Staten måste finansiera ökostnaderna
i sjukvården
Satsa på barn och unga
Välfärden, klimatet, kulturen

– Gotlänningarna kan inte själva bära de stora extrakostnaderna för att vi är en ö och den absolut minsta sjukvårdshuvudmannen. Vi har kommit till vägs ände. Det går inte att fortsätta ta pengar från skola och förskola och omsorg för att betala för sjukvården. Regeringen och SD måste ta sitt ansvar. Staten måste agera för en likvärdig vård i hela landet – även på Gotland, säger Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.

Inledning

Region Gotlands ekonomi är mycket sårbar. De senaste åren har underskotten i verksamheterna ökat och prognosen för helåret 2024 visar på alarmerande -264 miljoner. Under många år har besparingsprogrammen avlöst varandra och många miljoner kronor har genom åren flyttats från skola, förskola, omsorg om personer med funktionshinder, äldreomsorg, kultur och fritid för att finansiera den sjukvård vi så väl behöver på Gotland. Vi måste ha långt mycket mer vård på Gotland för att vi är en ö utan fast förbindelse med fastlandet än vi skulle ha haft om Gotland var en region/kommun på fastlandet. Det kostar pengar. Flera hundra miljoner varje år. Det är orimligt att gotlänningarna själva ska stå för den merkostnaden. Staten måste ta ansvar för att det även fortsättningsvis ska gå att bo och leva på Gotland med likvärdig och god vård. Det kan inte vara barnen i förskolan och skolan som ska betala genom sämre verksamhet. Om gotlänningarna själva ska betala för sjukvårdens merkostnader på grund av öläget så krävs det stora kommunala skattehöjningar de kommande åren. För att täcka underskottet för i år skulle det krävas att skatten höjdes med runt 1 krona (1 kronas skattehöjning innebär ungefär 150 miljoner i intäkt för Region Gotland) och det skulle inte täcka behoven i längden utan nya skattehöjningar i samma skala skulle krävas varje år. Det blir inte rimligt och mycket ojämlikt för gotlänningarna i förhållande till andra. Idag ligger kommunal/regional skatt för gotlänningarna på 33,60kr per intjänad hundralapp. Det är inte högst i landet men skulle vi höja skatten tillräckligt för att betala merkostnaderna för sjukvården skulle vi snabbt klättra om och förbi de kommuner som har högst kommunalskatt. Medelinkomsterna på Gotland är relativt låga och skattehöjningar i den skalan skulle bli svåra att klara för många gotlänningar. Om staten inte kliver in och tar ansvar för merkostnaderna för den gotländska sjukvården och istället fortsätter sänka skatter för de med mycket höga löner, blir effekten en direkt omfördelning av pengar från gotlänningar med relativt låga löner till de allra rikaste i landet. Det är oacceptabelt.

En välfärd att lita på kräver mer statlig finansiering

Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. I den ekonomiska kris vi fortfarande befinner oss i hade staten behövt ta ett större ansvar för att undvika en välfärdskris. Enligt SKR saknas 28 miljarder i regioner och kommuner 2024. Vänsterpartiet är det enda parti som i sin budgetmotion i riksdagen faktiskt tar höjd för det och dessutom avsätter medel för att utveckla välfärden. Vänsterpartiets riksdagsbudget skulle gett runt 200 miljoner mer än regeringen till gotländsk välfärd 2025.

Sluta spara på personalen

I styrets budget finns ett besparingsbeting på 70 miljoner. De är tänkta att sparas genom effektiviseringar inom personal, inköp, IT och lokaler. Vänsterpartiet anser att det är helt orealistiskt och riskerar dessutom att slå hårt mot vår viktigaste resurs, medarbetarna. Vår bild är att det går att göra effektiviseringar när det gäller lokaler, IT och inköp. Att snabbt göra stora förändringar inom personalområdet som sparar en stor andel av 70 miljoner tror vi däremot skulle kräva uppsägningar eller väsentligt sämre personalpolitik. Det riskerar att få motsatt effekt och istället bli dyrt. När Region Gotland är en god arbetsgivare som tar vara på medarbetarnas kompetens och engagemang och främjar hälsa så blir verksamheterna bättre, medarbetarna friskare och det blir lättare att både rekrytera och behålla personal. Det är långsiktigt mycket bättre för verksamheterna och även mer ekonomiskt. För att trivas på jobbet så behöver man känna sig delaktig i utvecklingen av verksamheten. När man får vara med och skapa blir man engagerad och är man engagerad så trivs man. Det är också viktigt att man som anställd i Region Gotland kan få ihop livspusslet. Det ska fungera att jobba i Region Gotland även om du är ensamstående förälder exempelvis. Därför är det viktigt att man har hållbara scheman både för verksamheten och personalen. Det måste exempelvis finnas ordentligt med tid för återhämtning i schemat när man jobbar på scheman med både kvällar, nätter och dagar så kallade rotationsscheman. Lyckas man med detta så minskar korttidsfrånvaron. Det är bra för ekonomin också. I praktiken är risken stor att en så stor besparing som styret föreslår måste genomföras som rena försämringar för gotlänningarna. Barn och elever i förskola och skola, omsorgstagare, äldre, patienter får betala genom sämre verksamhet.

Vänsterpartiets förslag:
– Stryk majoritetens besparing på 70 miljoner
– Spara 20 miljoner på lokaler, IT och inköp

Det finns inte pengar till en ny ishall

Det behövs en ny ishall i Visby. Den gamla är sliten och dålig. Tyvärr är den ekonomiska situationen för Region Gotland i ett allvarligt läge och pengarna som krävs för investeringen och senare för driften finns inte just nu. Det krävs en regeringspolitik som faktiskt ger regioner och kommuner rimliga ekonomiska förutsättningar och ett särskilt ötillägg till Gotland för att komma tillrätta med ekonomin. Först då går det att genomföra ett bygge av en ny ishall. Tyvärr riskerar majoritetens beslut att gå vidare med planerna ändå att underminera hela det arbete som pågår med att få regering och riksdag att förstå Gotlands ekonomiska och strukturella situation.
Det vore även mer rimligt att skattebetalarnas pengar används till att bygga en ishall som Region Gotland sedan också äger.

Vänsterpartiets förslag:
– arbetet med en ny ishall i Visby pausas med hänvisning till den ekonomiska situationen.

Satsa på barn och unga

Gotland har alla möjligheter att vara en bra och trygg plats för barn och unga. Men det kräver att vi lägger resurser på det som bygger trygga barn. En bra förskola med lagom stora barngrupper där barn kan leka, växa och lära tillsammans och med stöd av kompetenta vuxna. En bra skola för alla barn på Gotland med god tillgång till elevhälsa och stöd för de olika behov barn har. Vi behöver fler trygga vuxna i skolan och större möjlighet att anpassa skolan exempelvis för elever med olika typer av NPF-diagnoser. Det kräver mer resurser. Just nu minskar elevantalen. Det är en utmaning att anpassa skolorganisationen på ett klokt sätt utifrån det. Det kräver också resurser. Med en annan politik på nationell nivå för att välkomna människor till Sverige och Gotland istället för att stänga gränserna kan ändra på vår befolkningsutveckling och elevantalet kan vända upp igen. Att kunna möta de olika behov som barn och unga har på ett sätt som blir utvecklande för varje barn kräver, förutom fler vuxna i skolan, även ständig kunskapspåfyllnad. Därför är det viktigt att också möjliggöra för mer kompetensutveckling för medarbetare inom utbildningssektorn. Förebyggande verksamheter som ger stöd till föräldrar i sitt föräldraskap ger tryggare barn.

Vänsterpartiets förslag:
– 10 miljoner mer till grundskola inklusive anpassad skola

– 4 miljoner mer till förskolan för mindre barngrupper

– 4,9 miljoner till anpassad skola

– 3,9 miljoner till driften av nya Alléskolan och förskolan i Väskinde

– 5,7 miljoner till ökade resurser för små skolor

– 1 miljon kompetensförsörjning och vidareutbildning inom BUN/GVN

– 2 miljoner till Wisbygymnasiet

– 1,5 miljoner till mobila familjecentraler på landsbygden

Satsa på meningsfull fritid, kultur och folkbildning

Ett samhälle där människor känner mening, samhörighet och där man är fri att utvecklas och göra det man tycker om är ett bättre samhälle. Det är när vi har något vi brinner för och får chansen att utvecklas tillsammans med andra som det verkligen kan hända saker. Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Tyvärr har regeringen inlett ett omfattande nedskärningsprojekt inom stöden till kultur och folkbildning. Det måste Region Gotland orka motverka. Vi behöver en stark och stabil folkhögskola i både Hemse och Fårösund. Vi behöver se till att de gotländska studieförbunden kan utvecklas och fortsätta samla människor. Idrotten behöver rimliga förutsättningar att utvecklas även på landsbygden.

Vänsterpartiets förslag:

– 1,5 miljoner för att permanenta Fritidsbanken

– 0,5 miljoner för ökat stöd till studieförbunden

– 2,5 miljoner för ny ungdomsverksamhet i norra Visby

– 1,5 miljoner till Gotlands folkhögskola

– 1,3 miljoner till ökad stödgivning inom kultur och fritid

Satsa på social hållbarhet

Som samhälle har vi ett ansvar att fånga upp människor när de faller och som medborgare ska vi kunna lita på att samhället finns där som stöd i våra svåraste stunder. Det bästa är förstås när det går att förebygga att de värsta sakerna händer. Välfärden är i sig förebyggande men också omhändertagande. Samtidigt finns det saker som det offentliga inte klarar på egen hand. Ett exempel på det är kvinnojoursverksamhet. Våld är ett omfattande samhällsproblem och en stor del av våldet utförs av en man mot en kvinna som har eller har haft en nära relation med förövaren. I stödet för utsatta kvinnor och barn är ideella kvinnojourer ovärderliga. Därför vill vi att man går vidare och tecknar en IOP (ideellt offentligt partnerskap) mellan Region Gotland och kvinnojouren Amanda. Region Gotland har länge arbetat i en IOP tillsammans med Röda korset när det gäller stöd till flyktingar, nya gotlänningar och papperslösa. Det arbetet vill vi fortsätta.

Vänsterpartiets förslag:

– 200 tusen för att teckna en IOP med kvinnojouren Amanda

– 1,3 miljoner för fortsatt IOP med Röda korset

– 2 miljoner för utveckling av skyddat boende

– 2 miljoner social insatsgrupp

Tandvård för gotlänningarna

Det är med stor oro vi följt utvecklingen av tandvårdskrisen på Gotland. Bristen på tandläkare är stor och detta har tvingat fram ett stopp för tandvård för vuxna på Gotland. Nästa steg i krisen är en paus av Folktandvården både i Roma och i Slite. Gotlänningar erbjuds tandvård i Nynäshamn som alternativ och frustrationen över dyra resor för att få tillgång till rätt tandvård är stor. Något måste göras åt detta. Vi föreslår insatser för att locka tandläkare till Gotland omgående samt möjlighet för ersättning för de som drabbas av stora merkostnader för att tandvård inte erbjuds på Gotland.

Vänsterpartiets förslag:
– 1 miljon för rekrytering av tandläkare samt ersättning för merkostnader för gotlänningar

LSS       

LSS är en rättighetslag som syftar till att personer med vissa typer av funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället på samma villkor som andra. Region Gotland har ett antal olika typer av stöd som ryms inom lagen; serviceboende, daglig verksamhet, personlig assistans med mera. Under de senaste åren har Region Gotlands LSS-verksamhet redovisat större och större underskott mot budget samtidigt visar kostnadsjämförelser att verksamheten är billigare än andra motsvarande i landet. Det visar att verksamheten är underfinansierad. Det blir en ohållbar situation i längden eftersom det dels utarmar en redan anorektisk verksamhet när man försöker minska kostnaderna ytterligare och dels belastar andra verksamheter inom socialnämndens område. Det riskerar att göra livet sämre för de som är i behov av det offentligas stöd och kan få stora konsekvenser för både samhälle och individ.

Vänsterpartiets förslag:
– 40 miljoner till LSS

Satsa på kollektivtrafik och minskade utsläpp

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Det är väsentligt att Region Gotlands arbete med att minska sina utsläpp fortsätter i rask takt. Ett avgörande område är våra resor. Förutom att färjetrafiken måste ställas om till fartyg med förnybara och rena drivmedel så måste vi också ändra våra resvanor när vi reser på Gotland. Vi måste byta ut många av de bilresor vi gör idag mot alternativ som inte släpper ut koldioxid. Gång och cykel behöver öka där det är möjligt. Det bör Region Gotland främja. Vi är positiva till införandet av förmånscyklar. Det är bra politik att underlätta för medarbetarna i Region Gotland att välja bort bilen. Mer kollektivtrafikåkande är också helt avgörande. Det kräver att kollektivtrafiken blir bättre. Bättre turer exempelvis i Visby och tätare turer mellan våra större orter kommer att bli viktigt. Men en väldigt viktig fråga är också priserna för att åka. Vi i Vänsterpartiet vill återinföra bussiga kortet (fria resor för barn tom 19 år) i Visby och sänka priserna på månadskorten. Så att fler kan göra bussen till en del av sitt vardagsresande. Och så att alla unga kan ta bussen till sina aktiviteter. En bra kollektivtrafik och god tillgång till särskild kollektivtrafik (färdtjänst m.m.) är också en viktig tillgänglighetsfråga.

Vänsterpartiets förslag:
– 1,5 miljoner för sänkta priser i kollektivtrafiken och bussiga kortet i Visby.
– 5 miljoner för särskild kollektivtrafik

– 1 miljon för bättre luftkvalitet (PM10)

Idag har vi lagt fram vårt alternativ till Alliansens budget för 2020.Vänsterpartiet säger nej till ytterligare besparingar i nämnderna. Det är inte rimligt att spara många miljoner på vård, skola och omsorg. Region Gotland behöver istället förstärka sitt förebyggande arbete och se till att fler elever fullföljer skolan.

Region Gotland måste minska sina utsläpp och gå före i klimatomställningen. Vi avsätter pengar för det arbetet. Vi är mycket kritiska till att ingen plan för minskade koldioxidutsläpp ännu presenterats trots att beslut tagits om att upprätta en koldioxidbudget. Det naturliga hade varit att besluta om planen för nästa år, åtgärder och kostnader i samband med att budgeten för 2020 behandlas.
Förebyggande insatser.

Tillsammans med S, MP och Fi la vi i våras fram ett antal förslag som syftar till att förebygga ohälsa och ge förutsättningar för ett gott liv på Gotland. Nu bygger vi vidare på det genom en förstärkning av elevhälsan för att ge barn och unga på Gotland bättre stöd och fler förebyggande insatser redan i skolan och förskolan.

Vi satsar också mer pengar på kultur för barn och unga. Att kulturskolan och bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet når så många som möjligt är otroligt viktigt för barns uppväxtvillkor på Gotland. Vi satsar också på idrott och en aktiv fritid för barn och unga oavsett ekonomiska förutsättningar genom att avsätta pengar till Fritidsbankerna.

Vi satsar också 4 miljoner för att förstärka folkhälsoarbetet utifrån det nya folkhälsoprogrammet och 2 miljoner för att förbättra arbetet mot våld i nära relationer.

Sjukvården på Gotland är underfinansierad från regeringen. De förändringar som görs av kostnadsutjämningssystemet ger Gotland en förbättrad, om än inte tillräcklig, kompensation och därmed möjligheter att förstärka sjukvårdens budget. Vårt budgetförslag innehåller flera satsningar på sjukvården gemensamt med S,MP, Fi  och därutöver ytterligare 10 miljoner kronor.

Saga Carlgren, gruppledare
Vänsterpartiet Gotland

Vår budget 2020 S-V-MP-Fi

En budget för en stark välfärd och hållbar utveckling

Vår budget tar utgångspunkt i verkligheten och syftar till att fortsätta värna välfärden och bygga Gotland starkt för framtiden. Vi ser till att de som arbetar ges möjlighet till utveckling, men också till fler arbetskamrater. När vi ser att den psykiska ohälsan ökar vill vi genom tidiga insatser bryta utvecklingen. Vi ser till att bygga Gotland attraktivt med en bra skola, aktivitet och utemiljöer. Vår budget ser till att vi tar vårt ansvar för klimatet för att nå parisavtalets mål.

Vi investerar för framtiden genom en stark välfärd som finns där när vi behöver den, som ger alla barn en bra skolgång, våra äldre en god omsorg och en sjukvård av hög kvalitet.

Förutsättningar för budgetarbetet

SKL:s ekonomirapport visar att läget är tufft i Sveriges kommuner och landsting. Behoven ökar och kostnaderna för välfärden stiger i hela landet. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018. Resultaten i Region Gotland har under åren 2011-2018 visat plus i sex av åtta år. Samtidigt har vi gått igenom tre tuffa år av besparingar. Vi vet att vi antingen måste fortsätta spara mycket eller skjuta till mer pengar till gotländsk välfärd; motsvarande 600 miljoner eller 6 skattekronor till 2027. Stora, snabba besparingar riskerar snarare ökade kostnader i framtiden. Vi utgår från helheten och tänker långsiktigt när vi lägger vårt budgetförslag. Vi behöver både spara och satsa för att uppnå en hållbar ekonomi och en hållbar verksamhet.

Vi har en välskött ekonomi med verksamheter som trots tuffa sparbeting lyckas väl i sina uppdrag. Framåt ser vi stora utmaningar. Gotland spås ha högst andel äldre i landet 2030 och allt svårare att hitta arbetskraft. Det är en tuff kombination. Vi behöver ta ansvar idag för att ha en välfärd att lita på och en stabil ekonomi framåt. För att möta de utmaningar vi har behöver vi rusta verksamheterna för ökade behov och investera för ett attraktivt Gotland som utvecklas och håller ihop.

• 35 miljoner mer i tillskott till verksamheterna än Alliansen
• Skattehöjning med 75 öre

Förbyggande och tidiga insatser

Grunden för ett starkt samhälle är en trygg välfärd. Välfärden behöver ständigt utvecklas och fokusera än mer på verksamheter som ser till att lösa människors problem när problemen fortfarande är relativt små. På så sätt kan man undvika stort mänskligt lidande men också betydligt större kostnader för samhället på sikt. Under de senaste åtta åren har den rödgröna majoriteten fokuserat mycket på att utveckla verksamheter som fungerar förebyggande och främjande. När stora pengar ska sparas i Region Gotland riskeras arbetet med förebyggande insatser eftersom de ofta är frivilliga. Insatser som byggts upp och behöver få fortsätta är exempelvis Socialpsykiatriskt team och Mini-Maria där unga med olika typer av problem och deras familjer får rätt hjälp tidigt. Ungdomskraft, Ungkomp och Vuxkomp som syftar till att lotsa och stödja både unga och vuxna till studier eller arbete och undvika att behöva söka försörjningsstöd. Familjefokus som arbetar med stöd till familjer och Skolfam som stödjer familjehemsplacerade barn i sin skolgång.

Allt fler unga söker vård för psykisk ohälsa på Gotland. Därför vill vi säkerställa att vårt initiativ med en första linjen-mottagning för barn och unga permanentas. Att tidigt kunna få rätt stöd när du som ung mår dåligt psykiskt är helt avgörande för hur du klarar skolan och för dina möjligheter att må bättre både här och nu men också i vuxen ålder. Rätt hjälp sparar både lidande och pengar.
På vårdcentralerna finns numera möjlighet till samtalsbehandling för den ökande grupp vuxna med psykisk ohälsa som vänder sig dit. Denna verksamhet vill vi fortsätta med för att kunna möta patienter med både somatiska och psykiska besvär på ett bra sätt, nära patienterna.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar kvinnors och barns hälsa och välmående i stor utsträckning. De samlade kostnaderna för samhället för den här typen av våld är mycket omfattande och både förebyggande insatser, insatser för att få män att sluta slå och insatser som skyddar och stödjer de som drabbas behövs. Både i Region Gotlands verksamheter och i samverkan med ideella organisationer.

• 2 miljoner till insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld
• 3,8 miljoner till Första linjen för psykisk hälsa för barn och unga
• 3 miljoner till Samtalsbehandling vid psykisk ohälsa på vårdcentralerna

Bra skola och förskola för alla barn

Vi prioriterar barn och unga, deras utbildning, och olika typer av stöd och förebyggande insatser till barn och familjer. Barn som får en bra skolgång utifrån sina behov och fullföljer gymnasieskolan har större chans att komma in på arbetsmarknaden och få vara friska som vuxna. Alliansen föreslår stora besparingar på gotländsk skola. Det kommer att drabba alla barn men särskilt de som redan har svårast att klara skolan. Vi motsätter oss större barngrupper i förskolan och minskad personaltäthet. Det är bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

• 44,6 miljoner för fler barn och elever

Vård och omsorg att lita på

Sjukvården står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning och allt fler sjukdomar som idag kan lindras och botas innebär stigande kostnader. Bästa sättet att möta detta är med förebyggande insatser. Det har under våra åtta år i majoritet varit vår inriktning och det är det även nu. Genom att undvika ohälsa och öka välmåendet minskar vi behovet av kostsam vård.
Vårdcentralerna och primärvården ska utgöra basen i svensk sjukvård. Så även på Gotland. Vi har idag en för låg tillgänglighet, för tuff arbetssituation och för mycket hyrpersonal i primärvården. Så kan vi inte ha det.

Kostnaderna för utomlänsvård ökar. Priserna vi får betala ökar både 2019 och 2020. Denna kostnadsutveckling måste vi ta höjd för. Vi står också mitt i framtagandet av framtidens sjukvårdsmiljö tillsammans med Stockholm. En satsning vi varit eniga om att göra. Alliansens budgetförslag innebär en indirekt besparing på andra delar av sjukvården med 23 miljoner kronor.

Även behoven av LSS ökar. Vi skjuter därför till resurser så att fler kan få möjlighet att få den assistans de behöver. Staten har ansvar för personlig assistans, kommuner och regioner för merparten av lagstiftningens andra insatser. Dessa måste vi ta ansvar för. Vi minns valrörelsens hårda tonläge om LSS från de borgerliga partierna. Deras budgetförslag visar i handling att de inte alls prioriterar LSS.

• 5 miljoner för ökad tillgänglighet till vårdcentralerna
• 4 miljoner för arbetet med Framtidens vårdinformationsmiljö
• 10 miljoner för ökade kostnader för utomlänsvård
• 7 miljoner till LSS
• 21miljoner för Fler äldre
• 39 miljoner för medicinteknisk utveckling

Klimat och miljö

Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna mänskligheten har. Vi har bara några år på oss att minska utsläppen för att kunna mildra konsekvenserna. Frågan är global, men omställningen måste ske lokalt. Klimatet kan inte vänta! För att möta Gotlands del av Parisavtalet och Agenda 2030 gör vi en satsning för att stärka arbetet med att nå målen i den koldioxidbudget som tagits fram och för att kunna möta upp arbetet med färdplanen för ett hållbart energisystem på Gotland. Det kan innefatta exempelvis smarta lösningar för resfria möten, investeringar i solceller och laddstolpar eller liknande.

Vi fortsätter också att prioritera ekologiskt och närproducerat utifrån Mat- och livsmedelspolicyn samt de nationella och lokala livsmedelsstrategierna.

• 2 miljoner för förstärkt klimatarbete
• 10 miljoner för investeringar i klimatlösningar
• 0,4 miljoner för mer ekologisk mat

Region Gotlands medarbetare

Medarbetarna är Region Gotlands viktigaste resurs och framöver kommer behovet av arbetskraft öka. Därför behöver Region Gotland bli ännu bättre på att behålla och utveckla den personal vi har. Arbetet med att minska sjuktalen måste fortsätta. Det kräver arbetsplatser som ger förutsättningar för hälsa. De som vill jobba heltid måste kunna göra det, därför är arbetet med Heltidsresan tillsammans med Kommunal viktigt och måste ske på ett bra sätt. En god löneutveckling är viktigt men det är också viktigt att ha tillräckligt många kollegor så att man tillsammans kan bedriva verksamhet med hög kvalitet. Risken med stora besparingar i välfärden är att färre medarbetare måste göra mer. Det vill vi undvika. Vi fortsätter förändra lönestrukturer och skapa jämställda löner. Vi vill också skapa utrymme för andra insatser som gör det lättare att rekrytera och behålla personal och också motverka dyra hyrlösningar, det skulle kunna handla om avsatt tid till kompetensutveckling eller forskning på del av tid eller förändrat arbetstidsmått för vissa yrkesgrupper.

• 80 miljoner för personalkostnadskompensation
• 20 miljoner för mer jämställda löner och fler arbetssätt för att behålla och rekrytera

Ett attraktivt Gotland

En långsiktigt hållbar ekonomi och god välfärd på Gotland är helt beroende av att Gotland fortsätter att vara en attraktiv plats för både unga och gamla. Hela Gotland ska utvecklas. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka över hela ön. Då behöver service och verksamheter fortsatt finnas nära där människor bor. Serviceutbudsstrategin lägger grunden för det. Gotland ska också vara attraktivt oavsett funktionalitet, en del av det är tillgängliga badplatser. Vi satsar på en ny tillgänglighetsramp i Gustavsvik. Vårt offensiva arbete kring exploatering ska fortsätta med fokus på hyresrätter som folk har råd att bo i och studentbostäder så att universitetet kan utvecklas vidare. Det regionala utvecklingsuppdraget ska stärkas och ett projektkontor etableras.

• 0,85 miljoner för Skatepark A7 och lekplats Klintehamn
• 0,5 miljoner för drift av gymnastikhall
• 1 miljon för tillgänglighetsramp i Gustavsvik
• 6 miljoner för Kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst
• 12 miljoner årligen i investeringsmedel för vägbeläggning