Kritik utan exempel mot odefinierad vänster
” Eva Bofride skriver den 15 april under rubriken ”Vänstern enas kring onda politiker och företagare”. I texten finns två exempel från den så kallade ”vänstern”; Björn Jansson (S) och Jenny Persson, fristående krönikör. Ledaren illustreras med en bild från en demonstration där fanor med vänsterpartiets logotyp syns. Man kunde tro att texten skulle beröra Vänsterpartiets ställningstaganden i någon konkret fråga men så är icke fallet. Istället får alltså en socialdemokrat och en fristående krönikör representera vänstern, oklart om de själva ens instämmer med den etiketten. Det här är förstås inte första gången som vänstern är vagt definierat där läsaren själv får tolka huruvida det handlar om vänsterpartiet eller något annat. Att Eva Bofride väljer det greppet i den här texten är inte konstigt. Hade texten handlat om Vänsterpartiet hade hon ju behövt belägga sina påståenden med konkreta exempel. Istället skriver hon exempelvis att ”vänstern” inte tagit några initiativ när det gäller lager av läkemedel och sjukvårdsmaterial trots att Vänsterpartiet tog initiativ till bland annat en utredning av bristerna på området senast i november 2019 i socialutskottet. TT 7/11 2019:
”…Karin Rågsjö, vill att utskottet ställer sig bakom ett utskottsinitiativ…Hon vill också att regeringen tar fram en nationell beredskapsplan för viktiga medicinska produkter samt se över förutsättningarna för att inrätta ett statligt bolag med inriktning på medicinska produkter.” Så i det fallet torde ”vänstern” betyda andra partier än Vänsterpartiet, som kallar sig vänster. Vilka är det?
Man kan också tolka artikeln som att vänsterpartiet står bakom Jenny Perssons analys av de gotländska lantbruksföretagen. Baserat på vad? Ett plakat i ett 1 maj-tåg?
Att det finns företag som ger anställda orimligt dåliga villkor tror jag Eva Bofride är medveten om. De finns i många branscher, även där de flesta företag är seriösa. Det är därför Vänsterpartiet vill att Region Gotland ställer krav om arbetsvillkor som motsvarar kollektivavtalen vid upphandling. Vad gäller det gotländska lantbruket har de precis som många andra branscher stora problem med personalförsörjningen. Det är därför vi i Vänsterpartiet arbetat hårt för att naturbruksprogrammet på gymnasiet ska finnas kvar och utvecklas.
Vi i Vänsterpartiet vill ha socialism men att det skulle vara detsamma som att tycka att alla borgerliga politiker eller företagare är onda är just den typen av förenklade retorik som Eva Bofride säger sig ogilla.”