Vänsterpartiets plan för ett jämlikt och hållbart samhälle

 

Inledning

En långsiktigt hållbar ekonomi i Region Gotland hänger på hur gotlänningarna och det gotländska samhället mår. Den kan aldrig uppnås genom att ensidigt se till överskott på sista raden i Region Gotlands budget. Tack vare ökad inflyttning och ökade statsbidrag ser Region Gotlands ekonomi bättre ut än vanligt. Samtidigt ökar kostnaderna i många delar av verksamheten precis som de gör för oss medborgare. Energipriser, priser på livsmedel och drivmedel påverkar oss alla.

Vänsterpartiets budgetarbete utgår alltid från en långsiktig idé om vad som är bäst för vårt samhälle och oss som lever här. Ju fler unga som klarar skolan och kommer ut på arbetsmarknaden med en tro på sig själva och framtiden, desto bättre är det för samhället och i förlängningen för Region Gotlands ekonomi.

I vår budget stärker vi förskolan, skolan, ungdomsverksamheten och sociala föreningar med ökade ekonomiska resurser. Till skillnad från övriga partier ställer vi inte några krav på besparingar. Den effektivisering vi har i vår budget är redan genomförd i och med att Regionen förhandlat fram ett nytt hyreskontrakt för sina lokaler på Visborg. Vår budget innehåller totalt 85 miljoner kronor mer än alliansens – till vård, omsorg, skola, klimatarbete och kultur.

Det finns mycket i vår värld idag som kan väcka människors oro. Den nyss genomgångna pandemin, klimatkrisen och kriget i Ukraina är tre tydliga exempel, där vårt gemensamma ansvar för att skapa en bättre värld, blir viktigare än någonsin. En ansvarsfull ekonomi för oss,  handlar mer om att långsiktigt bygga ett starkt samhälle med människor som mår bra, än om resultatet på sista raden i bokslutet. Ständiga besparingar leder inte till bättre ekonomi, det gör däremot ett välfungerande gotländskt          samhälle där alla människor har en plats.

Förebyggande arbete är den bästa investeringen

Samhällsvinsten i att unga undviker att hamna fel i livet är enorm, även i pengar räknat. Nilsson och Wadeskog (Barn och unga på Gotland 2009) har  beräknat att när en person i 25-årsåldern hamnar i ett livslångt, socialt utanförskap kostar det samhället ungefär 10 miljoner kronor.

Kostnaden blir ännu större om personen dessutom hamnar i kriminalitet. Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, har i sin forskning visat att förebyggande arbete tidigt i livet ger stora samhällsvinster. Att satsa på barn och unga är alltså lika mycket en investering för framtiden, som det är det rätta att göra rent mänskligt sett.

Den fleråriga pandemin som vi nu hoppas ha sett slutet på, förde med sig stora utmaningar för välfärden. Samtidigt har de statliga stöd som utbetalats givit Region Gotland en bättre ekonomisk situation än på länge. Vänsterpartiet anser att största delen av senaste årets överskott, inte ska läggas på resultatet, utan att det behöver användas för att stärka välfärden.

Det är fortsatt viktigt att Region Gotland fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Den omställning som behövs för att alla ska uppleva ”hälsa genom hela livet”, är dock beroende av att staten börjar ta ett mycket större ansvar för välfärdens finansiering. Mer måste göras för att förhindra att kostnader uppstår på grund av utanförskap och ohälsa som hade kunnat förebyggas. Bara genom att satsa på förebyggande arbete i samtliga verksamheter, kan vi på allvar dämpa kostnadsutvecklingen.

Vänsterpartiet anser att god ekonomisk hushållning för Region Gotland är att minska utanförskap och ohälsa. Till det arbetet hör strävan efter sänkta sjuktal samt riktade satsningar på jämställda löner och kompetensförsörjning. Att våra medarbetare och medborgare är friska och kan gå till arbetet är positivt både för individen och för kollektivet.

Barn och unga

Det bästa sättet att förebygga ohälsa och utanförskap, är att ge alla en bra start i livet. Det är bättre att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Grundläggande utbildning försäkrar oss från utanförskap. Att göra kultur och idrott till en naturlig del i alla barns vardag är att främja god hälsa. Att satsa på förebyggande insatser, sparar i längden både på människor och våra gemensamma resurser.

Skolans övergripande mål är att alla elever, i såväl grundskolan som gymnasiet, ska klara sin utbildning. Forskning visar att fullföljd utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att minska människors utanförskap senare i livet. Att satsa på barn och unga, är därför en självklar del i att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi.

10,0 miljoner kronor: Förskolan och Grundskolan 

Grundskolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att arbeta för att utjämna ojämlikhet i utbildning, både mellan elever och mellan skolor. Det arbetet behöver förstärkas.

Ökade ekonomiska resurser ger utrymme att utveckla verksamheterna och höja kvaliteten. Exempel på förbättringar kan vara att öka personaltätheten i förskolan och fortsätta utveckla metoder för att minska och förhindra problematisk skolfrånvaro.

1,0 miljon kronor: Särskolan

Tillskott behövs på grund av att ytterligare elever väntas som är i behov av personlig assistans under skoldagen, vilket skolan behöver bekosta.

Även ett ökat elevantal och ett  nytt nationellt program inom gymnasiesärskolan ”Skog, mark och djur” behöver finansieras.

2,0 miljoner kronor: Barn och elevhälsan

Barn och elevhälsan har länge varit underfinansierad. Med ökade resurser ökar möjligheterna att arbeta både medicinskt, förebyggande och hälsofrämjande. Det finns olika metoder för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga. Ett viktigt område är normer och värderingar och där har barn och elevhälsan en viktig roll att fylla. Första Linjen, mottagning barn och ungas psykiska hälsa, är exempel på en av flera instanser som barn och elevhälsan behöver ett välutvecklat samarbete med.

5,0 miljoner kronor: Tilläggsbelopp, förskolan och grundskolan

Skolan behöver arbeta på flera olika sätt för att alla elever ska få den undervisning de har rätt till och en ärlig chans att lyckas med sina studier. Pojkar har länge uppvisat lägre studieresultat än flickor, även om skillnaden inte längre tycks öka.  Den problematiska skolfrånvaron har däremot ökat i omfattning, vilket tydligt visar att skolan brister i stöd och metoder för att möta alla elever- och att enbart specialpedagogiskt stöd inte är tillräckligt för att vända trenden. Fler platser på öns resursskolor är ett sätt som kan ge fler elever chans att tillgodogöra sig undervisningen med goda studieresultat.

1,2 miljoner kronor: Tilläggsbelopp, gymnasieskolan

På samma sätt som i för- och grundskolan behöver gymnasiet ha resurser att kunna ge så kallat särskilt stöd. Gymnasieskolan ska fortsätta utveckla metoder för att varje elev ska kunna nå så långt som möjligt i sina studier. Ingen elev ska behöva misslyckas på grund av att hen inte fått det stöd hen behövt.

3,0 miljoner: Ungdomsavdelningen

Ungdomsavdelningens verksamheter spelar en stor roll i många gotländska ungdomars liv. Att ha en meningsfull fritid tillsammans med andra ungdomar- och att få möta kloka och engagerade vuxna i vardagen skapar trygghet. Detta är inte minst viktigt för att komma tillrätta med problematisk skolfrånvaro. Vänsterpartiet vill permanenta de projekt som arbetat särskilt med att minska problematisk skolfrånvaro och utöka ”fältverksamheten” genom fler fritidsledare i offentliga miljöer.

1,0 miljoner: Ungdomsgårdar, utökade öppettider m.m.

Från Fårösund i norr till Hemse i söder finns Gotlands ungdomsgårdar. Därutöver finns Fenix ungkulturhus för unga i åldersgruppen 16-25 samt en digital ungdomsgård dit intresserade i målgruppen får ett användarkonto för att kunna delta. Vänsterpartiet ser ett behov av att de fysiska och den digitala ungdomsgården fortsätter att hålla öppet parallellt. Vi vill överlag se över ungdomsgårdarnas öppettider för att förbättra tillgängligheten.

Klimatet

Som en effekt av tidigare vänsterpartistiska initiativ på klimatområdet finns nu en plan för hur Region Gotlands klimatarbete ska bedrivas. Bara genom att ställa om sina egna verksamheter, kan Region Gotland vara en förebild för resten av samhället. Genom ett tillskott på 5 miljoner kronor får regionstyrelsen förutsättningar att leda detta viktiga arbete.

2,5 miljoner kronor: Klimatsatsning kollektivtrafik, lägre biljettpriser och bussiga kortet i Visby

En viktig åtgärd för att rädda klimatet är att öka det kollektiva resandet. För att uppmuntra gotlänningar att ta bussen sänker vi biljettpriserna. Bussiga kortet för ungdomar utökas till att gälla även i stadstrafik, istället för som idag bara i landsbygdstrafiken. På så sätt uppmuntrar vi framtidens vuxenvärld att göra bussåkandet till en god vana.

Kultur och fritid

Fritiden är en viktig del av livet, oavsett vad den ägnas åt. Gotland har ett rikt föreningsliv på både idrotts- och kulturområdet vilket är en styrka för vår ö. Både kulturupplevelser och idrott får många människor att känna gemenskap, att läka och att växa som individer. Efter flera års pandemi med den isolering den inneburit för många, är behoven och önskemålen extra stora.

1,0 miljon: Bad, spontanidrott, aktivitetspark

Vänsterpartiet vill att den sedan tidigare planerade aktivitetsparken för exempelvis skating och annan spontanidrott ska bli verklighet.

Andra saker vi gärna ser på fritidsområdet är en inventering för att skapa fler spontanidrottsplatser både i och utanför Visby samt göra en av våra badstränder tillgänglig för besökare med fysiska funktionsnedsättningar.

1,0 miljon: Utöka kulturgarantin i förskola och skola

Kulturgarantin ger alla elever i grundskolan rätt att vid ett visst antal tillfällen under studietiden, kostnadsfritt få uppleva professionell kultur eller konst. Vänsterpartiet vill inkludera även förskolan i kulturgarantin, vilket inte är fallet idag.

1,5 miljoner: Pott för fria, professionella kulturutövare

Gotland vore så mycket mindre utan sitt levande kulturliv. Vi vill stärka professionella kulturutövares möjlighet att helt eller delvis försörja sig på sitt kulturutövande. Det skulle göra Gotlands viktiga kulturliv mer dynamiskt och även göra att fler gotlänningar och besökare kan ta del av kulturutbudet.

1,5 miljoner: Stärka biblioteksverksamheten                                                          

Var främjas läsning allra mest om inte genom våra bibliotek? Biblioteken är ett av de få öppna rummen i samhället där alla får vistas på jämlika villkor, utan kommersiella intressen. Biblioteken spelar en viktig roll i vår demokrati och har ett viktigt samhällsuppdrag som måste värnas.

Vuxenutbildning och arbetsmarknad

Många verksamheter på Gotland står inför stora generationsväxlingar. För att behoven av arbetskraft ska kunna mötas, måste alla människors potential tas tillvara.

1,6 miljoner: Arbetsliv och etablering

Finansiering av en samordnarfunktion vid avdelningen arbetsliv och etablering för att kunna ge stöd till nyanlända som söker arbete, ska söka arbete eller nyligen fått arbete. Finansiering ges även för en utbildningskoordinator.

3,0 miljoner: Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen genomför ett stort antal utbildningar på grundläggande, gymnasial och yrkesutbildningsnivå.

1 miljon: Folkhögskolan

Folkhögskolans program Enter, en del av allmänna linjen stärks. Enters målgrupp- elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får på så sätt ökad tillgång till folkhögskoleutbildning.

Hälso- och sjukvård

Rätten till vård för den som är sjuk är en central del av ett välfärdssamhälle.

För att klara dagens och framtidens vårdbehov krävs större satsningar på förebyggande och hälsofrämjande insatser på vårdcentraler och i annan primärvård. Metoder och resurser för att arbeta mer systematiskt behövs för att kunna ge tidiga insatser och undvika allvarligare sjukdomstillstånd.

Hälso- och sjukvårdsnämnden får i vår budget en ramförstärkning med 2,0 miljoner kronor.

2,0 miljoner: Hälsa genom hela livet

Hälso- och sjukvården måste tillsammans med andra delar av samhället utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Förskolans, skolans och socialtjänstens hälsofrämjande arbete är centralt och i sig förebyggande.

2,4 miljoner: 1177 drift i egen regi

Planen är att fortsätta driva 1177 Vårdguiden och besvarande av inkommande frågor via telefon i Region Gotlands egen regi.

2,5 miljoner: Svenskt ambulansflyg

Upphandlat ambulansflyg som Region Gotland behöver för icke akuta patientresor mellan Visby lasarett till sjukhus på fastlandet.

Ett samhälle som alltid finns där

 1,0 miljon: Höjning verksamhetsbidrag sociala föreningar

Sociala föreningar fyller en mycket viktig funktion för många gotlänningar. Olika exempel är Röda korset, kvinnojoursverksamhet och Anonyma alkoholister. Genom sina verksamheter kan de ersätta känslor av ensamhet och utanförskap med gemenskap och trygghet.

15,0 miljoner: LSS-verksamhet

Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ger många människor som har funktionsnedsättningar möjlighet att leva och delta i samhället som andra, genom bland annat särskilda boenden och personlig assistans. LSS är en rättighetslag som måste finansieras.

1,0 miljon: Färdtjänstens månadskort Plus

Att fritt kunna förflytta sig är en mänsklig rättighet och en fråga om personlig frihet. Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänsten  har här en mycket viktig funktion för personer med funktionsnedsättning. Månadskort  Plus, kan om det återinförs möjliggöra resor både med färdtjänst- och vanlig kollektivtrafik. Lättast kan färdtjänsten jämföras med hur andra förflyttar sig till fots, med egen bil, cykel eller ibland kollektivtrafik. Att kunna förflytta sig så fritt och självständigt som möjligt är en demokratifråga. Rätten till färdtjänst för personer med funktionsnedsättningar behöver därför värnas.

 2,0 miljoner: Trygghet och säkerhet

Genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Röda korset finns besöksvärdar på Korpen och lasarettet. Samverkan sker också kring förstärkt krisberedskap och bland annat upprättande av trygghetspunkter att använda vid eventuella krissituationer.

Uppdrag

Ställ om till ett förebyggande och hälsofrämjande synsätt

För Vänsterpartiet är effektiviseringar i ekonomin sådant som gör verksamheten bättre eller oförändrad till en lägre kostnad eller lägre kostnadsutveckling. Exempel på det är minskade kontorsytor därför att de inte behövs och IT-system som underlättar arbetet. I alltför stor utsträckning har de så kallade effektiviseringarna de senaste åren i Region Gotlands ekonomiska beslut i praktiken varit besparingar. De har ofta för nämnderna inneburit färre medarbetare och/eller en lägre personaltäthet.

Region Gotland ska ha en hållbar ekonomi över tid och lägga grunden till en väl fungerande och ekonomiskt hållbar välfärd. Perspektiven behöver vara över såväl nästa år som om fem och tio år. Ibland behöver man också arbeta utifrån ett 30- eller till och med 50- årsperspektiv.

De ekonomiska beslut vi tar ska i större utsträckning än de gör idag och med ett högre tempo bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen. Det ska bland annat ske genom att relativt sett färre gotlänningar blir sjuka, att äldre är friska längre upp i åren än idag, att övervikt bland barn minskar, att diabetes drabbar färre personer, att vi motverkar hjärt- och kärlsjukdomar och minskar antalet cancerfall. Fler ungdomar behöver fullfölja skolan, med såväl växande självförtroende som psykiskt välbefinnande. Personer som idag står utanför arbetsmarknaden men som skulle kunna arbeta ska få rätt stöd att göra det.

Flera av de besparingar som gjorts under de senaste åren har motverkat en utveckling som beskrivs ovan. Ett alltför kortsiktigt fokus präglar Region Gotlands ekonomiska beslut. Det finns en del goda anslag med exempel från flera förvaltningar som arbetar i den riktning vi vill, även Hälsa genom hela livet (God och nära vård) är en viktig process i detta arbete. Men, det går för långsamt, tempot behöver öka för att ge nödvändiga effekter.

Vi yrkar att:

• regionstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med övriga nämnder, inte minst hälso- och sjukvårdsnämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till höstens budgetberedning arbeta fram ett underlag där det beskrivs vilka konkreta förändringar som kan göras för att öka tempot i arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser i enlighet med vad som tas upp i texten ovan.

Återkommunalisera äldreboenden som idag drivs på entreprenad

Region Gotland behöver förbättra arbetet med öns särskilda boenden för äldre. Dagens kvalitetskrav leder snarare till tak för verksamheten än att ta fram det bästa i varje enskild verksamhet. Det har inte minst fått konsekvenser när entreprenadavtal upphandlats till billigaste pris. Tyvärr har upphandlingar utifrån lägsta pris, många gånger bidragit till att äldreboendena regionen har i egen regi, tvingats pressa sina kostnader alltför mycket. Det är inte värdigt en god äldreomsorg. En äldreomsorg i egen regi tror vi både är lättare att utveckla och att kontrollera, eftersom vägen mellan själva verksamheterna och de politiska besluten i socialnämnden blir kortare.

Därför yrkar vi att:

• socialnämnden i samverkan med regionstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en utredning där en plan tas fram för hur de äldreboenden som idag drivs på entreprenadavtal kan tas över och drivas av Region Gotland.

Stärk grundbemanningen och förbättra arbetsvillkoren för att säkra kompetensförsörjningen

Medarbetarna är Region Gotlands viktigaste resurs och ska behandlas därefter. Många verksamheter, inte minst inom omsorg och sjukvård står inför stora generationsväxlingar. För hela Region Gotland är kompetensförsörjningen en stor och närvarande utmaning nu och inte minst de närmaste årtiondena.

För att fler ska vilja arbeta i viktiga och samhällsbärande yrken inom välfärden på Gotland behövs en bra personalpolitik. Medarbetarinflytande och goda arbetsvillkor i verksamheterna är A och O.

En stark grundbemanning skapar större kontinuitet. Bra arbetsvillkor och tillräckligt med kollegor kommer leda till färre korttidssjukskrivningar. Det minskar i sin tur behovet av vikarier och hyrpersonal. Är arbetsbelastningen istället så hög i normalläge att personalen slits ut och inte orkar arbeta ett helt arbetsliv eller inte orkar arbeta heltid så är förutsättningarna att klara ökad belastning i tider av kris allt annat än goda. En stark grundbemanning är därför ett bra sätt att rusta välfärden för att bättre klara samhällskriser.

Vi yrkar:

att ge samtliga nämnder i uppdrag att genomföra åtgärder för att:

1. förstärka grundbemanningen särskilt i de verksamheter som idag har höga sjuktal eller är beroende av hyrpersonal.
2. Förstärka personalens medbestämmande genom att utveckla förbättrade former för personalstyrd verksamhetsutveckling och dialog.
3. Göra försök med arbetstidsförkortning i någon av de verksamheter där  sjuktalen är högst.

Utredningsuppdrag – angående insatser för ökat byggande av prisvärda hyresrätter

I Region Gotlands riktlinjer för bostadsförsörjning samt Länsstyrelsens regionala bostadsmarknadsanalys framgår att byggandet på Gotland i hög grad har misslyckats med att bygga bostäder som efterfrågas av de grupper som har svårast att etablera sig på bostadsmarknaden. Framförallt är hyresbostäder med rimliga hyror en bristvara och detta påverkar såväl levnadsvillkoren för bosatta på Gotland som möjligheten att rekrytera personer med nödvändig kompetens i både offentlig och privat sektor. Även uteblivet byggande av hyresrätter på landsbygden och på mindre orter utgör ett problem för utvecklingen av orterna i fråga och möjligheten att tillgodose gotlänningar och blivande gotlänningars behov av bostad. Det är sannolikt många pusselbitar som ska falla på plats för att komma till rätta med problemet och flera olika aktörer som behöver göra sin del. Statliga satsningar är en del, allmännyttiga Gotlandshem och hur de arbetar är en annan del. Region Gotlands arbete med detaljplanering och bygglov med mera påverkar, liksom det privata näringslivets olika delar också påverkar på olika sätt.

Därför yrkar vi:

att regionstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med övriga relevanta delar av koncernen Region Gotland samt andra berörda externa aktörer utreda vad som kan göras för att åstadkomma ett ökat byggande av prisvärda hyresrätter i Visby.

att regionstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med relevanta delar av koncernen Region Gotland samt andra berörda externa aktörer utreda vad som krävs för ett ökat byggande av prisvärda hyresrätter i mindre tätorter och på landsbygden och hur insatser och metoder eventuellt skiljer sig från byggande i Visby.

att undersöka hur andra kommuner arbetar för att öka byggandet av prisvärda hyresrätter.

att återkomma med förslag på hur ett sammanhållet arbetssätt för att öka byggandet av prisvärda hyresrätter på Gotland kan utformas.

 

 

Uppdaterades: 07 jun 2022