Färjetrafiken är helt avgörande för Gotlands framtid och utveckling – men det verkar glömmas bort inför varje upphandling. 

Återigen står gotlänningarna inför en kamp för en färjetrafik som utgår från de gotländska behoven. För snart två månader sedan kom trafikverkets förstudie inför den kommande upphandlingsperioden. Den lämnar mycket att önska när det gäller synen på vad färjetrafiken betyder för Gotland och för övriga Sverige. Förstudien utgår, precis som vid förra upphandlingen, snarare från att minska kostnaderna genom försämringar av gotlandstrafiken än från det den borde fokusera på: behovet av en bra förbindelse via det som utgör en landsväg över vattnet.
Att staten inleder varje upphandlingsperiod med att diskutera olika typer av försämringar av färjetrafiken är orimligt och konsekvenserna för viljan att utveckla verksamheter på ön är stora.
Få företag har möjlighet att lägga anbud på trafiken och eftersom trafiken inte kan bedrivas utan statligt stöd har det företag som vinner upphandlingen i praktiken monopol på en verksamhet som en hel region är beroende av. Upphandlingskonstruktionen gör också att företaget har utrymme för plötsliga prishöjningar vilket gotlänningarna fick känna på för snart ett år sedan.
Trafiken under kommande avtalsperiod måste bygga på att gotlandstrafiken ska främja den gotländska utvecklingen. Det sker genom att trafiken har en god tillgänglighet vad gäller kapacitet, tidtabell, turlista och pris, för både gods och persontrafik. Bastrafiken måste året runt bygga på moderna snabbfärjor med lägsta möjliga utsläpp och stärkt tillgänglighet.
Enligt Vänsterpartiet måste utgångspunkten för utvecklingen av Gotlands färjetrafik alltid vara Gotlands behov av säkra och klimatsmarta transporter till vägpriser och att färjan är landsvägen mellan Gotland och fastlandet. När nu en mycket bristfällig förstudie har presenterats är vår fråga vad regeringen egentligen vill med gotlandstrafiken?
Ska Gotland omfattas av samma målsättningar om förbättrad infrastruktur som övriga landet eller ska trafikverkets önskan att spara pengar få styra?
Vänsterpartiet anser att det är dags för långsiktigt hållbara förutsättningar för gotlandstrafiken. Gotlänningarnas inflytande måste säkras. Varje upphandlingsperiod ska inte innebära risk för försämringar. Bra tidtabeller, rimliga priser, moderna färjor och ett aktivt miljö- och klimatarbete bör vara självklarheter. Det ska Gotland inte behöva slåss för vid varje upphandling.
Saga Carlgren gruppledare Vänsterpartiet Gotland.
Jessica Thunander  riksdagsledamot och ersättare i trafikutskottet Vänsterpartiet

Att spara på verksamheter för barn är inte bra. Att spara så det drabbar barn som har behov av extra stöd är ännu sämre. Ändå är det vad Barn- och utbildningsnämnden är på väg att göra. Den borgerliga majoriteten vill till hösten spara in 20 tjänster i för- och grundskolan. Bland annat genom att ta bort barnskötare, olika typer av lärartjänster, specialpedagog, fritidspedagog och socialpedagog.

Personalen beskriver själva tänkbara konsekvenser som en ökad arbetsbelastning om man blir färre i antal. De lärartjänster som skulle inrättas med syfte att höja resultaten hos eleverna, blir inte av. Det blir färre vuxna som säkrar upp tryggheten. Det finns rektorer som i sin konsekvensbeskrivning skriver att gränsen är nådd och att det inte går att spara mer utan att riskera att bryta mot skollagen.
Ska sådana här beslut tas måste det göras ordentliga konsekvensanalyser. Vi tycker inte dem som gjorts på ett tillräckligt sätt ger svar på om besparingarna kommer att påverka barnens möjligheter att nå skolans kunskapsmål? Går det fortsatt att garantera en bra undervisning? Innebär besparingarna att risken för psykisk ohälsa ökar? Vad anser socialförvaltningen att det finns för risker med att göra besparingarna?

Vänsterpartiets ledamöter motsätter sig detta förslag. Förslaget drabbar främst barn i behov av extra stöd. Om barnen inte blir tillräckligt sedda och får den hjälp och uppmärksamhet de så väl behöver. Så riskerar dem att inte klara kunskapsmålen. Det i sin tur kan ge en ökad risk att hamna i utanförskap med droger och kriminalitet. Vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. Att spara på resurser till barnen i skolan är inte bara dumt utan riskerar dessutom att bli väldigt dyrt. Vänsterpartiet vill istället ge skolan bättre förutsättningar för att kunna utveckla sitt arbete så att alla barn kan vara trygga i skolan och nå skolans mål.

Victoria Öjefors Quinn (V), Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

Jennie Jarve (V), Barn- och utbildningsnämnden

Yrkesutbildning för vuxna är en av de viktigaste nycklarna för att Gotland ska kunna komma igen efter Corona-krisen. Det är med hjälp av utbildning vi kan undvika arbetslöshet och anställa fler inom de områden som fortfarande skriker efter arbetskraft. Vuxenutbildning är en investering i vårt gemensamma samhälle – för att arbetsgivare ska kunna anställa utbildad personal, för att människor ska kunna arbeta och för att fler ska kunna bidra till välfärden genom att betala skatt.

Vänsterpartiet ser vuxenutbildning som något mycket viktigt för både människan och samhället. Vi har under de senaste mandatperioderna arbetat hårt för att öka tillgången på yrkesutbildningar på Gotland. Genom att satsa mer pengar på verksamheten, men också genom att aktivt stötta och uppmuntra verksamheterna att våga ta nya steg och utveckla nya utbildningar.

”Yrkesvux” finansieras i stor utsträckning av statliga medel. Statsbidrag som ska sökas år för år och som verksamheten ska hinna använda till kvalitativ utbildning på kort varsel. Det fordrar en stark egen organisation för att kunna bedriva utbildning och nyttja statsbidragen.

Verksamheten har också ett stort ansvar för att ta fram förslag på vilka utbildningar som det gotländska samhället behöver och skapa förutsättningar för att bedriva dessa. Utan det arbetet blir det inga utbildningar oavsett om statsbidragen till slut kommer.

Nu hör jag oroväckande signaler från alliansstyret angående den kommunala yrkesutbildningen för vuxna. Verksamheten har ett stort sparbeting samtidigt som behoven av utbildning ökar i kristider. Visserligen är regeringen medveten om vikten av dessa utbildningar och planerar att skjuta till mer pengar men ännu är de pengarna osäkra. Verksamheten behöver ett tydligt uppdrag nu för att kunna ha tillräckligt med utbildningar och elever i höst. Ska de gasa eller bromsa? Vill alliansen ha mer yrkesutbildning för att mota arbetslösheten så måste budskapet vara solklart nu.

Region Gotland måste avsätta mer pengar för vuxenutbildning och dra tillbaka sparkravet på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Att vänta på besked om statliga pengar kan resultera i att vi får mindre yrkesutbildning för vuxna – trots att det är nu vi behöver det som bäst.
Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet Gotland

Vi behöver ett vaccin mot våldet i hemmet, skriver Centerkvinnorna på Dagens Nyheters debattsida den 13 april. Så sant. Våld i nära relationer är ett stort problem. Självklart i första hand för offren och då oftast för kvinnor och barn. Våld påverkar såväl fysiskt som psykiskt. Självkänslan tar skada och för barn som bevittnar våld finns en stor risk att den psykiska ohälsan växer.

Socialförvaltningen på Gotland har under en tid velat ha mer pengar till sitt arbete mot våld i nära relationer. De känner att de behöver en starkare organisation så att några socialsekreterare kan fokusera mer av sin tid på arbetet mot våld i nära relationer. År 2019 avslog den borgerliga majoriteten, med Centerpartiet i spets och med stöd av SD, detta förslag. Man ansåg inte att det arbetet behövde prioriteras, i varje fall inte på det viset socialförvaltningen föreslagit.

Vid starten av årets budgetarbete föreslog än en gång socialförvaltningen mer pengar för att kunna vässa sitt arbete mot våld i nära relationer. Men, den borgerliga majoriteten med stöd av SD i socialnämnden valde att inte föra det förlaget vidare i budgetprocessen.

Naturligtvis har vänsterpartiet vid dessa tillfällen haft en annan uppfattning. Vi tror att ett vassare arbete mot våld i nära relationer i första hand är viktigt för offren och deras välmående. I andra hand tror vi att kostnaderna att ta hand om effekterna från våldet blir betydligt dyrare för Region Gotland än kostnaderna att förebygga.

Med många i karantän, ökad arbetslöshet och mer hemarbete är det många som vittnar om att våldet i hemmen växer. Om inte den borgerliga majoriteten avslagit förslagen 2019 hade socialförvaltningen idag varit bättre rustade att jobba med detta.

Ni, borgerliga politiker på Gotland, får dock flera nya chanser att visa för oss gotlänningar att ni tar detta på allvar. Dels kommer vänsterpartiet i budgetprocessen att föra fram förslaget igen, då kan ni välja att stödja det. Dels har riksdagen, tack vare vänsterpartiet, beslutat om mer pengar i år till landets kommuner och regioner. Delar av dessa kan Region Gotland välja att använda i arbetet mot våld i nära relationer. De förslag ni hittills kommit med om dessa extra pengar pekar tyvärr inte mot att ni vill göra det som Centerkvinnorna skriver så bra om i sin debattartikel i Dagens Nyheter.

Visa att ni tar arbetet mot våld i nära relationer på allvar!

Jörgen Benzler (V)
Socialnämnden

Färjetrafiken måste utgå från Gotlands behov. 
Den naturliga frågan inför nästa upphandling borde vara – 
Hur behöver trafiken utvecklas för att svara mot 
Gotlands behov 2035?

1. Viktigast för föräldrar var bra uppväxtvillkor, bra förskola, skola och fritidshem till barnen.
2. Bostad.
3. Jobb, men idag jobbar så många på distans man kan bo på Gotland utan att ha jobbet här.