Anställda på äldreboenden i Hemse har skrivit ett öppet brev till politikerna i Socialnämnden. De vill att den beslutade privatiseringen av deras äldreboenden inte genomförs. De argumenterar bra. Som vänsterpartist i nämnden har jag hela tiden varit emot en privatisering. Det är extra viktigt för mig när syftet med privatiseringen inte är att utveckla verksamheten utan när det uttalade syftet är att spara pengar. Då blir vårt motstånd än större. Jag delar er åsikt och vill att upphandlingen avbryts. Det är inte rimligt att en del av gotlänningarnas skattepengar ska gå till vinster för privata företag. Alla skattepengar ska användas i verksamheten.
Äldreomsorgen på Gotland är på många vis bra, mycket tack vare den kompetenta personal den bemannas med. Med mer resurser, högre löner för personalen och ökade möjligheter till vidareutbildning kan arbetet fortsätta utvecklas och bli ännu bättre. Personalens inflytande och möjlighet att påverka verksamheten ska utvecklas. Vänsterpartiet anser att det är den väg Gotland ska välja för vår äldreomsorg. Det är fel väg att genomföra privatiseringar med det enda uttalade syftet att spara pengar, det försvårar bara arbetet för bättre kvalitet.
INSÄNDARE
Ständiga nedskärningar i välfärden ger varken bättre ekonomi eller ett bättre samhälle.
Vi i Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ säger nej till alliansens besparingar och vill istället se en ekonomisk politik i Region Gotland som syftar till att långsiktigt lösa samhällets utmaningar.
Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen för kommuner och regioner framöver. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete och det måste genomsyra alla verksamheter. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur och fritid till äldreomsorg och sjukvård.
Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.
Satsningar på rehabilitering och förebyggande av utanförskap och ohälsa ger stora samhällsvinster och bidrar till god ekonomisk hushållning på sikt. Genom satsningar på att bekämpa mäns våld mot kvinnor, på barn och ungas uppväxtvillkor, på äldres hälsa och särskilda lönesatsningar för de med lägst löner vill vi skapa bättre förutsättningar för ett jämställt och jämlikt Gotland. Samtidigt undviker vi stora kostnader i framtiden.
Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret för omställningen. Flera motioner har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringarna. Nu behöver arbetet också rätt resurser. Ett ambitiöst och målmedvetet miljö- och klimatarbete får även positiva konsekvenser för Gotlands ekonomi på lång sikt.
Pandemin har inneburit att fler känner en oro för sin ekonomi och situationen på arbetsmarknaden är fortfarande mycket osäker. Nu är det tid att satsa på utbildning för vuxna och andra insatser som gör att fler kan ta de arbeten som finns. Inom offentlig sektor är bristen på arbetskraft fortsatt stor.
Under 2021 vill vi genomföra åtgärder med syfte att stödja de som drabbas hårdast av pandemins ekonomiska konsekvenser. Det innefattar exempelvis extra bidrag och avgifts- eller hyresreduceringar. Allt för att underlätta för såväl hushåll, småföretag och kulturliv, som för idrotten och övrigt ideellt föreningsliv.
Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland kräver långsiktiga satsningar på en stark välfärd, klimatomställning och ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle.
Under helgen valdes gotlänningen Saga Carlgren till ersättare i Vänsterpartiets partistyrelse. ”Har fått mycket övning i Gotlandspolitiken.”
Vänsterpartiets kongress valde under helgen in bland andra Saga Carlgren, regionråd på Gotland, i partistyrelsen.
– Det känns jätteroligt, väldigt hedrande och är en rolig utmaning. För mig är det viktigt att vara en del i att Gotland har en tydlig koppling till rikspartiet.
Sedan 1993 har Brittis Benzler varit ledamot i partistyrelsen, men sedan hon blev landshövding i Halland 1 juni har hon tvingats avsäga sig uppdraget.
– Vänsterpartiet har ganska små chanser att få riksdagsledamöter från Gotland så för oss lokalt är det jätteviktigt att ha den här kopplingen, säger Saga Carlgren.
Hon ser det som sin främsta uppgift att påminna om att behoven och förutsättningarna ser olika ut runt om i landet och se till att Gotlands specifika behov inte glöms bort.
– Det kräver mycket lokalkunskaper, exempelvis hur det är att bedriva sjukvård på en ö, eller hur det är med färjetrafiken och elförsörjningen.
Partistyrelsen består av 22 ordinarie ledamöter och 10 ersättare, men Saga Carlgren är inte orolig för att inte kunna ta plats och föra fram det hon tycker är viktigt.
– Jag har fått mycket övning i Gotlandspolitiken att ta plats, så det tror jag nog att jag ska klara.
Under helgen valdes även Nooshi Dadgostar som ny partiledare efter Jonas Sjöstedt.
– Nooshi tar på ett jättebra sätt vid där Jonas har avslutat. Jag är väldigt nöjd med det ledarskap Jonas stått för och jag tror att Nooshi kommer att kunna ta det ett steg till på ett väldigt bra sätt.
Angående utredningen om den framtida förskolan och skolan på Gotland.
Den 17 juni fastställde regionfullmäktige att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda framtidens skolorganisation på Gotland utifrån en kostnadsbild som närmar sig referenskostnaden i kostnadsutjämningssystemet med bibehållen kvalitetsnivå.
Förväntningen finns med andra ord att nämnden ska kunna sänka kostnaderna så att de närmar sig referenskostnaden. En sänkning till nivå med referenskostnaden motsvarar kostnadssänkningar på 112,1 miljoner kronor. Den styrande minoriteten fick stöd av SD för att få en majoritet för förslaget.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ ville inte göra ytterligare besparingar på förskolan och skolan. Vi har under det senaste årtiondet gjort så stora besparingar på skolan. Att spara mer nu riskerar att innebära stora försämringar. Istället vill vi satsa på att utveckla förskolan och skolans kvalitet.
Vi vet att ytterligare besparingar leder till större skolor, större klasser, trängre lokaler. Detta tycks inte den styrande alliansen och SD haft en aning om utan det kom som en chock för alla. Partierna C, L, KD tillsammans med SD flaggar för att byta ståndpunkt. I mina ögon är det endast M som har förstått vad beslutet i regionfullmäktige innebar.
Detta hedrar dom i M även om jag inte håller med dom i sakfrågan. Två år innan utredningen beslutade fullmäktige i enighet att fastställa servicestrategin för Gotlands tätorter. Denna strategi har bland annat som syfte att hela Gotland ska ha tillgång till förskola och skola. Detta för att skapa långsiktiga spelregler för boende och utveckling på landsbygden. Jag hoppas vi som är politiskt aktiva tillsammans kan stoppa nedläggning av våra små och för landsbygden så viktiga skolor.
BUDGET
Eva Bofride kritiserar i sin ledare den 23 oktober oppositionen, alltså bland annat oss i Vänsterpartiet för att inte förstå det här med budget. Hon skriver ”Om man studerar välfärdens kostnader över tid så kan man inte se några neddragningar utan tvärtom, välfärden har ständigt kostat mer, inte mindre, än budget.”
Att påstå att detta skulle vara bevis för att det aldrig har funnits några ”neddragningar” känns för oss i Vänsterpartiet både respektlöst mot medborgare och Region Gotlands medarbetare. Kommuner och regioner får allt fler uppgifter och behoven ökar, medan de statliga anslagen inte höjs i förhållande till den utvecklingen.
Många som arbetar i välfärden vittnar om att de ständigt måste springa fortare och göra mer. Budgetar överskrids inte på pin kiv. De överskrids för att behoven är större än de tilldelade medlen.
I ledaren skriver Bofride vidare om att sparbeting behövs (utöver att alla ska hålla budget), för att verksamheterna ska effektiviseras. Hon menar vidare att ”Den som tror att kraven på återhållsamhet är onödiga och ideologiska behöver läsa på.”
Kanske är det istället så att Bofride själv borde läsa på i Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs budgetmotion. Där skriver vi om hur besparingar på exempelvis – exempelvis skolan, ofta leder till högre samhällskostnader någon annanstans- till exempel inom socialtjänsten.
Tror inte Eva Bofride på oss finns det annat än vår budget att läsa. Kanske det ändå kan vara värt att ta till sig nobelpristagaren i ekonomi James Heckmans forskning om vilken nytta tidiga insatser gör för att undvika livslånga utanförskap och vilka samhällsvinster detta innebär.
Utanförskap och ohälsa kostar mycket pengar för samhället. Både genom sjukvård och behandlingar- och genom uteblivna skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Därutöver kommer det mänskliga lidandet, som inte går att mäta i pengar.
Därför behöver vi sluta med kortsiktiga besparingar i välfärden och istället satsa på det vi vet är bra för människor. På det sättet undviker vi kostnader för undvikbara mänskligt lidande på sikt.
Vilket förslag hade vi haft om vi istället satsade på skolan och vad hade det kostat?
Förslaget till ny skolorganisation som förvaltningen presenterat bygger på den politik som förs i dag, utifrån de givna ekonomiska ramarna och utifrån vad förvaltningen anser som möjligt. Vi ville ha en annan inriktning där kravet på minskade kostnader inte fanns med. Det är fortfarande möjligt att välja en annan väg.
När skolnedläggningar gjordes 2008 så fanns inte det fria skolvalet mellan kommunala skolor. Det innebar att man kunde planera var eleverna skulle hamna. I dagsläget vet vi inte hur det fria skolvalet kommer att påverka utredningens förslag. I flera fall har möjligheten till valfrihet lett till att föräldrar/ elever väljer en annan skola än den som är anvisad. Om inte det fria skolvalet funnits, hade samma skolor ändå ifrågasatts?
Politiskt kan vi på Gotland besluta om att avskaffa det fria skolvalet mellan våra kommunala skolor. Det är kanske läge att göra det nu när vi så tydligt ser de negativa konsekvenserna? Att avveckla skolor på landsbygden kan bidra till att än fler väljer bort skolor/förskolor där och istället söker sig till Visby. Då riskerar vi att behöva bygga nya skolor i Visby istället för att nyttja de vi redan har på landsbygden. Är det verkligen landsbygdens barn som ska fylla Visbys skolor?
Förskolan behöver finnas så nära familjerna det går, samtidigt är det svårt att bedriva alltför små enheter och samtidigt kunna erbjuda den verksamhet och de öppettider som krävs. Vi har därför strävat efter att ha förskolor och skolor tillsammans på landsbygden och på så vis skapat bärkraftiga enheter och kontinuitet för de minsta barnen.
I förslaget lämnar man den strategin och föreslår istället förskolor utan skolor på flera platser. Då tappar man de samarbetsvinsterna mellan fritids, grundskola och förskola och försvårar för de förskolor som blir kvar. På sikt skulle det kunna leda till att även förskolan läggs ned.
Det finns stora utmaningar som vi behöver jobba med oavsett vilket beslut som tas med anledning av skolöversynen. Som att barn i dag har olika uppväxtvillkor, att vi har segregerade skolor, att likvärdigheten brister och att det är brist på pedagoger. Som politiker måste vi ge alla barn rätt förutsättningar i skolan så de kommer ur skolan med framtidstro och kunskap, det är en vinst för hela samhället. Det kräver att vi satsar mer på förskola och skola.
Bättre förutsättningar för ett gott liv ger en långsiktigt hållbar ekonomi
Inledning
En långsiktigt hållbar ekonomi för Region Gotland kan inte uppnås genom ytterligare besparingar. Det uppnås istället genom satsningar på det som vi vet gynnar samhället och människorna på lång sikt. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete och det tänkandet behöver genomsyra alla områden. Gör vi inte det kommer kostnaderna för samhället att fortsätta att öka. Tar vi inte vår del av ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle ur klimat- och miljösynpunkt så kommer vi och våra barn och barnbarn att betala dyrt för det i framtiden.
Varje barn som tillåts gå genom uppväxten utan rätt stöd, utan trygga och utvecklande sammanhang, riskerar att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär stort lidande för individen och samhället men också stora kostnader. Kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården idag är till stor del ett resultat av gårdagens levnadsvanor och livsvillkor.
För att vända kostnadsutvecklingen i välfärden och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle behöver vi skapa förutsättningar för både människor och miljö att må bättre. För att må bättre behöver vi ett rikt kulturliv, möjlighet att idrotta och nära tillgång till naturen. Vi behöver också ett välfärdssystem som förmår sätta in rätt insats tidigt och på så sätt undvika svårare problem eller sjukdomar. Oavsett vem du är ska välfärden ha förmågan att ge det stöd du behöver i ett så tidigt stadium som möjligt. Det finns mycket erfarenhet av arbete med förebyggande insatser på Gotland. Det ger en bra grund för att ta nästa steg i den stora omställning av välfärden som krävs. På samma sätt finns mycket kunskap om klimatarbete på Gotland. Det kommer vi att ha nytta av framöver. Nu behöver vi också se till att resurserna finns så att arbetet för ett långsiktigt hållbart Gotland kan få verklig kraft.
Nedskärningar ger inte bättre ekonomi
Alliansens förslag till budget för 2021 innehåller 55 miljoner i besparingar. Fördelas de proportionerligt på nämnderna blir besparingarna enligt tabellen nedan. Ytterligare besparingar är inte rimligt utan riskerar snarare att innebära högre kostnader för Region Gotland på sikt. Flera nämnder och verksamheter uttrycker att ytterligare besparingar skulle vara svåra att genomföra utan att kvalitén försämras eller riskera att innebära att exempelvis förebyggande arbete behöver prioriteras bort. I vissa fall kan minskad verksamhet också innebära minskade intäkter för Region Gotland. Fortsatta besparingar på barn- och utbildningsnämnden riskerar exempelvis att innebära ännu större barngrupper i förskolan. Ytterligare besparingar inom socialförvaltningen riskerar att drabba arbetet mot våld i nära relationer. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och det är då extra väsentligt att inte lägga stora besparingar, som kan resultera i exempelvis uppsägningar. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ säger nej till ytterligare besparingar på nämnderna.
Alliansens ”effektiviseringar” 2021
Regionstyrelsen
-4,8
Tekniska nämnden
-1,5
Miljö- och byggnämnden
-0,3
Barn- och utbildningsnämnden
-12,7
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
-3,2
Socialnämnden
-14,6
Hälso- och sjukvårdsnämnden
-17,8
Summa effektivisering
-55,0
Några exempel från nämndernas strategisk plan och budget och konsekvensanalyser:
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen angående grundskolan – ”Det är en stor utmaning att spara ytterligare 1,6 miljoner på grundskolans budget… Förvaltningens bedömning är att föreslagen besparing kan få konsekvenser i form av minskat stöd till eleverna i på grund av minskad bemanning.”
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen angående gymnasieskolan – ”Ytterligare neddragningar kommer dock innebära en reducering av den pedagogiska personalvolymen… vilket för eleverna riskerar följande konsekvenser: 1. Ökad ohälsa 2. Minskad genomströmning 3. Försämrade resultat”
Socialförvaltningen nämner områden där de bedömer att besparingar kan göras men skriver därefter – ”Ytterligare kostnadsminskningar är svåra att genomföra då verksamheten till absolut största del är lagstadgad. Den del som avser icke lagstadgad verksamhet är av förebyggande karaktär med insatser som leder till minskade kostnader. Att göra en besparing på dessa innebär ökade kostnader framåt.”
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med anledning av 1% besparing – ”Hälso- och sjukvården har under senare år gjort satsningar för att arbeta hälsofrämjande och kvalitetshöjande tillsammans med socialförvaltningen. Exempel på detta är Mini-maria, socialpsykiatriskt team, första linjens mottagning för barn och unga. Samtliga dessa satsningar behöver genomlysas för att ta ställning för fortsatt verksamhet.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen enhet miljö- och hälsoskydd angående nämndens underskott – ”Uppskattningen görs att enheten kommer under åren 2021-2023 sakna medel för 1,3 tjänster i den ordinarie verksamheten. Merparten av tiden nämnden kommer behöva minska utan dessa resurser, utgör medverkan i Regionens strategiska miljöarbete i exploateringsfrågor, detaljplaner, översiktsplaner, miljökonsekvensbeskrivningar, VA-plan, vattenskyddsområden mm.”
Dags att ställa om till förebyggande och främjande inom alla områden
Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen för kommuner och regioner framöver. Att ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Staten måste ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Samtidigt behöver mer göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur och fritid till äldreomsorg och sjukvård. Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.
I den statliga utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet. I utredningen skriver man: ”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin ekonomirapport från maj 2019 om nödvändigheten av att utveckla det förebyggande arbetet. Inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen. De skriver bland annat ”Dagens hälsoförhållanden och vårdbehov är till stor del resultat av gårdagens levnadsvanor, livsvillkor och vårdstruktur.”
Vi vet också att samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har i sina beräkningar på vad ett socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25 årsåldern går in i ett livslångt utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större.
De skriver bland annat: ”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå. Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”
Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Med ett genomtänkt stöd under de första åren visar den forskning som James Heckmans beräkningar bygger på att även med mycket försiktiga antaganden blir samhällsvinsten stor. Han menar att det ger ekonomiska vinster för samhället som är högre än vad de flesta finansiella investeringar ger.
Till det förebyggande arbetet tillhör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet. En förutsättning för detta är att vi har lönenivåer och arbetsmiljöer som gör att vi klarar att rekrytera och behålla personer med rätt utbildning. Vi i Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ ser att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är i nästan samtliga förvaltningar mer sjuka än män, och sjuktalen är högre i kvinnodominerade yrken. Bland bristyrken ser vi exempelvis förskolelärare, undersköterskor och sjuksköterskor, samtliga yrken där en majoritet av de anställda är kvinnor. Region Gotland som arbetsgivare bär ett stort ansvar för kvinnors hälsa i arbetslivet.
Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från bland annat James Heckmans forskning.
Vi satsar på förebyggande och främjande arbete
2 miljoner kronor för förebyggande arbete med äldres hälsa
När det gäller äldre är vi glada att staten gör en ordentlig satsning på äldreomsorgen. Det är viktigt att de pengarna får gå till utveckling och förstärkning där. Man behöver också kraftigt förstärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen men också mer generellt för den äldre befolkningen.
2 miljoner kronor för omställning till ”God och nära vård”
Arbetet pågår med att ställa om vården både på Gotland och nationellt. Vården måste bli mer personcentrerad och mer kraft måste läggas på att förebygga och rehabilitera för att skjuta upp vårdbehovet och ibland helt undvika behovet av sjukhusvård. Mer pengar kommer sannolikt behövas från statligt håll för att detta ska kunna bli verklighet överallt i Sverige. På sikt är det den bästa vägen att dämpa kostnadsutvecklingen i sjukvården och se till att sjukvården blir mer jämlik, jämställd och anpassad efter behoven.
3 miljoner kronor till Barn- och elevhälsan samt ”hemmasittar-team” Barn- och elevhälsan på Gotland kostar mindre än rikssnittet samtidigt som behovet av stöd hos gotländska barn och unga är större. Skolinspektionen påpekar 2019 att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inte uppfyller lagkraven. Barn- och elevhälsan har ett stort ansvar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och måste också ha resurser att kunna göra det. Vi anser också att barn- och elevhälsan bör få uppdraget att utveckla ett team som kan arbeta särskilt med de elever som inte kommer till skolan, och deras familjer. Vi kallar det ”hemmasittar-team” och inspirationen kommer från arbetet med Ungdomskraft som riktar sig till ungdomar som varken studerar eller arbetar. Om man lyckas få några av dessa elever att klara skolan blir samhällsvinsten långt mycket större än insatsen. Idag är det ett tjugotal elever som inte går till skolan.
2 miljoner kronor till förebyggande arbete med barn och unga Vi vill också förstärka samverkan mellan socialtjänst, skola/förskola och sjukvård när det gäller det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med barn och unga (och deras familjer). Vi har många bra insatser på Gotland tack vare det arbete som gjorts i Barnnätverket och Barnsam genom åren. MiniMaria, socialpsykiatriskt team, Första linjen, Skolfam är några exempel. Samtidigt ser vi ytterligare behov. Exempelvis skulle många föräldrar behöva betydligt mer stöd i olika faser i sitt föräldraskap. Att utveckla föräldrautbildning som når fler föräldrar och ger dem större trygghet och bättre verktyg skulle kunna ge stora vinster framförallt för barnen men även i förlängningen minska behoven av exempelvis placeringar av barn. Utökade hembesök i samverkan mellan BVC och socialtjänsten är ett annat exempel. De satsningar vi kan göra nu, på gotländska barn och unga, förstärker deras chanser i livet men ger också ekonomisk effekt genom kraftigt minskade kostnader på sikt.
100 miljoner kronor till löneökningar och särskilda lönesatsningar
varav 18 miljoner riktas mot bristyrken och jämställda löner och
6 miljoner riktas mot låglöneyrken inom Kommunals område Vi vill arbeta för att kvinnor får fler kollegor, jämställda löner, bättre arbetsmiljö och bättre tillgång till vård, skola, förskola och andra samhällsfunktioner som bidrar till välfärd genom hela livet. På Gotland har vi nästan nått jämställda löner inom yrkeskategorierna. Nästa steg blir att arbeta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan yrkeskategorier, där vi ser att löner i kvinnligt kodade yrken i kommunal verksamhet behöver öka.
2,5 miljoner kronor till arbetet rörande våld i nära relationer Mäns våld mot kvinnor och barn som utsätts för eller bevittnar våld i hemmet, är ett växande hot mot folkhälsan på Gotland. Enligt socialförvaltningen syns en kraftig ökning av orosanmälningar om våld i hemmet och behovet av resurser för att kunna göra rätt insatser är stora. En sådan satsning är avgörande för att tillgodose kvinnors och barns rättigheter till trygghet och hälsa. Våld i nära relationer är först och främst en tragedi för de som utsätts, men det är också ett samhällsproblem med konsekvenser i flera led. Ökad psykisk ohälsa som orsak till och effekt av våld, sjukfrånvaro, sjukvård, utanförskap och livslångt psykiskt och fysiskt lidande är bara några exempel. Vi vill med vår budget ge socialnämnden förutsättningar för samordnande, drivande och utvecklande arbete mot våld i nära relationer.
20 miljoner kronor till LSS
Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra människor, genom bland annat särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.
Den återkommande underfinansieringen av LSS-verksamheten drabbar märkbart socialnämndens andra verksamheter. Detta får självklart negativa konsekvenser, bland annat när det gäller socialförvaltningens stöd till barn och familjer. Detta är en oacceptabel utveckling som vi stoppar genom att kraftigt förbättra finansieringen av LSS.
0,8 miljoner kronor till budget- och skuldrådgivning
Budget och skuldrådgivning är en lika bra som nödvändig del av regionens verksamhet. Det handlar både om att hjälpa människor ta sig ur en ohållbar ekonomisk situation – och om att sprida kunskap som förebygger framtida ekonomiska svårigheter. Även om verksamheten i sig riktar sig till vuxna, är den inte minst viktig för att barn och unga ska kunna ha en trygg uppväxt, utan oro för hur familjen ska få pengarna att räcka månaden ut. När pandemin nu drabbar många hushåll ekonomiskt är det extra viktigt att det finns tillräckliga resurser för budget- och skuldrådgivning.
2,2 miljoner kronor till arbetsmarknad och integration
4 miljoner kronor till vuxenutbildning
Gotland står inför stora utmaningar i kompetensförsörjning de närmsta åren. Ett exempel är att det år 2030 kommer behövas runt 700 nya lärare i Gotlands skolor. Samtidigt har vi många nyanlända gotlänningar, och gotlänningar som idag av olika anledningar befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, som gärna bidrar till vårt gemensamma samhälle. Att ha ett arbete ger människor ett sammanhang och förstärker känslan av tillhörighet. Det är en viktig nyckel till integration och inkludering. För att matcha efterfrågan på arbetskraft är behovet av vuxenutbildning stort, såväl genom Kompetenscentrum som i folkhögskolans regi. Att bedriva utbildning för vuxna är en balansgång mellan att uppfylla tidens behov och att bygga kontinuitet. Utbildningar till bristyrken ska självklart prioriteras, men även de satsningar som sätter Gotland på kartan. När människor utvecklas, utvecklas Gotland.
Ökad samverkan mellan regionens verksamheter och samarbeten med andra aktörer är en av förutsättningarna för en lyckad integration och inkludering. Samverkan är även viktigt för att andra grupper som tidigare stått utanför ska komma in på arbetsmarknaden. Det handlar exempelvis om personer som har en funktionsnedsättning och om personer som tidigare levt på försörjningsstöd. Flera lyckade samarbeten såsom Ungkomp och Vuxkomp har visat att samverkan är en väg till framgång. Därför är det rent olönsamt att inte satsa på den här verksamheten.
Region Gotland behöver gå från ord till handling i arbetet med klimatomställning
5 miljoner kronor på förstärkt klimatarbete, utbildning och styrning
3,5 miljoner kronor på att permanenta Energicentrum Gotland
25,5 miljoner kronor på kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik och samhällsbetalda resor
Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret. Bland annat genom motioner som Ökad takt i klimatarbetet (2018), Integrera Agenda 2030 i Region Gotlands budgetarbete (2019) och Utlys klimatnödläge (2019). Motionerna har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det fortsatta, långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringen. Klimatfrågan handlar inte bara att undvika stigande temperaturer. Det handlar om att rädda vår planet. Om att trygga framtiden för kommande generationer och jordens biologiska mångfald.
Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för en hållbar framtid på vår ö. Ett viktigt steg i omställningen är utvecklingen av kollektivtrafiken som nu kommer att drivas med 100 procent förnybara bränslen, vilket innebär kraftigt minskade utsläpp. Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för att Gotlands framtid ska vara hållbar. Det Energicentrum som planeras på ön är utifrån klimathänseende extra välkommet. Klimat och hållbarhetsfrågor är aktuella för – och borde därför göra avtryck på alla samhällsområden. Det behövs resurser för insatser såsom utbildning av medarbetare, regelbundna uppföljningar och rutiner för att göra klimatanalyser.
Behov av fortsatta insatser med anledning av pandemin
5 miljoner kronor på stödinsatser med anledning av pandemin
I pandemins spår har vi sett samhällsutmaningarna växa under 2020. Det syns inom en ansträngd hälso- och sjukvård. Behovet av stöd för att uthärda Corona-krisen är stort på många håll. Det märks inte minst hos öns kulturaktörer och småföretagare såväl som inom idrottsrörelsen. Även många hushåll märker detta tydligt och känner en större oro för sin ekonomi.
Under 2021 vill vi genomföra ett paket med åtgärder med syfte att stödja de som drabbas hårdast av pandemins ekonomiska konsekvenser. Det kan exempelvis handla om extra bidrag och avgifts- eller hyresreduceringar. Allt för att underlätta för såväl hushåll, småföretag och kulturliv, som för idrotten och övrigt ideellt föreningsliv.
Våra förslag i jämförelse med Alliansens budget
Våra förslag till ramtillskott till nämnderna är i stort sett lika stort som Alliansens, med den skillnaden att vårt förslag till budget inte innehåller besparingar.
Alliansens förslag: Samlade ramtillskott: 103 550 tkr
Total besparing: -54 692 tkr
Totalt ramtillskott: 48 858 tkr
Vårt förslag:
Samlade ramtillskott: 103 500 tkr
Total besparing: 0 tkr
Totalt ramtillskott: 103 500 tkr
Budget för Region Gotland 2021
Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ
2021
Personalkostnadskompensation 2,2%
-76,0
Brist och jämställdhet
-18,0
Låglönesatsning kommunals område
-6,0
Summa personalkostnadskompensation
-100,0
Resursfördelningsmodeller
-82,4
Externa avtal och interna priser
-35,6
Förslag till ramtillskott
RS
Stödpaket Corona (engångsanslag)
-5,0
RS
Budget och skuldrådgivning
-0,8
RS
Förstärkt klimatarbete utbildning och styrning
-5,0
RS
Energicentrum
-3,5
TN
Kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik och samhällsbetalda resor
Den 7 juli 2017 röstades FN:s konvention om kärnvapenförbud igenom av 122 stater, däribland Sverige.
Avtalet innebär att de stater som ratificerat det inte får delta i någon form av kärnvapenaktiviteter; såsom utveckling, testning, produktion av eller hot med kärnvapen. I dag har 45 stater ratificerat avtalet men för att det ska träda i kraft krävs 50 ratificeraringar. Sveriges regering har valt att i dagsläget inte lägga fram avtalet för ratificering av riksdagen.
Paraplyorganisationen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) har nu formulerat en uppmaning som enskilda städer kan skriva på för att visa hur viktigt dessa städer anser att det är att förbjuda kärnvapen. Vi i FI, V, S och MP anser att det är en självklarhet för Gotland att gå i täten för frågor som gäller fred och mänskliga rättigheter. Därför har vi lämnat in en motion till regionfullmäktige med uppmaningen att ansluta Gotland till uppmaningen.
I dag saknas tydlig svensk lagstiftning som kategoriskt förbjuder kärnvapen på svensk mark.
Detta är skrämmande i en tid då risken för användning av kärnvapen har ökat. Sedan ett par år har Sverige även ett värdlandsavtal med Nato som i praktiken innebär att kärnvapen i händelse av konflikt/krig kan komma att finnas på svensk mark.
Det finns dock en stark opinion i Sverige för en svensk ratificering av FN:s kärnvapenförbud. I en Sifoundersökning från 2018 sade sig hela 85 procent av alla tillfrågade vara för en ratificering.
För politiska partier som kämpar för fred och frihet från väpnade konflikter är det självklart att i detta läge ta ställning för ett fredligt Gotland. Regionen råder inte över säkerhetspolitik eller utrikespolitik – men en regional uppmaning till regering att skriva under TPNW-konventionen är vad regionen bör göra för att stärka gotlänningars säkerhet i denna fråga.
Låt oss uttala det som egentligen borde vara självklart: Vi är djupt oroade över det hot som kärnvapen innebär för samhällen runt om i världen. Vi är av den fasta övertygelsen att våra invånare har rätt att leva i en värld fri från detta hot. All användning av kärnvapen, oavsett om den är avsiktlig eller inte, kommer få katastrofala, långtgående och långsiktiga konsekvenser för människor och miljö.
För gotlänningars säkerhet så önskar vi att regionen tar ett steg framåt mot en kärnvapenfritt Gotland, och att uttala stöd för ICAN:s uppmaning är ett bra steg på den vägen.
I fredagens GT går att läsa två olika nyheter om det allmännyttiga bostadsbolaget Gotlandshem. Den ena handlar om en ny differentierad hyressättning som enligt artikeln riskerar att innebära så pass stora hyreshöjningar i attraktiva bostäder att boende inte har råd att bo kvar. Det skulle enligt artikeln exempelvis kunna handla om bostäder i innerstan. I en annan nyhet får läsarna veta att gotlandshem kräver en hyreshöjning på 3% i årets hyresförhandlingar. En stor hyreshöjning som motiveras av ökade kostnader för fastighetsförvaltning. Ingenstans i dessa två nyhetstexter finns någon som helst kommentar kring det faktum att det råder en pandemi som inneburit ekonomiska svårigheter för många gotlänningar och kanske särskilt hyresgästkollektivet. Vi i Vänsterpartiet har sedan i våras på olika sätt lyft farhågor kring hur pandemin kan påverka vanliga människors ekonomi. Särskilt utsatta har anställda i branscher som hotell, restaurang samt kulturarbetare och arrangörer varit och är även fortsatt. Att de även i relativt stor utsträckning är hyresgäster i gotlandshem är rimligt att tro.
Den bilden har förstärkts av en skrivelse som hyresgästföreningen skickat till oss politiker i regionstyrelsen på Gotland. Hyresgästföreningen skriver: ”Sju av tio hyresgäster uppger att de känner stor oro eller viss oro över att deras privatekonomi kommer påverkas negativt på grund av Coronapandemin. Vidare anger fyra av tio hyresgäster att de hittills fått minskade inkomster eller försvagad privatekonomi på grund av pandemin. Lika många anger att de känner oro över att inte kunna betala sin månadshyra på grund av den rådande pandemin.”
Nu är det dags att alliansstyret i gotlandshem tar sin del av ansvaret i krisen. Höj inte hyrorna i ett läge då många känner oro över sin ekonomi. Inför istället tillfälliga uppskov eller rent av hyressänkningar för de som drabbats ekonomiskt av coronapandemin.
De senaste åren har Gotland tagit emot ett antal unga ensamkommande eller på annat sätt asylsökande unga. Många i gruppen har nu en stark anknytning till Gotland och har under flera år utbildat sig i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Flera har gjort stora insatser i vår gemensamma välfärd, inom bland annat äldreomsorgen.
Vi är många som fått nya vänner och till och med familjemedlemmar i den här gruppen. Vi är också många som fått se nya vänner och familjemedlemmar tvingas på flykt igen eller utvisas till krig och konflikt i ibland annat Afghanistan. Långa handläggningstider, en kraftigt åtstramad asylpolitik och rättsosäkerhet i handläggning av asylärenden har gjort att många i den här gruppen har levt i stor stress och osäkerhet om huruvida de kan stanna i Sverige, i många år vid det här laget.
2018 infördes den så kallade Gymnasielagen som möjliggör för asylsökande att få tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Efter fullgjorda studier har den unge sex månader på sig att söka arbete för på så sätt kunna få tillstånd att stanna i Sverige. Anställningen behöver uppfylla ett antal krav varav ett är att det ska vara en fast anställning eller att avtal om anställning i minst två år ska finnas. Många av de unga ensamkommande på Gotland ställs inför utmaningen att just under pågående pandemi försöka få en fast anställning inom sex månader. Det är en nästan omöjlig ekvation om inte också arbetsgivare är medvetna om detta och bidrar till en lösning. Det krävs ett medvetet arbetssätt för arbetsgivare att ta tillvara den kompetens och de potentiella medarbetare som finns i den här gruppen. En kommun som tagit sig an detta problem är Halmstads kommun. Där har man nyligen antagit en ny anställningsrutin för både kommunala bolag och förvaltningar som möjliggör fast anställning utan provanställning för asylsökande som omfattas av gymnasielagen, förutsatt att behovet finns i verksamheten och att rätt kompetens finns.
Ella Kardemark (KD), ordförande i personal- och ledningsutskottet i Halmstad kommun citeras i Hallandsposten 16 september 2020:
”Vi står I ett läge där vi har tre personer som snart är färdiga undersköterskor, som har lärt sig svenska men som omfattas av den här lagen. Det räcker inte med en provanställning för att de ska få stanna, utan det krävs en varaktig anställning.
Det hade varit slöseri att inte ta till vara de här personerna som redan jobbar som timvikarier inom äldreomsorgen. Vi har en stor brist på personal inom vård och omsorg. Men det här handlar också om att bidra I integrationsarbetet.”
Även Ann-Charlott Mankell (M), hemvårdsnämndens ordförande citeras I Hallandsposten (16/9 2020):
”Vi är verkligen I behov av personal så vi tycker att den här rutinen är jättebra. Men det ska inte vara så att Las ska frångås, det ska inte vara någon gräddfil, säger hon.”
Kommunen framhåller att den nya rutinen inte ska ses som ett försök att kringgå turordningsreglerna och dialog med fackförbundet Kommunal och kommunen om den nya rutinen har skett.
Carin Söderberg, vice ordförande i Kommunal vård och omsorg citeras i Hallandsposten (16/9 2020):
”Eventuella försök att frångå las kommer att motas i grind.Just i det här fallet är detta dock inget problem eftersom det inte finns några undersköterskor med företrädesrätt, uppger hon.Och vi vet att det kommer att vara brist på undersköterskor även i framtiden. Så min reaktion på detta är att vi inte ska sätta stopp för att en person som varit i landet i flera år och som utbildat sig och som vi behöver ska få ett jobb.”
Vi yrkar därför:
Att Region Gotland i dialog med berörda fackförbund ser över rutiner för anställning i syfte att möjliggöra för personer som omfattas av gymnasielagen och har utbildning inom relevanta områden att få en fast anställning eller avtal om anställning för minst två år utan provanställning förutsatt att behov finns i verksamheten och ingen annan har förtur till tjänsten.
Att dessa rutiner ska gälla såväl kommunala bolag som förvaltningar.
Vården för personer med självskadebeteende på Gotland behöver förbättras. Idag finns exempel där kvinnor och män under flera års tid åker in och ut från psykiatrin på Gotland och många anhöriga lever i ständig beredskap.
Ofta är det polis och ambulans som larmas för att köra den hjälpbehövande till psykiatriska kliniken eller lasarettets akutmottagning. Polisen vittnar om att samma person kan återkomma flera gånger på en dag om den inte stannar i vården och sedan gör nya suicidförsök eller självskadar. Berättelser finns om att polisen kör in till psykiatrin varpå psykiatrin skriver ut patienten. Det blir ett evigt snurrande och mycket resurser tas i anspråk. Detta väcker frustration hos många, både den drabbade personen och dennes omgivning, men även hos yrkespersoner.
Ofta handlar det om unga människor vars liv kan ta slut om polis, ambulans, anhöriga, vänner med flera inte hinner hitta personen i tid.
Erling Åby Hedenius, chefsöverläkare på slutenpsykiatrin säger i en tidningsartikel publicerad i augusti att patienter med självskadebeteende är en grupp som slutenpsykiatrin har svårt att hjälpa och känner igen frustrationen gällande behandlingen i slutenpsykiatrin. ” Det är en frustration som finns generellt. Det är en sjukdom som det tar lång tid att bli frisk ifrån, det kan ta fem–tio år att ta sig igenom.” Psykiatrin undviker i regel att tvångsinlägga patienter med självskadebeteende. ”Det vi kan säga vetenskapligt är att tvångsvård ska undvikas för det är skadligt för den här gruppen. Terapeutiska metoder är det enda vi vet har evidens”, säger Erling Åby Hedenius. Han menar att det är viktigt att vissa patienter med självskadebeteende inte skadar sig själva när de är frivilligt inlagda för vård. ”Det är viktigt att vi inte främjar ett destruktivt beteende. Man kan bli utskriven från just det vårdtillfället men då är vi noga med att bekräfta för patienten att det inte är ett misslyckande.”
Vänsterpartiet anser att självskadebeteende måste betraktas som vilken annan sjukdom som helst. När det gäller många andra diagnoser och beroendetillstånd har Region Gotland avtal med behandlingshem på fastlandet och remitterar patienter dit. För personer med självskadebeteende saknas sådana överenskommelser.
Vi yrkar därför:
Att Region Gotland tecknar avtal med behandlingshem, specialiserade på självskadebeteende. Så att psykiatrin har möjlighet att remittera personer som bedöms ha behov av det.
Att Region Gotland i dialog med polis, ambulans, psykiatri och socialtjänst ser över vilka förbättringar, exempelvis vad gäller samordning eller rutiner, som behöver göras gällande personer med självskadebeteende.
Att Region Gotland med hjälp av evidens och beprövad erfarenhet ser över öppen- och slutenvården för personer med självskadebeteende i syfte att hitta förbättringsåtgärder samt redovisar arbetet för fullmäktige.
Jag tycker att det är fel att genomföra mötet med regionfullmäktige den 28 september med halverat antal ledamöter och på distans.
En effekt är att demokratin riskerar att urholkas när respekten för våra folkvalda inte är större än så här. Jag förstår att corona under våren gjorde det svårt att få arbetet att fungera. Men, nu har fullmäktiges ledning haft ett halvår på sig att lösa detta. Det har man inte gjort. Hur länge ska denna respektlösa hantering av våra folkvalda få fortsätta?
Regeln om att max 50 personer får träffas gäller inte politiska församlingar. Varför genomför vi inte fullmäktigemöten i Säveaulan eller annan stor samlingslokal på Gotland där tillräckligt stora avstånd kan hållas? Varför kan inte ett digitalt möte omfatta alla valda ledamöter? Ser man sig omkring i Sverige har man löst detta på många andra håll. Varför gör vi inte det på Gotland?
Hans Söderberg har på ett förtjänstfullt sätt i flera artiklar kommenterat Thomas Pikettys bok Kapitalet och ideologin. Jag säger, precis som Hans, boken är absolut läsvärd. Den pekar ut ett annat alternativ för vänstern i Sverige. Att, tillsammans med likasinnade ute i Europa, bedriva en rättvis politik i stället för januariavtalets orättvisa eller en nationalistisk och främlingsfientligt präglad politik.
En viktiga poängen i boken är att Piketty visar att alla samhällen vi känner var eller är byggda på ojämlikhet. Den lilla grupp människor som haft den ekonomiska makten har alltid argumenterat att det är bra för alla att just de är rika och ingen annan. I början av 1900-talet visar Piketty att de rikaste 10 % i Västeuropa ägde 90 % av all privategendom. Fram till ungefär 1980 förändrades det. De rikaste 10 % ägde då mellan 50 till 55 % av all privategendom. Det är den enda perioden i historien han hittar där en så radikal förändring av fördelningen av rikedom skett på så kort tid.
Vad hände? Kapitalförstöringen under krigen bidrog. Men, framförallt var det framväxten av demokratin och att man inom dess ram gav socialdemokratin möjlighet att kraftig öka skatteuttagen och göra dem progressiva. Att mer skatt betalas till samhället desto högre inkomst/förmögenhet man har eller äger. Med dessa progressiva skatter som bas skapades bland annat en gemensam sjukvård, ett utbildningssystem och socialförsäkringar.
Vad hände 1980? Piketty visar tydligt att skillnaderna åter började öka. De mest förmögnas andel av våra pengar ökar. (I USA är man redan nära att vara där Västeuropa var i början av 1900-talet.) Det sker ungefär samtidigt som Socialdemokratin inte längre lika ihärdigt driver en progressiv skattepolitik. Att minska skillnaderna blev inte längre lika viktigt. I ett europeiskt perspektiv förändras socialdemokratins väljarbas visar Piketty. Andelen högutbildade växer och i många europeiska länder röster de flesta med hög utbildning på socialdemokrater, miljöpartier eller andra vänsterpartier. De lägre utbildade med låga inkomster känner sig övergivna och många av dem väljer att inte längre rösta på partier till vänster.
Det är en absolut nödvändighet att den breda vänsterns olika partier vinna tillbaka det förtroende man en gång hade hos dessa grupper. Ska man lyckas måste man på allvar hitta en politik som liknar 1900-talets resultat i minskade orättvisor. Skatterna behöver bli mer progressiva. De ökande inkomsterna ska användas till att säkra upp en utvecklad, rättvis och solidarisk offentlig sektor. Piketty menar också att ökad rättvisa är en förutsättning för att vi ska kunna lösa klimatkrisen. Utan det går det inte. Socialdemokraterna måste bort från ”januariavtalspolitik” och inte ens fundera på att närma sig nationalistiska och främlingsfientliga inslag i politiken. Det är bara rättvisa och solidaritet som leder till något gott. Allt annat är en återvändsgränd. Det är en av lärdomarna från 1900-talet.
Jörgen Benzler
Region Gotlands strategi – Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland 2019-2030 – kom till för att säkra just ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland.
Strategin fastställer en strategisk inriktning för hur Region Gotlands service ska utvecklas geografiskt.
Vad behöver finnas på olika delar av ön för att vi ska få en positiv utveckling. Ett av strategins delmål är att ”Region Gotlands service ska landsbygdssäkras för att säkerställa att hela Gotland ska vara attraktivt för boende, besökare och näringsliv. Detta genom att ett golv för servicen definieras och fastställs i geografisk inrättade serviceområden”.
Servicestrategin togs fram i ett omfattande arbete under flera år, med breda medborgardialoger. Syftet var att skapa tydlighet och trygghet kring landsbygdservicen så att utvecklingsgrupperna skulle kunna fokusera på utveckling och inte på att ”rädda saker” hela tiden. Strategin skulle också ge trygghet för de som ville satsa/investera på en viss plats.
Det togs också fram tre fördjupade översiktsplaner (FÖP) för Storsudret, Östergarnslandet och Fårö för att ge förutsättningar för utveckling. Områden för bebyggelse och annat pekades ut. Servicestrategin och FÖP:ar är tänkta att samspela, förstärka varandra och gemensamt bidra till utveckling i de olika områdena. Det har också gjorts investeringar i vatten och avlopp för att skapa möjlighet att bygga och ansluta nya fastigheter.
Det är därför väldigt egendomligt att nu när förutsättningar för utveckling skapats, vilja riva upp serviceplanen genom att lägga ner skolor i Burgsvik och Kräklingbo. Om förslaget till ny skolorganisation går igenom tappar servicestrategin all trovärdighet och är i princip dödförklarad.
Servicestrategin måste hanteras långsiktigt, förändringar behöver ske varsamt i bred dialog och med många års framförhållning. Så att strategin får bli den trygga bas för utveckling av hela Gotland som den är tänkt att vara. Det vore ett stort svek att kasta den i papperskorgen nu.
Tänker Centerpartiet svika landsbygden genom att lägga ner ett stort antal skolor på landsbygden bland annat i Burgsvik och Kräklingbo?
Replik till SD angående politik för en bättre äldreomsorg.
Äldreomsorgen har haft det tufft, inte bara under corona utan besparingar och privatiseringar har de senaste decennierna inneburit minskande resurser relativt sett. De måste öka. Hade vi inte haft en personal som gör ett bra arbete och presterar vad de kan hade det varit ännu svårare.
Vid den senaste privatiseringen av äldreboendena i Hemse yrkade Vänsterpartiet bland annat på att mer fokus borde läggas på hur man som utövare bedriver ett förebyggande och hälsofrämjande arbete bland de äldre, hur man utvecklar aktiviteter och meningsfull tillvaro, hur man arbetar med att stärka bemanningen, ökar antalet heltider och minskar antalet tillfälligt anställda och hur man ska stärka kompetensutvecklingen.
Dessa förslag röstade SD emot. Vad är det i dessa förslag som är felaktiga? Vad är det för förslag SD själva har lagt för att förbättra äldreomsorgen om nu inte Vänsterpartiets förslag duger? Något måste ni väl ändå mena med era affischer. Det är väl inte bara vackra ord på ett plakat?
SD röstade för de borgerliga partiernas besparing på äldreomsorgen med 10 miljoner kronor för år 2020. Eftersom ni inte stödjer ovanstående förslag från Vänsterpartiet och samtidigt säger att ni stödjer bra förslag är väl den rimliga slutsatsen att SD föredrar besparingar.
Om ni dessutom tycker att Vänsterpartiets förslag är ”felaktigt paketerade” kunde ni väl ha stött yrkanden ändå eftersom de innebar att frågan skulle tillbaka till socialförvaltningen för ny beredning. Men det gjorde ni inte.
Att tro att ökade ekonomiska resurser till äldreomsorgen inte behövs är fel. Hur menar SD att kvaliteten ska öka, personalen få en bättre arbetsmiljö och högre lön om resurserna till äldreomsorgen inte ökar? Hur ordnar ni det?
Hattstugan är en fin verksamhet som bedrivs i privat regi. Inget särskilt boende på Gotland kostar så mycket per plats som Hattstugan. Det visar att också ekonomiska resurser har betydelse.
Att förespråka privatiseringar, att privata företag ska tjäna pengar i stället för att de går till de äldre och sedan dessutom ha mage och antyda att ökade resurser inte betyder något är inget annat än klassisk högerpolitik. Med dessa analyser kommer anställningsvillkoren fortsätta att vara otillräckliga, lönerna för låga och möjligheten att fortsätt utveckla äldreomsorgen i praktiken vara obefintlig.
