Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GT och GA den 11 februari.
Nyligen har Myndigheten för yrkeshögskolan presenterat vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan i Sverige. Bland de godkända finns en tvåårig utbildning i Drift- och underhållsteknik, där Region Gotland och Kompetenscentrum är huvudman och där ansökan tagits fram i samarbete med Cementa, Teknikförvaltningen och flera andra arbetsgivare.
Vänsterpartiet Gotlands kommunala grupp enades om detta uttalande på planeringsmöte den 24 januari. Publicerat som insändare i GT den 30 januari och i GA 2 februari.
Just nu diskuteras de kostnader Region Gotland har bl.a. för sjukvården, skolan och omsorgen. Bokslutet för 2015 kommer visa att främst sjukvården kostar mer än som budgeterats. Analysgruppen från SKL säger att Gotland har högre kostnader än andra kommuner, främst när det gäller skolan. Det blir ett bekymmer när kostnaderna ökar mer än intäkterna. I längden innebär det att vi inte kan betala för den vård, omsorg och skola vi vill ha.
En rödgrön omställning, som försöker hantera både ekonomi och ekologi ur ett rättviseperspektiv, kan också bli bra landsbygdspolitik. Förutsättningen för det, är att man ser att både staden och landsbygden är beroende av varandra och att landsbygdernas förutsättningar är annorlunda än stadens. Sverige ska hänga ihop, ekonomin ska fungera överallt och infrastruktur ska finnas för alla.
Läs Brittis Benzler debattinlägg inför programdiskussionerna på Vänsterpartiets kongress som är i början av maj.
Insändare skriven av Brittis Benzler och Lars Bjurström publicerad i GT 18 december och GA 22 december.
Ekonomisk tillväxt kan aldrig bli ett överordnat politiskt mål. Frågan om tillväxt måste alltid kombineras med frågan om vad samhället ska använda tillväxten till och på vilket sätt tillväxten skapas. En grundläggande förutsättning är att den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar.
Just nu görs en stor mobilisering inom regionen för att Gotland ska försöka bli årets tillväxtkommun 2018 och en särskild plan för tillväxt diskuteras. Det finns stora möjligheter att hitta kritiska infallsvinklar i det projektet. Men det finns också stora möjligheter att det blir en verklig mobilisering från regionen, organisationer och näringslivet för en utveckling som är positiv för alla gotlänningar och som kanske också kan bidra till utveckling också utanför Gotland.
Insändare skriven av Brittis Benzler (V) tillsammans med regionråden Björn Jansson (S), Isabel Enström (MP), publicerad i GA och GT 6 oktober.
Bostäder och arbete är avgörande framgångsfaktorer för den gotländska utvecklingen. Våra visioner står och faller om vi inte lyckas skapa fler arbetstillfällen och med detta så krävs det också bostäder. De senaste åren har det byggts mycket bostäder, främst bostadsrätter och det är bra, men det har skapat en obalans på bostadsmarknaden. Vi behöver därför öka byggandet av hyreslägenheter för att skapa en bättre balans och för att ge större valmöjlighet för unga människor och de personer som flyttar till Gotland. Gotlandshem är ett av våra verktyg för att skapa fler hyreslägenheter och där har ambitionerna ökat. De nya stjärnhusen på A7 har rönt stort intresse och prisnivån är på en rimlig nivå för de flesta. Vi räknar med att det behöver byggas minst 300 hyreslägenheter under de närmaste åren
Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GA 25 juli och GT 28 juli.
Vänsterpartiet är kritiskt till att sälja tomten där gamla hamnstationen nu står till Spendrups bryggeri. Vi anser att Region Gotland inte har råd med detta. Ekonomin i regionen är mycket ansträngd, kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg har ökat kraftigt, vilket gör att alla verksamheter inom region Gotland fått i uppdrag att minska sina kostnader i år och nästa år. Kostnader för att sälja blir en ytterligare belastning.
Att försäljningen trots en köpesumma på 14 miljoner blir en kostnad för regionen beror på att där idag står en byggnad (bokfört värde 7,75mkr), det kostar ca 2 miljoner att riva gamla hamnkontoret, marken behöver saneras från gifter som beräknas kosta 14 miljoner. Det beräknas alltså kosta cirka 24 miljoner att ställa i ordning tomten för Spendrups. Därtill kommer arbete och förmodligen också i dag okända kostnader för att erbjuda nuvarande hyresgäster i byggnaden nya lokaler. Vänsterpartiet anser att regionen inte har råd med det just nu.
Man kan givetvis bedöma att det alltid är en nytta med att sanera förorenad mark, men om det görs i samband med exploatering finns inte möjlighet att få statsbidrag till saneringen, och utsikterna att få förorenare att betala föroreningar från 1930 till 1970 tal, tror inte jag är så goda. Jag hoppas jag har fel på den punkten, och att oljebolag tar på sej kostnaderna.
Denna kritik mot försäljningen anser Folkpartiet, Ulf Klasson att Vänsterpartiet inte bör framföra med hänvisning till att jag inte varit kritisk mot försäljningen av fastigheten Hantverket från ett av regionens bolag. Dubbelfel, kan man säga. Vänsterpartiet var tydligt kritiska, och en dålig affär ger inte regionen bättre råd att genomföra nya. Jag vet inte vilka medier Ulf följde de dagar när försäljningen blev känd. Kolla gärna tillbaka hos Radio Gotland och tidningarna så kan du se att jag var mycket tydligt kritisk mot affären, priset och Åke Svenssons agerande. Att jag inte var kritisk redan under senhösten, beror på att jag då inte hade vetskap om att försäljningen skedde.
Ulf frågar också varför man ska riva, om man bygger om istället slipper man saneringskostnaden, säger han. Även om den frågan knappast är riktad till Vänsterpartiet, vill jag kommentera den. Det svar vi fått är att Spendrups bara är intresserade av att köpa en byggklar tomt, och därför erbjuds just det av Region Gotland.
Brittis Benzler
Vänsterpartiet
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 18 juli och i GA 22 juli med annan rubrik; ”Gotland lämnas utanför i nya bostadspolitiken”.
Det är bra att S/MP-regeringen inser att den avvecklade bostadspolitiken inte fungerar. Men tyvärr så är de förslag som regeringen nu tagit fram alldeles för svaga och otillräckliga. Och för oss på Gotland är det förstås oacceptabelt att inte alla förslag för att få fart på byggandet gäller hela landet. För Gotland kan det möjligen bli studentbostäder men inte vanliga hyresbostäder.
Efter åtta förlorade år är det bra att regeringen föreslår ett investeringsstöd till byggande av hyresbostäder, men, som sagt, det är alldeles för begränsat och särskilt allvarligt är det förstås att det bara riktar sig till kommuner som redan har stor befolkningsökning. Gotland och många andra kommuner lämnas utanför. Det innebär att den delning av landet som pågått allt för många år ytterligare kommer att öka.
Ett stöd till byggande av hyresbostäder ska gälla hela landet och regeringen borde samtidigt se till att hela landet utvecklas. Koncentrationen till ett fåtal områden måste brytas.
Men det är också allvarligt att praktiskt taget inget görs för att ändra de mer grundläggande problemen för bostadsbyggandet. Byggföretagen och spekulationsvinster har tillåtits styra för mycket men det försöker inte regeringen ändra utan accepterar istället orimliga prisökningar på mark som skett framförallt i Stockholm. Spekulationen godtas i regeringens förslag genom att högre bidrag betalas till de områden där markpriserna tillåtits öka.
Det är bra att regeringen försöker hålla nere hyrorna men kraven på ”rimliga boendekostnader” är inte alls anpassat till vad som är rimligt för den enskilde utan anpassat till de allt högre vinstkrav som bygg- och bostadsföretagen har. De nivåer som regeringen föreslår innebär hyror för en trerummare i Stockholm över 11 000 och utanför de största städerna på cirka 10 000 kronor i månaden. Det är mer än en tusenlapp över de hyror som Gotlandshem, utan investeringsbidrag, kan erbjuda för nybyggda trerummare.
S /MP – regeringen verkar ha gett upp ambitionerna att åstadkomma en bostadspolitik som innebär att det ska gå att bygga bostäder till rimliga kostnader. Investeringsbidragen är väl till för att det ska bli lägre boendekostnader! Boendekostnaderna måste pressas ner för att det ska bli möjligt att bygga tillräckligt, annars blir det bara ett byggande för välbeställda och bostadsbristen fortsätter.
För en bra bostadspolitik måste förslaget förbättras. För Gotland och för alla utan en bra bostad.
Lars Bjurström, Vänsterpartiet.
Förslagen från regeringen finns i en promemoria från regeringskansliet (Ds 2015:35) som nu är på remiss. Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 5 oktober 2015.
Pressmeddelande 27 mars
Vattnet först – bevara Ojnareskogen
– Att nu stoppa brytningen i Ojnareskogen är det enda rimliga för att ge möjlighet till att i demokratisk ordning behandla ett förslag om Natura 2000 område där, säger Brittis Benzler (V), regionråd.
Vi måste skydda vattnet och därför har Vänsterpartiet Gotland länge sagt nej till en exploatering av Ojnareskogen. Nu ska frågan snart prövas av domstol och när domstolen ska pröva frågan finns samtidigt ett förslag om att skydda området genom ett så kallat Natura 2000-område.
Jens Holm, vänsterpartistisk riksdagsledamot och talesperson i miljöfrågor, har därför genom en interpellation aktualiserat frågan om att regeringen ska skydda Ojnareskogen från exploatering för att inte en dom ska förhindra en prövning av om området ska skyddas.
Vi stödjer förstås Jens Holms initiativ och tycker det skulle vara orimligt att nu ge tillstånd till en exploatering av Ojnareskogen. Därför bör regeringen nu snabbt agera, precis som Jens Holm förordar, för att förhindra att ett tillstånd ges. Ett tillstånd till kalkbrytning hotar vattnet men skulle också omöjliggöra en rimlig prövning av förslaget att göra ett natura 2000-område i Ojnareskogen.
Vattenfrågorna och andra grundläggande miljöfrågor kan inte underordnas kortsiktiga ekonomiska intressen. Men eftersom kalkindustrin är en viktig del av industrisysselsättningen på Gotland så är det nödvändigt att omfattande restriktioner för kalkindustrin också innebär ett nationellt stöd för att utveckla andra näringsgrenar på Gotland. Det kan vara genom bättre kommunikationer, utveckling av Campus Gotland och öns folkhögskolor eller genom en nationell jordbrukspolitik för ökad självförsörjning av livsmedel.
Skyddet av miljön kommer att innebära många och stora förändringar av vårt sätt att producera och konsumera. Därför är det viktigt att miljöfrågorna också har stark demokratisk förankring och att miljöpolitiken blir en del av byggandet av ett bättre samhälle. Därför måste så omfattande förslag som Länsstyrelsen lämnat till Naturvårdsverket med stor påverkan för hela Gotland kunna diskuteras rejält och få en ordentlig demokratisk prövning. Vänsterpartiet är därför fortsatt kritisk till hanteringen av förslaget till fler Natura 2000-områden, men att nu förhindra att tillstånd ges till brytning i Ojnareskogen och utökad brytning vid Stucks (SMA) är det enda rimliga för att ge möjlighet till att i demokratisk ordning behandla förslaget om Natura 2000 område där.
Lars Bjurström
Ordförande Vänsterpartiet Gotland
Frågor kan ställas till Brittis Benzler, 070 447 67 71
Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GA 30/1 och GT 5/2.
Vänsterpartiet är glada och stolta över att vi kunnat bidra till att Kompetenscentrum Gotland har kommit igång. Vår plan med det är att stärka vuxenutbildningen, göra den bättre och än mer anpassad till vår gotländska arbetsmarknad. Vänsterpartiet tror att arbetslösheten kommer att minska om fler personer utbildar sig och skaffar sig nya kunskaper. Våra gotländska arbetsgivare, offentliga såväl som privata, ska veta att det finns utbildad arbetskraft att tillgå. Utan det finns risken att man väljer att förlägga jobb någon annanstans än på Gotland. Att omvandla och stärka Komvux och då bilda Kompetenscentrum Gotland är ett viktigt steg på vägen mot fler i arbete.
Samma vecka som vi invigde Kompetenscentrum Gotland fick vi också ett tråkigt besked. Vi fick inga Yrkeshögskoleutbildningar på Gotland. Staten ställer återigen Gotland utanför ett nationellt system för yrkesutbildning. Vänsterpartiet anser att det är rimligt att staten bidrar med denna form av utbildning också på Gotland.
Det var flera år sedan som en yrkeshögskoleutbildning beviljades på Gotland. Den förra alliansregeringen valde att lägga de flesta av dessa utbildningar i storstäderna. Den politiken är ett exempel på att landsbygdsfrågor aldrig prioriterades av den borgerliga regeringen. Det var storstäderna som gällde.
Nu vill Vänsterpartiet att det inte ska fortsätta så. Den nya S-MP regeringen måste ändra på det sätt som yrkeshögskoleutbildningar fördelas över landet. Regionerna utanför storstäderna måste få större chans att utbilda inom denna utbildningsform. Även på Gotland finns verksamheter som saknar tillräckligt kompetenta arbetssökanden och där det behövs en statligt finansierad utbildning.
Vänsterpartiet tycker att det hade varit bra om Kompetenscentrum Gotland fått chansen att krydda sitt utbildningsutbud med någon form av yrkeshögskoleutbildning. Vi kommer att fortsätta jobba för att så blir fallet.
Brittis Benzler
Vänsterpartiet
Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GA 24/1 och GT 27/1.
Nu i dagarna blir Komvux Gotland istället Kompetenscentrum Gotland. Uppdraget är utökat på flera sätt och verksamheten än mer avgörande för det gotländska samhället.
God tillgång till utbildning är nödvändigt för att förbättra möjligheterna att styra sitt liv och öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Ett bra utbud av yrkesutbildningar som matchar den gotländska arbetsmarknadens behov är värt oerhört mycket. Jag tror att många, liksom jag, värderar möjligheten till jobb på Gotland högt när man funderar över vilket yrke man ska söka sig till.
Med arbetsmarknadsenheten har vi i den rödgröna majoriteten ambitionen att bygga upp och återupprätta en kommunal arbetsmarknadspolitik värd namnet. Vi har kommit en bit på väg och arbetet och utvecklingen på det här området känns hoppfull.
Flyktingmottagningen som nyligen flyttats till KompetensCentrum och SFI med bland annat Kleiv Pa-projektet är otroligt viktiga pusselbitar i integrationsarbetet på Gotland. Vi har nu chansen att skapa nya och bättre arbetssätt när det gäller att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyanlända att göra sig ett liv på Gotland. Vi ska bli bra på att ta vara på den kunskap och erfarenhet som var och en som kommer hit, har med sig. Från första dagen ska tiden på Gotland, oavsett om den blir lång eller kort, vara meningsfull. Gotland är inget väntrum, utan en plats full av kreativitet, där saker händer och idéer förverkligas. Vi har en nyckelroll i att göra Gotland till en öppen och välkomnande plats, där man kan leva ett gott liv oavsett vad man har i bagaget.
Budgetpropositionen som regeringen la tillsammans med Vänsterpartiet och som röstats ned i riksdagen skulle inneburit stora satsningar på komvux/yrkesvux samt en ökning av platser på Folkhögskola. I väntan på nya besked från rikspolitiken får vi nu backa och hålla igen, men förhoppningsvis bara tillfälligt. Som gotlänning och som nybliven ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är jag stolt över nya KompetensCentrum Gotland.
Saga Carlgren, Vänsterpartiet
Insändare skriven av Lars Siggelin, publicerad i GA 20/1 och GT 21/1.
Våren 2015 var en viktig brytpunkt i integrationsarbetet på Gotland. Idag ses Gotland som föregångare och många svenska kommuner önskar upprepa framgången.
Vad var det som hände?
– Vi tänkte bara lite annorlunda, säger en ung företrädare för den politiska majoriteten.
– Egentligen gav EU-migranternas plötsliga inträde på gotländska gator och torg, oss inriktningen. Humanism och politiskt samarbete. Sen var det bara att tänka vidare i samma banor när flyktingarna kom.
Hur skulle du vilja beskriva det som hände?
– En total framgång för öppenheten. En framgång för regionen och samarbetet med ideella organisationer. Plötsligt fanns inga hinder för någonting. Man får inte heller glömma alla privatpersoners olika initiativ och engagemang. Regionen, politiken, organisationer och privatpersoner bröt alla tidigare, ”det går inte”. Runt förläggningarna blomstrade odlingarna.
– Ja, så fick det politiska konsekvenser, säger hon skrattande.
– Efter allt det goda lämnade de tre SD-ledamöterna fullmäktige. De trodde väl inte längre på sina idéer eller också skämdes de. Jag vet inte. De bara avsa sig sina mandat utan kommentarer.
Fakta:
Våren 2015 tog Region Gotland emot ca 800 flyktingar, i huvudsak familjer från krigets Syrien. De placerades i fyra olika anläggningar runt om på ön. Varje nyanländ fick besök och intervjuades av representanter från regionen och frivilligorganisationer. Ett individuellt kontaktmannaskap tog vid.
Bland de nyanlända fanns 208 barn, som hamnade i skolor som längtade efter barn. 9 utbildade läkare och 16 sjuksköterskor, 13 utbildade lärare och 11 ingenjörer. Inte att förglömma, en halvprofessionell fotbollsspelare, som direkt hamnade i Gute.
Alla erbjöds validering av sina betyg och omedelbar svenskundervisning. Efter två år arbetade 80 % av de högutbildade inom regionen. Andra var utan utbildning och erbjöds i första hand svenskundervisning. Ett fåtal avböjde erbjudandena. De flesta stannade kvar på Gotland efter asyltiden.
Under några veckor, våren 2015 startade en ökning av Gotlands befolkning, en befolkningsökning som så länge varit på politikernas dagordning.
I dag 6 år senare, konstaterar vi att öns befolkning stigit till drygt 61 000 invånare. Nya bostadsområden med rimliga hyror planerades och byggdes, kollektivtrafiken ökade och skatteunderlaget, som är grunden för regionens inkomster, påverkades avsevärt.
Almedalen fick en konkurrent på berömmelsens marknad, gotländsk integrationspolitik.
Visby den 10 januari 2021
Lars Siggelin, V.
Pressmeddelande Vänsterpartiet Gotland – 9 december
Allas rätt till en bra bostad till rimliga kostnader kräver mer politiska insatser. Bygg- och bostadsföretagens ökade inflytande har lett till bostadsbrist och ökade kostnader. Det är nu dags för en demokratisering av bostadsplaneringen.
Vänsterpartiet Gotland har gjort en aktuell genomgång av bostadsbyggandet, som en uppföljning av vår redovisning som vi gjorde för två år sedan.
Mycket av den besvärande utvecklingen har fortsatt men vi kan också se positiva exempel som visar att det går att bryta den utveckling som lett till allt högre kostnader och bostadsbrist.
Byggandet har ökat. Det är delvis ett resultat av att bristen på bostäder blivit nästan akut men också på ett mer aktivt agerande från region Gotland. På Gotland behöver vi bygga bortåt 200 bostäder per år. Just i år kommer vi nästan att klara den ambitionen men det är flera förlorade år som måste tas igen. Och för att det ska vara möjligt att långsiktigt ha ett byggande på den nivån måste nyproducerade bostäder vara tillgängliga för fler än de med tjocka plånböcker.
Bilden från hela landet är fortsatt kraftig prisuppgång, särskilt på nya bostadsrätter. Sedan 2006 har priserna på nybyggda bostadsrätter ökat nästan 60 % och på nybyggda hyresrätter med nästan 40 %. KPI har under samma tid ökat med 10 %.
Också har på Gotland kan vi se flera sådana exempel. Av bifogade diagram framgår kostnaderna/priserna på Gotland jämfört med hela riket.
Bostadsbristen och förändrad lagstiftning har också lett till ökade bostadskostnader för boende i hyreslägenheter. Borttaget investeringsstöd, förlängning av de så kallade presumtionshyrorna för att underlätta att ta ut högre hyror i nybyggda lägenheter och kraftigt höjda hyror för andrahandlägenheter är exempel på hur Reinfeldtregeringen systematiskt drev fram höjda bostadskostnader.
Det behövs en ny politik från riksdag och regering. Därför föreslår Vänsterpartiet ett investeringsstöd till byggande av hyreslägenheter.
Men det finns också viktiga möjligheter lokalt, för region Gotland, som vi menar ska användas ännu mer. Det är mycket positivt att Gotlandshem nu bygger 84 lägenheter på A7-området till någorlunda rimliga hyror. GotlandsHems kostnad för att bygga är under 27 000 kronor per kvadratmeter. Och BoKlok redovisar byggkostnader strax under 26 000 kronor per kvadratmeter. Samtidigt planerar företaget Hökerum att bygga ytterligare 35 bostadsrätter i Snäckgärdsbaden och planerar då att ta ut över 43 000 kronor per kvadratmeter. Det är mer än 60 procent över de kostnader som Gotlandshem har på A7-området.
Vänsterpartiet anser att det är en orimlig kostnad som bostadsrättshavarna ska betala. Därför bör region Gotland säga nej till detta genom att använda sin roll som markägare till marken där Hökerum planerar sitt projekt.
Det är positivt med ökat byggande men kostnaderna är inte rimliga om byggandet ska tillgodose allas möjlighet till ett bra boende. Höga kostnader i nyproducerade bostäder riskerar också att bidra till ökad segregation.
För att det ska vara möjligt att bygga på hela Gotland är det också nödvändigt att kostnaderna kan hållas nere. Om vi ska klara en effektiv kostnadspress i byggandet av bostäder är det inte möjligt att acceptera projekt som riktar sig till enbart köpstarka till orimliga kostnader.
Vänsterpartiet anser att region Gotland måste ha en bestämd linje för att begränsa boendekostnaderna i all nyproduktion, precis som regionens bostadsförsörjningsplan säger.
Region Gotland ska därför säga nej till Hökerums planer på ett bostadsprojekt där företaget tänker ta ut över 43 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta.
Vid all markanvisning till bostadsbyggande ska boendekostnaden vägas in som en viktig faktor. Det ska gälla alla upplåtelseformer.
Vänsterpartiet Gotland
Lars Bjurström, ordförande
070 541 98 35
Ring gärna och ställ frågor.
I november 2012 redovisade vi ett liknande underlag. Allt detta finns på vår hemsida. https://gotland.vansterpartiet.se/2012/11/23/bostadsbyggandet-har-havererat-ateruppratta-bostadspolitiken/
Bilagor
Här finns hela pressmeddelandet som PDF-fil: VänsterpartietPressmeddelandebostad9dec
Idag presenterar den politiska ledningen, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, under nästa mandatperiod en gemensam politisk plattform i form av en avsiktsförklaring.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet söker gemensamma lösningar utifrån gotlänningarnas önskemål och behov. Vi är övertygade om att grunden för en god hälsa och ett gott liv är ett jämlikt och jämställt samhälle där människor har möjlighet attutvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
De globala utmaningarna är stora, vi har en skyldighet att ta vår del av ansvaret på Gotland.
Grunden för att utveckla Gotland ligger i att utveckla hela ön där alla delar och allagotlänningars möjligheter tas tillvara. Vi har stora möjligheter i vår unika natur, ett rikt kultur och föreningsliv och ett högt nyföretagande. Vi vill skapa bra förutsättningar för näringslivetatt utvecklas genom en tydlig prioritering av regionens service och stöd för att skapa ett bra klimat för företagande och innovationer inom alla delar av näringslivet. De gröna näringarna är ett nyckelområde där satsningen på Lövsta som ett grönt centrum är en viktig del.
För att kunna använda Gotlands attraktivitet i denna utveckling krävs det hållbara lösningar och att vi lever upp till de svenska miljömålen. Skyddet av det gotländska grundvattnet är prioriterat då detta är en förutsättning för möjligheten att långsiktigt kunna bo och verka på Gotland. Vi arbetar för kretsloppsanpassade och resurseffektiva lösningar som tryggar vår vattenförsörjning och där VA-utbyggnaden med nya lösningar är viktig för att hela ön ska ges förutsättningar för tillväxt och utveckling.
Vi vill utveckla Gotland som ekokommun och skynda på en nödvändig energiomställning till mer vindkraft, solenergi och biogas, vilket dessutom skapar arbetstillfällen. Vi fortsätter satsa på kvalitén på maten som vi serverar i de regionala köken och andelen ekologisk mat ska öka. Vi vill ha en tydlig förvaltningspolicy för regionens skogsinnehav som ska bygga på hållbara skogsbruksmetoder.
Regionen ska vara aktiv för att säkra och utveckla det lokala utbudet, servicen och serviceorterna. Tydliga mål behöver utarbetas för serviceorterna. Det lokala engagemanget för utveckling ska stimuleras och underlättas. Vi tror att samverkan med de idéburna organisationerna, exempelvis idrottsrörelsen, är en viktig del i detta.
Kulturen är en viktig kraft för demokratin och för att vi människor ska leva ett gott liv. Kulturen är också en viktig resurs för en regional utveckling.
Med ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, klimatanpassning, förnybar energi och utbildning rustar vi oss för framtiden och skapar goda utvecklingsmöjligheter. Det ger både fler jobb och bidrar till att göra Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning.
För att kunna uppnå våra höga ambitioner att bygga ut fler tillgängliga och miljöanpassade boenden för olika behov krävs det en hög planberedskap. För att tillgodose kravet på bra bostäder åt alla till rimliga kostnader måste regionen vara aktiv att få igång byggandet och för att kostnaderna hålls nere. Vi ser Gotlandshem som ett viktigt verktyg för att förverkliga våra bostadspolitiska mål.
Vi fortsätter med arbetet att gotlänningarna ska ha tillgång till stabilt bredband. Vi står inför stora investeringar så som en ny gymnasieskola, kryssningskajen och andra hamninvesteringar.
Kollektivtrafiken ska förbättras med tätare turer på stomlinjerna och snabbare turer. Även en översyn av taxan behövs för att öka andelen som väljer åka kollektivt. Vidare behövs det en bred satsning för att underlätta att fler väljer att cykla.
Vi vill ha större inflytande på färjetrafikens utformning men anser att staten måste fortsätta äga det ekonomiska och politiska ansvaret, vilket också inkluderar behovet av en reservhamn. Långsiktiga villkor där rimliga priser kombineras med bra turtäthet på två hamnar och miljöanpassade fartyg är viktigt för oss.
Vi vill utveckla och tillföra nödvändiga resurser till välfärden och ser det som en viktig förutsättning för Gotlands framtid. Välfärdsektorn ska inte styras av vinstintresse. Vi kommer inte att ta initiativ till ytterligare privatiseringar inom vård och omsorg under mandatperioden.
En av de frågor vi ser som mest prioriterad de närmaste åren är att fler elever fullföljer skolan med goda resultat och tror på en positiv framtid. Vi vet att genomförd gymnasieutbildning kraftigt minskar risken för både arbetslöshet och ohälsa.
Arbetslösheten drabbar särskilt de unga. Vi vill därför öka insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten. Utbildning ger frihet och fler valmöjligheter i framtiden och vi vill se en ökad tillgång till vuxenutbildning i olika former. Det är viktigt med ett nära samarbete med Campus Gotland för såväl den privata som offentliga arbetsmarknadens behov, men även gällande insatser och projekt som utvecklar och stärker Gotland.
Vi vill stärka folkhälsoarbetet och det förebyggande arbetet inom sjukvård, socialtjänst och utbildning. Vi vill fortsätta vårt fokus att sätta in samordnat stöd från olika verksamheter när barn och familjer behöver det. Vårt arbete med att göra Gotland tillgängligt för alla måste fortsätta.
Vi vill fortsätta avsätta pengar för att utjämna osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Regionen behöver vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna möta de framtida behoven av nya medarbetare. Viktiga delar i det arbetet är möjlighet till kompetensutveckling och att kunna välja att arbeta heltid.
Gotland ska vara en öppen plats där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten, där saker händer och idéer förverkligas. Vi är övertygade att mångfald leder till ett kreativare samhällsklimat vilket i sin tur är grunden för utveckling.
En välfärd för ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet och många viktiga framtidssatsningar är grunden i Vänsterpartiets lokala program inför nästa mandatperiod.
Programmet presenterades på onsdagen av regionrådet Brittis Benzler och Per Edman, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
Vänsterpartiet vill bygga för framtiden genom att investera i bostäder, infrastruktur, förnybar energi och utbildning. Det ger både fler jobb och bidrar till att göra Sverige och Gotland till föregångare i arbetet mot global uppvärmning.
Framtidssatsningar som är viktiga för en bra utveckling av hela Gotland.
– Det behövs en bra färjetrafik, och vägpriser på färjan. Det gynnar många branscher och gör Gotland mer attraktivt att bo och verka på. Det är också ett krav Vänsterpartiets riksdagsgrupp drivit i många år, säger Brittis Benzler, som är Vänsterpartiets förstanamn i höstens val till regionfullmäktige.
– Vi måste öka bostadsbyggandet. Bostäder är en social rättighet men också för att vi ska kunna bli fler invånare, och stödja Uppsala Universitets planer på att växa behövs fler bostäder. Gotlandshem behöver bygga mer, och regionen behöver ställa högre krav vid markanvisningar i för att hålla ner kostnaderna för boende, säger Brittis Benzler. Vänsterpartiet föreslår också ett nationellt investeringsstöd
Programmet beskriver hur Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där gemensam välfärd och solidaritet är i grunden. Den borgerliga regeringen har brutit ner mycket av det som vi tillsammans byggt upp under decennier. Vänsterpartiet står för en politik som utmanar den girighet som präglar stora delar av dagens politik.
– Det måste vara omtanke om elever, sjuka och gamla som styr skolan, vården och omsorgen. Därför finns inte plats för vinstintressen, säger Per Edman, en av Vänsterpartiets främsta kandidater i höstens val till regionfullmäktige.
– En bra välfärd kräver bra resurser, därför måste vi vara beredda att betala de skatter som krävs för att finansiera välfärden, säger Per Edman.
Programmet innehåller också många konkreta exempel på vad Vänsterpartiet vill genomföra.
– Vår politik för rättvisa och solidaritet kräver långsiktighet och tålmodigt arbete. Vår politik handlar därför inte om några enstaka löften utan om en inriktning av politiken, säger Brittis Benzler. Därför har vi förslag om att
Frågor kan ställas till
Brittis Benzler, 070 447 67 71
Per Edman, 070 957 42 81
Bilagor:
Vänsterpartiets lokala program för 2014 – 2018
Vänsterpartiets program ”Utveckla hela Gotland”.
Insändare av Thomas Gustafsson, publicerad i GA 8 augusti.
Förskola och skola har en avgörande roll i att skapa goda villkor för barn och unga. Att fullfölja skolan ger bättre möjligheter till både jobb och god hälsa i vuxen ålder.
En väl fungerande barnomsorg är också en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Vänsterpartiet arbetar för en likvärdig skola med hög kvalité, från förskola och fritidshem till gymnasium och vuxenutbildning. En skola som klarar att möta alla barn och elever, och ger goda kunskaper och färdigheter åt alla.
Ö-läget och många landsbygdsboende ger speciella förutsättningar och utmaningar för att organisera skola på Gotland. För Vänsterpartiet är det viktigt att förskola och skola är väl spritt och tillgängligt över hela ön, och att det finns ett brett utbud av olika typer av gymnasieprogram.
Målet måste vara att alla ska fullfölja en gymnasieutbildning!
För att lyckas med det behöver man börja redan när barnen är små. Ökade resurser behöver satsas för att bygga fler förskolor, skapa mindre barngrupper i förskolan och möjlighet att erbjuda stöd och stimulans utifrån elevernas skiftande förutsättningar genom hela för- och grundskolan.
Thomas Gustafson
Regionfullmäktigekandidat för Vänsterpartiet