Månad: februari 2008

Den är en miljörisk för Östersjön och den innebär att man bygger fast sej i användning av fossila bränslen, när resurserna borde satsas på förnyelsebar energi.

Just nu handläggs flera ärenden om gasledningen av kommunledningen. Ett utmärkt tillfälle att visa att vi inte vill ha någon gasledning i Östersjön. Ärendena är av olika form, tillstånd för undersökningar inför bygget av serviceplattform, nyttjande av hamnen i Slite och en motion med rubrik ”Nej till gasledning i Östersjön” av Lars Thomson (c), där han yrkar att kommunen ska verka för att gasledningen dras på land. Motionen besvaras med ett resonemang om att det just nu av formella skäl är bäst att göra ingenting. I detta instämde Lars Thomsson och andra ledamöter vid tisdagens möte med kommunstyrelsens arbetsutskott. Jag föreslog att vi istället borde göra ett tydligt uttalande riktat till regeringen och sveriges EU parlamentariker där vi ber dem att använda alla möjligheter de har för att förhindra att gasledningen byggs genom Östersjön. Det ansågs olämpligt, och förslaget röstades ner, Varför? Frågan behandlas igen den 21/2 på kommunstyrelsen. Hoppas ledamöterna där vågar vara lite tuffare.

Att man själv kan välja utförare av den personliga assistansen är bra, det ger brukarna inflytande över sin vardag. Och så är det idag, alla kan fritt välja mellan privat eller kommunal utförare av beviljad assistans.

Att som Gustaf Hoffstedt vill, ta bort möjligheten att välja kommunen som utförare, om man bor i Visby är däremot en inskränkning av de assistansberättigades möjligheter. Man får inte behålla en utförare som många är nöjda med. Jag anser att det ska vara enkelt att välja att inte bli en vara, något ett företag ska tjäna pengar på. Visst man kan anställa sin assistans själv och det finns brukarkooperativ som utförare, men det är krångligare att hantera, inte ett alternativ för alla. Därför måste möjligheten att välja kommunen som utförare finnas över hela Gotland.
Vill man som Gustaf ”inte tilldela sej själv 100%”, kan man väll låta alla över hela ön erbjudas en av kommunen utvald privat utförare som alternativ till kommunen.
Lyssna på de assistansberättigade och deras företrädare, låt möjligheten att välja kommunen som utförare finnas kvar.
Brittis Benzler, Vänsterpartiet
 

Att öka andelen närproducerade produkter i de kommunala köken har varit en ambition hos politikerna på Gotland. Det är också något som brukarna och deras företrädare starkt efterfrågar, man vill till exempel helst ha gotländsk potatis. I många fall innebär närproducerat också mindre transporter och därmed lägre miljöbelastning. Politikerna har visat sin vilja till detta bland annat genom ett beslut för några år sedan, att avsätta 1miljon kronor för att täcka eventuella merkostnader för produkter som är ekologiska eller närproducerade. Den miljonen har avsatts i driftsbudgeten också dom följande åren.

Då man enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, inte uttryckligen får efterfråga närproducerade produkter brukar man använda upphnadlingsmodellerna för att underlätta för närproducerade produkter. Det kan till exempel vara, att handla upp i mindre poster, att ge möjlighet att leverera endast inom en del av kommunen, endast till vissa kök eller hjälp med samtransportering. En annan metod kan vara krav på färskhet, att till exempel bröd skall vara bakat samma dag som det levereras.

En artikel i Gotlands Allehanda den 13/2 beskriver en motsatt utveckling, att man försvårar för mindre leverantörer att lämna anbud. Flera kritiska småföretagare uttalar sej i artikeln, och är kritiska till att reglerna ändrats. För dem innebär det minskade möjligheter att sälja till Gotlands kommun.

Jag vill ställa några frågor om detta.

– Varför har inte en upphandlingsmodell som understödjer de politiska besluten och intentionerna om att öka andelen närproducerade livsmedel använts inför denna upphandling?
– Vem har beslutat om denna nya policy?
– Har önskemålet om en ökad andel närproducerade livsmedel beaktats på något annat sätt i upphandlingen?
– Finns det möjlighet att genomföra en kompletterande upphandling utifrån en modell som underlättar för lokala leverantörer?
– Är du i såfall beredd att ta initiativ till att en sådan genomförs?

Sjonhem 2008-02-15

Brittis Benzler
Vänsterpartiet

I valrörelsen lovade Lena Celion skolan många nya miljoner, så fort valet var vunnet, och hon var ordförande för BUN, var hon med och tog beslut om att minska anslaget till BUN med 5 miljoner till 2007. I minskade statsbidrag till vuxenutbildning försvann 3,5 miljon, och nu ska 4,2 miljoner till sparas.

Kommunens budget för kommande år behandlas av kommunfullmäktige vid två tillfällen, i maj och november. Vissa prognoser för året som kommer är givetvis säkrare på hösten, och då brukar budgetbeslutet från juni korrigeras. I år har till exempel en ny prognos för skatteintäkter fått Kommunstyrelsen att föreslå förändringar till och med av sitt eget budgetförslag från oktobermötet. Detta borde väll också gälla skolan. Fullmäktiges beslut om budget i juni, tog bort pengar från Barn – och Utbildningsnämnden (BUN) därför att elevantalet skulle minska, liksom kostnaderna för lokaler och regionalt stöd. På samma sätt fördes mer pengar till BUN för att förskolorna beräknades få fler barn. Nu när det nya läsåret pågår visade det sej att prognoserna inte stämde, elevantalet i grundskolan minskade inte så mycket som förutspåtts och kostnaderna för regionalt stöd minskade inte alls, tvärtom dom ökar. Då bör beslutet från junimötet förändras, men det vill inte den majoritet som styr kommunen. Man väljer att minska anslaget till BUN med 4,2 miljoner kronor mer än vad kostnaderna minskar. En ren besparing, och besparingar kan man givetvis behöva göra för att få kommunens pengar att räcka till all verksamhet. Men varför riktar man besparingar just mot skolan? Andra nämnder har inte fått några extra sparbeting?
I valrörelsen lovade Lena Celion skolan många nya miljoner, så fort valet var vunnet, och hon var ordförande för BUN, var hon med och tog beslut om att minska anslaget till BUN med 5 miljoner till 2007. I minskade statsbidrag till vuxenutbildning försvann 3,5 miljon, och nu ska 4,2 miljoner till sparas.
Fem miljoner här och fyra där, kan tyckas lite att bråka om i en budget på över en miljard, men det finns viktig verksamhet där dom skulle göra skillnad, och det är betydligt mer pengar än vad Gotland kommer att få i den ”läsa-skriva-räkna” garanti som både regeringen och Lena gör så stor affär av. Ja varför sparar ni egentligen just på skolan?

Brittis Benzler
Vänsterpartiet