·36,6 miljoner till barn
och unga
· Mer till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser
· Mer till klimatarbete
· Mer till jämställda löner
och en höjning av de lägsta lönerna

”Förebyggande arbete är det enda sättet att minska kostnader på sikt. De tär ett av skälen till att vi prioriterar barn och unga i vår budget.
Vi befinner oss i en kris som förvärrats av en för dåligt
finansierad välfärd. Det är inte rätt tid att lägga pengar på hög utan vi måste finansiera det vi vet ger en bättre framtid och bättre möjligheter att klara nästa kris.”
säger
Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.

Inledning

En långsiktigt hållbar ekonomi för Region Gotland kan inte uppnås genom ytterligare besparingar. Den uppnås istället genom satsningar på det som vi vet gynnar samhället och
människor på lång sikt. Coronapandemin har nu varit vår verklighet i mer än ett års tid. Den har gång på gång visat hur sårbar och underfinansierad dagens sjukvård och äldreomsorg är. Vi kan inte spara oss ur denna välfärdskris. Situationen har förutom underfinansiering visat på smärtsamt dåliga arbetsvillkor för personalen. Den har satt fingret på hur viktigt det är att ha en välfärd som klarar mindre krissituationer och kan växlas upp vid större kriser. För detta krävs en högre grad av statlig finansiering av vår gemensamma välfärd. Region Gotland behöver ställa om till mycket mer av förebyggande och hälsofrämjande arbete
och det tänkandet behöver genomsyra alla områden.
Gör vi inte det kommer kostnaderna för samhället att fortsätta att öka. Tar vi inte vår del av ansvaret för omställningen till ett hållbart samhälle ur klimat- och miljösynpunkt så kommer vi och våra barn och barnbarn att betala dyrt för det i framtiden.
Varje barn som tillåts gå genom uppväxten utan rätt stöd, utan trygga och utvecklande sammanhang, riskerar att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär stort lidande för individen och samhället men också stora kostnader. Kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården idag är till stor del ett resultat av gårdagens levnadsvanor och livsvillkor.
För att vända kostnadsutvecklingen i välfärden och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle
behöver vi skapa förutsättningar för både människor och miljö att må bättre.
För att må bättre behöver vi ett rikt kulturliv, möjlighet att idrotta och nära tillgång till naturen. Vi behöver också
ett välfärdssystem som förmår sätta in rätt insats tidigt.
Så kan vi undvika svårare problem eller
sjukdomar.
Det finns mycket erfarenhet av arbete med förebyggande insatser på Gotland. Det ger en bra grund för att ta nästa steg i den stora omställning av välfärden som krävs.
På samma sätt finns mycket kunskap om klimatarbete.
Det kommer vi att ha nytta av framöver.
Nu behöver vi se till att resurserna finns så att arbetet för ett långsiktigt, hållbart Gotland kan få verklig kraft.

En välfärd att lita på kräver mer statlig finansiering

Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. För
att få en välfärd med resurser att utvecklas och möta kriser såsom den pandemi vi är inne i,
behöver statens finansiering av välfärden öka. Region Gotlands borgerligt styrda nämnder har i
sina budgetäskanden presenterat en rimlig beskrivning av verkligheten.
Inget partis budget är ens i närheten av att tillgodose behoven. Därför behöver statens finansiering öka.

Ur Vänsterpartiets budgetmotion våren 2021:
”Ett robust samhälle med en stark välfärd som
garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, med en välfungerande och
välfinansierad sjukvård och äldreomsorg är bättre rustat att möta såväl de direkta som de indirekta konsekvenserna av coronavirusets spridning. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen av privatiseringar och nedmonteringar av trygghetssystemen.”
”Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att idag ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
Detta trots Socialdemokraternas löften om att välfärden skulle gå före skattesänkningar. Med en vänsterpartistisk politik skulle det sett annorlunda ut. Vänsterpartistisk politik innebär en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. Allt för att finansiera vår gemensamma välfärd.”
”Genom höjda skatter omfördelar Vänsterpartiet privat konsumtionsutrymme till offentligt.”

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Vi vet att samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar
räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har i sina beräkningar på vad ett
socialt utanförskap kostar visat att när en person i 25-årsåldern går in i ett livslångt utanförskap blir kostnaden ungefär 10 miljoner kronor för samhället. Om personen dessutom blir kriminell blir kostnaderna för samhället betydligt större. De skriver bland annat:
”Även om prevention och rehabilitering är dyrt finns det få saker som är så dyrt som att låta utanförskapet fortgå.
Det är inte bara omänskligt, det är ekonomiskt inte särskilt begåvat.”

Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har gjort studier som visar på vinsten med att göra förebyggande insatser så tidigt som möjligt i en människas liv. Även med mycket försiktiga antaganden skulle ett genomtänkt stöd under de första levnadsåren ge en högre samhällsvinst
än de flesta finansiella investeringar skulle gett.
Att satsa på barn och unga är lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett.

Vår budget tar sin utgångspunkt i den stora utmaningen kommuner och regioner har framöver: Att ställa om till betydligt mer av förebyggande och hälsofrämjande
arbete. Staten måste ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Samtidigt behöver mer göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Det är inte hållbart att fortsätta flytta pengar från förskola och skola, kultur
och fritid till äldreomsorg och sjukvård. Vi måste dämpa kostnadsutvecklingen genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa och att man i sina ekonomiska beslut också bör väga in kunskap från forskning om vinsterna av förebyggande arbete.
Till det arbetet hör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet. En förutsättning för detta är att vi har lönenivåer och arbetsmiljöer som gör att vi klarar att rekrytera och behålla personer med rätt utbildning.
Vi i Vänsterpartiet ser att statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är i nästan samtliga förvaltningar mer sjuka än män, och sjuktalen är högre i kvinnodominerade yrken.
Bland bristyrken ser vi exempelvis förskolelärare, undersköterskor och sjuksköterskor, samtliga yrken
där en majoritet av de anställda är kvinnor. Region Gotland som arbetsgivare bär ett stort ansvar för kvinnors hälsa i arbetslivet.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Grundläggande utbildning försäkrar oss från utanförskap.
Att göra kultur och idrott till en naturlig del i alla barns vardag är att främja god hälsa. Att satsa på förebyggande insatser, sparar i längden både på människor och våra
gemensamma resurser.
Pandemin har satt sina spår i skolan och inte minst hos eleverna. Ord som kunskapstapp och utbildningsskuld har hörts allt oftare. Fjärrundervisning och inställda fritidsaktiviteter har påverkat barn och unga inte minst psykosocialt. Både pedagogiska och sociala insatser behövs
för att den som behöver ska kunna ta igen vad man missat och återfå tron på framtiden.
Skolans övergripande mål är att alla elever, i såväl grundskolan som gymnasiet, ska klara sin utbildning. Forskning visar att fullföljd utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att minska människors utanförskap senare i livet.

Vi lägger:
3,6 miljoner i resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden.
6,3 miljoner i resursfördelning till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Samtidigt satsar vi:

5 miljoner: Mindre barngrupper i förskolan
En förskola med goda resurser och små barngrupper bidrar till att alla barn kan få en bra start i livet. Det är bra för barnen och inte minst för samhället.

Bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

4 miljoner: Barn och elevhälsan
Barn och elevhälsan på Gotland har ur ett nationellt perspektiv hittills haft otillräckliga resurser.
Denna satsning är därmed helt nödvändig och behöver följas av flera de närmsta åren.

2 miljoner: Fritidsbank och kostnadsfria fritidsaktiviteter
Alla barn och unga ska kunna ha en aktiv fritid året om. Därför satsar vi på kostnadsfria kultur
och idrottsaktiviteter för barn och ungdomar. Fritidsbanken är en verksamhet vi vill utveckla.

4,7 miljoner: Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa
Det ska vara nära till stöd och snabb hjälp för den som mår dåligt. Fortsatta satsningar behövs
på stöd till familjer och samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst.

7 miljoner: Stärkt förskola, grundskola och särskola
Det innebär mer pengar till följande
Riktade insatser inom förskolan 0,4 miljoner
Särskolebarn i förskoleklass, grundskola 1,3 miljoner
Stärka resursskolorna 1,3 miljoner
Elevassistenter inom särskolan 1,0 miljoner
Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov 3,0 miljoner

3 miljoner: Minska problematisk skolfrånvaro
För att minska den problematiska skolfrånvaron på både kort och lång sikt behövs teamsamverkan mellan flera verksamheter, från skola till socialtjänst.

1 miljon: Socialt och pedagogiskt stöd på gymnasiet
Den fjärrundervisning som Corona-pandemin inneburit har påverkat många, inte minst våra gymnasieelever. Den psykiska ohälsan riskerar att öka och fler elever än vanligt kämpar för att klara skolans mål. Mot den bakgrunden gör vi extra och långvariga satsningar på såväl pedagogiskt som socialt stöd.

Klimatet kräver insatser

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. Vänsterpartiet har länge drivit frågor om klimatomställning och Region Gotlands del av ansvaret för en sådan. Bland annat genom motioner som Ökad takt i klimatarbetet (2018) samt Integrera Agenda 2030 i Region Gotlands budgetarbete och Utlys klimatnödläge (2019). Motionerna har bifallits eller ansetts besvarade, vilket stärker det fortsatta, långsiktiga arbetet för att stoppa klimatförändringen.
Klimatfrågan handlar inte bara om att undvika stigande temperaturer. Det handlar om att rädda vår planet.
Om att trygga framtiden för kommande generationer och jordens biologiska mångfald.
Ett brett och långsiktigt klimatarbete inom Region Gotland är förutsättningen för att Gotlands framtid ska vara hållbar. Klimat och hållbarhetsfrågor är aktuella för – och borde därför göra avtryck inom alla samhällsområden.

5 miljoner: Förstärkt klimatarbete, nätverk och utbildning
För att arbetet med klimatomställningen ska ta fart behöver kunskapen öka inom Region Gotland, såväl bland medarbetare som ledningsfunktioner. Förstärkt samverkan mellan verksamheterna behövs även på klimatområdet.

0,5 miljoner: Etablering Blått Centrum
Blått Centrum Gotland är ett samarbete mellan Region Gotland, Campus Gotland och Länsstyrelsen. Fokus ligger på vattnet som en av människans viktigaste resurser.
Forskning och samarbete kring kust, grund – och ytvatten. Tillgången till vatten är, har länge varit och kommer alltid vara en central fråga för Gotlands utveckling. En fortsatt
utveckling av Blått Centrum Gotland är därför nödvändig.

0,8 miljoner: Strategiskt ansvar, kollektivtrafik
5,6 miljoner: Allmän kollektivtrafik
Region Gotland har antagit ett ambitiöst trafikförsörjningsprogram med ambitionen att fler
gotlänningar ska välja bussen framför den egna bilen. För att fortsätta utveckla kollektivtrafiken
på behövs resurser. Jämfört med andra platser i landet, är planeringsresurserna för Gotlands
kollektivtrafik idag underdimensionerade.

1,5 miljoner: Särskild kollektivtrafik och återinförande av Månadskort Plus
Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken har här en mycket viktig funktion för personer med
funktionsnedsättning. I konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) som Sverige ställt sig bakom, står det att “Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom att underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad”.
Personer som är beroende av färdtjänst för att man har tidigare haft möjlighet att köpa ett månadskort för att lättare kunna nyttja både färdtjänsten och den allmänna
kollektivtrafiken. Denna möjlighet vill vi återinföra.

10 miljoner: Klimatinvesteringar
Klimatomställningen inom Region Gotland kräver löpande investeringar i lokaler, fordon och förnybar energiproduktion bland annat genom solceller på taken på Region Gotlands
fastigheter.

Kultur

Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Att själv få skapa eller ta del av andras kulturskapande I form av till exempel böcker, bild och form, musik eller teater är viktigt för alla människor, oavsett var i livet en befinner sig.

2 miljoner: Kultursatsning barn och unga, bibliotek
Vi gör en riktad kultursatsning för barn och unga genom en satsning på biblioteken.

0,5 miljoner: Stärkt stöd till kulturorganisationer
Vi stärker öns kulturorganisationer som drabbats hårt under pandemin.

1 miljon: Stöd till professionella kulturskapare
Gotland vore så mycket mindre utan sitt levande kulturliv. Vi vill stärka professionella kulturutövare under den tuffa tid som pandemin inneburit och alltjämt innebär.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av
arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara.

2,0 miljoner: Fler utbildningsplatser på folkhögskolan
Det är en styrka för Gotland som ö-region att ha en folkhögskola som är lokaliserad på både södra och norra Gotland. Folkhögskolan som skolform kompletterar andra utbildningar och ger alternativa vägar till utbildning och bildning för både ungdomar och vuxna. Skolans estetiska
linjer utvecklar Gotlands kulturliv och får inte sällan nya människor att upptäcka vår ö.
Folkhögskolan spelar en viktig roll inom vuxenutbildningen på Gotland. I spåren av pandemin har behovet av och efterfrågan på yrkesutbildningar ökat än mer. Yrkesutbildningarna, inte sällan i kombination med SFI-undervisning är också viktiga för regionens kompetensförsörjning.

4,0 miljoner: Aktiva arbetsmarknadsinsatser
1,8 miljoner: Strategiskt ansvar arbetsmarknadspolitiken
Region Gotland behöver ta en aktiv roll för att fler gotlänningar ska komma i arbete. Inte minst idag när regeringen och samarbetspartierna gemensamt sett till att Arbetsförmedlingens roll förminskats.
Att länge leva i arbetslöshet skapar ett utanförskap som blir tungt för den enskilde oavsett vem man är. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF har gjort studier som visar att unga idag mer än tidigare efterfrågar trygga tillsvidareanställningar. Något som pandemin försvårat för såväl unga som nyanlända. Samtidigt är kompetensförsörjningen för Gotland en stor utmaning det närmsta årtiondet. Av båda skälen måste så många som möjligt få möjlighet att arbeta. Samtliga förvaltningar behöver ta sin del av ansvaret genom att anställa fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är GVN som står för själva insatsen.

Ett samhälle som alltid finns där

Vi lägger:
45,5 miljoner i resursfördelning till hälso- och sjukvårdsnämnden.
29,9 miljoner i resursfördelning till socialnämnden.
Samtidigt satsar vi:

7 miljoner: Förstärkt primärvård – god och nära vård
I den statliga utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) betonas vikten av det förebyggande arbetet. I utredningen skriver man:
”För att vi ska klara av att möta framtidens hälsoutmaningar
och vårdbehov i befolkningen måste vi skifta mer av vårt fokus till hur vi kan stärka hälsa, inte bara behandla sjukdom.”
Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin ekonomirapport från maj 2019 om
nödvändigheten av att utveckla det förebyggande arbetet. Inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen. De skriver bland annat ”
Dagens hälsoförhållanden och vårdbehov är till
stor del resultat av gårdagens levnadsvanor, livsvillkor och vårdstruktur.”

Arbetet för en övergång till God och nära vård fortsätter.
För att klara dagens och framtidens vårdbehov krävs större satsningar på rehabilitering och primärvård. Vänsterpartiet satsar på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är vår väg för en mer jämlik och jämställd vård, anpassad efter faktiska behov. En jämlik vård gör oss friskare. Bara så kan kostnadsutvecklingen inom sjukvården bromsas.

5 miljoner: LSS
Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat
särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.
Den återkommande underfinansieringen har länge drabbat socialnämndens andra verksamheter. Detta får självklart negativa konsekvenser, bland annat när det gäller
socialförvaltningens stöd till barn och familjer. Den negativa utvecklingen kan enbart stoppas genom att LSS-verksamheten fullt ut finansieras.

3,1 miljoner: Arbete mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer är alltjämt ett aktuellt och allvarligt samhällsproblem.
Vi vill öka stödet till kvinnojoursarbete på Gotland. I arbetet mot våld i nära relationer har kvinnojouren en central roll. Parallellt med Region Gotlands Kvinnofrid, utgör kvinnojouren ett oumbärligt stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. I en utsatt situation kan många av olika skäl
ha svårt att vända sig till “myndigheterna” för hjälp och då kan det vara lättare att kontakta en kvinnojour.
År 2020 ökade antalet inkommande joursamtal till kvinnojouren Amanda med 150 procent. Samtidigt fördubblades antalet akutnätter. En del av ökningen tros ha att göra med pandemin. Samtidigt befaras att många våldsutsatta, precis som tidigare inte söker hjälp över
huvud taget. Därför behöver det utåtriktade och uppsökande arbetet förstärkas.
Vänsterpartiet lägger 2,6 miljoner på att stärka arbetet mot våld i nära relationer och 0,4 miljoner i direkt stöd till kvinnojoursverksamhet.

2 miljoner: Minskad ensamhet och friskare äldre
Vi är glada över de statliga satsningar som presenterats för att förbättra äldreomsorgen mot bakgrund av Corona-pandemin. Det är viktigt att dessa pengar får gå till utveckling och förstärkning av särskilda boenden och hemtjänst. Samtidigt är det osäkert om och hur de
särskilda statliga satsningarna på äldreomsorgen kommer att fortsätta åren framöver.
I det läget är det centralt att Region Gotland har möjlighet att hålla fast i viktiga delar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som startats med hjälp av särskilda pengar till äldreomsorgen. Vi behöver fortsätta förstärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet både på särskilda boenden och mer generellt för den äldre befolkningen.

0,7 miljoner: Budget och skuldrådgivning
Budget och skuldrådgivning är en lika bra som nödvändig del av regionens verksamhet. Det handlar både om att hjälpa människor ta sig ur en ohållbar ekonomisk situation – och om att sprida kunskap som förebygger framtida ekonomiska svårigheter. Även om verksamheten i sig riktar sig till vuxna, är den inte minst viktig för att barn och unga ska kunna ha en trygg uppväxt, utan oro för hur familjen ska få pengarna att räcka månaden ut. När pandemin nu drabbar många hushåll ekonomiskt är det extra viktigt att det finns tillräckliga resurser för budget- och skuldrådgivning.

En ny personalpolitik

Region Gotland använder ett tillitsbaserat ledarskap i verksamheterna. Ambitionen är god.
Samtidigt upplever många medarbetare istället toppstyrning och att personalens synpunkter eller kunskaper inte tas tillvara, när det gäller exempelvis schemaläggning. Ett omtag behövs så att det tillitsbaserade ledarskapet blir verklighet också i praktiken.
En ny personalpolitik behöver också innebära en förstärkt grundbemanning. Att stärka grundbemanningen tror vi i längden skulle leda till lägre sjuktal och ett minskat behov av
hyrpersonal. Det skulle alltså betala sig själv och mer därtill. För att klara både kort – och långvariga belastningar inom varje verksamhet behövs en personalorganisation som är rustad för att klara naturliga upp och nedgångar. Att anställa fler medarbetare än vad miniminivån anger, ger arbetslagen förutsättningar att bättre klara variationer inom verksamheten. Mindre negativ stress sänker sjuktalen. Fler kollegor ger också en trygghet I att någon alltid kan täcka
upp vid sjukfrånvaro. En långsiktigt hållbar personalpolitik är att erbjuda bra arbetsvillkor. Stärkt grundbemanning bidrar till en bättre arbetsmiljö som får fler att trivas bättre på jobbet. Den som trivs, söker sig mer sällan till en annan arbetsgivare. En utredning bör göras med målsättningen att lägga om personalpolitiken.

24,5 miljoner: Jämställdhetssatsning och rekrytering bristyrken
På Gotland har vi nästan nått jämställda löner inom yrkeskategorierna, men det har varit ett långt och ihärdigt arbete som måste fortsätta ända in i mål.
Vi har samtidigt långtifrån ett jämställt arbetsliv. Vi arbetar för att kvinnor ska få fler kollegor, jämställda löner, bättre arbetsmiljö och bättre tillgång till vård, skola, förskola och andra samhällsfunktioner som bidrar till välfärd genom hela livet.

6,9 miljoner: Låglönesatsningar
Trots små löneskillnader mellan kvinnor och män inom samma yrkeskategori, återstår mycket att göra. Vårt nästa och viktiga steg är att arbeta med de oskäliga löneskillnader som finns mellan yrkeskategorier. De lägsta lönerna måste upp. Det är orimligt med så stora skillnader mellan lägsta och högsta lön i samma organisation som vi ser idag. Minskade löneskillnader är dessutom bra för jämställdheten, eftersom yrkesgrupper med de lägsta lönerna ofta är kvinnodominerade.

1,4 miljoner: Kompetensförsörjning inom skolan
Frågan om kompetensförsörjning är viktig för såväl grundskolan som gymnasiet.
Vi satsar 1 miljon inom grundskolan och 0,4 miljoner för gymnasiets räkning.

0,7 miljoner: Mentorsanställningar
Fler mentorsanställningar är ett sätt att visa på karriärvägar inom skolan. Vi budgeterar 0,5 miljon inom grundskolan och 0,2 miljon inom gymnasieskolan för detta.

4 miljoner: Digitalisering
Digitaliseringen är idag ett faktum och utvecklingen har intensifierats under pandemin. För att Region Gotlands medarbetare ska kunna dra nytta av utvecklingen, behövs både investering i utrustning och utbildning av medarbetare i aktuella digitala verktyg.

Kostnadsminskningar

Lokaler
Vi lever i en tid där digitala arbetssätt utvecklats mycket på kort tid. Detta möjliggör mer
distansarbete vilket kan göra att befintliga kontorsarbetsplatser i framför allt tätorterna skulle
kunna utnyttjas bättre.
Det är också bra för klimatet eftersom resandet kan minska när fler kan arbeta närmare sitt hem. Samtidigt förstärker det våra landsbygder och tätorter runtom på ön.
Genom att bättre nyttja de lokaler vi själva äger i tätorterna och säga upp dyra externa hyresavtal exempelvis delar av Visborg, skulle Region Gotland kunna sänka hyreskostnaderna för kontorslokaler. Vår bedömning är att en effektivisering motsvarande 7,5 miljoner skulle kunna uppnås här. En långsiktig strategi för att minska andelen externt hyrda lokaler och förbättra Region Gotland närvaro på hela Gotland ger också kostnadsminskningar.

Utredningsuppdrag om regionalt, offentligägt byggbolag
Kostnaderna för att genomföra samhällsnyttiga byggprojekt har de senaste åren ökat kraftigt. I det senaste fallet med den planerade ombyggnationen av akuten på lasarettet riskerade kostnaderna att bli i nivå med det skandalomsusade nya karolinska.
Exemplet visar att situationen är ohållbar.
Ett offentligägt byggbolag med uppdrag att bygga både samhällsviktiga byggnader och hyresrätter med rimliga hyror skulle kunna vara en väg framåt för att få ned prisnivåerna. Vi föreslår att frågan utreds.

Nedan, tabell  V Driftbudget 2022

förenklad tabell

Uppdaterades: 06 jun 2021