Skip to main content

Författare: gotland

Barn och unga på Gotland – Rapport 31 augusti 2020

Skrivet av gotland den . Postad i Okategoriserade.

Det är bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna

De flesta gotländska barn har det bra, trivs i skolan och klarar skolan bra. Det är vanligare på Gotland än i riket att vara aktiv i en idrottsförening, många unga får sommarjobb och ungdomsarbetslösheten har varit lägre än i övriga Sverige.
Men…
alla har det inte lika bra och andra stöter på tillfälliga svårigheter i livet. Många har svårt att hantera livets krav och förväntningar. Vi i Vänsterpartiet anser att Region Gotland bör göra mer för barn och unga och deras familjer. I grunden för att vi vill att alla barn ska må bra och ha trygga uppväxtvillkor, men också för att vi vet att tidigt stöd minskar risken för större problem och större kostnader längre fram.
Det finns mycket kunskap om hur barn och unga har det i regionens verksamheter. Studien ”Socialtjänstens barn” genomfördes 2017 och visar att de barn som socialtjänsten hade kontakt med i stor utsträckning levde i familjer med svårigheter. (Studien omfattar 376 barn mellan 0-20år)
Region Gotland behöver göra insatser både för barnen och för deras familjer.
Vi i Vänsterpartiet är oroliga över de beslut som fattats och de signaler som sänds ut om att nuvarande alliansstyre inte drar sig för att spara på barn och unga.
Besparingar beslutas utan att de långsiktiga effekter det får för barnen och för Region Gotlands ekonomi utreds.

Värdet av tidiga och förebyggande insatser är väl belagt
Det finns mycket forskning som visar på vinsten av att göra förebyggande insatser och att det är bra att ge barn insatser så tidigt som möjligt.

Här kommer några exempel på det.

Försäkringsbolaget Skandia gjorde omfattande forskning för ett tiotal år sedan om kostnader för drogmissbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och annan ”utslagning”.
De såg att det stod samhället dyrt och att en hel del kunde undvikas om samhället gjorde fler och bättre insatser tidigare.
Beräkningar gjordes också för Gotland.
(Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE 2009).
Nilsson och Wadeskog (2009) har i sina beräkningar på vad ett socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-års ålder går in i ett utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större.
I sin sammanfattning skriver de:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”

Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Intellektuella och sociala förmågor utvecklas tidigt. När barn möter större hinder under sina första år och inte får tillräckligt med möjligheter att utveckla dessa egenskaper börjar de i skolan med sämre förutsättningar än andra.
Med ett genomtänkt stöd under de första åren visar den
forskning som James Heckmans beräkningar bygger på att även med mycket försiktiga antaganden blir samhällsvinsten stor. Han menar att de ekonomiska vinsterna för samhället är högre än de flesta finansiella investeringar ger.

ATT LYCKAS I SKOLAN – OCH LIVET
I barns samtal till Bris är ett vanligt förekommande ämne
stress och press att lyckas inom livets alla områden:
i skolan, på fritiden och i sociala medier.
Många barn känner av pressen kring att vara socialt lyckad och ha många kompisar, att se bra ut och att
prestera bra i skolan.
Att barns livsvillkor inte är hållbara visar sig bland annat i
den utbredda psykiska ohälsan bland barn och unga.
Barn rapporterar ökande sömnsvårigheter och Sverige är
ett av de länder med högst förskrivning av
psykofarmaka till barn.
I samtalen till Bris är det tydligt att samhällets krav och förväntningar upplevs ouppnåeliga och att det påverkar barns psykiska hälsa negativt.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskapet och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från bland annat James Heckmans forskning.

Vad vi ser på Gotland…
Vi ser ett antal problem där vi bedömer att ökade satsningar skulle ha god effekt.
Många, når inte grundskolans mål och blir inte behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.

På Gotland, var 85,1% av eleverna behöriga till gymnasiet 2018. 87,7% av flickorna och 82,6% av pojkarna.
(Skolverket 2018)

Många barn lever med föräldrars konflikter.

Både regionens verksamhet ”Första linjen” och elevhälsan vittnar om att många barn upplever och mår dåligt av konflikter i hemmet.
I socialtjänstens studie från 2017 var 135 barn berörda
av vårdnads- eller relationskonflikter.

En växande psykisk ohälsa hos unga rapporteras från
fler håll, bland annat från Barnens rätt i samhället
(BRIS).

BarnSam inom Region Gotland rapporterade följande siffror för 2018:
Kontakter med barn- och ungdomspsykiatrin – BUP:
Gotland drygt 10 procent. Riket knappt 6 procent
Förskrivning av ADHD-läkemedel (0–24 år):
Gotland 35 per 1000. Riket 20 per 1000.
Förskrivning av antidepressiva läkemedel (0–24 år):
Gotland 35 per 1000. Riket 12 per 1000.
Psykisk funktionsnedsättning (18–24 år):
Gotland 8 per 1000. Riket 5,5 per 1000.

För få unga fullföljer gymnasieskolan.

Av de 471 elever som började gymnasiet hösten 2014 hade
endast 64% tagit examen inom tre år,
inom fem år nådde 69% examen och ytterligare 7 % hade lämnat skolan med studiebevis. Av de 532 som började gymnasiet läsåret 2016/17 tog 70% examen våren 2019, alltså efter tre år.

Antalet orosanmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn berörs.

2019 kom det in anmälningar kring 1 114 barn (nov18-nov19)
BarnSam rapporterade orosanmälningar till socialtjänsten (13–20år): Gotland 8 procent. Riket 4 procent.

Många unga använder droger.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rapporterar 2018 bland annat att:
Andel av flickor på Gotland som brukat narkotika de senaste 12 månaderna var 15% jämfört med 10% i riket.
Andel av pojkar på Gotland som brukat narkotika de senaste 12 månaderna var precis som i riket 14%.

Många barn utsätts för eller bevittnar våld i hemmet.

2019 avsåg 231 utredningar inom socialtjänsten barn som utsatts för eller bevittnat våld i en nära relation.
I studien från 2017 om ”socialtjänstens barn” hade en tredjedel av barnen bevittnat våld i hemmet.
Det finns många orsaker till våld men den växande psykiska
ohälsan och ökad droganvändning bland vuxna bidrar till ökad risk för våld.

En stor grupp unga varken arbetar eller studerar.

7-8% av unga mellan 16-24 år, och ca 11% av unga mellan 24-29 år varken arbetar eller studerar.
(2018, MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor)

Barnfattigdom

Enligt Rädda Barnen (2017) lever c:a 800 barn på Gotland i
fattigdom. I studien från 2017 hade 96 barn mödrar som haft försörjningsstöd i minst tre år.

Generella insatser av god kvalitet är basen.
Grunden för ett bra förebyggande arbete är de generella insatserna som når alla barn och unga och att de håller hög kvalitet.
Att mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC) ger alla stöd och dessutom kan fånga upp de som behöver mer. Att förskolan ger både trygghet och lärande i lagom stora grupper. Att skolan har hög kvalitet och lägger stor vikt vid sitt kompensatoriska uppdrag, vid att bygga goda relationer och att man fortsätter utveckla sin förmåga att möta elevernas olikheter och olika behov. Att det i
skolmiljön råder nolltolerans mot mobbing och kränkningar. Att det finns föreningsliv och kommunala aktiviteter riktade till unga. Att unga erbjuds sommarjobb. De generella
insatserna behöver sedan byggas på utifrån barn och familjers olika behov. Att kraftfulla kompensatoriska insatser sätts in tidigt, redan i förskolan är kanske den enskilt viktigaste insats samhället kan göra för att fler barn och unga ska lämna skolsystemet med tillräckliga kunskaper och ett gott självförtroende och därmed en bra grund till ett ordnat vuxenliv.

Föräldrarna är grunden för trygghet
Mår föräldrar bra, ser de till att göra bra dagar med sina barn. Region Gotland behöver därför förstärka sina insatser till föräldrarna. Det behövs både generellt och till de som
behöver mer stöd. MVC och BVC måste få möjlighet att utveckla sitt arbete med  föräldrarna, kvinnor som män. Föräldrautbildning måste breddas till generella insatser
som når alla, via BVC, förskola eller skola. Stärker man föräldrarna, blir de tryggare i föräldrarollen och kan också ge barnen en tryggare uppväxt och skolgång.

Vänsterpartiet vill se satsningar på:

– Förskolan, så antalet barn i varje grupp kan minska, främst för de yngre barnen.
Skolverkets riktlinjer om barngruppers storlek ska följas. Förskolan behöver också ha verktyg och resurser för att redan tidigt arbeta med värdegrund och relationer genom
exempelvis Rädda barnens arbetssätt ”Stopp! Min kropp!”.

– Stöd till de små barnen och deras familjer. Det behövs ett mer samlat stöd till de små barnen och deras föräldrar, exempelvis i form av familjecentraler.

– Föräldrautbildningen behöver utökas så att den når många fler. Kanske skulle den bästa möjligheten att nå fler vara att det är BVC, förskola och skola som erbjuder föräldrautbildning.

– Kriser och konflikter i föräldrars relationer är en stor påfrestning också för barnen. Det behövs både mer förebyggande insatser till kvinnor och män och bättre stöd till föräldrar som är på väg att, eller har separerat.

– Skolan, så att man bättre kan klara sitt kompensatoriska uppdrag och se till att fler, oavsett kön, blir behöriga till gymnasiet. Man behöver också bli bättre på att möta
elevers olikhet, lärare behöver fortbildning och handledning kring dessa frågor. Alla barn måste få känna att de utvecklas och lär, och att de har en plats i skola och samhälle.

– Elevhälsans förebyggande arbete. Elevhälsan måste både ha utrymme för att ge enskilda elever stöd och att jobba förebyggande med elevgrupper och hela skolan både när det gäller fysisk och psykisk hälsa och relationer.

– Ungdomsmottagningen har en viktig roll. Tillgängligheten för ungdomar på hela ön behöver förbättras. Utökning av digitala vårdbesök kan vara en del av detta.

– Skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningen behöver utveckla sitt arbete kring ”hänsynsfull och ansvarsfull sexualitet”. Det arbete som bedrivits på Visbygymnasiet i ”IRL – identitet, relationer och levnadsnormer” är ett bra exempel, det är viktigt att ett sådant arbete når alla program och gymnasieskolor.

– Gymnasieskolan, så att fler elever fullföljer ett gymnasieprogram, och fler elever går över från introduktionsprogram till nationella program. Man behöver ha höga mål för hur många som ska fullfölja utbildningen och utifrån det anpassa verksamheten mer utifrån
elevernas olika förutsättningar. Alla unga behöver vara förberedda för yrkesliv och medborgarskap.

– Ökad satsning på arbetet mot våld i nära relationer. Såväl stöd för de som utsätts, arbetet med de som utsätter och bredare förebyggande insatser kring normer och machokultur behövs. Barn och unga behöver möta kvinnor och män som är goda förebilder.

– Föreningslivet, inte minst idrottsrörelsen, ger möjlighet till både meningsfull fritid, fysisk aktivitet och goda relationer. De bör ges extra stöd för att kunna satsa i områden
med många unga men svagare föreningsliv.

– Ungdomsgårdarna har en viktig roll för många unga. De behöver erbjuda verksamhet av god kvalitet och välutbildade vuxna som kan ge både fritidssysselsättning och stöd i livet.

– Kulturskolan, så att fler uppsökande eller riktade satsningar kan göras och att avgifterna kan sänkas. Fler barn behöver få tillgång till kultur i sin vardag.

– Fritidsbankerna, och andra möjligheter att låna och återbruka saker för lek och idrott.

– Avgiftsfria aktiviteter för barn, exempelvis på skolloven. Alla behöver få vara med på aktiviteter och möta kloka vuxna.

– Förstärka socialtjänstens möjligheter till stöd för barn och familjer. Det är viktigt att de som behöver och vill ha hjälp får det.

– Åtgärder mot barnfattigdom och att särskilt uppmärksamma barn som lever i långvarig
ekonomisk utsatthet.

– Stöd till unga som har svårt att få eller behålla ett arbete, ett arbetssätt liknande UngKomp som avslutades sommaren 2019. Det är viktigt att erbjuda sommarjobb till de unga som inte skaffar det själva.

Det görs mycket bra på Gotland
Det finns en lång och god tradition på Gotland av förebyggande insatser och av samverkan mellan olika verksamheter. Barnsam är en viktig arena för ett brett och
förvaltningsövergripande arbete. Verksamheter så som Mini Maria, Ungdomskraft, Öppna förskolan Myllan, Första Linjen, SkolFam och Socialpsykiatriskt team har startats och drivs med goda resultat. Flera av dem har uppmärksammats och prisats nationellt, till exempel med Psynkpriset 2020. Det pågår också väldigt mycket bra utvecklingsarbete inom verksamheter riktade till barn och unga.
Det finns även exempel på tidigare insatser som man kan dra lärdomar ifrån. 1997-98 gjordes en satsning på föräldrautbildning till fler, Föräldraskap 2000.
Vid samma tid drevs projekt Hercules som utifrån elever på dåtidens introduktionsprogram tog fram och analyserade ”typfall” och gjorde beräkningar om samhällets merkostnader för unga människor i riskzonen. Även inom de mer ideella verksamheterna på Gotland görs ett viktigt arbete för att motverka psykisk ohälsa och stärka unga människors självförtroende. Det är många gotlänningar som genom sitt ideella engagemang inom idrottsrörelsen,
kulturområdet eller andra fritidsaktiviteter bidrar till detta.

Vi måste vara långsiktiga
Det finns mycket kunskap och erfarenhet inom Region Gotland kring stöd till barn, unga och deras familjer. Vi vill bygga vidare på det så att alla barn kan erbjudas goda
uppväxtvillkor. Vi måste, oavsett olika typer av kriser, våga satsa långsiktigt, väldigt långsiktigt på barn och unga. Hur gotländska barn mår idag påverkar hur vårt samhälle
ser ut om tjugo år och längre fram än så. Det går aldrig att motivera ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv att barn och unga lämnas utan det stöd de behöver. En uppväxt går
inte att göra om. Det gotländska samhället måste finnas för alla barn varje dag, hela tiden.

Fakta om några av verksamheter som nämns i rapporten:
Första linjen – mottagning för barn och ungas psykiska hälsa. Riktar sig till unga mellan 6 och17 år och deras familjer. Drivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen.
Öppna förskolan Myllan är en kostnadsfri mötesplats för föräldrar och barn i åldern 0-5år. Förutom utbyte med andra föräldrar erbjuds du också stöd i ditt föräldraskap av pedagogiskt utbildad personal.
Mini-Maria ger stöd till unga med missbruksproblematik och deras föräldrar. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen.
Skolfam är en förebyggande arbetsmodell med syfte att stärka familjehemsplacerade barn i förskoleklass och grundskola och förbättra deras möjligheter att uppnå goda studieresultat. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
Socialpsykiatriskt team arbetar med stöd till familjer med komplex problematik och uppdraget är att ge samordnade och intensiva insatser så att placering i familjehem eller på institution kan förebyggas. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och
socialförvaltningen.
Ungdomskraft har ansvaret för kommunens aktivitetsansvar (KAA) och följer upp och stödjer alla unga mellan 16-20 år som inte går i gymnasiet eller som har gått ut med studiebevis för att de ska kunna ta sig vidare, till studier eller arbete.


Kontakt:
Saga Carlgren 070 4476813

Sanningen om hur SD månar de äldre?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Okategoriserade.

Sedan en tid tillbaka finns ett budskap från SD i Visby vid rondellen mot Slite. Budskapet antyder att SD månar om äldre människor.
Stämmer det? Vad har man gjort på Gotland för att göra livet bättre för de äldre? Vilka satsningar har man föreslagit? Vilka motioner med nya förslag har man lämnat till fullmäktige? Vilka frågor har man ställt till ansvariga politiker? Vilka andra initiativ har man tagit?
Det svar jag hittar är att man inte tagit något eget initiativ till bättre livsvillkor för äldre gotlänningar, endast stött oppositionens förslag ett par gånger. I fullmäktige valde man att stödja det borgerliga budgetförslaget som gav socialnämnden en besparing på 13 miljoner i år. De borgerliga i socialnämnden valde sedan att föreslå att 10 miljoner av dessa 13 ska sparas på äldreomsorgen. Det hade inte blivit så om inte SD stött den besparingen.
De borgerliga har valt att privatisera de särskilda boendena för äldre i Hemse. Man gör det därför att man tror att regionen kan spara pengar genom att de privata företagen gör verksamheten billigare. Vänsterpartiet tror inte att kvaliteten blir bättre med mindre pengar. Tvärtom leder privatiseringen, med syfte att spara pengar, till sämre förutsättningar att ge god omsorg till de boende. Beslutet om att privatisera hade inte blivit verklighet utan stöd från SD.
I samband med att upphandlingsunderlaget antogs föreslog Vänsterpartiet i första hand att man skulle avbryta upphandlingen. I andra hand att det inte ska vara den som utför arbetet billigast som tilldelas verksamheten. Det ska också ha betydelse hur man avser att jobba med bemanning, sociala aktiviteter och det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Allt för att få entreprenören med mest driv. Men de förslagen avslog de borgerliga partierna med stöd av SD därför att man var rädd för att besparingen inte skulle bli så stor som möjligt.
Så här långt i mandatperioden har SD i första hand valt att stödja försämringar för våra äldre. Tänker man ändra sig eller är SD:s omsorg om de äldre bara några vackra ord på ett plakat?
Jörgen Benzler (V)
Socialnämnden

Regionstyrelsen borde ha kallats

Skrivet av gotland den . Postad i Almedalen, Insändare, Okategoriserade.

> För att ingen ska tvivla på Vänsterpartiets inställning till Eva Nypelius beslut att inte överklaga beslutet om utökad brytning i Klinte, vill jag klargöra vår hållning. Vi mejlade henne i frågan och bad henne kalla ihop Regionstyrelsen till ett extramöte om just detta. Eva Nypelius tyckte inte det var nödvändigt. Tid fanns, möjlighet fans, men inte viljan. Detta tycker vi var ett mycket dåligt beslut.

> Vänsterpartiet tycker att frågan är så viktig att den borde hanterats av Regionstyrelsen för att vi på så vis fått chansen att vara en part i de fortsatta förhandlingarna.

> När det gäller sakfrågan om utökad brytning är vi helt emot detta. Jag har träffat SMA och även provåkt en av lastbilarna som trafikerar vägen från brottet till hamnen. Det blev då uppenbart att trafiksituationen kommer att bli helt ohållbar. Och det är bara en av anledningarna till vårt motstånd…

> Per Edman,

> Vänsterpartiet

Hur är det med minnet?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Andreas Unger och Kjell Genitz skriver under rubriken ”Folkhögskolan viktig för Gotland” (GT 3/8) att de och övriga alliansen värnar folkhögskolan. Som bevis för detta lyfts den nya utbildningen inom social vård och omsorg som startar kommande termin.
Jag vet inte om det är de borgerliga partiernas minne som tryter så här i sommarvärmen, men jag minns mycket tydligt diskussionen från i höstas om så kallat nödvändiga besparingar. Då hade alliansen inte några som helst problem att driva igenom nedskärningar på samma folkhögskola och samma målgrupper som de nu säger sig värna så mycket.
Ser det inte som så särskilt betryggande att Andreas Unger och Kjell Genitz värnar folkhögskolans allmänna linjer. Tryggheten ligger snarare i att just dessa folkhögskolekurser är lagstadgade och måste finnas oavsett hur ”söktrycket” ser ut.
Det skyddet fanns dessvärre inte för Livskraft och Ella Music som Alliansen i en högst oenig nämnd, beslutade lägga ned för knappt ett år sedan.
Politik handlar om att välja. Och här valde alliansen bort människor som i allra högsta grad tillhör de som behöver Folkan allra mest.
Victoria Öjefors Quinn (V)

Ekonomiskt ansvarslöst

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare, Okategoriserade.

Karl-Johan Boberg, ordförande i Tekniska nämnden och centerpartist fortsätter i en debatt med oss att föreslå en minskning av regionens investeringar. Han och centerpartiet tycker att det blir för dyrt.
Vänsterpartiet menar precis tvärtom. Utan tillräckligt med sakligt motiverade investeringar försämras Region Gotlands ekonomi, både på kort och lång sikt. Att göra som Karl-Johan och centerpartiet föreslår är ekonomiskt ansvarslöst.
Region Gotland har under många år haft en målsättning att öka antalet personer som är skrivna på Gotland. Vi behöver helt enkelt bli fler skattebetalare för att på sikt kunna betala den välfärd vi vill ha. De senaste åren har befolkningstalet ökat. Förhoppningsvis fortsätter denna utveckling.
Hur menar centerpartiet att våra nya gotlänningar ska erbjudas samhällsservice om vi i takt med att vi blir fler inte investerar i fler klassrum, fler förskolor, fler platser på särskilda boenden för äldre och fler bostäder?
Karl-Johan Boberg väljer att inte svara på flera av våra frågor vi redan ställt till honom. Vi hoppas på svar och ställer våra frågor igen. Är det nya särskilda boenden inom äldreomsorgen som planeras som inte ska byggas? Vill centerpartiet ha en kö bland äldre till dessa boenden?
Ska skol- och förskolebarn inte ha tillräckligt med klassrum? Ska de som beviljas LSS-boenden inte ha någon lägenhet att flytta in i? Ska vi avstå från nya gator och annan infrastruktur till nybyggda bostäder?
Vilka investeringar tänker sig centerpartiet och Karl-Johan Boberg inte ska genomföras?
Per Edman,
Vänsterpartiet Gotland
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Hur tänker SD lokalt om partiets så kallade nolltolerans mot extremism och rasism?

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

En av det lokala partiets flitigaste Facebookanvändare Lennart Modig Kihlberg verkar inte behöva underkasta sig Jimmie Åkessons krav på nolltolerans mot vare sig rasism eller extremism. Hans upprepade extrema och rasistiska inlägg klaras citat ”upp internt” menar ordförande på Gotland Lars Engelbrektsson. Det enda som verkar hända är att inläggen tas bort.
Som exempel ansåg Modig Kihlberg att eventuella islamistiska återvändare skulle mötas av en blykula i huvudet, vilket han av miljöskäl sedan ändrade till gummikula. Nu i sommar lägger han ut raljerande inlägg om personer som definierar sig som hen, genderneutrala och personer med könsdysfori m.fl. Vidare kommer nu det rasistiska spekulativa inlägget kring dödsskjutningen av en 12årig flicka i Stockholm. Åter igen meddelar Engelbrektsson att partiet löser detta internt genom att ”påtala olämpligheten i texterna”.

Att Lennart Modig Kihlberg valts och kvarstår som partiets 2e vice partiledare på Gotland, att han valts till och sitter kvar på sin post i Regionfullmäktige och som nämndeman i tingsrätten visar både på partiets inställning i frågorna och på hur oviktig en uppstädning/ uppstramning i de egna leden är. Det kan inte komma som en överraskning för partiet att Modig Kihlberg har dessa åsikter när han valdes in, partiet har väl som alla andra en engagerad valberedning får man hoppas. Att när nu media och privatpersoner reagerat starkt inte agera kraftfullt i frågan visar väl med övertydlighet vad partiet står för?

Lennart Modig Kihlberg avstår att kommentera uppgifterna i dagens media med skälet att han inte har tid. Han verkar dock ha väldigt gott om tid att lägga på Facebookinlägg.

Vi får de politiker vi röstar på. Så rak och enkel är demokratin. En demokrati vi aldrig får ta för självklar, som vi i Vänsterpartiet alltid kommer att försvara.

Peter Barnard
ordförande Vänsterpartiet Gotland

Bygg för att faktiskt utveckla

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Karl-Johan Boberg, centerpartist och ordförande för Tekniskanämnden, tycks leva i sin egen värld. Han vill minska Regionens byggande och investeringar därför att hanteringen är för besvärlig för tekniskaförvaltningen.
Om Gotland ska utvecklas behövs investeringar. Om vi begränsar dem till två projekt per år som Karl-Johan föreslår blir ju frågan vilka projekt vill han som representant för det borgerliga styret på Gotland inte att vi investerar i? Är det nya vägar, vatten och avlopp till nybyggda lägenheter som inte ska genomföras?
Ska våra skol- och förskolebarn inte ha förskolor och skolor i tillräcklig omfattning? Ska de som beviljats LSS-boende inte ha någon lägenhet att flytta in i? Ska förbättringar i våra vatten- och avloppssystem inte genomföras? Ska våra äldre som är i behov av en lägenhet i ett särskilt boende inte erbjudas det, utan få vänta i en växande kö?
Vänsterpartiet tycker att vi behöver bli fler gotlänningar. Behovet av bostäder är stort. Med fler gotlänningar behövs mer service. Utan en väl fungerande samhällsservice blir inte Gotland den attraktiva plats att leva på som det borde vara.
Vi frågar därför: Är det en gemensam uppfattning hos de borgerliga att det är Tekniskanämndens administrativa förmåga som ska avgöra vilka investeringar som ska ske?
Per Edman,
Vänsterpartiet Gotland
Jörgen Benzler,
Vänsterpartiet Gotland

Högre kvalitet i äldreomsorgen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Äldreomsorgen behöver prioriteras i vår välfärd. Vi ser bristerna tydligt i dag. Decennierna innan covid-19 präglades äldreomsorgen av sjunkande personaltäthet, alltför låg utbildningsnivån och anställningsförhållandena som generellt är för dåliga.
De äldre som får en bostad på våra särskilda boenden är i dag sjukare än de som fick bostad för 30 år sedan. När de boende är sjukare ställer det större krav på sjukvårdsutbildning bland personalen.
Fokus har alltför mycket legat på privatiseringar och upphandlingar där lägsta pris fått råda. Denna kommersialisering av äldrevården har starkt bidragit till dess nuvarande brister. Det hade varit bättre om äldreomsorgen drivits utan möjlighet till ekonomisk vinst för privata företag. Nu måste fokus läggas om och mer koncentreras på innehållet.
Vid den nu aktuella privatiseringen av Hemse äldreboende valde moderater, centerpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater att genomföra den med samma utgångspunkt som tidigare privatiseringar, nämligen billigaste pris.
Man väljer den form av äldreomsorg som givit de brister som beskrivs ovan. Man är inte på allvar intresserad av att förändra och höja kvaliteten.
Partierna hade ett alternativ. Vänsterpartiet föreslog, med stöd av övrig opposition, en form av upphandling där olika krav på kvalitet inte bara lyfts fram i policydokument utan kraven ställs direkt vid utvärderingskriterierna, tillsammans med det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vi får då den utförare som har bäst förutsättningar att i sitt vardagsarbete höja kvaliteten. Till exempel stabilare bemanning med flera fasta anställningar med rätt till heltid, utvecklat förebyggande arbete och sociala insatser.
Här är i dag skillnaden mellan de borgerliga partierna och oppositionen på Gotland. De vill i grunden behålla nuvarande form och gärna få det så billigt som möjligt. Vänsterpartiet har förstått att inte bara staten behöver bidra till höjd kvalitet inom äldreomsorgen det behöver även lokala politiker på Gotland göra.
Jörgen Benzler, socialnämnden (V)

Nu är en human flyktingpolitik möjlig

Skrivet av gotland den . Postad i Demokrati.

FLYKTINGPOLITIK
Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W. Jonsson sa nyligen till SVT att Sveriges nuvarande tillfälliga migrationslagstiftning har varit ”förödande”. Vänsterpartiet håller med. Den tillfälliga lagen splittrar familjer och skapar otrygghet och försämrad integration för människor på flykt undan krig och terror genom korta tillfälliga uppehållstillstånd och begränsade skyddsskäl.
Det är därför förvånande att Lars Thomsson (C) beklagar att förhandlingarna mellan S och de före detta allianspartierna om migrationspolitiken avbrutits och samtidigt räknar bort Vänsterpartiet från en möjlig överenskommelse. Vi i Vänsterpartiet anser istället att det nu äntligen finns en möjlighet att förhandla om en hållbar och human migrationspolitik.
Vi har hela tiden hävdat att det naturliga vore att förhandla migrationspolitiken med de partier som utgår från människors rätt att söka asyl i Sverige och få sin ansökan prövad nämligen regeringen (S och Mp), samarbetspartierna (C och L) och Vänsterpartiet. I såna diskussioner skulle det finnas alla möjligheter att nå en överenskommelse om en migrationspolitik värdig ett av världens rikaste länder. En sådan överenskommelse skulle troligen ligga mycket närmare både Centerpartiets och Vänsterpartiets politik på området.
Moderaterna och Kristdemokraterna är inte några ”mittenpartier” när det kommer till migrationspolitiken. De vill kraftigt minska invandringen och begränsa människors mänskliga rättighet att söka asyl, liksom rätten att leva tillsammans som familj.
När de och andra nu pratar om människor som söker skydd från förföljelse och krig som volymer måste vi som värnar asylrätten hålla ihop och tillsammans visa att Sverige fortfarande är synonymt med en human flyktingpolitik.
Med M och KD riskerar Sverige att få en flyktingpolitik på europeisk bottennivå – i vissa avseenden strängare än till exempel Ungerns. Kompromisser kommer att behövas, men C borde inse att det är bättre att föra sådana förhandlingar med partier som respekterar asylrätten och försvarar rätten till familj än med M och KD som snickrar på en blåbrun valplattform där SD har stort inflytande.
Vi har nu goda möjligheter att komma överens om en ny flyktingpolitik som ger skydd åt de som behöver det, och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar för integration och ett starkare Sverige. I ett sådant samtal är Vänsterpartiet en självklar förhandlingspartner.
Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet Gotland

Tondövt att spara på folkhögskolan

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Denna försommar har varit helt annorlunda än försomrar på Gotland brukar vara. Inte bara på grund av corona-pandemin, fjärrundervisning och ett minimerat studentfirande.
Det här är också sommaren då deltagarna på Ella Music Education i Fårösund och Livskraft i Hemse, säger hej och tack för sista gången. Detta som en konsekvens av de borgerliga partiernas så kallade besparingar på Gotlands folkhögskola.
Ella – en världsunik musikutbildning för kvinnor och transpersoner, läggs nu ner. Detta trots massiva protester. Och trots att behovet av att arbeta för ökad jämställdhet inom inte minst kulturen – är större än någonsin.
För oss i oppositionen känns det anmärkningsvärt hur Gotlands borgerliga styre, så tondövt stått fast vid denna så kallade besparing. Vi vill ha ett samhälle där alla kulturutövare kan verka och utvecklas, oberoende av vilket kön man fötts till eller identifierar sig som. I en sådan värld behövs utbildningar som Ella. Ofta får vi höra att Gotland ska vara ledande på diverse områden, så varför inte här?
Även Livskraft läggs nu ner. Folkhögskolelinjen för den som behövt en oas att få landa och utvecklas i. För att komma in på, eller tillbaka till arbetsmarknaden eller helt enkelt hitta rätt väg i livet. Att av så kallade besparingsskäl låta lägga ner Livskraft är enbart kontraproduktivt.
Att spara på de människor som mer än andra behöver samhällets stöd, sparar aldrig några pengar. Kostnaden finns kvar och kommer belasta Region Gotland, bara på ett annat konto.
Hade Vänsterpartiet fått bestämma, hade folkhögskolan till hösten kunnat hälsa nya deltagare välkomna, till såväl Ella Music Education, som Livskraft.
Victoria Öjefors Quinn,
Vänsterpartiet

Kvaliteten i äldreomsorgen behöver öka.

Skrivet av gotland den . Postad i Demokrati.

Den utsatthet vi får se i äldreomsorgen denna vår med anledning av covid-19 har på ett skrämmande sätt visat på dess brister.
Vänsterpartiet menar att de senaste decenniernas alltför starka fokus på ekonomiska vinster hos privata utförare negativt har påverkat svensk äldreomsorg. Den ekonomiska jakten på vinster borde förbjudas. I stället är det väsentliga att utveckla verksamhetens innehåll. När Vänsterpartiet inte fick gehör för att en privatisering av de båda äldreboendena i Hemse inte skulle ske föreslog vi en annan modell för att öka kvaliteten. Brukligt vid regionens upphandlingar är att endast ha lägst pris som utvärderingskriterium (när övriga krav är uppfyllda).
Vi föreslog, med bakgrund av vårens erfarenheter, att utvärderingskriteriet inte bara ska vara det ekonomiskt mest fördelaktiga priset utan också utvärdera entreprenörens förmåga att bidra i utvecklingen av den gotländska äldreomsorgen.
Vi ville se hur man tänker sig utveckla till exempel det förebyggande arbetet, sociala aktiviteter och hur man gör för att öka andelen fasta heltider och minska antalet timanställda. Tanken är att inte bara få den billigaste utan också den mest drivne entreprenören.
Det bifölls inte av de borgerliga partierna och SD. Förmodligen hade vårt förslag blivit dyrare och det är nog viktigare för den styrande majoriteten att det blir så billigt som möjligt. Centerpartiet stödde inte ens vårt förslag att maten ska tillagas på Gotland med så hög andel gotländska råvaror som möjligt.
Om inte Vänsterpartiets sätt att höja kvaliteten inom äldreomsorgen duger hur tänker Eva Bofride och de borgerliga partierna att kvaliteten ska utvecklas?
Jörgen Benzler (V),
socialnämnden

Släng utredningen om LAS i papperskorgen

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

En utredning vill alltså att arbetsrätten ska förändras så att anställda kan sparkas utan att skälen kan ifrågasättas. Är det tysta arbetsplatser vi behöver eller är motsatsen mycket bättre? Där medarbetarna kan kritisera och komma med förbättringsförslag och på så sätt bli mer delaktiga i arbetet. Släng utredningen i papperskorgen och låt parterna komma överens.  Rör inte den modell som gjort Sverige så framgångsrikt!
Per Edman, Vänsterpartiet

Gotlands äldre förtjänar en trygg vardag.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Rapporterna om hur Corona slår hårt mot äldre blir alltmer tydliga. Oavsett om det i framtiden kommer att anses att Sveriges strategi lyckats eller inte, vet vi redan nu att när det gäller våra äldre har vi misslyckats. Vi måste lära oss av det vi ser hända. Vi måste om- och uppvärdera vår äldrepolitik på både kort och lång sikt.

Tydligast ser vi behoven kopplade till arbetsförhållanden och stabilitet. Otrygga anställningar skapar otrygg vardag för de äldre och ökad risk i utsatta situationer. Var fjärde kommunanställd inom omsorgen av äldre eller funktionsnedsatta i landet var visstidsanställd i november förra året. Var femte var anställd på timme. I många kommuner är siffrorna betydligt högre än så. Otrygga anställningar och ovärdiga arbetsvillkor hänger ihop med vad vi är beredda att betala. Förra året gjorde tidningen Kommunalarbetaren en kartläggning av hur äldreomsorgen finansierades 2019. Den visade att 62 procent av landets kommuner sparade på äldreomsorgen och att ytterligare 25 procent hade budgetar som var så luddiga att de kan ha innehållit besparingar. På Gotland sparas det som bekant.

Rapporten ”Budget ur balans” från tankesmedjan Arena Idé, konstaterar att kommunernas ekonomiska satsning på äldreomsorgen har minskat med 1,3 miljarder kronor årligen sedan år 2002. Samtidigt har andelen äldre i befolkningen fortsatt att öka. Det har skapat omöjliga förutsättningar för våra äldre och för medarbetare i äldreomsorgen.

På Gotland har vi hög andel äldre. Samtidigt har vi svårt att hitta kompetenshitta tillräckligt med personal med rätt utbildning då vi är få i arbetsför ålder. Det är en svår ekvation. Det kräver politisk handlingskraft. Trygga anställningar och heltider ska vara norm i gotländsk äldreomsorg.Nu.

Vi vill att Region Gotland tar fram ett äldrepolitiskt program med en tydlig vision för Gotlands äldre befolkning kopplad till hälsa, livsbetingelser, liv och vardag. En av de viktigaste pusselbitarna i programmet bör vara arbetet med ”God och nära vård”, där fokus ligger på att äldre ska erbjudas trygg vård i sin närhet och att samverkan mellan vårdcentraler, hemsjukvård och äldreboenden utvecklas.

Vi kräver också att inga upphandlingar av äldreboenden sker. Läget och timingen har aldrig varit sämre. Vi ska inte släppa ifrån oss kontrollen över arbetsvillkor och kvalitet för de boende. Kraften måste ligga på att säkra våra äldres vardag.

Meit Fohlin (S)
Saga Carlgren (V)
Lisbeth Bokelund (MP)
Marit Stigson (FI)

Gotlands inflytande i upphandlingen av färjetrafiken måste säkerställas.

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Färjetrafiken är helt avgörande för Gotlands framtid och utveckling – men det verkar glömmas bort inför varje upphandling. 

Återigen står gotlänningarna inför en kamp för en färjetrafik som utgår från de gotländska behoven. För snart två månader sedan kom trafikverkets förstudie inför den kommande upphandlingsperioden. Den lämnar mycket att önska när det gäller synen på vad färjetrafiken betyder för Gotland och för övriga Sverige. Förstudien utgår, precis som vid förra upphandlingen, snarare från att minska kostnaderna genom försämringar av gotlandstrafiken än från det den borde fokusera på: behovet av en bra förbindelse via det som utgör en landsväg över vattnet.
Att staten inleder varje upphandlingsperiod med att diskutera olika typer av försämringar av färjetrafiken är orimligt och konsekvenserna för viljan att utveckla verksamheter på ön är stora.
Få företag har möjlighet att lägga anbud på trafiken och eftersom trafiken inte kan bedrivas utan statligt stöd har det företag som vinner upphandlingen i praktiken monopol på en verksamhet som en hel region är beroende av. Upphandlingskonstruktionen gör också att företaget har utrymme för plötsliga prishöjningar vilket gotlänningarna fick känna på för snart ett år sedan.
Trafiken under kommande avtalsperiod måste bygga på att gotlandstrafiken ska främja den gotländska utvecklingen. Det sker genom att trafiken har en god tillgänglighet vad gäller kapacitet, tidtabell, turlista och pris, för både gods och persontrafik. Bastrafiken måste året runt bygga på moderna snabbfärjor med lägsta möjliga utsläpp och stärkt tillgänglighet.
Enligt Vänsterpartiet måste utgångspunkten för utvecklingen av Gotlands färjetrafik alltid vara Gotlands behov av säkra och klimatsmarta transporter till vägpriser och att färjan är landsvägen mellan Gotland och fastlandet. När nu en mycket bristfällig förstudie har presenterats är vår fråga vad regeringen egentligen vill med gotlandstrafiken?
Ska Gotland omfattas av samma målsättningar om förbättrad infrastruktur som övriga landet eller ska trafikverkets önskan att spara pengar få styra?
Vänsterpartiet anser att det är dags för långsiktigt hållbara förutsättningar för gotlandstrafiken. Gotlänningarnas inflytande måste säkras. Varje upphandlingsperiod ska inte innebära risk för försämringar. Bra tidtabeller, rimliga priser, moderna färjor och ett aktivt miljö- och klimatarbete bör vara självklarheter. Det ska Gotland inte behöva slåss för vid varje upphandling.
Saga Carlgren gruppledare Vänsterpartiet Gotland.
Jessica Thunander  riksdagsledamot och ersättare i trafikutskottet Vänsterpartiet

 

SPARA INTE PÅ BARNEN!

Skrivet av gotland den . Postad i Insändare.

Att spara på verksamheter för barn är inte bra. Att spara så det drabbar barn som har behov av extra stöd är ännu sämre. Ändå är det vad Barn- och utbildningsnämnden är på väg att göra. Den borgerliga majoriteten vill till hösten spara in 20 tjänster i för- och grundskolan. Bland annat genom att ta bort barnskötare, olika typer av lärartjänster, specialpedagog, fritidspedagog och socialpedagog.

Personalen beskriver själva tänkbara konsekvenser som en ökad arbetsbelastning om man blir färre i antal. De lärartjänster som skulle inrättas med syfte att höja resultaten hos eleverna, blir inte av. Det blir färre vuxna som säkrar upp tryggheten. Det finns rektorer som i sin konsekvensbeskrivning skriver att gränsen är nådd och att det inte går att spara mer utan att riskera att bryta mot skollagen.
Ska sådana här beslut tas måste det göras ordentliga konsekvensanalyser. Vi tycker inte dem som gjorts på ett tillräckligt sätt ger svar på om besparingarna kommer att påverka barnens möjligheter att nå skolans kunskapsmål? Går det fortsatt att garantera en bra undervisning? Innebär besparingarna att risken för psykisk ohälsa ökar? Vad anser socialförvaltningen att det finns för risker med att göra besparingarna?

Vänsterpartiets ledamöter motsätter sig detta förslag. Förslaget drabbar främst barn i behov av extra stöd. Om barnen inte blir tillräckligt sedda och får den hjälp och uppmärksamhet de så väl behöver. Så riskerar dem att inte klara kunskapsmålen. Det i sin tur kan ge en ökad risk att hamna i utanförskap med droger och kriminalitet. Vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. Att spara på resurser till barnen i skolan är inte bara dumt utan riskerar dessutom att bli väldigt dyrt. Vänsterpartiet vill istället ge skolan bättre förutsättningar för att kunna utveckla sitt arbete så att alla barn kan vara trygga i skolan och nå skolans mål.

Victoria Öjefors Quinn (V), Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

Jennie Jarve (V), Barn- och utbildningsnämnden