Gotländsk integration på export.
Insändare skriven av Lars Siggelin, publicerad i GA 20/1 och GT 21/1.Insändare skriven av Lars Siggelin, publicerad i GA 20/1 och GT 21/1.
Våren 2015 var en viktig brytpunkt i integrationsarbetet på Gotland. Idag ses Gotland som föregångare och många svenska kommuner önskar upprepa framgången.
Vad var det som hände?
– Vi tänkte bara lite annorlunda, säger en ung företrädare för den politiska majoriteten.
– Egentligen gav EU-migranternas plötsliga inträde på gotländska gator och torg, oss inriktningen. Humanism och politiskt samarbete. Sen var det bara att tänka vidare i samma banor när flyktingarna kom.
Hur skulle du vilja beskriva det som hände?
– En total framgång för öppenheten. En framgång för regionen och samarbetet med ideella organisationer. Plötsligt fanns inga hinder för någonting. Man får inte heller glömma alla privatpersoners olika initiativ och engagemang. Regionen, politiken, organisationer och privatpersoner bröt alla tidigare, ”det går inte”. Runt förläggningarna blomstrade odlingarna.
– Ja, så fick det politiska konsekvenser, säger hon skrattande.
– Efter allt det goda lämnade de tre SD-ledamöterna fullmäktige. De trodde väl inte längre på sina idéer eller också skämdes de. Jag vet inte. De bara avsa sig sina mandat utan kommentarer.
Fakta:
Våren 2015 tog Region Gotland emot ca 800 flyktingar, i huvudsak familjer från krigets Syrien. De placerades i fyra olika anläggningar runt om på ön. Varje nyanländ fick besök och intervjuades av representanter från regionen och frivilligorganisationer. Ett individuellt kontaktmannaskap tog vid.
Bland de nyanlända fanns 208 barn, som hamnade i skolor som längtade efter barn. 9 utbildade läkare och 16 sjuksköterskor, 13 utbildade lärare och 11 ingenjörer. Inte att förglömma, en halvprofessionell fotbollsspelare, som direkt hamnade i Gute.
Alla erbjöds validering av sina betyg och omedelbar svenskundervisning. Efter två år arbetade 80 % av de högutbildade inom regionen. Andra var utan utbildning och erbjöds i första hand svenskundervisning. Ett fåtal avböjde erbjudandena. De flesta stannade kvar på Gotland efter asyltiden.
Under några veckor, våren 2015 startade en ökning av Gotlands befolkning, en befolkningsökning som så länge varit på politikernas dagordning.
I dag 6 år senare, konstaterar vi att öns befolkning stigit till drygt 61 000 invånare. Nya bostadsområden med rimliga hyror planerades och byggdes, kollektivtrafiken ökade och skatteunderlaget, som är grunden för regionens inkomster, påverkades avsevärt.
Almedalen fick en konkurrent på berömmelsens marknad, gotländsk integrationspolitik.
Visby den 10 januari 2021
Lars Siggelin, V.