Jag skriver detta efter att ha inspirerats av Nina Björks senaste bok ”Om man älskar frihet – tankar kring det politiska” och vill säga några ord om människan, hennes fria val och grundläggande behov.

Varje samhälle har sina principer, institutioner och lagar. Ett samhälles system bestämmer vilka ramar och regler vi individer har att hålla oss till och rätta oss efter. Dessa ramar är oftast mer begränsande för våra fria val än vad vi vill se och erkänna. Vi vill gärna tro att våra livsval är våra alldeles egna. Den liberala idén bygger på den tanken – att vi alla gör våra egna, fria individuella val.

Men det är det politiska systemet, som grundlägger och formar ramarna som sätter gränserna för människans möjlighet till egna val. De senaste 30 åren har politiken genom att avreglera allt fler vitala områden och institutioner från allmännyttan till den fria marknaden, sett till att den största gränssättaren för människans fria val blivit den privata ekonomin. Samtidigt har glappet mellan den rika och den ekonomiskt svaga befolkningen ökat drastiskt under samma period.

Det är den nyliberala politiken som lett oss hit; homo economicus – den ekonomiska människan, i motsats homo politicus – den demokratiska människan.

Hur olika vi än är som individer på jorden, så har vi alla oavsett geografi, kultur, religion etcetera några gemensamma basala behov för vår existens: Människan behöver mat och vatten, bostad, kläder på kroppen, vård och omsorg vid sjukdom och skada, utbildning för att förstå världen och kärlek för att känna tillit.

Detta behöver människan för att överleva och leva ett värdigt och tryggt liv på jorden.

Sverige och de flesta nationer har erkänt detta genom att ratificera FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter. Det är ett politiskt beslut. Att då överlåta uppgiften att tillgodose grundläggande mänskliga behov till den ”fria marknaden”, är att motsäga den egna utsagan om alla människors lika värde.

”Människan får aldrig finnas till för ekonomins skull, utan ekonomin ska alltid finnas till för människan” säger Nina Björk. (Vad är mål och vad är medel för att nå mål?).

Människan har behov – marknadsekonomin kräver vinst.

Därför är dessa grundläggande mänskliga behov alltför värdefulla för att överlåtas till en marknad, som har som främsta uppgift att generera ekonomisk vinst framför att tillgodose mänskliga behov.

En glad, frisk och trygg människa är ur samhälleligt perspektiv alltid mycket billigare än den motsatta.