Motion: Motverka barnfattigdom och öka jämlikheten
2022-12-12
FN:s konvention för barnets rättigheter är tydlig med att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Barnkonventionen pekar både på såväl föräldrarnas ansvar för barnens uppväxtvillkor, som på samhällets (landets) ansvar att stötta föräldrar att leva upp till detta ansvar.
Uppgifter från Rädda barnen och Majblommans rapport från 2021 visar att skillnaderna i barns ekonomiska uppväxtvillkor ökar i Sverige , även om den mätbara barnfattigdomen samtidigt minskat något i andel. Vänsterpartiet anser att barnfattigdomen först och främst ska bekämpas genom att det offentliga genomför åtgärder för att öka den ekonomiska jämlikheten. Det offentliga kan aldrig lämna över huvudansvaret för att ge barn goda uppväxtvillkor till civilsamhälle och välgörenhetsorganisationer.
Majblommans rapport från 2019 beskriver hur välfärdsklyftorna fortsatt att öka trots en långsiktig gynnsam ekonomisk utveckling de senaste årtiondena. Rapporten tar bland annat upp att välfärds- och skattepolitiken framför allt har gynnat dem som är väl etablerade i jobb och är fullt arbetsföra. Inkomstojämlikheten har också fortsatt att öka. Mellan 2011 och 2019 har den rikaste tiondelen av hushållen ökat sin disponibla inkomst med 27 procent jämfört med den fattigaste tiondelen som ökade sin ekonomiska standard med 17 procent. Fyra av fem barn i ekonomisk utsatthet i Sverige
är antingen utrikesfödda eller har åtminstone en utrikesfödd förälder.
I en redovisning från 2019 som visar Sveriges kommuner och andelen barn som lever i familjer med låg ekonomisk standard och/eller försörjningsstöd så hamnar Gotland på plats 128. I denna jämförelse beräknades 9,2 procent av barnen på Gotland (0-17 år) leva i ekonomisk utsatthet.
Andelen barn i ekonomisk utsatthet var betydligt större på Gotland 2011 jämfört med 2016 men hade år 2019 åter ökat.
FN:s barnrättskommitté rekommenderade år 2015 Sverige att avsätta ”mer mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser och utreda grundorsakerna till fattigdom i syfte att stärka strategier och åtgärder för att stärka program till stöd för behövande familjer, i synnerhet ensamstående familjer och de som lever under svåra socioekonomiska eller andra förhållanden”.
År 2013 riktade EU-kommissionen en rekommendation till EU:s medlemsländer med syfte att minska barns ekonomiska och sociala utsatthet. Rekommendationen omfattar åtgärder inom en mängd områden som rör barns livssituation.
Rekommendationen förespråkar tidiga förebyggande insatser, så väl som generella åtgärder riktade till alla barn, kompletterade med riktade insatser mot de mest utsatta. i den europeiska barnrättsstrategin för 2021–2024 är barnfattigdom en prioriterad fråga och genom att anta en europeisk barngaranti har medlemsländerna, därmed även Sverige, förbundit sig att ”bryta den onda cirkeln av fattigdom och social utestängning som drabbar barn”.
I barngarantin uppmanas medlemsstaterna bland annat att aktivt arbeta för att säkerställa att alla barn har tillgång till ett tryggt boende och tillgång till en god utbildning.
Region Gotland har genom sitt kommunala uppdrag ett tydligt ansvar för samhällsområden som direkt berör barnfamiljernas vardagsvillkor såsom bostad, förskola, skola, fritids- ochkulturverksamheter och till viss del föräldrarnas möjligheter till försörjning. Det är därför angeläget att följa barnfattigdomens förändringar på samhällets alla nivåer och att vidta åtgärder för ökad ekonomisk och social hållbarhet.
Vi yrkar:
Att uppdra åt barn och utbildningsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt socialnämnden att kartlägga situationen och utreda hur de inom respektive nämnd samt gemensamt kan stärka och utveckla sitt arbete för att utjämna skillnader i barns ekonomiska uppväxtvillkor,.
Saga Carlgren (V) Annamaria Bauer (V)
Jörgen Benzler (V) Per Edman (V)
Victoria Öjefors Quinn(V) Peter Barnard (V)