Skip to main content

Ekonomisk rättvisa mot rasism och främlingsfientlighet

OLYMPUS DIGITAL CAMERAInsändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT och GA den 14 mars

Rasistiska partier över hela Europa gör större anspråk på att bestämma den politiska dagordningen. Och alltför många andra partier har redan börjat en anpassning i den riktningen för att bevara eller stärka sina positioner

På vårt årsmöte slog vi därför fast att kampen mot rasism och främlingsfientlighet kommer att vara en av våra viktigaste uppgifter. Och det är en kamp som måste föras på två fronter.

Den ena är att alltid och överallt ta strid mot normaliseringen av rasistiska stereotyper och utspel.

Rasismen tär på människor liv och framtidsförhoppningar. Den tar något ifrån den som skickar in hundratals jobbansökningar utan att få ett enda svar, därför att namnet är avgörande.

Det som sker i de små och stora offentliga rummen, bestämmer hur vi ser på varandra, och därmed också på vad vi gör. Arbetsgivare ser på tv. Poliser läser ledarsidor. Därför måste det finnas ett motstånd mot att ständigt beskriva vissa människor i negativa sammanhang.

Varje skolsal, varje föreningslokal, varenda fest ska vara liten del av den frontlinje där rasismen och fascismen ska bekämpas.

Den andra fronten i kampen mot rasismen är att ta strid för gemensam välfärd och social rättvisa. När välfärden monteras ned, skapas grogrund för rasismen. När vårt samhälle dras isär ekonomiskt, då blir det också svårare att se sig själv i andra. Det bästa värnet mot rasismens att bygga samhällen präglade av jämlikhet och av rättvisa.

Därför är också arbetet för kollektivavtal och därmed mot utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och papperslösa, en av våra viktigaste och mest konkreta antirasistiska handlingar.

50 miljoner människor befinner sig på flykt och för oss är det en viktig solidaritetshandling att erbjuda en del av dessa en ny framtid här på Gotland.

Tillsammans med Migrationsverket och hela det gotländska samhället ska det nu organiseras ett mottagande med goda förutsättningar och där det också ska erbjudas utbildning och andra viktiga samhällskontakter.

Det här är ett arbetssätt som kraftigt skiljer sig från det mottagande som alltför ofta blivit följden när Migrationsverket valt, tvingats välja, boenden som styrs av entreprenörer som Bert Karlsson och andra där lösningarna utgått från ”uthyrningsföretagens” intressen.

Men ett bra flyktingmottagande bygger också till stor del på engagemang från hela det gotländska samhället och att rasistiska tendenser inte tillåts.

Lars Bjurström
Ordförande Vänsterpartiet Gotland

Ekonomisk rättvisa mot rasism och främlingsfientlighet

V-logga_CMYK_RodUttalande antaget av Vänsterpartiet Gotland på årsmöte 8 mars 2015.

Rasistiska partier över hela Europa gör större anspråk på att bestämma den politiska dagordningen. Och alltför många andra partier har redan börjat en anpassning i den riktningen för att bevara eller stärka sina positioner

Kampen mot rasism och främlingsfientlighet kommer därför att fortsätta att vara en av våra viktigaste uppgifter. Det är en kamp som måste föras på två fronter.

Den ena är att alltid och överallt ta strid mot normaliseringen av rasistiska stereotyper och utspel.

Den andra fronten i kampen mot rasismen är att ta strid för gemensam välfärd och social rättvisa. Utan det benet haltar antirasismen. När välfärden monteras ned, skapas grogrund för rasismen. När vårt samhälle dras isär ekonomiskt, då blir det också svårare att se sig själv i andra. Det bästa värnet mot rasismens att bygga samhällen präglade av jämlikhet och av rättvisa.

Därför är också arbetet för kollektivavtal och därmed mot utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och papperslösa, en av vår samtids viktigaste och mest konkreta antirasistiska handlingar.

50 miljoner människor befinner sig på flykt och för oss är det en viktig solidaritetshandling att erbjuda en del av dessa en ny framtid här på Gotland. Kvinnor och barn är särskilt hårt drabbade av flyktingsituationen och därför är en solidarisk flyktingpolitik också en jämställdhetsfråga.

Gotländsk integration på export.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAInsändare skriven av Lars Siggelin, publicerad i GA 20/1 och GT 21/1.

Våren 2015 var en viktig brytpunkt i integrationsarbetet på Gotland. Idag ses Gotland som föregångare och många svenska kommuner önskar upprepa framgången.

Vad var det som hände?

– Vi tänkte bara lite annorlunda, säger en ung företrädare för den politiska majoriteten.

– Egentligen gav EU-migranternas plötsliga inträde på gotländska gator och torg, oss inriktningen. Humanism och politiskt samarbete. Sen var det bara att tänka vidare i samma banor när flyktingarna kom.

Hur skulle du vilja beskriva det som hände?

– En total framgång för öppenheten. En framgång för regionen och samarbetet med ideella organisationer. Plötsligt fanns inga hinder för någonting. Man får inte heller glömma alla privatpersoners olika initiativ och engagemang. Regionen, politiken, organisationer och privatpersoner bröt alla tidigare, ”det går inte”. Runt förläggningarna blomstrade odlingarna.

– Ja, så fick det politiska konsekvenser, säger hon skrattande.

– Efter allt det goda lämnade de tre SD-ledamöterna fullmäktige. De trodde väl inte längre på sina idéer eller också skämdes de. Jag vet inte. De bara avsa sig sina mandat utan kommentarer.

Fakta:

Våren 2015 tog Region Gotland emot ca 800 flyktingar, i huvudsak familjer från krigets Syrien. De placerades i fyra olika anläggningar runt om på ön. Varje nyanländ fick besök och intervjuades av representanter från regionen och frivilligorganisationer.  Ett individuellt kontaktmannaskap tog vid.

Bland de nyanlända fanns 208 barn, som hamnade i skolor som längtade efter barn. 9 utbildade läkare och 16 sjuksköterskor, 13 utbildade lärare och 11 ingenjörer. Inte att förglömma, en halvprofessionell fotbollsspelare, som direkt hamnade i Gute.

Alla erbjöds validering av sina betyg och omedelbar svenskundervisning. Efter två år arbetade 80 % av de högutbildade inom regionen.  Andra var utan utbildning och erbjöds i första hand svenskundervisning. Ett fåtal avböjde erbjudandena. De flesta stannade kvar på Gotland efter asyltiden.

Under några veckor, våren 2015 startade en ökning av Gotlands befolkning, en befolkningsökning som så länge varit på politikernas dagordning.

I dag 6 år senare, konstaterar vi att öns befolkning stigit till drygt 61 000 invånare. Nya bostadsområden med rimliga hyror planerades och byggdes, kollektivtrafiken ökade och skatteunderlaget, som är grunden för regionens inkomster, påverkades avsevärt.

Almedalen fick en konkurrent på berömmelsens marknad, gotländsk integrationspolitik.

Visby den 10 januari 2021

Lars Siggelin, V.

(V)i säger nej till delade turer.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAMonika-Eriksson[1]Insändare publicerad i GT och GA 15 januari, skriven av Monika Eriksson, Karin Wizén och Anki Munter.

 Gotland ska vara en attraktiv plats att bo, leva och arbeta på. Region Gotland har självklart en viktig roll för detta inte minst genom att vara en bra arbetsgivare. Därför är det orimligt att nu börja öka användningen av ”delade turer” inom äldreomsorgen. Vänsterpartiet anser tvärtom att delade turer inte ska förekomma.

Tänk dig att du är ensamstående med barn och lämnar på förskolan kl 7.00, är på jobbet 7.30. Men under arbetsdagen har du en påtvingad rast på flera timmar, utan lön förstås. Kanske kan du då hämta på förskola 21.00 (om det ens är möjligt).

Är det attraktivt? Är det värdigt? Är det ett bra liv? Hur är det för barnet?

På kort sikt är kanske ”delade turer” bra för kommunens budget. Men många viktiga arbetsuppgifter som skulle innebära högre kvalité för de boende kunde utföras på den ”lediga tiden.

Stanna upp och tänk! Detta system gynnar inte på något sätt de äldre. Det gynnar inte kvinnan som jobbar (för det är med största sannolikhet en kvinna). Det gynnar inte hennes barn.

Alla vi som bor på Gotland måste ta ansvar för äldreomsorgen. En av anledningarna till att t.ex äldrevården bör drivas i kommunal regi är att arbetsvillkoren ska vara justa, alla ska ha rätt att arbeta heltid på en arbetsplats där man trivs och vill stanna kvar. Men då måste vi alla också vara med och betala. Äldreomsorgen ska inte betalas genom dåliga arbetsvillkor för de som jobbar med denna viktiga verksamhet.

Vänsterpartiet lyckades i budgetförhandlingarna med regeringen få igenom en satsning på 2 miljarder om året till förstärkningar av äldreomsorgen. Det skulle inneburit över 10 miljoner kronor till äldreomsorgen på Gotland.

Dessvärre fick de borgerliga allianspartierna, med stöd av Sverigedemokraterna, igenom sitt budgetförslag när riksdagen röstade. Det betyder att många viktiga rättvisereformer inte kan genomföras. Det betyder att förstärkningen inom äldreomsorgen inte kan genomföras, åtminstone inte 2015, men trots detta får vi inte acceptera delade turer.

Monika Eriksson, Karin Wizén,  Anki Munter
V-ledamöter SON

Välfärd utan vinstsyfte.

brittis (2)Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad GA 14 /1 och GT 16/1.

Vänsterpartiet vill att vård, skola och omsorg ska drivas med verksamheten som syfte, inte den ekonomiska vinsten.

Det är orimligt att företag som till stor del finansieras av skattemedel inte betalar skatt i Sverige, genom att vara baserade i så kallade skatteparadis. Det försvårar även insynen i dessa gemensamt finansierade verksamheter. Vare sej allmänhet eller vår kommunala revision får möjlighet att granska verksamheten.

Vänsterpartiet har därför kommit överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att lägga fram förslag som stärker medborgarnas och de folkvalda församlingarnas ställning, samtidigt som en mångfald av olika alternativ och utförare värnas. Seriösa småföretag ska inte konkurreras ut av oseriösa.

I överenskommelsen sägs: ”Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har en samsyn om detta. Vi anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och

att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten.”

Vänsterpartiet är nöjda med denna uppgörelse, och vi kommer att arbeta för att förverkliga förslagen i den.

Brittis Benzler, Vänsterpartiet

Rättvisa och trygghet

Jörgen BenzlerInsändare publicerad i GA 20/12 och GT 27/12, skriven av Jörgen Benzler.

Det är rättvisa, jämlikhet och respekt för varandra och mer kärlek som behövs i samhället. Vi får inte ett bättre Sverige och ett bättre Gotland och ekonomiska och sociala skillnader tillåts öka. Det är i ett mer jämlikt samhälle flesta människor har möjligheten att utvecklas och känna sig trygga.

De borgerliga partiernas budget i riksdagen innebär en annan politik. Om den budget som Vänsterpartiet varit med om att ta fram hade fått stöd hade bland annat skatten sänkts för pensionärer, underhållstöd för ensamstående föräldrar ökat och fria läkemedel till barn införts. Nu blev det inte så.

Vänsterpartiet, tillsammans med regeringen, vill betala dessa reformer med högre skatt för de rika. Fyra miljarder kronor hade, med vår politik, omfördelats från de som har till de som inte har.

Nu är resultatet att de rika får behålla pengarna. Det är ett exempel på att orättvisor och klyftor tillåts växa i vårt samhälle. Det skadar och hindrar Sverige från att utvecklas. Det är mer trygghet som behövs, inte mindre.

Jörgen Benzler

Vänsterpartiet Gotland

Avsiktsförklaring inför mandatperioden 2014 – 2018

Idag presenterar den politiska ledningen, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, under nästa mandatperiod en gemensam politisk plattform i form av en avsiktsförklaring.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet söker gemensamma lösningar utifrån gotlänningarnas önskemål och behov. Vi är övertygade om att grunden för en god hälsa och ett gott liv är ett jämlikt och jämställt samhälle där människor har möjlighet attutvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

De globala utmaningarna är stora, vi har en skyldighet att ta vår del av ansvaret på Gotland.

Hållbar utveckling för hela Gotland

Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och allagotlänningars möjligheter tas tillvara. Vi har stora möjligheter i vår unika natur, ett rikt kultur och föreningsliv och ett högt nyföretagande. Vi vill skapa bra förutsättningar för näringslivetatt utvecklas genom en tydlig prioritering av regionens service och stöd för att skapa ett bra klimat för företagande och innovationer inom alla delar av näringslivet. De gröna näringarna är ett nyckelområde där satsningen på Lövsta som ett grönt centrum är en viktig del.

För att kunna använda Gotlands attraktivitet i denna utveckling krävs det hållbara lösningar och att vi lever upp till de svenska miljömålen. Skyddet av det gotländska grundvattnet är prioriterat då detta är en förutsättning för möjligheten att långsiktigt kunna bo och verka på Gotland. Vi arbetar för kretsloppsanpassade och resurseffektiva lösningar som tryggar vår vattenförsörjning och där VA-utbyggnaden med nya lösningar är viktig för att hela ön ska ges förutsättningar för tillväxt och utveckling.

Vi vill utveckla Gotland som ekokommun och skynda på en nödvändig energiomställning till mer vindkraft, solenergi och biogas, vilket dessutom skapar arbetstillfällen. Vi fortsätter satsa på kvalitén på maten som vi serverar i de regionala köken och andelen ekologisk mat ska öka. Vi vill ha en tydlig förvaltningspolicy för regionens skogsinnehav som ska bygga på hållbara skogsbruksmetoder.

Regionen ska vara aktiv för att säkra och utveckla det lokala utbudet, servicen och serviceorterna. Tydliga mål behöver utarbetas för serviceorterna. Det lokala engagemanget för utveckling ska stimuleras och underlättas. Vi tror att samverkan med de idéburna organisationerna, exempelvis idrottsrörelsen, är en viktig del i detta.

Kulturen är en viktig kraft för demokratin och för att vi människor ska leva ett gott liv. Kulturen är också en viktig resurs för en regional utveckling.

Investera för framtiden

Med ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar goda utvecklingsmöjligheter. Det ger både fler jobb och bidrar till att göra Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning.

För att kunna uppnå våra höga ambitioner att bygga ut fler tillgängliga och miljöanpassade boenden för olika behov krävs det en hög planberedskap. För att tillgodose kravet på bra bostäder åt alla till rimliga kostnader måste regionen vara aktiv att få igång byggandet och för att kostnaderna hålls nere. Vi ser Gotlandshem som ett viktigt verktyg för att förverkliga våra bostadspolitiska mål.

Vi fortsätter med arbetet att gotlänningarna ska ha tillgång till stabilt bredband. Vi står inför stora investeringar så som en ny gymnasieskola, kryssningskajen och andra hamninvesteringar.

Kollektivtrafiken ska förbättras med tätare turer på stomlinjerna och snabbare turer. Även en översyn av taxan behövs för att öka andelen som väljer åka kollektivt. Vidare behövs det en bred satsning för att underlätta att fler väljer att cykla.

Vi vill ha större inflytande på färjetrafikens utformning men anser att staten måste fortsätta äga det ekonomiska och politiska ansvaret, vilket också inkluderar behovet av en reservhamn. Långsiktiga villkor där rimliga priser kombineras med bra turtäthet på två hamnar och miljöanpassade fartyg är viktigt för oss.

Trygga välfärden

Vi vill utveckla och tillföra nödvändiga resurser till välfärden och ser det som en viktig förutsättning för Gotlands framtid. Välfärdsektorn ska inte styras av vinstintresse. Vi kommer inte att ta initiativ till ytterligare privatiseringar inom vård och omsorg under mandatperioden.

En av de frågor vi ser som mest prioriterad de närmaste åren är att fler elever fullföljer skolan med goda resultat och tror på en positiv framtid. Vi vet att genomförd gymnasieutbildning kraftigt minskar risken för både arbetslöshet och ohälsa.

Arbetslösheten drabbar särskilt de unga. Vi vill därför öka insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten. Utbildning ger frihet och fler valmöjligheter i framtiden och vi vill se en ökad tillgång till vuxenutbildning i olika former. Det är viktigt med ett nära samarbete med Campus Gotland för såväl den privata som offentliga arbetsmarknadens behov, men även gällande insatser och projekt som utvecklar och stärker Gotland.

Vi vill stärka folkhälsoarbetet och det förebyggande arbetet inom sjukvård, socialtjänst och utbildning. Vi vill fortsätta vårt fokus att sätta in samordnat stöd från olika verksamheter när barn och familjer behöver det. Vårt arbete med att göra Gotland tillgängligt för alla måste fortsätta.

Vi vill fortsätta avsätta pengar för att utjämna osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Regionen behöver vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna möta de framtida behoven av nya medarbetare. Viktiga delar i det arbetet är möjlighet till kompetensutveckling och att kunna välja att arbeta heltid.

Gotland ska vara en öppen plats där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten, där saker händer och idéer förverkligas. Vi är övertygade att mångfald leder till ett kreativare samhällsklimat vilket i sin tur är grunden för utveckling.

 

En välfärd att lita på

OLYMPUS DIGITAL CAMERAInsändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GA den 21 oktober och i GT den 24 oktober.

Regeringen träffade nyligen en överenskommelse med Vänsterpartiet om vår största valfråga, att stoppa vinstjakten i välfärden och slöseriet med våra skattepengar. Som vänsterpartist känner jag mig väldigt glad över en överenskommelse som har just detta som mål. En stor andel av väljarna, oavsett block, håller med oss om att det system som vi nu har måste förändras och att vinster bör återinvesteras i verksamheterna. Vi har sett otaliga exempel de senaste åren på hur brukare och personal blir lidande i jakten på vinst. När barn på en småbarnsavdelning i förskolan får knäckebröd och vatten till mellanmål för att man inte har ”råd” med mer, samtidigt som ägarna plockar ut stora vinster ur företaget, är det något som gått snett. Det är våra skattepengar, som var avsedda för vård, skola och omsorg som istället hamnar i fickorna på ägarna till välfärdsföretagen.

Det här systemet lockar till sig oseriösa aktörer, som har som enda mål att göra vinst, och som samtidigt ger även seriösa välfärdsföretag dåligt rykte. Om jag var företagare inom välfärden skulle jag vara trött på att behöva förknippas med dessa företag. Brinner man för sitt yrke och vill göra ett så gott jobb som möjligt för de människor verksamheten finns till för, så bör man välkomna den här överenskommelsen. Välfärden finns till för medborgarna och inte för företagen och alla som jobbar inom välfärden oavsett i privat eller offentlig verksamhet bör se det på det sättet.

Nu har vi en möjlighet att få en välfärd att lita på, där vi kan vara trygga med att vi får den vård och omsorg vi behöver, den förskola och skola vi har rätt till och där varje skattekrona går till det den var tänkt.

Saga Carlgren, Vänsterpartiet Gotland

Rödgrön höstbudget 2015: Utveckla Gotland!

Idag presenterades en gemensam rödgrön budget för Region Gotland för 2015. Här följer de rödgröna partiernas gemensamma presentation av budgeten:

Vi tror starkt på en gemensamt finansierad och rättvis välfärd och på ett Gotland i ständig utveckling. Vi vill att alla ska känna sig välkomna på Gotland och få nya chanser till ett friskt och rikt liv. Grunden för vår gemensamma välfärd är jobb och utbildning.
Budgetavstämningen under hösten präglades starkt av en ny skatteprognos som ger mindre intäkter samt ökade pensionskostnader för regionens tidigare medarbetare. Vårbudgeten som fastställdes i juni behövde således justeras för att hantera en försämring i ekonomin med 32 miljoner. Vi har hållit fast vid vår inriktning att värna välfärden och att investera för framtiden. Däremot har vi inte förmått att kompensera alla nämnder för förväntade personalkostnadsökningar med mer än 1,5%.
Regeringen har skickat starka signaler om satsningar på främst skola och äldreomsorgen. Vad det innebär för vår ekonomi vet vi inte i dagsläge, men allt som kommer till förstärker vår förmåga att genomföra vår politik med ännu större kraft.
Vi presenterar i vår höstbudget fem prioriterade områden:

Näringslivsutveckling
Vi arbetar för en utveckling där regionen och näringslivet samverkar för goda resultat. Gotland ska vara en bra plats att bo och driva företag på.
Det är två år sedan vi började satsningen ”Förenkla helt enkelt” i syfte att förbättra handläggning och företagsklimat. Arbetet med detta är på god väg att bära frukt och vi fortsätter lägga extra kraft på de områden som behöver utvecklas ytterligare, inte minst service och bättre bemötande.
Vårt bolag Inspiration Gotland får ytterligare 1 miljon för att utveckla sin näringslivsservice och arbetet med Gotland som etableringsort. Vår satsning på Lövsta som grönt center tillsammans med lantbrukssektorn är viktig för att denna basnäring ska kunna stärkas (3,5 miljoner).
Kryssningskajen är en mycket stor investering som börjar under 2015. Den ger stora möjligheter för såväl stad som landsbygd att kunna ta till vara på allt det som Gotland erbjuder som besöksmål. Vi behöver redan nu gemensamt arbeta för att på bästa sätt kunna ta emot alla kryssningsresenärer.
Det är viktigt att en utveckling av Gotland gäller hela ön och dess olika delar såväl geografiskt som inom olika näringar. Kultur och idrott är naturliga delar av detta och den nya sporthallen (5 miljoner för ökade driftskostnader) och Bergmancenter (0,4 miljoner) är viktiga satsningar.
I samarbetet med Campus Gotland finns förutsättningar att möta näringslivets behov av kompetens på olika områden. Regionen måste underlätta ökningen av antalet studenter med bostäder för alla. Därför är det viktigt med ett högt bostadsbyggande.
Gotland ska vara en öppen plats där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten, där saker händer och idéer förverkligas. Vi är övertygade att mångfald leder till ett kreativare samhällsklimat vilket i sin tur är grunden för utveckling. Vi vill därför aktivt arbeta med ett ökat mottagande och integrering av fler flyktingar på Gotland samt avsätter resurser för ett målmedvetet HBTQ-arbete (1,1 miljoner totalt).

Fler ska nå goda resultat i skolan
En av de frågor vi ser som mest prioriterad de närmaste åren är att fler elever fullföljer skolan med goda resultat och tror på en positiv framtid. Vi vet att genomförd gymnasieutbildning kraftigt minskar risken för både arbetslöshet och ohälsa. Därför behöver både skolnämnderna och verksamheter inom andra nämnder öka sina ansträngningar för att fler elever ska fullfölja skolan. Det handlar om att fler elever i grundskolan ska bli behöriga till ett nationellt program, att fler ska fullfölja de nationella programmen, men också om att de som går introduktionsprogram inom gymnasieskolan ska få en bra utbildning som leder till arbete eller vidare studier. Detta ställer krav på såväl utveckling av verksamheternas arbetsätt som satsningar på kompetensutveckling.
Vår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd ges ett större arbetsmarknadsansvar med fokus på att rusta fler gotlänningar för att möta arbetsmarknadens krav. Det handlar om att i samverkan med Arbetsförmedlingen erbjuda praktikplatser och om satsningar på vuxenutbildning i olika former.
För att förbättra skolresultaten för barn som är placerade i familjehem startar skola och socialtjänst en ny verksamhet Skolfam, en modell som redan prövats på andra håll i Sverige med gott resultat.
Vi räknar med byggstart för två nya förskolor, Tofta och på A7-området under året. Vi har även avsatt stora belopp för att bygga om den nya gymnasieskolan i Visby.
Vi går vidare med satsningen på moderna lärverktyg och anslår pengar till det.
För att finansiera en positiv elevutveckling tillförs grundskola och fritids 5,1 miljoner.

Ett starkt samhällsbygge
Vi vill utveckla Gotland som ekokommun och sträva efter ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi behöver ge utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för fler invånare genom satsningar på bostadsbyggande och genom att stärka skyddet av det gotländska grundvattnet samt utbyggnad av vatten och avlopp.
Vi vill trygga vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med regionens VA-plan (73,5 miljoner). Detta innefattar bland annat ett nytt reningsverk i Klintehamn och nya ledningar till Burgsvik som skapar möjligheter för Sudret. Investeringar för att säkra vattenförsörjningen i Herrvik, Sudret och Fårösund görs också. En annan del är att fortsätta det pågående arbetet med resurshushållning, kretsloppsanpassning, minskat näringsläckage och minskad miljöbelastning i kommunala och enskilda vatten och avloppssystem.
Gotland måste ta sin del av ansvaret för att minska klimatpåverkan med målet från Energiplan 2020 att vår energiförsörjning ska bygga på förnybar energi och energihushållning. Satsningen med energibesparande åtgärder i regionens fastigheter, EPC, fortsätter (18,5 miljoner) vilket minskar både kostnader och vår klimatbelastning. Arbetet med att växla över regionens fordon till att köras på biogas fortlöper. För att öka attraktiviteten i kollektivtrafiken och minska utsläpp från bilar tillförs en miljon för att öka trafiken på stomlinjerna. Regionen arbetar aktivt för att få utvecklingsprojektet Power to gas, konvertering av vindel till gas, till Gotland.
Det finns stora utvecklingsmöjligheter genom förbättrade och sammanhållna byggprocesser. Gotlandshem kommer att färdigställa lägenheter på A7 och behöver påbörja planeringen av nya områden. Vi stödjer byggandet av trygghetsboenden.
Att möjliggöra tillgänglighet för alla kräver riktade insatser. Vi tillför ytterligare 0,5 miljoner nu och de kommande åren för tillgänglighetsanpassning av badplatser och lekparker utöver redan planerade insatser för upprustning och förändring av dessa.

Vi säkrar välfärden och ger nya chanser
Vi får ett ökat tryck på hjälp från samhället genom en åldrande befolkning som behöver ökad vård och omsorg varför Socialnämnden får ett tillskott på 11,8 miljoner. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget ökas med 16 miljoner för att
dels finansiera dyrare läkemedel och att kunna erbjuda nya och bättre behandlingar, dels för att möta det ökade trycket på grund av fler patienter. Vi tillför sjukvården också 10 miljoner för att bättre kunna hantera en obalans mellan uppdrag och ekonomi. Vi avsätter även riktade pengar för avancerad cancervård och ambulanshelikoptern (1,2 respektive 4,2 miljoner). Vi investerar i en ny vårdmiljö för psykiatrin med bättre vårdmöjligheter och ett bättre samspel mellan heldygnsvård och öppenvården. Totalt är vi beredda att avsätta 53,1 miljoner för lokaler till psykiatrin.
För att säkerställa en god ambulanskapacitet tillskjuter vi 6 miljoner till hälso- och sjukvården vilket även innebär en extra ambulans sommartid.
Vi säkerställer den planerade satsningen på räddningstjänsten som ska ha en god täckning och stabil bemanning för att rycka ut när det behövs. Gotlänningarna ska kunna känna sig trygga (4 miljoner).
En central del i vår politik är att vi vill ge människor nya chanser även om de hamnat i en svår situation. Därför gör vi till exempel projektet Ungdomskraft där unga människor får ny chans till arbete eller studier till en permanent del av gymnasieskolan. Även utbildningen Livskraft som ges via Folkhögskolan görs permanent vilket är ett annat sätt att komma på banan och få ett fungerande privat- och arbetsliv. Vi stödjer det utökade samarbetet mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten såväl när det gäller inrättandet av ett socialpsykiatriskt team som en gemensam ”Mini-Maria”, ett centrum där barn och unga kan få hjälp mot sitt drogmissbruk.
En god start i livet kan ges på flera sätt; att tidigt få in en fot på arbetsmarknaden är avgörande för ett fungerande vuxenliv. Vi utökar därför den framgångsrika satsningen på sommarjobb för att ytterligare 50 unga gotlänningar ska få en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Personalpolitik
Vi fortsätter arbetet med att utjämna oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor med en satsning på 13 miljoner. Det viktiga arbetet med kompetensutveckling och möjligheten att kunna jobba heltid fortsätter under 2015.

Socialdemokraterna    Miljöpartiet de gröna     Vänsterpartiet

Seger för välfärden

OLYMPUS DIGITAL CAMERAInsändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT den 9 oktober.

Nu finns en överenskommelse om vinster i välfärden. Vänsterpartiet har fått S/MP-regeringen att gå med på att skattemedel ska gå till de verksamheter de var avsedda för och vi är överens om att skapa en välfärd utan vinstintresse. Det är en seger för välfärden.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet är nu överens om att välfärdens verksamheter inte är en marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare.

De områden som omfattas är sjukvården, äldreomsorgen, HVB-hem samt skola och förskola. Det är de områden som Vänsterpartiet har drivit en lagstiftning för.

Överenskommelsen innebär att kommuner och landsting ska få större möjligheter att planera vilka verksamheter som behövs bäst och hur resurserna ska användas – det ska inte vinstintressena styra. Ett nytt regelverk om valmöjligheterna ska gälla då nya regler för att begränsa vinsterna i välfärden införs. Kommuner och landsting ska kunna avgöra om upphandlingar ska riktas till enbart icke-kommersiella aktörer.

Genom överenskommelsen kommer också skatteplanering försvåras.

Offentlighetsprincip och meddelarskydd ska gälla även i den privat utförda välfärden, det borde faktiskt vara en självklarhet. För att insynen ska öka så ska ekonomin redovisas på varje enhet.

Den grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska hävdas. Därför ska lagstiftningen ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården.

Dagens kommersialisering av välfärden har lett till ett ökat behov av kontroll och granskning i efterhand. Det har lett till resursslöseri och ineffektivitet. Nu behövs ett gemensamt regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta syfte, inte vinstintresset.

För Vänsterpartiet är det här förstås en stor framgång men framförallt är det en seger för välfärden när vinstjakten försvinner och alla pengar går till verksamheten.

Lars Bjurström
Ordförande Vänsterpartiet Gotland

 

En seger för välfärden

Nu har vi en överenskommelse om vinster i välfärden. Vänsterpartiet har fått S/MP-regeringen att gå med på att skattemedel ska gå till de verksamheter de var avsedda för och vi är överens om att skapa en välfärd utan vinstintresse. Det är en seger för välfärden.

För Vänsterpartiet är det här en stor framgång. De områden som omfattas är vård (sjukhus och primärvård), äldreomsorg (hemtjänst och äldreboenden), HVB-hem samt skola och förskola. Det är de områden som Vänsterpartiet har drivit en lagstiftning för. Överenskommelsen innehåller även bland annat skarpa formuleringar om LOV och att vid offentlig upphandling av tjänster ska det ställas krav på kollektivavtal eller löner och villkor på minst samma nivå. Det ingår regler om att universitets- och regionsjukhus inte ska kunna säljas ut och att lagen ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den gemensamt finansierade vården. Hela överenskommelsen finns att läsa på vår hemsida.

Vänsterpartiet har fått regeringen att gå med på att de ska genomföra detta och lägga en gemensam proposition senast under 2016. För att få ny lagstiftning på plats krävs beslut i riksdagen och att inte en majoritet då skriver ihop sig för att behålla vinsterna. Det är en utmaning som varje förslag från den här regeringen kommer att möta eftersom den inte har majoritet. Vi vet också att många privata bolag kommer att göra allt de kan för att få fortsätta ta ut vinster. Det kommer att blåsa hårt i debatten och processen kommer att kräva mycket jobb från oss. Samtidigt vet vi ju att vi har ett stort folkligt stöd för detta. Välfärden ska vara till för eleverna, patienterna och de äldre, inte för ägarnas plånböcker. Vinstintresset ska bort och vi ska se till att få en välfärd att lita på. Den överenskommelse vi nu slutit med regeringen är ett historiskt steg för att lyckas med detta.

Läs mer här: https://www.vansterpartiet.se/overenskommelse-om-valfard-utan-vinstintresse

En välfärd fri från kommersiella intressen

HelenInsändare skriven av Helen Kristiansson, publicerad i GA den 11 september.

-Regeringen har under sin mandat period gjort skattesänkningar på 130 miljarder. 27 gånger mer än satsningar på vård, skola och omsorg. I sin budget lovar dom dessutom ytterligare sänkning med 18 miljarder. Ett förslag som gynnar endast 10%, dom som tjänar mest.

Vi i vänsterpartiet vet att en bra skola, sjukvård, omsorg och en godkommunal service kostar. Vi förstår att för att minska klyftorna, skapa ett jämlikt samhälle, där alla ska få samma service och samma möjligheter måste vi också fördela dessa skatteintäkter rättvist, oberoende av vem du är, eller varifrån du kommer.

Vänsterpartiet föreslår bl. a ingen låg- och medelinkomsttagare ska få högre inkomstskatt. Tjänar man över 30 000 kronor får man däremot betala lite mer i skatt.

Vänsterpartiet vill även beskatta den finansiella sektorn, dvs banker,kreditmarknadsinstitut mer än idag. Välfärd kostar och måste få göra det. Vi vill att alla ska få en god kommunal service, och skatteintäkterna måste fördelas rättvist.

Det är det som gör jämlikt samhälle!

Helen Kristiansson, Vänsterpartiet Gotland
Kandidat till regionfullmäktige

Välfärd och utveckling – pressmeddelande 13 augusti

V-logga_CMYK_Rod

 

Välfärd och utveckling

En välfärd för ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet och många viktiga framtidssatsningar är grunden i Vänsterpartiets lokala program inför nästa mandatperiod.

Programmet presenterades på onsdagen av regionrådet Brittis Benzler och Per Edman, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Vänsterpartiet vill bygga för framtiden genom att investera i bostäder, infrastruktur, förnybar energi och utbildning. Det ger både fler jobb och bidrar till att göra Sverige och Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning.

Framtidssatsningar som är viktiga för en bra utveckling av hela Gotland.

– Det behövs en bra färjetrafik, och vägpriser på färjan. Det gynnar många branscher och gör Gotland mer attraktivt att bo och verka på. Det är också ett krav Vänsterpartiets riksdagsgrupp drivit i många år, säger Brittis Benzler, som är Vänsterpartiets förstanamn i höstens val till regionfullmäktige.

– Vi måste öka bostadsbyggandet. Bostäder är en social rättighet men också för att vi ska kunna bli fler invånare, och stödja Uppsala Universitets planer på att växa behövs fler bostäder. Gotlandshem behöver bygga mer, och regionen behöver ställa högre krav vid markanvisningar i för att hålla ner kostnaderna för boende, säger Brittis Benzler. Vänsterpartiet föreslår också ett nationellt investeringsstöd

Programmet beskriver hur Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där gemensam välfärd och solidaritet är i grunden. Den borgerliga regeringen har brutit ner mycket av det som vi tillsammans byggt upp under decennier. Vänsterpartiet står för en politik som utmanar den girighet som präglar stora delar av dagens politik.

– Det måste vara omtanke om elever, sjuka och gamla som styr skolan, vården och omsorgen. Därför finns inte plats för vinstintressen, säger Per Edman, en av Vänsterpartiets främsta kandidater i höstens val till regionfullmäktige.

– En bra välfärd kräver bra resurser, därför måste vi vara beredda att betala de skatter som krävs för att finansiera välfärden, säger Per Edman.

Programmet innehåller också många konkreta exempel på vad Vänsterpartiet vill genomföra.

– Vår politik för rättvisa och solidaritet kräver långsiktighet och tålmodigt arbete. Vår politik handlar därför inte om några enstaka löften utan om en inriktning av politiken, säger Brittis Benzler. Därför har vi förslag om att

  • Öka stödet till kvinnojouren.
  • Beställningscentralen för färdtjänst ska tas över av regionen och finnas på Gotland.
  • Satsa på biogas, vindkraft och solenergi.
  • Det ska finnas en konsumentrådgivning i kommunal regi.
  • Fler och bättre badplatser.
  • Utveckla biblioteken som bredare servicepunkter.
  • Fler förskolor och mindre barngrupper i förskolan.
  • Höjda bidrag till barnens glasögon så att inga barn behöver avstå från glasögon.
  • Ökad satsning på vuxenutbildning.
  • Prioritering av räddningstjänsten, deltidskårer och räddningsvärn blir kvar över hela ön.

Frågor kan ställas till

Brittis Benzler, 070 447 67 71
Per Edman, 070 957 42 81

 Bilagor:
Vänsterpartiets lokala program för 2014 – 2018
Vänsterpartiets program ”Utveckla hela Gotland”.

 

Rösta för ett medmänskligt Europa.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAInsändare från Saga Carlgren, publicerad i GT och GA den 22 maj.

 

Välfärden är inte till salu.

I krisens Europa bidrar EU inte till återhämtning för befolkningen utan prioriterar konsekvent banker och storföretag samtidigt som kraftiga nedskärningar sker i välfärden. EU räddar banker. Vänsterpartiet räddar välfärden. Valet till EU-parlamentet på söndag handlar om att välja sida. Ska vi säkra människors grundläggande rättigheter eller bankernas vinster?

 

Arbetsrätten och de fackliga rättigheterna är inte till salu.

EU bidrar till pressade löner. Vi vill ha schysta villkor på arbetsmarknaden.

 

Jämställdhet och kvinnors rättigheter är inte till salu.

Vi arbetar för kvinnors rätt till sin egen kropp – rätten till abort, skydd mot våld och prostitution.

Vi kämpar för välfärd och kvinnors ekonomiska ställning – mot nedskärningspolitiken.

Vi är EU-parlamentets bästa feministiska parti – vi har drivit feministiska frågor i EU sedan 1995, det är ett av de områden i EU där utvecklingen går framåt.

 

Klimatet är inte till salu.

Vi arbetar för en solidariskt klimatpolitik, där de länder som släpper ut mest, jobbar hårdast för omställning. Där vi i de rika länderna tar ansvar för hela vår utsläppsminskning och inte skjuter över ansvaret för våra utsläpp på de länder som tillverkar våra varor.

 

Vänsterpartiet arbetar för en mänsklig flyktingpolitik. Vi arbetar mot EU:s byggande av ett s. k. Fästning Europa, som har till syfte att stänga människor i behov av skydd ute.

 

Rösta för jämlikhet, jämställdhet och medmänsklighet! Rösta på Vänsterpartiet i EU-valet!

 

Saga Carlgren, kandidat till EU-parlamentet

Utveckla Roma Vårdcentral

Carina Lindberg

Insändare skriven av Carina Lindberg publicerad i GA 16/5.

Roma Vårdcentral föreslås läggas ner. Igen!  Som gubben i lådan är förslaget återigen uppe. Det är som om hälso-och sjukvårdsförvaltningen aldrig kan tänka nytt. Vi har hört deras argument för nedläggning till leda genom borgerliga majoriteter tills nu. Bland dessa kan höras att vi gotlänningar inte ska klaga. I norrlands inland får folk minsann åka minst 10 mil till närmsta vårdcentral. Men Gotland är ingen glesbygd. Vi är inte många men vi räknas som en landsbygdskommun. Här bor det folk i nästan varenda buske. Därför kunde vi en gång rädda kvar apoteket i Roma och likaså vårdcentralen som har varit hotad tidigare. Ekonomiska argument mot fortsatt verksamhet finns alltid med. Men Gotlands hälso-och sjukvård står inte och faller med en nysatsning på Roma vårdcentral. Destruktivt är däremot det ekonomiska tänkandet som styr i bakgrunden.

Idag är det väl känt att det finns stora nackdelar med en marknadsanpassad hälso-och sjukvård enligt New Public Management (NPM). Som styr vården också på Gotland. Det drabbar primärvården och det drabbar övrig vård som vill sätta behoven före lönsamhet och lönsamma patienter. En privat verksamhet i Roma är inte önskvärt och inte heller lösningen. För dem är vinsten viktigast och den hittas inte i Roma. Vi är inte särskilt lönsamma och inte tillräckligt många som är listade där. Varenda skattekrona behövs i verksamheten och inte i privata aktieportföljer. I primärvården räknas vi i kronor och ören. Verksamheten bygger på det. Vi är flera tusen som har valt att vara listade i Roma. För att vi ser stora fördelar med det. Om vi vill ha kvar vårdcentralen är det dessutom viktigt att vara listad i Roma och ingen annan stans.

Alternativet för mej är inte en nedläggning i Roma och sedan åka 10 mil tur och retur till en vårdcentral i Visby. Jag vill ha en vårdcentral i Roma och en pålitlig vårdkedja till specialisterna på Visby lasarett. Hälso-och sjukvården måste nu äntligen hitta möjligheter att utveckla det unika med den gotländska sjukvården. Det behövs en väl sammanhållen hälso-och sjukvård som gynnar patienterna och även dem som jobbar i vården. Detta borde vara möjligt genom ett närmre samarbete än idag mellan primärvården och lasarettet.

Utveckla Roma vårdcentral. Till en vårdcentral som är bemannad med såväl läkare som distriktssköterskor. Istället för det förslag som nu presenteras och som hälso-och sjukvårdsförvaltningens måste ha hittat längst ner i en gammal byrålåda.

 

Carina Lindberg

Vänsterpartist och boende i Östergarn