpartiets skattepolitik helt präglad av att skatterna ska finansiera ett starkt välfärdssystem för alla. De skattepengar som ska gå till välfärden ska inte hamna i riskkapitalisternas fickor. Det är viktigt av många skäl, bland annat för att det ska finnas stöd för skatterna.

Hela innehållet i GA:s ledare är egentligen bara ett försvar för att sänka skatten, överallt och alltid. Men GA har rätt i att Vänsterpartiet vill betala för en bra välfärd och är därför berett att höja en del skatter.

Däremot redovisar GA inte alls hur den borgerliga skattesänkningspolitiken har fungerat. GA berättar inte att skattesänkningarna har ökat de ekonomiska skillnaderna och urholkat välfärden.

Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat. Särskilt allvarlig är den stora ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Antalet personer som varit utan arbete mer än ett år har mer än fördubblats sedan 2006. Trots rekordhög arbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb. Istället fortsätter regeringen på den inslagna vägen att sänka skatten för dem som har turen att ha ett jobb och öka den ekonomiska utsattheten för arbetslösa och sjuka.

Några positiva effekter på sysselsättningen av regeringens politik går inte att visa. Däremot har de ekonomiska klyftorna ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.

Det som regeringen kallar arbetslinjen har istället blivit fattigdomslinjen. Och det är ett av skälen till att politiken misslyckats. Den borgerliga politiken har alltid haft som idé att ökade skillnader är bra för ekonomin. Men nu visar också alldeles färsk forskning från IMF (17 februari) att de borgerliga idéerna inte heller är bra för tillväxten.

Vänsterpartiet har en annan politik. En politik för fler jobb i välfärden. Fler jobb genom viktiga investeringar i bostadsbyggande och klimatinvesteringar. En politik för ökad rättvisa bland annat genom bättre trygghet för arbetslösa och sjuka.

Lars Bjurström, ordförande Vänsterpartiet Gotland

Saga Carlgren, kandidat på Vänsterpartiets EU-lista

 

Här en länk där du kan läsa ledaren i GA:

https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=9619301

Och här Mats Linders mejl som kom den 17 mars, några timmar efter att vi frågat varför vår text inte publicerats:

Åter i tjänst efter semester hittade jag detta mejl i vårt spamfilter. Ännu inte klar över om texten redan har publicerats, men om så inte har skett så kommer det att ske nu.

 Med vänlig hälsning

Mats Linder

Sänk arbetstiden för ökad livskvalité

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Miljö.

Insändare skriven av Jörgen Benzler, Karin Wizén och Lars Åkerlund, publicerad i GT 27 februari.

Vänsterpartiet tycker att kortare arbetstid är en viktig förbättring av livskvalitén. Det skulle minska stressen, öka våra möjligheter att vara tillsammans med våra barn och det skulle minska förslitningen av våra kroppar både fysiskt och psykiskt.

Vi är också övertygade om att sänkt arbetstid gör det lättare att minska den mycket höga arbetslösheten. Det är helt enkelt inte rimligt att några ska jobba sig sjuka och andra tvingas till arbetslöshet.

Hoffstedt och Moderaterna frågar i en insändare (GT 22/2) hur kortare arbetstid ska betalas. Samma fråga har de ställt varje gång arbetstiden sänkts och svaret är detsamma nu som då. Svaret är att en del av den ökade produktivitet som vi åstadkommer genom tekniska framsteg och andra förbättringar på våra arbetsplatser vill vi använda till sänkt arbetstid, istället för ökad materiell konsumtion.

Under 1900-talet förkortades arbetstiden mycket mer än den förkortning som vi nu föreslår. Men Moderaterna har röstat emot kortare arbetstid i riksdagen varje gång det beslutats.

  • 1919 röstade Moderaterna NEJ till åtta timmars arbetsdag (sex dagar i veckan).
  • 1938 röstade Moderaterna NEJ till två veckors semester.
  • 1951 röstade Moderaterna NEJ till tre veckors semester.
  • 1963 röstade Moderaterna NEJ till fyra veckors semester.
  • 1970 röstade Moderaterna NEJ till 40 timmars arbetsvecka.
  • 1976 röstade Moderaterna NEJ till fem veckors semester.

Alla dessa arbetstidsförkortningar har inneburit viktiga förbättringar av våra liv och har varit möjliga att klara utan sänkta löner, det har ju varit precis tvärtom. Och nu tycker vi det är dags påbörja en fortsatt sänkning av arbetstiden.

Om vi väljer att ta ut en del av den ökade produktiviteten i arbetslivet genom minskad arbetstid istället för ökad konsumtion så minskar också belastningen på miljön.

Men vi vet att Moderaterna är ”pålitliga” i den här frågan. Det betyder att de kommer att rösta emot alla förkortningar av arbetstiden, precis som de gjort tidigare.

Lars Åkerlund, Karin Wizén och Jörgen Benzler Vänsterpartiet Gotland

Regeringen straffar sjuka kvinnor i dagens Sverige

Skrivet av gotland den . Postad i Feminism, Insändare, Välfärd.

Insändare skriven av Saga Carlgren, Ulla Andersson och Wiwi-Anne Johansson, publicerad i GT 23 januari.

Kvinnor tar fortfarande idag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. Vi riskerar att slitas ut.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.  Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent vill sluta jobba i äldreomsorgen inom de närmaste åren. Inom många kvinnodominerade yrken tvingas många jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop, vilket sliter på hälsan. Det får konsekvenser när arbetsmiljön inte är god och det drabbar väldigt många kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor och den politik som förs straffar dem tredubbelt.

Sjukvårdens resurser är för knappa så många sjuka får inte den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.

Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att ca 75 000 personer, varav en majoritet kvinnor, idag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas till Arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.

Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kr/månad betalar en sjuk 885 kr mer i skatt/månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att se till att bli frisk har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet.

Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att sjukskrivna kvinnor har fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med ca 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 ggr viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.

Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

 

Saga Carlgren (V) Styrelseledamot Gotland och kandidat i valet till EU-parlamentet
Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomiskt politisk talesperson
Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot och talesperson i sjukförsäkringsfrågor

Satsa på landsbygden

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Insändare skriven av Per Edman, Ulla Andersson och Lena Olsson, publicerad i GT den 8 januari.

Vänsterpartiet menar att en levande landsbygd är nödvändig för att få en grön hållbar lösning i framtiden. Vi vet att landsbygden har en enorm potential och med rätt stöd som utformas i dialog med rörelser, företag och boende på landsbygden så kan landsbygdens förutsättningar tas tillvara och landet hållas ihop. Vänsterpartiet har ett omfattande landsbygdsprogram med 82 konkreta punkter. De ekonomiska stöden till landsbygdens service behöver utökas kraftigt, men framförallt behöver statens åtagande på landsbygden stärkas, och de boende på landsbygden få större inflytande över de insatser och pengar som föreslås. Staten måste helt enkelt tro på landsbygdens livskraft och förmåga.

Vi vill att servicen på landsbygden ska stärkas, och landsbygdens utvecklingskraft bättre tas tillvara. Här är några av våra konkreta förslag:

  • Vi vill se en kraftig utbyggnad av fiber på landsbygden. De närmaste två åren satsar vi 2 miljarder mer än regeringen för att landsbygden ska ha tillgång till en utbyggd infrastruktur.
  • Införa lokala servicekontor där statlig, kommunal, ideell och privat service kan samordnas i samverkan mellan aktörerna. Huvudansvar ska åligga arbetsförmedlingen. Vi föreslår en försöks- och utvecklingsverksamhet för detta under fem år. Under denna tid ska möjligheten att inrätta fasta eller mobila filialer till servicekontoren på mindre orter runt om i landet prövas.
  • Upprätta en nationell livsmedelsstrategi för Sverige, det är ur både beredskaps- och hållbarhetsperspektiv viktigt med en ökad lokal produktion av livsmedel.
  • Att posten ska ha i uppdrag att ge god service av likvärdig kvalitet till alla enskilda medborgare och företag i hela landet.
  • Att det i polisens nya organisation ska finnas grundläggande tillgång till polis i hela landet. Fördelningen av polistjänster ska ta hänsyn också till långa avstånd och turismintensiteten på orterna.
  •  Nya statliga myndigheter ska etableras utanför storstadsregionerna.
  •  Förenkla regelverket för småskalig livsmedelsproduktion och servering för att underlätta för småföretag. Detta då utvecklingen av landsbygdsturism gynnar och samspelar med utvecklingen av lokal livsmedelsproduktion.
  •  Satsa på infrastruktur i hela landet, bland annat färjetrafiken till Gotland.
  • Underlätta dispensmöjligheter för drivmedelsmackar i glesbygden med låg omsättning genom lagregleringar som inte äventyrar yttre miljön eller säkerheten.
  • Att staten tar fullt ansvar för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till apotek och därmed livsnödvändiga läkemedel i hela landet.  Att en avgift tas ut av samtliga apotek som en procentsats av omsättningen och används för att garantera tillgången till apotek på landsbygd och i glesbygd.
  • Med våra förslag ges servicen på landsbygden möjligheter, vi tror på landsbygden och vill ge den de bästa förutsättningarna.

Per Edman
Distriktsordförande Gotland

Ulla Andersson
Ekonomisk talesperson/riksdagsledamot Gävleborg

Lena Olsson
Riksdagsledamot Dalarna

Vänsterpartiet

Grattis alla elever på Elfrida Andregymnasiets vård- och omsorgsprogram!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Jobb åt alla, Skolpolitik.

Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GT 19 december.

Före 2011 fick alla elever sitt körkort i utbildningen, men sedan dess har detta inte ingått i programmet. Nu har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bestämt att de som vill kan få läsa teorin och ta körlektioner som förut, men kursen kommer att ligga utanför ordinarie studieplan. Skolan betalar tio körlektioner och teorikursen. De som redan hunnit ta sitt körkort kommer att få ekonomisk kompensation i efterskott.

Vi i den rödgröna majoriteten i nämnden vet att behovet av personal inom bl.a. hemtjänsten kommer öka och därför är denna satsning extra viktig.

Per Edman
Vänsterpariet
Ordförande GVN

Vilken sjukvård ska bort?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Välfärd. Inga kommentarer till Vilken sjukvård ska bort?

Insändare publicerad i GT den 19 november.

Moderaterna anslår 48 miljoner kronor mindre till sjukvården på Gotland nästa år än vad vi i den röd-gröna majoriteten gör. När Vänsterpartiet frågar vilken sjukvård de vill ta bort, får vi inget svar. I stället ”mumlar” ledande Moderater om att vi mörkar intäkter. Det gör vi inte. S-V-MP kommer nästa år, precis som i år tydligt och synligt budgetera intäkter från alla olika stimulanspengar i sjukvårdens budget och använda dessa pengar till sjukvård.

Gör man i stället som Moderaterna och flyttar pengar från vården till regionens samlade kassa blir det mindre pengar till sjukvård. Vänsterpartiet frågar igen. Vilken sjukvård ska bort? När vi vet att vår gotländska sjukvård i många år haft för lite pengar till verksamheten anser Vänsterpartiet att det är orimligt att planera för att sjukvårdens stimulanspengar ska användas till annat i Regionen än till sjukvård.

Brittis Benzler
Gruppledare för Vänsterpartiet

Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (V)

Varför ska sjukvården spara?

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare. Inga kommentarer till Varför ska sjukvården spara?

Insändare skriven av Brittis Benzler och Jörgen Benzler, publicerad i GT 5 november (med annan rubrik).

Vad håller Moderaterna på med? Varför vill de genomföra stora besparingar i vår gotländska sjukvård? I förra veckan presenterade Moderaterna sitt förslag till budget för regionen nästa år. I det föreslår de att sjukvården ska spara 48 miljoner kronor jämfört med s-v-mp:s förslag till budget.

S-v-mp föreslår ett tillskott på 18 miljoner till sjukvården. Vi gör det därför att sjukvårdens ledning inte tror att man annars klarar att ge oss gotlänningar lika mycket sjukvård som i år. Dessa 18 miljoner vill Moderaterna inte ge till sjukvården.

Det ser ut som om sjukvården klarar ekonomin i år. Anledningen till det är att personalen har jobbat på ett bra och genomtänkt sätt. Det innebär att Gotland kommer att få ca 60 miljoner kronor från den så kallade ”kömiljarden”. Att summan blir så hög beror på att vår personal har tillräcklig ordning på verksamheten medan andra landsting inte har det i samma utsträckning. Om andra landsting varit lika duktiga som Gotland hade vi fått mindre än 10 miljoner kronor. S-v-mp tror inte att alla landsting lyckas nästa år heller, även om de troligen är fler som gör det. Det gör att Gotland inte får 60 miljoner år 2014 utan gissningsvis 30 miljoner. S-v-mp anser att pengarna från ”kömiljarden” ska stanna i sjukvården även nästa år. De behövs för att slippa drastiska nedskärningar i vården.

Även moderaterna tror att kömiljarden ska ge minst 30 miljoner konor år 2014. Men de låter inte sjukvården behålla dessa pengar. Man tar dem från sjukvården för att finansiera ett moderat budgetförslag utan skattehöjning. Det är med andra ord ett rent sparkrav på 30 miljoner man riktar mot sjukvården. Var ska dessa pengar sparas?

Vänsterpartiet föreslår att skatten höjs med 50 öre. Det ger 49 miljoner kronor i ökade intäkter år 2014. Vårt budgetförslag ger sjukvården 48 miljoner kronor mer än moderaternas. Vi tror att vårdcentralerna, lasarettet, psykiatrin och övrig sjukvård behöver dessa pengar.

Britts Benzler
Gruppledare för vänsterpartiet

 Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (v)

 

Hoffstedt undviker sanningen

Skrivet av gotland den . Postad i Bostadspolitik, Insändare. Inga kommentarer till Hoffstedt undviker sanningen

Insändare publicerad i GT 25 oktober (med annan rubrik).

Den moderata bostadspolitiken har havererat och det beror på medvetna beslut av den moderatledda regeringen. Bara någon månad efter valet 2006 togs de första förödande besluten av den då nytillträdda borgerliga regeringen. Investeringsbidragen till byggande av hyreslägenheter avskaffades och istället skulle marknaden få friare utrymme.

Byggandet av hyreslägenheter minskade kraftigt, 30 procent på tre år (2006 – 2009), samtidigt som priserna ökade kraftigt, 35 procent under samma år. Nu påstår Gustaf Hoffstedt att det är ”krångliga byggregler” som orsakat bostadsbristen. Vilka ”krångliga byggregler” införde den moderatledda regeringen som orsakade det minskade byggandet 2006 – 2009? Alla siffror avser färdigbyggda
lägenheter och kommer från SCB.

Det är verkligen en bedrövlig politik som moderaterna drivit igenom men lika bedrövligt är riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedts (M) sätt att försöka försvara den. Trots övertygande statistik (publicerat bland annat i SvD) som visar att andrahandshyrorna har ökat kraftigt sedan den nya lagen trädde i kraft 1 februari så har Hoffstedt tidigare påstått att hyrorna inte har ökat. Jag har i två insändare försökt få Hoffstedt att redovisa var han fått sina siffror ifrån.

Nu när Hoffstedt i en insändare (GT 23 okt) ”svarar” på min insändare så ger han ingen förklaring till sitt tidigare påstående. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är inte godtagbart att en riksdagsledamot inte kan eller vill berätta var hans underlag kommer ifrån. Det verkar helt enkelt som om Hoffstedt inte haft något underlag för sina påståenden och därför skriver han nu om något annat.

Hoffstedt påstår i sin insändare att jag i en tidigare insändare ”belyser nackdelar med hyresrätter”. Det är ett obegripligt påstående eftersom jag inte skrivit nåt sånt. Jag har däremot kritiserat Moderaternas bostadspolitik och undrat var Hoffstedt hittat sina siffror.

Lars Bjurström
Vänsterpartist i Klintehamn

Svårt att söka utbildningsplats som inte finns

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Skolpolitik. Inga kommentarer till Svårt att söka utbildningsplats som inte finns

Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 22 oktober.

För att man ska kunna studera behövs utbildningsplatser, inget konstigt med det.  Fast tydligen inte solklart ändå. Eva Bofride(ledarskribent) skriver om frågan i GT den 16/10. Hon skriver bland annat. ”Vad är det som hindrar att folk utbildar sig utan att staten måste stå för fiolerna?”  Och, ”Istället för att finansiera utbildningar borde staten vara arbetslösa behjälpliga med att tydligt redovisa vilka utbildningar som efterfrågas och uppmuntra folk att söka dem.”

Det finns ett stort problem med det resonemanget, det går inte att söka till utbildningsplatser som inte finns. Ska det finnasplatser måste någon finansiera dem, något jag ser som i huvudsak är ett statligt uppdrag. Vi kan ta Gotland som exempel, här ser flera näringar behov av utbildningar. Ett flertal ansökningar om att få starta Yrkeshögskoleutbildningar har gjorts de senaste åren från olika näringar. Ansökningar som avslagits därför att det inte finns tillräckligt med anslagna pengar från regeringen för yrkeshögskola. På motsvarande sätt vill våra folkhögskolor gärna utöka och starta fler utbildningar. Men det går inte kvoten är full, någon annan skola måste dra ner om våra skolor ska få öka. Att vi på Gotland har bra skolor, som brinner för att utveckla både människor och sin verksamhet räcker inte.

Det är många utbildningar som har fler sökanden än platser.Det betyder att många som söker inte får börja sin utbildning därför att staten inte betalat för tillräckligt många utbildningsplatser. Det här är en av skillnaderna mellan regeringens och oppositionens uppfattning. Bland annat Vänsterpartiet vill satsa pengar på fler vuxen utbildningsplatser än vad regeringen vill göra. Vi tror nämligen att om arbetslösa ges chansen till utbildning ökar deras möjligheter att få jobb, dessutom ges de företag som har behov av utbildad arbetskraft chansen att hitta den kompetens de letar efter.

Brittis Benzler

Vänsterpartiet

Stark satsning på välfärd och jobb.

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Jobb åt alla, Rikspolitik. Inga kommentarer till Stark satsning på välfärd och jobb.

Insändare skriven av Brittis Benzler och Per Edman, publicerad i GT den 8 oktober.

Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Bland annat därför motsätter vi oss att det privata vinstintresset tillåts styra i välfärden och att gemensamma skattemedel förslösas. Skattemedel till vård, skola och omsorg ska användas till personal och verksamhet. Det går att bekämpa arbetslösheten och den växande otryggheten och möta behoven i välfärden genom politisk förändring.  Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen innehåller just en sådan satsning. Det är en stark satsning på välfärd och jobb.

För oss på Gotland är det mycket positivt att våra partikamrater i riksdagen väljer att satsa på välfärden som bedrivs lokalt av kommuner och regioner. Det är en politik som verkligen behövs efter sju år av moderatledd regering som genomfört stora skattessänkningar och samtidigt tvingat kommuner och regioner till stora besparingar.

Om Vänsterpartiets budgetförslag genomförs blir det en stor satsning på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg som också leder till fler jobb. Vänsterpartiet föreslår en höjning av de generella statsbidragen till regioner och kommuner men också ett antal riktade satsningar på vården, skolan och omsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda. För Gotlands del finansierar Vänsterpartiets förslag 100 fler anställda inom vården och skolan.

Vänsterpartiets budgetförslag innebär också stora satsningar på förbättrade möjligheter för unga och på miljön.

Många unga vuxna tillhör de som fått betala ett högt pris för regeringens politik som lett till arbetslöshet, otrygga anställningar och stor brist på hyreslägenheter, särskilt i storstadsområdena. Vår politik innehåller därför satsningar på jobb och utbildning, bättre anställningstrygghet och ökat bostadsbyggande

Vi behöver mer framtidsinvesteringar på gröna jobb för miljön och klimatet. Budgetförslaget innebär en storsatsning på solenergi, vindkraft och energiomställning genom ett nytt klimatprogram med stöd till kommuner, regioner och företag.

Genom att införa ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter till rimliga hyror kan vi bygga bort bostadsbristen och bidra till energiomställningen.

Vänsterpartiets satsningar är möjliga att klara genom att säga nej till några av de skattesänkningar och subventioner som regeringen genomfört. Det är en skattepolitik som ska trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det leder till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg.

Brittis Benzler
Regionråd för Vänsterpartiet

Per Edman
Ordförande Vänsterpartiet Gotland

 

 

 

Kompromisser en del av demokratin

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Miljö, Välfärd. Inga kommentarer till Kompromisser en del av demokratin

Insändare skriven av Jörgen Benzler publicerad i GT den 30 september.

 I en insändare i Gotlands tidningar den 25 september beskriver Mats Englund sitt missnöje över att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att hålla Roma vårdcentral utan läkarbemanning, i praktiken stängd, i ytterligare fyra månader och istället hänvisa oss som är skrivna på Roma VC till läkarna på Visby Norr.
Vidare kritiserar han vänsterpartiet för att vilja en sak och rösta för något annat. Så var det vid nämndens sammanträde den 16 september.

Ett samarbete med andra partier innebär att det blir kompromisser och viljan och möjligheten till kompromisser tror jag också är en del av en fungerande demokrati.
Men det innebär förstås att varje parti inte får sin vilja igenom i alla frågor. Eftersom en ganska stor del av kommunala verksamheten är finansierad av bidrag från staten så är vi också beroende av regeringen och riksdagsmajoriteten som de senaste mandatperioderna valt skattesänkningar istället för att ge välfärdens verksamheter bättre förutsättningar. Med alltför knappa resurser och en majoritet med flera partier så måste alla partier ibland ställa upp på beslut som man skulle vilja avstå från. Men givetvis är inte vilka kompromisser som helst möjliga och vårdcentralerna och sjukvården tillhör de områden som vi vill prioritera och vi tänker fortsätta att arbeta för en bra vårdcentral i Roma och en bra sjukvård på hela Gotland.

 Jörgen Benzler
Vänsterpartist i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Insändaren är ett svar på en tidigare insändare som vi dessvärre inte, av upphovsrättsliga skäl, kan publicera men förhoppningsvis framgår sammanhanget trots detta.

 

 

Välfärd för hela slanten

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Feminism, Insändare. Inga kommentarer till Välfärd för hela slanten

Insändare skriven av Ulla Andersson och Brittis Benzler, publicerad i GT den 18 september med rubriken ”Vi kvinnor får betala ett högt pris”.

Den kommunala välfärden når oss alla i olika skeenden i livet eller hela livet. Gemensamt finansierad och behovsstyrd när den är som bäst.  I andra fall med för lite resurser och stressad personal.

För oss kvinnor är en välfungerande välfärd avgörande för våra livsvillkor eftersom det fortfarande är vi som bär huvudansvaret för det obetalda hemarbetet, barn och äldre anhöriga. Men det är också så att välfärdsverksamheterna ofta är våra arbetsplatser

Sedan 2006 har de anställda i äldreomsorgen minskat kraftigt trots att de äldre blivit fler. Samtidigt sjunker kvinnors sysselsättningsgrad i förhållande till mäns. Inte för att det inte finns arbetsuppgifter att utföra utan för att välfärden inte anses tillräckligt prioriterad av den borgerliga regeringen.

Samtidigt plockas stora privata vinster ur välfärden. Framförallt är det stora riskkapitalbolag som tar över allt mer av den privatiserade välfärden inom vård, skola och omsorg. Bolag som inte ens skattar för sina vinster gjorda på skattepengar. Skatteverket har uppskattat att riskkapitalbolagen genom internlån orsakar ett skattebortfall på omkring 10 miljarder årligen.

Samhället förlorar alltså i två steg – först när våra gemensamma resurser försvinner till vinst, därefter när riskkapitalbolagen undviker att betala skatt på denna vinst. Och vi kvinnor förlorar tredubbelt eftersom vi dessutom får sämre arbetsvillkor, och får utföra mer obetalt hemarbete .

När vinstintresset styr får det konsekvenser för arbetsvillkor och kvalitet. I den privatiserade äldreomsorgen har de privata bolagen ca 10 procent färre anställda, fler visstidsanställda och färre heltidstjänster. Den vinstsyftande hemtjänsten har dubbelt så många timanställda och 12 procent färre har utbildning. I den privatiserade gymnasieskolan är det enligt Skolverket hela 17 procent lägre lärartäthet än i den kommunala.

Många vill få oss att tro att det är syster Jane som lyckats i den privatiserade äldreomsorgen men hon har blivit utkonkurrerad av de mansdominerade riskkapitalbolagen. Maktkoncentrationen i den privatiserade äldreomsorgen är till och med större i Sverige än i USA. Och siffror från SCB visar att medan avkastningen på kapital bland vinstsyftande företag i hela näringslivet var i snitt 8 procent gjorde välfärdsbolagen en avkastning som var nästan dubbelt så stor!

Det finns inget forskningsstöd för att konkurrensutsättning leder till bättre kvalitet eller lägre kostnader. Beslut om konkurrensutsättning vilar på ekonomisk teori och förhoppningar – inte på empirisk evidens. Nyliberala ideologiska värderingar har istället fått styra utvecklingen och vi kvinnor får betala ett högt pris.

Det är hög tid att ”sandwichkvinnorna” som bär upp välfärden dubbelt – både privat och på jobbet – får pålägg som inte betyder ytterligare bördor utan anständiga villkor och löner.

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)

Brittis Benzler
Regionråd (v)

 

Befria kungahuset!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Rikspolitik. Inga kommentarer till Befria kungahuset!

Insändare av Per Edman, publicerad i GT 4 september.

Med anledning av kungaparets besök på ön, vill jag gå ut med följande upprop. Släpp kungen fri och ge hela hans familj chansen till ett vanligt liv! Ge dom religionsfrihet. Låt dom göra det dom är bra på och slippa förnedras offentligt vid invigningar och prisutdelningar. Låt oss till statsöverhuvud välja den mest lämpade och inte den med rätt blod flytande i sina ådror. Vi lever på tjugohundratalet och denna tid kräver mer än bara kunglig uppfostran.
Per Edman
Vänsterpartiet

Välfärd inte skattesänkningar!

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Välfärd. Inga kommentarer till Välfärd inte skattesänkningar!

Insändare skriveen av Brittis Benzler, publicerad i GT 20 augusti.

Så har då statsministern sommartalat och berättat om moderaternas satsningar inför hösten. Det viktigaste blir skattesänkningar för de arbetande med 15 miljarder! Ett för mej obegripligt sätt att använda begränsade resurser när välfärden ropar efter fler medarbetare och medborgarna efter högre kvalité inom många områden. Pengar kan användas bättre, om 15 miljarder istället satsas på kommuner och landsting, skulle det innebära ytterligare ca 90 miljoner per år till Gotland. Pengar vi kunde använda för sjukvård, omsorg och utbildning, områden där vi idag mest diskuterar besparingar, fast vi hellre skulle satsa.

Läget på Gotland är inte ovanligt, många landsting och kommuner brottas med dålig ekonomi, som lett till att man minskat antalet medarbetare, vilket påverkar såväl kvalité som arbetssituation, något som i längden är vare sej hållbart eller önskvärt.

Satsa på kommuner och landsting, det ger både välfärd och fler jobb. Det behöver både Sverige och Gotland.

Brittis Benzler

Vänsterpartiet Gotland

Gotland har fått mindre pengar

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare. Inga kommentarer till Gotland har fått mindre pengar

Insändare skriven av Jennie Jarve, publicerad i GT och GA i juli.

Region Gotland har sedan valet 2006 då borgarna vann valet fått mindre pengar. Inom kostnadsutjämningen finns något som heter strukturbidrag. Gotland får ett tillägg för att vi är ett ”litet landsting”. Det var 97 miljoner kr 2006 och 82 Miljoner kronor 2012 alltså 15 miljoner mindre per år trots kostnadsutvecklingen. Det är ett stort intäktsbortfall och stora besparingar för sjukvården. Det ligger fast 82 miljoner till 2015. Frysta statsbidrag kostar Gotland ca 20 miljoner per år. Det märktes inte så mycket de första åren men har urholkat ekonomin i längden och nu märks det tydligt att vi inte har de pengar som behövs för att bedriva den verksamhet vi har idag.  Jag har varit förtroendevald sedan 1998 och det är under de senaste åren det märks att de besparingar och neddragningar av verksamheter som görs drabbar människor hårt! När det handlar om neddragningar är det svåra beslut som måste tas för att få ekonomin att gå ihop. Sommarstängningen av Roma vårdcentral är ett sådant exempel. Vården har under de senaste åren marknadsanpassats, vilket gynnar hyrläkarsystemet och bidragit till att vi hamnat i de rekryteringssvårigheter vi har. Men trots att den borgerliga regeringen dragit undan ekonomiskt stöd i form av minskade statliga bidrag så ska jag göra det jag kan för att vården ska ges efter medicinska behov och inte efter marknaden, och att Roma VC skall vara kvar i Roma och fortsätta att utvecklas.

 

Jennie Jarve

Vänsterpartiet