Problemet är att så får man inte göra. Regioner och kommuner kan inte som vi privatpersoner eller privata företag spara pengar och använda dem ett annat år. Lagen tillåter inte kommunerna att göra så. De inkomster man har ett år ska användas samma år.

En god ekonomisk hushållning för regionen inför sämre ekonomiska tider är att driva en verksamhet som förebygger framtida kostnader. Genom att förebygga ohälsa hjälper vi ekonomin åren framöver.

Det handlar till exempel om att eleverna i skolan ska komma än bättre förberedda till yrkeslivet än i dag. Att vuxenutbildning utbildar människor i kompetenser företagen på Gotland behöver. Att stärka arbetet mot psykisk ohälsa och satsa på stöd till föräldrar.

Det är bland annat här skillnaden i politiken finns mellan de borgerliga partierna och vänstern. Vi har förstått vad man måste göra för att ta ansvar för välfärdens framtida kostnader, dit har ännu inte de borgerliga partierna tagit sig.

Jörgen Benzler, Vänsterpartiet

De nya pengarna till kommuner och regioner är mycket välkomna! Men mer behövs. Pengarna blir både satsningar på vård, skola, omsorg och kan stimulera ekonomin när konjunkturen förväntas vika ner.
De kan rätta till några av de största dumheterna i nämndernas besparingsbeslut och ge möjlighet till några strategiska nysatsningar.

Alla behöver vi någon gång i livet sjukvård och ändå finns det för lite resurser till vården. Framförallt gäller det länen med stora avstånd och låg befolkningstäthet. Därför vill Vänsterpartiet införa ett särskilt statsstöd till vården i glest befolkade regioner. För region Gotland skulle det innebära 62 miljoner kronor mer för en bättre sjukvård.

Den som drabbas av till exempel cancer ska ha samma goda chanser att bli frisk oavsett var i Sverige man bor. Men idag finns det stora skillnader i både hälsa och tillgång till vård i Sverige. Skillnaderna handlar om såväl klass och var man bor, som kön och ålder. Sådant kan vara avgörande för vilken behandling du får i vården.

Därför är frågan om jämlik hälsa och vård så viktig för Vänsterpartiet. Och därför vill vi införa ett nytt glesbygdsstöd för sjukvården. I ett första steg vill vi att det ligger på 1 miljard kronor. Det stödet ska vara utöver de stöd som ges i dag och det ska ge mer likvärdiga förutsättningar i tillgången till vård.

Så ser det inte ut idag. I region Stockholm konsumerar invånarna ca 40 % mer vård än genomsnittet i Sverige. Kanske är det så att det överkonsumeras vård i Stockholm medan invånarna i andra regioner kontaktar vården mer sällan. I vissa regioner är det är långt mellan vårdcentralerna och det är svårt att rekrytera fast personal. Här måste man arbeta mer med digitala lösningar och andra särskilda metoder, men framför allt behöver man mer pengar. I glest befolkade regioner är det helt enkelt dyrare att bedriva sjukvård – då måste man också ha mer resurser.

Sverige är rikare än någonsin, men rikedomen är skevt fördelad. De i toppen har ett överflöd, medan sjukvården på många håll tvingas skära ned. För många skattesänkningar och oviljan att ta bort bidrag som Rut och Rot bidrar till att välfärden kommer i strykklass.

Alla oavsett bakgrund ska känna sig trygga med att vården de får är lika bra som den andra får. De allt större hälsoklyftorna och de stora skillnaderna i tillgång till vård måste minska.

Vi vill satsa på glesbygd och områden med utsatt hälsoläge med fokus på tillgänglighet och kvalitet. Skillnaderna mellan regionerna är för stora vad gäller innehåll, struktur och vård. Jämlik hälso- och sjukvård regionalt och klassmässigt är en nödvändighet om Sverige ska hålla ihop.

Vården ska fungera i hela Sverige. Det måste man kunna lita på.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson Vänsterpartiet Thomas Gustafson, gruppledare Vänsterpartiet Region Gotland

Vid decembersammanträdet 1980 utsåg dåvarande kommunfullmäktige i Gotlands kommun, 3 – 4 officianter för borgerliga begravningar. Beslutet antogs enhälligt.

Några av motivering var bland annat.Officianterna skulle finnas till för de kommuninnevånare som ej tillhörde dåvarande statskyrkan eller annat samfund eller som av andra skäl önskade en begravningsakt utan religiösa inslag.

Att kommunen skulle tillhandahålla denna tjänst utan kostnad för dödsboet var att alla kommuninnevånare oavsett ekonomisk situation skulle ha rätt till en begravningsakt präglad av professionalism samt respekt och lyhördhet för den avlidnes önskan.
Det känns som att man var mänskligare då.

Man var stolt över att ge alla samma möjlighet till ett stämningsfullt avsked av sin livskamrat eller annan anhörig eller en nära vän. När man läser ärendebeskrivning till fullmäktige 17/2 så står det att man kan be vem som att vara begravningsförrättare. Som att det skulle vara ett uppdrag nästan vilket som helst.

Måste säga att då har man ingen aning om vad man pratar om. Jag har goda vänner som sagt ja till att förrätta en begravning. De flesta av dem säger att det var det svåraste som dom gjort. Att dels stå framför en skara sörjande människor och samtidigt hantera sin egen sorg samtidigt som man ska vara den starke och sammanhållande personen är en uppgift som kräver professionalism.

När en nära anhörig dör så är det en mycket stor och dramatisk händelse i livet. En händelse som bara sker engång. Då ska man inte behöva fråga runt bland vänner och anhöriga om hjälp.

En begravning ska vara stämningsfull, ett minne man bär med sig för resten av livet, någonstans ett positivt minne i all sorg.Ett viktigt steg i att bearbeta sorgen och gå vidare i livet. Jag har varit på flera borgerliga begravningar och vet att anhöriga har varit mycket nöjda och tacksam över just den fina stämning som förrättaren skapat.

I ärendebeskrivningen så skriver man också att det riskerar snedvriden konkurrens när regionen är erbjuder gratis begravningsförrättare. Det står att kostnaden är 200 000 per år en ganska lite kostnad för regionen i sammanhanget.

Begravningarna är redan idag kommersiella och kostsamma.Det är många val som ska göras och vägas mot den ekonomi man har.Man ska inte behöva ha dåligt samvete för att man inte hade råd att ge sin livskamrat en fin begravning.

Alla måste få ha möjlighet till att ta ett vackert, stämningsfullt och värdigt avsked av sina närmaste

Peter Barnard
Vänsterpartiet Gotland

Det nya ägardirektivet för Gotlandshem diskuteras i Regionstyrelsen. Ska kraven på ekonomisk avkastning skärpas eller inte är frågan. Vänsterpartiet säger nej till skräpningar och vill att kravet på avkastning är rimligt i förhållande till andra mål. Detta synsätt har mött kritik.

Andreas Unger och Jesper Skalberg-Karlsson skriver i sin insändare att det är viktigt att Gotlandshem är ”ett långsiktigt hållbart bolag”.

Vi i vänsterpartiet håller med. Det var därför vi tillsammans med övriga rödgröna partier ville att avsnittet ”Ekonomiska och finansiella mål” i ägardirektivet skulle lyda:

”Bolaget ska förhålla sig till balans mellan det huvudsakliga målet om 500 lägenheter under perioden, direktavkastning och soliditet för att säkra långsiktigt hållbar ekonomi.”

Vidare ville vi att avsnittet om ekonomiska principer för styrning skulle lyda:

”Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga principer. Bolaget ska skötas på ett effektivt och långsiktigt ekonomiskt hållbart sätt.

Affärsmässiga principer innebär att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget samt utifrån ägarens direktiv.

Bolagets allmännyttiga uppdrag innebär att det ska klara verksamheten självständigt och anpassat till lokala förutsättningar.”

Det är ett tydligt uppdrag till styrelsen att ta ansvar för ekonomi och fastigheter. Det förslag som det borgerliga partierna stöder innebär en skärpning av avkastningskravet,  vilket enligt vd för bolaget kan tvinga fram försäljningar av fastigheter. Det motsätter vi oss. För Vänsterpartiet är det viktigt att Gotlandshem äger både äldre och nyare bostäder för att kunna erbjuda bostäder med varierande hyresnivåer.

För oss i vänsterpartiet är det viktigt att man bygger mycket de närmaste åren och att hyreshöjningar hålls låga. Därför motsätter vi oss att ägardirektivet ställer höga krav på avkastning. Det går inte ihop med att bygga så människor har råd att bo.

Thomas Gustafsson
V. Gotland

Tyvärr fortsätter det borgerliga styret på Gotland med stöd av SD att privatisera vår gotländska äldreomsorg. Förverkligas planerna kommer det mesta av platserna inom särskilt boende att drivas av en privat organisation.

Vänsterpartiet tycker att det är ett felaktigt beslut. Vi vill att äldreomsorgen ska drivas offentligt under driftsformer där alla skattekronor går tillbaka till våra äldre. I längden är det slöseri med skattepengar att delar av dem går till vinster hos privata företag. Använd skattepengarna till verksamheten och inte till något annat.

I stället för att aktivt arbeta för att kvaliteten inom äldreomsorgen utvecklas och att anställningsvillkoren för personalen förbättras väljer man den enklaste och mest kortsiktiga väg, privatisering. Att ta ansvar för Region Gotlands ekonomi är att tänka långsiktigt och jobba med verksamheten och förbättra den, inte privatisera.

Att arbeta som undersköterska är på många sätt ett givande och viktigt arbete. Det belönas inte tillräckligt idag. Många arbetar deltid fast de inte vill det. Deltid ger lägre inkomster och med dagens pensionssystem en pension det är svårt att leva på. Man blir i praktiken beroende av inkomsten från den person man eventuellt lever med.

Det avtal Kommunal och arbetsgivarna kommit överens om, att heltid ska vara det normala inom yrket, är mycket klokt. Det betyder att de som vill kommer att ha rätt att arbeta heltid. Självklart krävs då att arbetssituationen är så pass väl ordnat så att man orkar jobba heltid.

När borgarna nu privatiserar springer man ifrån sitt eget avtal. Hos privata företag inom äldreomsorgen finns inget motsvarande avtal. Löneutrymme som de anställda avstod i samband med avtalet om heltid som norm riskerar man att få se som förlorat. Utöver att heltid som norm är bra för anställda är det också bra genom att det på sikt stärker yrket som undersköterska. Det i sin tur gör att yrket kommer att öka i anseende och fler än idag söker sig till yrket. Det är något som behövs om vi ska kunna tillsätta dessa tjänster i framtiden med tillräckligt kompetenta medarbetare.

Allt detta springer man ifrån när man privatiserar. Vänsterpartiet föreslår att det i avtalet med leverantören skrivas in att denne ska införa heltid hos sin personal på samma sätt som Region Gotland kommer att göra. Om vi inte kan hindra privatiseringsplanerna.

Jörgen Benzler (V)
Socialnämnden

Äntligen satsar regeringen mer pengar på välfärden. Det är mycket välkommet, men mer behövs de närmaste åren för att möta människors behov. Pengarna är både en satsning på vård, skola, omsorg och ett sett att stimulera ekonomin när konjunkturen förväntas vika ner. För att nå dessa syften behöver pengarna användas.

De är en utmärkt möjlighet att rätta till några av de största dumheterna i nämndernas besparingsbeslut och göra några strategiska nysatsningar.

Vi vill att man tar landsbygdspolitiken på allvar och avstår besparingen på Folkhögskolorna. Att unga från hela landet flyttar till Fårösund och Hemse för att studera ger också platserna energi och framtidstro. Att SFI kan erbjudas också där, gör orterna mer attraktiva för nyinflyttade, allt bör inte vara i Visby. Folkhögskolan i Fårösund är en central del i de satsningar som gjordes vid försvarsnedläggningen, den behöver utvecklas inte monteras ner. Utbildningen Livskraft i Hemse är ett växthus för människor som behöver nya möjligheter när livet varit hårdhänt. Ovärderligt inte bara för dem som berörs.

Vi vill inte spara i förskolan, förändringsarbete bör hellre inriktas på de yngre barnens vardag och minska antalet barn i barngrupperna för dem.

Vi vill också att man satsar mer på några förebyggande insatser. Här kan ganska små belopp göra stor skillnad. Vi vill se mer pengar till arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor, elevhälsan och för unga som inte har arbete.

Det finns också behov att öka resurserna för sjukvård, stöd till barn och stöd till personer med funktionshinder, så att ekonomi och verksamhet kan komma i bättre balans utan besparingar. Regeringen föreslår 5 miljarder till Sveriges regioner och kommuner, varav 29 hamnar på Gotland. Vi hoppas att regeringen möter upp Vänsterpartiets krav på 10 miljarder i år, och fortsatt ökning för nästa år. Då ges möjlighet att inte bara trygga utan också utveckla välfärden. Vi måste låta välfärden gå före skattesänkningar och bidrag till välbeställda.

Peter Barnard
Brittis Benzler
Vänsterpartiet

Vänsterpartiet är motståndare till utökad kalkbrytning i Klintehamn. Vi tror inte det är bra för ortens utveckling. Vi är oroliga för buller, grundvattnet, ökad tung trafik och att brytning inte stämmer överens med den utveckling som programmet Klintehamn 2030 siktar till. Vi är i huvudsak nöjda med de yttranden i frågan Regionstyrelsen gjorde 2018 och i juni 2019, där dessa problem påtalades. Vi anser att regionen bör stå fast vid dessa synpunkter och vid den utvecklingsplan, Klintehamn 20230 som fullmäktige antog i september 2019. Vi skrev därför före jul till Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius och bad henne säkra en beslutsprocess som möjliggjorde överklagande. Det var ju kort om tid och jul och nyår emellan innan överklagande tiden gick ut. Det fanns flera möjligheter till att ordna en demokratisk process, men istället valde hon att besluta om att inte överklaga.

Eva hänvisar till att domen reglerar och säkrar de områden där regionen haft synpunkter och att ett överklagande därför inte var möjligt. Vi delar inte den uppfattningen, även om vissa krav riktas mot företaget. I protokollet från i juni där regionens ståndpunkter beskrivs står det bland annat att ”Täktverksamheten är inte förenlig med syftet för Program Klintehamn 2030” Regionstyrelsen pekar i texten inte bara på enskildheter utan också på helheten. ”De trafikmängder som den ansökta brytningen kommer att leda till skulle allvarligt påverka syftet för program Klintehamn 2030, men också investeringsviljan i Klintehamn, en viktig parameter för Klintehamns utveckling i enlighet med programmet. Bedömningen gäller också för hela samhället då programmets överordnade inriktning rör en utvecklad besöksnäring utifrån de höga naturvärden tillika höga servicetäthet som finns i samhället”.

Vi anser att detta, att täktverksamhet inte är förenligt med syftet för program Klintehamn 2030, är ett tillräckligt skäl för överklagande och beklagar att så inte skett ,och att det inte heller gjorts möjligt för Regionstyrelsen att yttra sej i frågan.
Vänsterpartiet.
Thomas Gustafsson
Brittis Benzler

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har en plikt mot framtida generationer att på kort tid ställa om till ett hållbart samhälle med kraftigt minskade utsläpp. Ansvaret är globalt men arbetet måste göras på alla nivåer och vi anser att kommuner och regioner har ett stort ansvar att möjliggöra för omställning men också att gå före vad gäller egna utsläpp och beslut.

Region Gotland har tagit flera viktiga steg för att åstadkomma de minskningar av klimatutsläpp som är nödvändiga. En koldioxidbudget finns framtagen med hjälp av Uppsala universitet och beslut om att en utsläppsbudget för Region Gotlands egna verksamheter ska tas fram är fattat och arbetet ska börja 2020. Region Gotland är en av huvudaktörerna i Energimyndighetens färdplan för Gotland som pilot i energiomställningen. Kollektivtrafiken kommer att vara fossilfri inom något år m.m. Vi i Vänsterpartiet har under det senaste året fokuserat på att ta fram förslag som på olika sätt kan bidra till att Region Gotland tar sitt ansvar för klimatomställningen. I motioner och interpellationer har vi drivit på för att Region Gotland tar ett samordnande ansvar för Gotlands klimatomställning, att en koldioxidbudget tas fram, att solceller sätts upp på taken, att en ny resepolicy som styr mot klimatsmart resande tas fram, att regionens gymnasieutbildningar utvecklas så att innehållet tar mer hänsyn till effekterna på arbetsmarknaden av klimatomställningen m.m. Förslagen har i huvudsak blivit positivt mottagna av samtliga övriga partier och det är vi glada för. Samtidigt kan vi inte hjälpa att oroas över om engagemanget kommer att bli till handling när klimatarbetet inte på något sätt syns i alliansens budget och när många av den rödgrönrosa oppositionens initiativ för att konkretisera arbetet eller ge förutsättningar för att göra jobbet avslås.

För att kunna ställa om tillräckligt snabbt måste det vara tydligt hur mycket utsläppen måste minska och i vilken takt. Det måste gå att följa för både medborgare och politiker, för Region Gotlands verksamheter och andra aktörer om den gotländska omställningen lever upp till uppsatta mål. På så sätt kan fler bidra i omställningsarbetet.

I nuläget är det otydligt vad som faktiskt görs eller om alliansstyret tycker det räcker att säga ja till bra förslag från oppositionen för att sen inte ge förutsättningar till genomförande.
Vi hoppas vi har fel – klimatet kan inte vänta!

Saga Carlgren och Thomas Gustafson
Vänsterpartiet

Jörgen Benzler, ledamot i socialnämnden för Vänsterpartiet

Mycket av Barn och Utbildningsnämndens besparingar för 2020 har den styrande alliansen med stöd av SD lagt på Gotlands förskolor i budgeten för 2020. Besparingen som man kallar för effektivisering är på 8 miljoner. Vi i Vänsterpartiet ser med oro på konsekvenserna för våra barn. Besparingarna kommer att leda till färre medarbetare i förhållande antalet barn. Vi vet att större barngrupper eller färre personal påverkar hur våra barn mår, ökar stressen och oron bland barnen. Större barngrupper skapar högre ljudvolym vilket också påverkar barnen negativt. Större barngrupper ger barnen fler kontakter och relationer vilket skapar en ökad stress bland de mindre barnen.

Alla barn har rätt till en förskola av hög kvalité, som ser till varje barns bästa. Det ät viktigt att våra barn får utvecklas i en miljö som ger trygghet och lugn. Skolverket rekommendationer för barngruppernas storlek är 10 barn 1-3 år och 15 barn 3-5 år. Är grupperna större är det svårt för personalen att hinna ge varje barn vad det behöver för sin utveckling. Andra faktorer som påverkar kvalitén i förskolan är förskolans öppettider, barnens vistelsetider, antal närvarande personal under hela dagen, personalens utbildning, service med mat, service med städ och förskolans inne och ute miljö. Dessa faktorer måste vägas in i vilken kvalité förskolan har.

Istället för att spara på förskolan. Vill vi i Vänsterpartiet att Region Gotland satsar på hög kvalité i förskolan för att förebygga framtida svårigheter för våra barn.

Jan Svensson Vänsterpartiet
Jennie Jarve Vänsterpartiet

Nu har det gått 1 år sedan Alliansen bestående av C, M, L och KD med stöd av SD bildade en majoritet för att styra Region Gotland. Inför maktövertagandet utlovades ett nytt ledarskap för Region Gotland. Första åtgärden var att avskeda hälso- och sjukvårdsdirektören för att markera för övriga chefer att håll budgeten annars kan det gå illa. Nästa åtgärd var att genomdriva ett sparpaket på 200 miljoner, som man kallade för effektiviseringar. Under det nya ledarskapet har vi under det första året av fyra sett besparingar på alla förvaltningar. De styrande partierna tar ansvar för ekonomin för att säkerställa att Regionen uppnår sitt önskade 2 % överskottsmål. Effekterna av sparpaketen överlämnas till cheferna att hantera utan att intressera sig för vilka effekterna får på Regionens olika verksamheter. Vad händer i förskolan, skolan, omsorgen, äldreomsorgen, sjukvården, kulturlivet mm. När vi i oppositionen frågar efter underlag, analyser vad som blir resultatet i våra verksamheter får vi inga svar. Min uppfattning är att de inte bryr sig för att överskottsmålet är det som styr ledarskapet. Är detta det nya ledarskapet för Region Gotland under de tre resterande åren av mandatperioden kan konsekvenserna bli förödande för våra olika verksamheter och innevånare.

Jan Svensson V. Gotland

I en insändare skriver Unger och Samuelsson att nedläggning av Ella music är rektors förslag och att det också är rektors ansvar och inte nämndens. Samtidigt argumenterar de för varför det ändå är klokt att lägga ned just Ella music och hänvisar till för få sökande.
Till att börja med är det nämndens ansvar att besluta om vilka långa kurser Gotlands folkhögskola ska erbjuda. En gång om året gör nämnden det. Så har också gjorts denna höst och i det beslutet finns alla kurser som nu hotas av nedläggning med. Om folkhögskolan ska sluta erbjuda en s.k. lång kurs är det nämnden som måste besluta om nedläggning. Framför allt är det nämndens ansvar att värdera konsekvenser av beslut innan de fattas. Har nämnden analyserat hur besparingen på folkhögskolan påverkar bidragen från folkbildningsrådet eftersom det påverkas av antalet elevveckor som levereras? Har nämnden analyserat hur folkhögskolans kostnader per deltagare påverkas av nedläggningarna? Färre elever i lokaler och elevhem bör ge ökade kostnader per elev. Har nämnden analyserat hur besparingarna påverkar antalet deltagare som skriver sig på Gotland och därmed bidrar till ökade statliga bidrag till Gotland? Jag vet att oppositionen inte fick ta del av några såna underlag och att de inte gavs tillräckligt med tid för egna diskussioner och analys.
För Ella musics del ska man veta att nämnden för något år sedan utökade med ytterligare inriktningar – att man nu hänvisar till för få deltagare per inriktning som ett skäl för nedläggning av hela utbildningen är provocerande. Att på så kort tid kunna göra nya inriktningar kända i Sverige är inte möjligt. Ella musics renommé har byggts upp under 15 års tid, att lägga ned för att en man vågat utveckla är ingen bra signal.
Unger och Samuelsson hänvisar också till VuxKomp, som vid nedläggning skulle orsaka ökade kostnader för socialnämnden, för försörjningsstöd. Det som exempel på besparingar de inte tycker vore bra att genomföra. Detta samtidigt som nedläggning av Livskraft, en utbildning som får människor tillbaka till självkänsla, studier eller arbete lämnas helt okommenterad. VuxKomp stöttar de som söker försörjningsstöd för första gången – Livskraft kan stötta de som behövt försörjningsstöd under lång tid. De kompletterar varandra. Varför är det ena värt att bevara men inte det andra?

Det är dags att ta ansvar för era beslut!
Saga Carlgren V
Fd ordförande GVN