Samsjuklighetsutredningen.
Spännande, eller hur?
Hur som helst handlar utredningen om några av de mest utsatta och sköra i Sverige och på Gotland. Det handlar om våra medmänniskor med flera diagnoser. Ofta finns ett drogberoende kopplat till en psykisk sjukdom. Inte ovanligt med en neuropsykiatrisk problematik, obefintlig självkänsla, man skäms och gömmer sig och är socialt utsatt.
Det är människor som kan vara mycket svåra att vårda. Idag avvisas de ofta från vården eller hänvisas vidare i någon slags vårdcirkel fram och tillbaka och får inte den vård och den omtanke de behöver. Man får inte vård för alla problem, behandlingen hänger inte ihop. Beroendevården sker inte samtidigt eller integrerat med behandling mot psykisksjukdom. Frågan man vårdpersonal svarar de utifrån sin lilla del av helheten, sitt stuprör, och kan känna att de gör vad de kan. Frågar man patienten ser de hela sin helhet och vet hur dåligt det fungerar.
Så här får det inte fortsätta. Några av de mest sjuka får naturligtvis inte avvisas utan ska, precis som alla andra, få den vård de behöver även när man inte passar in i vårdsystemets olika stuprör. Framförallt är problemet att det finns två huvudmän idag (sjukvården och socialtjänsten) där fördelningen av ansvaret är otydligt.
Samsjuklighetsutredningen har nu presenterat sina förslag för att vården ska fungera. All drogbehandling ska sjukvården ha ansvar för, inte socialtjänsten. Behandlingen SKA ges samordnat med behandling mot psykisksjukdom. Lågtröskelvård (lätt och enkelt att nå) ska finnas tillgängligt för alla, då främjar man både psykisk och fysisk hälsa.
Socialtjänsten SKA jobba med förebyggande och uppsökande verksamhet, social trygghet, anhörigstöd samt insatser till barn och unga. Man ska jobba med kartläggning av levnadsförhållanden. Sociala stödinsatser för boende (Bostadförst) och sysselsättning ska ge den trygghet som krävs för att den enskildes resurser, funktionsförmåga och möjlighet till ett självständigt liv ska skapas.
Annat som utredningen föreslår är stärkt brukarinflytande, tillgång till personligt ombud, sammanhållen uppföljning mellan den berörde dess anhöriga och professionen.
Alla dessa förslag är vad Vänsterpartiet redan tidigare stått för. Det känns bra att utredningen har ett mer mänskliga perspektiv än hur det är idag. Nu gäller det bara att även regering och riksdag är med på detta. Eller kommer vi och framförallt de berörda att svikas än en gång?
I Regionstyrelsen senast föreslog vi att de som ska bygga de nya bostäderna på Visborg ska lova att fem procent av alla lägenheter som byggs ska användas till sociala förturer. Det behövs tillgång till bostäder om man ska kunna genomföra det som utredningen föreslår. Men, Vänsterpartiets förslag avvisades. De övriga partierna vill inte och har inte någon annan lösning på hur bostäder med sociala förturer ska skapas.
Är det någon som är överraskad att utredningen dessutom betonar hur viktigt det är med kunskaper om och insatser för denna grupp redan på förskolan och i skolan. Ju tidigare man ser och ju tidigare man gör desto bättre liv får man. Men, det visste vi ju redan.
Synd bara att andra inte vill förstå

Uppdaterades: 13 dec 2021