Barn och unga på Gotland – Rapport 31 augusti 2020
Det är bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna
De flesta gotländska barn har det bra, trivs i skolan och klarar skolan bra. Det är vanligare på Gotland än i riket att vara aktiv i en idrottsförening, många unga får sommarjobb och ungdomsarbetslösheten har varit lägre än i övriga Sverige.
Men…
alla har det inte lika bra och andra stöter på tillfälliga svårigheter i livet. Många har svårt att hantera livets krav och förväntningar. Vi i Vänsterpartiet anser att Region Gotland bör göra mer för barn och unga och deras familjer. I grunden för att vi vill att alla barn ska må bra och ha trygga uppväxtvillkor, men också för att vi vet att tidigt stöd minskar risken för större problem och större kostnader längre fram.
Det finns mycket kunskap om hur barn och unga har det i regionens verksamheter. Studien ”Socialtjänstens barn” genomfördes 2017 och visar att de barn som socialtjänsten hade kontakt med i stor utsträckning levde i familjer med svårigheter. (Studien omfattar 376 barn mellan 0-20år)
Region Gotland behöver göra insatser både för barnen och för deras familjer.
Vi i Vänsterpartiet är oroliga över de beslut som fattats och de signaler som sänds ut om att nuvarande alliansstyre inte drar sig för att spara på barn och unga.
Besparingar beslutas utan att de långsiktiga effekter det får för barnen och för Region Gotlands ekonomi utreds.
Värdet av tidiga och förebyggande insatser är väl belagt
Det finns mycket forskning som visar på vinsten av att göra förebyggande insatser och att det är bra att ge barn insatser så tidigt som möjligt.
Här kommer några exempel på det.
Försäkringsbolaget Skandia gjorde omfattande forskning för ett tiotal år sedan om kostnader för drogmissbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och annan ”utslagning”.
De såg att det stod samhället dyrt och att en hel del kunde undvikas om samhället gjorde fler och bättre insatser tidigare.
Beräkningar gjordes också för Gotland.
(Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE 2009).
Nilsson och Wadeskog (2009) har i sina beräkningar på vad ett socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-års ålder går in i ett utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större.
I sin sammanfattning skriver de:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”
Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Intellektuella och sociala förmågor utvecklas tidigt. När barn möter större hinder under sina första år och inte får tillräckligt med möjligheter att utveckla dessa egenskaper börjar de i skolan med sämre förutsättningar än andra.
Med ett genomtänkt stöd under de första åren visar den
forskning som James Heckmans beräkningar bygger på att även med mycket försiktiga antaganden blir samhällsvinsten stor. Han menar att de ekonomiska vinsterna för samhället är högre än de flesta finansiella investeringar ger.
ATT LYCKAS I SKOLAN – OCH LIVET
I barns samtal till Bris är ett vanligt förekommande ämne
stress och press att lyckas inom livets alla områden:
i skolan, på fritiden och i sociala medier.
Många barn känner av pressen kring att vara socialt lyckad och ha många kompisar, att se bra ut och att
prestera bra i skolan.
Att barns livsvillkor inte är hållbara visar sig bland annat i
den utbredda psykiska ohälsan bland barn och unga.
Barn rapporterar ökande sömnsvårigheter och Sverige är
ett av de länder med högst förskrivning av
psykofarmaka till barn.
I samtalen till Bris är det tydligt att samhällets krav och förväntningar upplevs ouppnåeliga och att det påverkar barns psykiska hälsa negativt.
Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskapet och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från bland annat James Heckmans forskning.
Vad vi ser på Gotland…
Vi ser ett antal problem där vi bedömer att ökade satsningar skulle ha god effekt.
Många, når inte grundskolans mål och blir inte behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.
På Gotland, var 85,1% av eleverna behöriga till gymnasiet 2018. 87,7% av flickorna och 82,6% av pojkarna.
(Skolverket 2018)
Många barn lever med föräldrars konflikter.
Både regionens verksamhet ”Första linjen” och elevhälsan vittnar om att många barn upplever och mår dåligt av konflikter i hemmet.
I socialtjänstens studie från 2017 var 135 barn berörda
av vårdnads- eller relationskonflikter.
En växande psykisk ohälsa hos unga rapporteras från
fler håll, bland annat från Barnens rätt i samhället
(BRIS).
BarnSam inom Region Gotland rapporterade följande siffror för 2018:
Kontakter med barn- och ungdomspsykiatrin – BUP:
Gotland drygt 10 procent. Riket knappt 6 procent
Förskrivning av ADHD-läkemedel (0–24 år):
Gotland 35 per 1000. Riket 20 per 1000.
Förskrivning av antidepressiva läkemedel (0–24 år):
Gotland 35 per 1000. Riket 12 per 1000.
Psykisk funktionsnedsättning (18–24 år):
Gotland 8 per 1000. Riket 5,5 per 1000.
För få unga fullföljer gymnasieskolan.
Av de 471 elever som började gymnasiet hösten 2014 hade
endast 64% tagit examen inom tre år,
inom fem år nådde 69% examen och ytterligare 7 % hade lämnat skolan med studiebevis. Av de 532 som började gymnasiet läsåret 2016/17 tog 70% examen våren 2019, alltså efter tre år.
Antalet orosanmälningar till socialtjänsten ökar och fler barn berörs.
2019 kom det in anmälningar kring 1 114 barn (nov18-nov19)
BarnSam rapporterade orosanmälningar till socialtjänsten (13–20år): Gotland 8 procent. Riket 4 procent.
Många unga använder droger.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rapporterar 2018 bland annat att:
Andel av flickor på Gotland som brukat narkotika de senaste 12 månaderna var 15% jämfört med 10% i riket.
Andel av pojkar på Gotland som brukat narkotika de senaste 12 månaderna var precis som i riket 14%.
Många barn utsätts för eller bevittnar våld i hemmet.
2019 avsåg 231 utredningar inom socialtjänsten barn som utsatts för eller bevittnat våld i en nära relation.
I studien från 2017 om ”socialtjänstens barn” hade en tredjedel av barnen bevittnat våld i hemmet.
Det finns många orsaker till våld men den växande psykiska
ohälsan och ökad droganvändning bland vuxna bidrar till ökad risk för våld.
En stor grupp unga varken arbetar eller studerar.
7-8% av unga mellan 16-24 år, och ca 11% av unga mellan 24-29 år varken arbetar eller studerar.
(2018, MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor)
Barnfattigdom
Enligt Rädda Barnen (2017) lever c:a 800 barn på Gotland i
fattigdom. I studien från 2017 hade 96 barn mödrar som haft försörjningsstöd i minst tre år.
Generella insatser av god kvalitet är basen.
Grunden för ett bra förebyggande arbete är de generella insatserna som når alla barn och unga och att de håller hög kvalitet.
Att mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC) ger alla stöd och dessutom kan fånga upp de som behöver mer. Att förskolan ger både trygghet och lärande i lagom stora grupper. Att skolan har hög kvalitet och lägger stor vikt vid sitt kompensatoriska uppdrag, vid att bygga goda relationer och att man fortsätter utveckla sin förmåga att möta elevernas olikheter och olika behov. Att det i
skolmiljön råder nolltolerans mot mobbing och kränkningar. Att det finns föreningsliv och kommunala aktiviteter riktade till unga. Att unga erbjuds sommarjobb. De generella
insatserna behöver sedan byggas på utifrån barn och familjers olika behov. Att kraftfulla kompensatoriska insatser sätts in tidigt, redan i förskolan är kanske den enskilt viktigaste insats samhället kan göra för att fler barn och unga ska lämna skolsystemet med tillräckliga kunskaper och ett gott självförtroende och därmed en bra grund till ett ordnat vuxenliv.
Föräldrarna är grunden för trygghet
Mår föräldrar bra, ser de till att göra bra dagar med sina barn. Region Gotland behöver därför förstärka sina insatser till föräldrarna. Det behövs både generellt och till de som
behöver mer stöd. MVC och BVC måste få möjlighet att utveckla sitt arbete med föräldrarna, kvinnor som män. Föräldrautbildning måste breddas till generella insatser
som når alla, via BVC, förskola eller skola. Stärker man föräldrarna, blir de tryggare i föräldrarollen och kan också ge barnen en tryggare uppväxt och skolgång.
Vänsterpartiet vill se satsningar på:
– Förskolan, så antalet barn i varje grupp kan minska, främst för de yngre barnen.
Skolverkets riktlinjer om barngruppers storlek ska följas. Förskolan behöver också ha verktyg och resurser för att redan tidigt arbeta med värdegrund och relationer genom
exempelvis Rädda barnens arbetssätt ”Stopp! Min kropp!”.
– Stöd till de små barnen och deras familjer. Det behövs ett mer samlat stöd till de små barnen och deras föräldrar, exempelvis i form av familjecentraler.
– Föräldrautbildningen behöver utökas så att den når många fler. Kanske skulle den bästa möjligheten att nå fler vara att det är BVC, förskola och skola som erbjuder föräldrautbildning.
– Kriser och konflikter i föräldrars relationer är en stor påfrestning också för barnen. Det behövs både mer förebyggande insatser till kvinnor och män och bättre stöd till föräldrar som är på väg att, eller har separerat.
– Skolan, så att man bättre kan klara sitt kompensatoriska uppdrag och se till att fler, oavsett kön, blir behöriga till gymnasiet. Man behöver också bli bättre på att möta
elevers olikhet, lärare behöver fortbildning och handledning kring dessa frågor. Alla barn måste få känna att de utvecklas och lär, och att de har en plats i skola och samhälle.
– Elevhälsans förebyggande arbete. Elevhälsan måste både ha utrymme för att ge enskilda elever stöd och att jobba förebyggande med elevgrupper och hela skolan både när det gäller fysisk och psykisk hälsa och relationer.
– Ungdomsmottagningen har en viktig roll. Tillgängligheten för ungdomar på hela ön behöver förbättras. Utökning av digitala vårdbesök kan vara en del av detta.
– Skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningen behöver utveckla sitt arbete kring ”hänsynsfull och ansvarsfull sexualitet”. Det arbete som bedrivits på Visbygymnasiet i ”IRL – identitet, relationer och levnadsnormer” är ett bra exempel, det är viktigt att ett sådant arbete når alla program och gymnasieskolor.
– Gymnasieskolan, så att fler elever fullföljer ett gymnasieprogram, och fler elever går över från introduktionsprogram till nationella program. Man behöver ha höga mål för hur många som ska fullfölja utbildningen och utifrån det anpassa verksamheten mer utifrån
elevernas olika förutsättningar. Alla unga behöver vara förberedda för yrkesliv och medborgarskap.
– Ökad satsning på arbetet mot våld i nära relationer. Såväl stöd för de som utsätts, arbetet med de som utsätter och bredare förebyggande insatser kring normer och machokultur behövs. Barn och unga behöver möta kvinnor och män som är goda förebilder.
– Föreningslivet, inte minst idrottsrörelsen, ger möjlighet till både meningsfull fritid, fysisk aktivitet och goda relationer. De bör ges extra stöd för att kunna satsa i områden
med många unga men svagare föreningsliv.
– Ungdomsgårdarna har en viktig roll för många unga. De behöver erbjuda verksamhet av god kvalitet och välutbildade vuxna som kan ge både fritidssysselsättning och stöd i livet.
– Kulturskolan, så att fler uppsökande eller riktade satsningar kan göras och att avgifterna kan sänkas. Fler barn behöver få tillgång till kultur i sin vardag.
– Fritidsbankerna, och andra möjligheter att låna och återbruka saker för lek och idrott.
– Avgiftsfria aktiviteter för barn, exempelvis på skolloven. Alla behöver få vara med på aktiviteter och möta kloka vuxna.
– Förstärka socialtjänstens möjligheter till stöd för barn och familjer. Det är viktigt att de som behöver och vill ha hjälp får det.
– Åtgärder mot barnfattigdom och att särskilt uppmärksamma barn som lever i långvarig
ekonomisk utsatthet.
– Stöd till unga som har svårt att få eller behålla ett arbete, ett arbetssätt liknande UngKomp som avslutades sommaren 2019. Det är viktigt att erbjuda sommarjobb till de unga som inte skaffar det själva.
Det görs mycket bra på Gotland
Det finns en lång och god tradition på Gotland av förebyggande insatser och av samverkan mellan olika verksamheter. Barnsam är en viktig arena för ett brett och
förvaltningsövergripande arbete. Verksamheter så som Mini Maria, Ungdomskraft, Öppna förskolan Myllan, Första Linjen, SkolFam och Socialpsykiatriskt team har startats och drivs med goda resultat. Flera av dem har uppmärksammats och prisats nationellt, till exempel med Psynkpriset 2020. Det pågår också väldigt mycket bra utvecklingsarbete inom verksamheter riktade till barn och unga.
Det finns även exempel på tidigare insatser som man kan dra lärdomar ifrån. 1997-98 gjordes en satsning på föräldrautbildning till fler, Föräldraskap 2000.
Vid samma tid drevs projekt Hercules som utifrån elever på dåtidens introduktionsprogram tog fram och analyserade ”typfall” och gjorde beräkningar om samhällets merkostnader för unga människor i riskzonen. Även inom de mer ideella verksamheterna på Gotland görs ett viktigt arbete för att motverka psykisk ohälsa och stärka unga människors självförtroende. Det är många gotlänningar som genom sitt ideella engagemang inom idrottsrörelsen,
kulturområdet eller andra fritidsaktiviteter bidrar till detta.
Vi måste vara långsiktiga
Det finns mycket kunskap och erfarenhet inom Region Gotland kring stöd till barn, unga och deras familjer. Vi vill bygga vidare på det så att alla barn kan erbjudas goda
uppväxtvillkor. Vi måste, oavsett olika typer av kriser, våga satsa långsiktigt, väldigt långsiktigt på barn och unga. Hur gotländska barn mår idag påverkar hur vårt samhälle
ser ut om tjugo år och längre fram än så. Det går aldrig att motivera ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv att barn och unga lämnas utan det stöd de behöver. En uppväxt går
inte att göra om. Det gotländska samhället måste finnas för alla barn varje dag, hela tiden.
Fakta om några av verksamheter som nämns i rapporten:
Första linjen – mottagning för barn och ungas psykiska hälsa. Riktar sig till unga mellan 6 och17 år och deras familjer. Drivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen.
Öppna förskolan Myllan är en kostnadsfri mötesplats för föräldrar och barn i åldern 0-5år. Förutom utbyte med andra föräldrar erbjuds du också stöd i ditt föräldraskap av pedagogiskt utbildad personal.
Mini-Maria ger stöd till unga med missbruksproblematik och deras föräldrar. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen.
Skolfam är en förebyggande arbetsmodell med syfte att stärka familjehemsplacerade barn i förskoleklass och grundskola och förbättra deras möjligheter att uppnå goda studieresultat. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
Socialpsykiatriskt team arbetar med stöd till familjer med komplex problematik och uppdraget är att ge samordnade och intensiva insatser så att placering i familjehem eller på institution kan förebyggas. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och
socialförvaltningen.
Ungdomskraft har ansvaret för kommunens aktivitetsansvar (KAA) och följer upp och stödjer alla unga mellan 16-20 år som inte går i gymnasiet eller som har gått ut med studiebevis för att de ska kunna ta sig vidare, till studier eller arbete.
Kontakt:
Saga Carlgren 070 4476813