Hur ska den nya skolorganisationen se ut på Gotland?
Här kan du läsa hela Vänsterpartiets förslag.

Vänsterpartiets förslag till ny skolorganisation – Skola Gotland 2008

Mål och utgångspunkter.
– Att skapa en god lärmiljö.
– Att skapa trivsamma, ändamålsenliga lokaler för elever och personal.
– Att skapa en integrerad skola.
– Att skolor och förskolor ska ha en stimulerande utemiljö.
– Att samverkan förskola, skola, fritis ska eftersträvas.
– Att ha en hög tillgänglighet till förskolan.
– Att skapa en god arbetsmiljö genom tillräckligt stora arbetslag.
– Att ha korta restider speciellt för de yngre eleverna.
– Att av miljöskäl undvika onödiga transporter.
– Att ha en god geografisk spridning.
– Att se skolan som en viktig utvecklingsfaktor för Gotland.

Att skapa en god lärmiljö.
En god lärmiljö skapas främst av kompetenta och engagerade medarbetare, och det ”klimat” de skapar i förskolan/skolan. Skolans fysiska miljö ute och inne har också betydelse, liksom att där finns tillräckligt många elever, så att det finns goda möjligheter för alla att hitta en kompis.

Att skapa trivsamma, ändamålsenliga lokaler för elever med skiftande behov.
Många skolfastigheter är otidsenliga och/eller hårt slitna. Flera har varit överfulla under de senaste åren. När elevantalet sjunker är det viktigt att utnyttja möjligheten att skapa en bättre arbetsmiljö. Det handlar dels om att öka tillgängligheten där det behövs, men också att skapa grupprum och mindre arbetsrum för elever som behöver mer lugn och ro. I vissa skolor behöver elevernas uppehållsrum förbättras, i andra lärarnas arbets-platser. Ska detta vara möjligt kan man inte fylla skolorna med lika många elever som tidigare och det måste finnas möjlighet att efterhand rusta upp de skolor som är kvar.

Att skapa en integrerad skola.
Skolan ska vara en plats där man möter andra människor med erfarenheter och livsvill-kor som kan vara både lika och olika ens egna. Det ger både stimulans och erfarenhe-ter. För att det ska vara möjligt bör samverkan mellan grundskolan och särskolan öka, och de specialenheter som finns inom grundskolan bör vara integrerade och samlokali-serade med grundskolan. Vi motsätter oss förslaget att klasser från träningsskolan skall vara kvar på Humlegårdsskolan när grundskolan har flyttat därifrån. Vi föreslår att klasserna från träningsskolan istället flyttas till Norrbackaskolan. Här skulle lämpliga utrymmen också kunna ordnas för fler fritidshems avdelningar så att också föräldrar med barn i särskolan och i språkskolan kan få möjlighet, att om de så önskar välja fri-tidshemsplacering i anslutning till den skola barnen går i. För att skapa utrymme på Norrbacka behöver troligen antalet grundskoleelever minskas mer än de gör i progno-serna. Att ha färre paralleller, eller att förändra till F-3- eller F-5- skola kan vara alter-nativ. På Humlegårdskolan skulle specialförskolan Myggan och särskolan specialklasser kunna vara kvar.
Vi föreslår att man utifrån de goda erfarenheterna av att integrera Balderskolan i Sol-bergaskolan, bör flytta Delfinenskolan in i Lännaskolan och Malmaskolan in i Klintes-kolan. Det ger bättre möjlighet att sucsesivt gå över till vanlig klass och till högstadiet. Det innebär också att stödet från pedagogerna i Delfinenskolan/Malmaskolan lättare kan finnas kvar för både elev och lärare efter återgång till vanlig klass.
 Att skolorna ska ha en stimulerande utemiljö.
Alla skolor och förskolor behöver en stimulerande utemiljö anpassad för bar-nen/elevernas ålder och behov. En utemiljö med många möjligheter till lek, idrott och aktiviteter förebygger mobbing och ger bättre förutsättningar för att barn och elever rör sig mer. Utemiljön i närheten av skolan ska också kunna användas för undervisning och för den dagliga fysiska aktivitet som är en del av grundskolans uppdrag.

Att samverkan förskola, skola och fritids ska eftersträvas.
Det är önskvärt att förskola, skola och fritids ligger i anslutning till varandra. Det ger möjlighet till samarbete i vardagen och underlättar arbetet med att få en samsyn på barns lärande och utveckling i verksamheterna. Läroplanerna för förskola och skola hänger samman och skolan skall enligt läroplanen samverka med fritids. Det underlät-tar också hämtning/lämning för föräldrarna om förskola och fritids finns på samma plats.
  
Att ha hög tillgänglighet till förskolan.
Förskolan är en skolform med egen läroplan och allmän förskola en rättighet för alla barn. För att alla barn ska få möjlighet att gå i förskola, behövs dels att antalet platser är tillräckligt många, och en dels god geografisk spridning över ön. Förskolan får inte lig-ga så långt från hemmet att föräldrar av transport-ekonomiska skäl väljer bort förskola för sina barn. Eftersom behovet av platser i förskolan kan variera över tiden på olika håll på ön, är det viktigt att lokalanvändningen är flexibel mellan förskola, skola och fritids, och att man om det behövs kan flytta över klasser av äldre elever till år 7 – 9 skolorna. På en del förskolor är det för många barn i barngrupperna och det är angelä-get att minska barngruppernas storlek, vilket kan innebära behov av fler lokaler.

Att skapa en god arbetsmiljö genom tillräckligt stora arbetslag.
För att barn och elever ska trivas och få en god undervisning måste också personalen trivas och utvecklas. Vi anser att man bör undvika alltför små skolor/förskolor därför att de ger en större arbetsbelastning på varje enskild medarbetare, de gemensamma uppgifterna är ofta lika många som i ett arbetslag med fler personer exempelvis eko-nomi, IT och miljöansvar. Ett lite större arbetslag ger också bättre möjligheter till erfa-renhetsutbyte och pedagogisk utveckling.

Att ha korta restider, speciellt för de yngre eleverna.
På Gotland bor 57 % av invånarna i tätort och 43 % utanför (att jämföra med riket 84 % respektive 16 %). Det innebär att många barn är beroende av skolskjuts. För att undvika onödigt långa restider för eleverna behöver det finnas skolor lokaliserade över hela ön. Hur skjutsarna organiseras är också viktigt, i vissa områden bör man se på möjligheterna att använda fler fordon för att korta restiderna. För att skoldagen inte ska bli för lång är det viktigt att långa väntetider före och efter skolan undviks. Den tidsgräns som finns idag, att restider över 45 minuter bör undvikas, skall bibehållas.

Att av miljöskäl undvika onödiga transporter.
Förutom restider är också miljöskäl något som talar för att undvika långa eller onödiga transporter. Att människor dagligen transporterar sig så långa sträckor som i vårt sam-hälle innebär en stor påfrestning på miljön. Även om man övergår till mer miljövänliga bränslen innebär alla transporter en miljöbelastning. Därför måste man även vid plane-ringen av skolorganisation tänka miljömässigt. Det handlar både om skolskjuts, föräld-rars resor till fritis och förskola och behovet av transporter under skoldagen ex. till id-rottshallar.
 Att ha en god geografisk spridning.
För att hela Gotland ska vara attraktivt att bo på också för barnfamiljer behöver det finnas skolor och förskolor spridda över hela ön. Vårt förslag ger en god täckning med rimliga restider över hela ön. För att också i framtiden kunna bibehålla en god täckning krävs inte bara politisk vilja, utan också att föräldrar och elever är så nöjda att de väljer de kommunala skolorna. Det är därför viktigt att varje skola aktivt arbetar för att bli vald av de som bor inom skolans upptagningsområde, det fodrar ett informationsar-bete om vad skolan står för och kan erbjuda, och att man som ett led i sitt kvalitetsar-bete följer upp varför skolan väljs bort och vid behov vidtar åtgärder.

Att se förskolan och skolan som en viktig utvecklingsfaktor för Gotland.
Skolan måste vara en viktig utvecklingsfaktor för Gotland. Det är den, om gamla och nya Gotlänningar anser att den håller hög kvalite och motsvarar deras förväntningar. Det är den, om ungdomarna lämnar skolan med tillit, självförtroende, goda kunskaper och färdigheter. Då kommer de att sprida positiva berättelser om Gotland och en del av dem kommer att leva här och bidra till öns utveckling.

Fårösundslinjen
Om Fårö skall vara en plats där även barnfamiljer vill bo behövs det en år 7 – 9 skola i Fårösund. Restiderna till Slite blir annars allt för långa. Så länge det finns barn till för-skolan på Fårö bör också F-3 skolan och fritis behållas på Fårö. En en- avdelningsför-skola långt från andra skolor/förskolor blir en väldigt sårbar enhet. Undervisningen bör ske i nära samverkan med Fårösundsskolan. Fårö skolas goda lokaler och utmärkta läge nära vattnet gör att den kan användas av andra skolor för naturstudiedagar, fri-luftsdagar och lägerskolor mm.

Lännalnjen
Gothem skola läggs ned till hösten 07.
Tingstäde och Stenkyrka skolor bör samordnas till en utbyggd skola i Stenkyrka. Skall vi ha en god geografisk spridning och undvika långa resor bör det finnas en skola på denna del av Gotland. En utbyggnad av kommunalt va i delar av området är en av flera faktorer som talar för en fortsatt ökad bebyggelse i området. Förskola och fritids bör finnas i både Stenkyrka och Tingstäde.
Fole skola. I förvaltningens förslag föreslås eleverna från Hejnum flyttas från Fole skola till Lännaskolan i Slite. Vi tycker det är olämpligt och svårgenomförbart att flytta elever från skolor som skall vara kvar, vill man förändra upptagningsområdet kan det ske för nya elever som börjar förskoleklass.

Romalinjen
Vi föreslår att Hörsne –skola läggs ner, samtliga elever bör erbjudas plats i Dalhem skola. Framåt i tiden kan barn som skall börja förskoleklass från Källunge respektive Ekeby erbjudas plats i Fole och Endre skolor. I förvaltningens förslag föreslås att ele-ver från Norrlanda flyttas från Dalhem till Kräklingbo skola, vi tycker det är bättre att förändra upptagningsområdet i samband med att barnen börjar i förskoleklass.
Romakyrkskola föreslår vi läggs ner under förutsättning att en skolgård lämplig för yngre elever iordningsställs vid Romaskolan.
Vi föreslår att Vänge skola behålls, liksom hela Romaskolan, dvs även år 7 – 9 skolan.
 Solbergalinjen
Vi föreslår att mer av särskolans verksamhet och integrerade fritidshem samlas på Norrbackaskolan och att utrymme för det skapas genom att grundskoleelever går över till Solbergaskolan.
Vi föreslår att Humlegårdskolan till stor del görs om till förskola. Det finns behov av fler platser både för att kunna ta emot fler barn, och för att kunna minska barngrup-pernas storlek.

Södervärnslinjen
Västerhejde skola behöver bättre utrymme för både skola och fritids, därför bör årskurs 6 eller  år 4-6 flyttas till Södervärnsskolan.

Klintelinjen
I Eskelhem skola bör inga stora investeringar för förskola göras, för barnen i skolom-rådet bör man istället planera för en ny 2-3 avdelnings-förskola i Tofta. på sikt kanske en ny skola i Tofta.
Om behov finns kan en tillfällig förskola inrymmas i Eskelhem skola.
I Hogrän finns behov av de förskoleplatser som finns där, vi förslår att också skolan blir kvar. Möjligheterna att få bättre utrymme för förskolor, och fler barn i samma ålder i skolorna, i Eskelhem och Hogrän genom en samording med F-3 i en skola och 4-6 i den andra, bör utredas.
I Sanda skola kan lokaler för en förskoleavdelning till skapas om en del av de äldre ele-verna flyttas till Klinteskolan.
Vi föreslår att Eksta skola behålls och att elevunderlaget ökas med elever från Levide socken.

Hemselinjen
Vi föreslår att Stånga skola behålls och får elever också från Linde, Gerum, Lojsta och Fardhem.
Vi föreslår att Fardhem skola läggs ner, och elverna flyttas till Eksta och Stånga skolor. Förvaltningen får ta fram en genomförandeplan i samråd med föräldrarna som innebär att så få klasser som möjligt splittras.
Vi föreslår att Rone skola läggs ner, och eleverna flyttas till Havdhem skola.
De elever från Alva som så önskar skall även fortsättningsvis ges plats på Högbyskolan.
På sikt bör också förskolan i Rone flyttas/avvecklas. Ensamma en- avdelningsförskolor är väldigt sårbara.
Vi föreslår att När skola läggs ner och eleverna flyttas till Garda skola.
Vi föreslår att Öja skola och förskola behålls.
Vi föreslår att en öppen förskola startas i Hemse.

Vid eventuella frågor kontakta Brittis Benzler 070-4476771

Uppdaterades: 25 apr 2007