artikel

Vad händer mde skolan? Läs brittis frågor

På BUN (Barn- och ungdomsnämnden) sammanträdet i september tillstyrkte nämndens majoritet ansökan från ett stort antal friskolor.

Vilka som får tillstånd att starta avgörs senare av skolverket. Om de som får tillstånd sedan startar till hösten 08, och hur många elever de får kan ingen säkert säga. Det gör att det är, och ända till i sommar kommer att vara så stor osäkerhet att möjligheterna till anpassningar av den kommunala organisationen redan till hösten 2008 är mycket små. Till efterföljande läsår blir dessa möjligheter större.

Om dessa skolor startar, hur många elever de får och vilken inverkan de får på den kommunala skolan är givetvis olika. Generellt kan man säga att grundskolorna och gymnasieskolorna har olika effekt på den kommunala organisationen och ekonomin.

Jag vill veta hur du avser att hantera dessa effekter.

Hur stora beräknas merkostnaderna för de nya grundskolorna (När, Eksta och Fardhem) bli år 2008 om de behåller det antal elever som går i dem nu?
Hur stor beräknas merkostnaden bli på sikt, om den nuvarande kommunala skolorganisationen behålls?
Hur anser du att dessa merkostnader ska finansieras?
Har du för avsikt att ta initiativ till några förändringar av den kommunala skolorganisationen?

För gymnasierna är de ekonomiska konsekvenserna mer svårbedömda. Den kommunala gymnasieskolan är mycket konkurrenskraftig. Därför tror jag inte att de privata gymnasieskolorna fyller alla de platser man ansöker om att få starta. Nya skolor kommer inte enbart att ta elever från de kommunala gymnasieskolorna utan också från andra frigymnasier.

Men, hur stora blir merkostnaden hösten 2008 om de fyller 10%, 20% eller 50% av platserna för årskurs ett? Hur stor blir merkostnaden när skolorna har tre årskurser elever? Vilka omställningskostnader kan man räkna med för de kommunala skolorna?
Hur anser du att dessa kostnader ska finansieras?

Vilka förändringar av den kommunala gymnasieskolan avser du att initiera när elevantalet minskar på grund av minskade elevkullar, och kanske också på grund av fler friskolor?
Idag ligger programpengen för de allra flesta gymnasieprogram under riksgenomsnittet. Tror du att det är rimligt att den gör det i framtiden också? Och vad anser du är önskvärt i denna fråga?

Sjonhem 071007
Brittis Benzler, Vänsterpartiet

Kopiera länk