Under senvintern har vi jobbat med den kommande tidningen Vänstern i vården. Snart finns den tillgänglig digitalt på Vänstern i vårdens hemsida och kanske, om du har tur, i din brevlåda. Vi återkommer med mera information lägre fram.
Man röstade också, som enda parti, nej till återinförandet av karensavdraget. Det är en klassorättvisa att välfärdsarbetare inom vård, skola, omsorg, polisen, busschaufförer med flera, som inte kan jobba hemifrån i samma utsträckning som tjänstemän, ska straffas ekonomiskt vid sjukdom.Ett vanligt argument mot en röst på Vänsterpartiet är att partiet inte får igenom någon politik. Att det inte stämmer har visats under den gångna mandatperioden. Trots att regeringen tidigare försökte utestänga Vänsterpartiet från allt inflytande lyckades man få igenom flera viktiga saker för oss arbetare: Man såg till att det blev höjda pensioner, med störst påslag åt de allra fattigaste. Man förbättrade sjukförsäkringen så att fler får den ersättning de har rätt till. Man stoppade förslaget om att införa marknadshyror i hyresrätter.
Vänsterpartiet har inte minst visat att man håller vad man lovar, och att man inte tänker vara någon dörrmatta åt andra partier. Det är ytterligare ett skäl för oss arbetare att rösta vänster på valdagen.
Att tandhälsan och tjockleken på människors plånbok alltmer hänger ihop är ett sorgligt tecken på det allt tydligare klassamhälle vi lever i. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Tänderna är en del av kroppen och bör på sikt ingå i sjukvården.
Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller helt tvingas avstå från tandläkarbesök. Många unga vuxna slutar att gå till tandläkaren regelbundet när besöken börjar kosta pengar. Tack vare Vänsterpartiet höjdes åldersgränsen för fri tandvård till 23 från år 2019. För personer mellan 23 och 29 år och för de som har fyllt 65 år fördubblades tandvårdsbidraget till 600 kronor. För vuxna mellan 30 och 65 år höjdes det till 300 kronor.
Vänsterpartiet vill göra mycket mer och vi har därför lagt fram ett förslag på ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården. Det skulle innebära att patienten betalar maximalt 1 200 kronor under 12 månader. Kostnader över det ska subventioneras fullt ut. Vänsterpartiet föreslår att reformen genomförs under kommande mandatperiod. Vi vill även att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak på vad respektive behandling får kosta oavsett vårdgivare. Det skulle skapa förutsägbarhet- och göra tandvården billigare för väldigt många. Regelbunden och förebyggande tandvård ger oss alla friskare tänder.
Vänsterpartiet vill att Region Gotland snabbutreder hur ekonomin för den som lever med försörjningsstöd kan stärkas. Detta i väntan på att den regering som tillträder efter valet förhoppningsvis höjer riksnormen för ekonomiskt bistånd till en rimlig nivå år 2023.
Höjda priser på mat och andra livsmedel har gjort vardagen extra tuff, inte minst för de som redan innan haft det knapert. Organisationen Majblomman har redan tidigare vittnat om en ökad barnfattigdom och dagens allt tydligare klassamhälle har många ansikten. Alltifrån att ha för lite pengar på månadens matkonto till att inte ha råd med barnens idrottsträning. – Med dagens höga inflation har vårt välfärdssamhälle ett särskilt ansvar att handla, både på nationell och- lokal nivå för att inte fördjupa de redan stora ekonomiska klyftorna. Vänsterpartiet vet att samhället i längden tjänar mer på ökad jämlikhet än på ökade inkomster för ett fåtal. Att vi som människor mår bättre när jämlikheten ökar, säger Victoria Öjefors Quinn, Vänsterpartiet.
Kontakt: Victoria Öjefors Quinn, andranamn på Vänsterpartiets riksdagslista på Gotland och tredjenamn på Vänsterpartiets kandidatlista till regionfullmäktigevalet. Mobil: 0733-22 32 54
Insändare skriven av Brittis Benzler och Per Edman, publicerad i GT den 8 oktober.
Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Bland annat därför motsätter vi oss att det privata vinstintresset tillåts styra i välfärden och att gemensamma skattemedel förslösas. Skattemedel till vård, skola och omsorg ska användas till personal och verksamhet. Det går att bekämpa arbetslösheten och den växande otryggheten och möta behoven i välfärden genom politisk förändring. Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen innehåller just en sådan satsning. Det är en stark satsning på välfärd och jobb.
För oss på Gotland är det mycket positivt att våra partikamrater i riksdagen väljer att satsa på välfärden som bedrivs lokalt av kommuner och regioner. Det är en politik som verkligen behövs efter sju år av moderatledd regering som genomfört stora skattessänkningar och samtidigt tvingat kommuner och regioner till stora besparingar.
Om Vänsterpartiets budgetförslag genomförs blir det en stor satsning på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg som också leder till fler jobb. Vänsterpartiet föreslår en höjning av de generella statsbidragen till regioner och kommuner men också ett antal riktade satsningar på vården, skolan och omsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda. För Gotlands del finansierar Vänsterpartiets förslag 100 fler anställda inom vården och skolan.
Vänsterpartiets budgetförslag innebär också stora satsningar på förbättrade möjligheter för unga och på miljön.
Många unga vuxna tillhör de som fått betala ett högt pris för regeringens politik som lett till arbetslöshet, otrygga anställningar och stor brist på hyreslägenheter, särskilt i storstadsområdena. Vår politik innehåller därför satsningar på jobb och utbildning, bättre anställningstrygghet och ökat bostadsbyggande
Vi behöver mer framtidsinvesteringar på gröna jobb för miljön och klimatet. Budgetförslaget innebär en storsatsning på solenergi, vindkraft och energiomställning genom ett nytt klimatprogram med stöd till kommuner, regioner och företag.
Genom att införa ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter till rimliga hyror kan vi bygga bort bostadsbristen och bidra till energiomställningen.
Vänsterpartiets satsningar är möjliga att klara genom att säga nej till några av de skattesänkningar och subventioner som regeringen genomfört. Det är en skattepolitik som ska trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det leder till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg.
Insändare skriveen av Brittis Benzler, publicerad i GT 20 augusti.
Så har då statsministern sommartalat och berättat om moderaternas satsningar inför hösten. Det viktigaste blir skattesänkningar för de arbetande med 15 miljarder! Ett för mej obegripligt sätt att använda begränsade resurser när välfärden ropar efter fler medarbetare och medborgarna efter högre kvalité inom många områden. Pengar kan användas bättre, om 15 miljarder istället satsas på kommuner och landsting, skulle det innebära ytterligare ca 90 miljoner per år till Gotland. Pengar vi kunde använda för sjukvård, omsorg och utbildning, områden där vi idag mest diskuterar besparingar, fast vi hellre skulle satsa.
Läget på Gotland är inte ovanligt, många landsting och kommuner brottas med dålig ekonomi, som lett till att man minskat antalet medarbetare, vilket påverkar såväl kvalité som arbetssituation, något som i längden är vare sej hållbart eller önskvärt.
Satsa på kommuner och landsting, det ger både välfärd och fler jobb. Det behöver både Sverige och Gotland.
Tack alla ni som under 2012 arbetat för att försvara och utveckla välfärden. För ni har inte haft något lätt jobb, det är inte enkelt att vara vare sej välfärdsarbetare eller kommunalpolitiker i Fredriks Sverige, helst inte i en landsbygdskommun, där resurserna hela tiden känns för små.
Men dom är inte för små, för att ni gör ett dåligt jobb eller är dåliga på att prioritera, inte heller för att Gotlänningarna har för höga förväntningar. Jag tycker man ska ha höga förväntningar på den gemensamma välfärden och vara beredd att betala för det.
Och det är där, med ”beredd att betala” som problemen finns, jag är beredd att betala, många andra också tror jag, men regeringen har valt en annan väg. De har omprioriterat från och hållit tillbaka utvecklingen i kommuner och landsting, resurserna som satsas på vård, kultur, skola och omsorg mm har minskat sin andel av samhällsekonomin. Dom ca 100 miljarder som nu årligen används till jobbskatteavdrag, kunde givetvis användas någon annanstans istället. Om 50 av de 100 miljarderna istället använts för kommunerna, skulle Region Gotland haft ungefär 300 miljoner till i kassan.
Det hade förutom större utbud och ökad kvalite i verksamhet för Gotlänningarna också varit bra för samhällsekonomin eftersom fler människor haft arbete, och fler kunnat erbjudas utbildning. Det hade dessutom varit klimatsmart, en kommun använder en stor andel av sina resurser till att anställa människor eller köpa tjänster som utförs i närområdet, en mindre andel går till prylar och en ännu mindre till resor. När redan välbeställda, dom som fått den största delen av jobbskatteavdragen, får mer pengar leder det istället till ökat sparande, och ökad konsumtion av prylar och resor.
Att satsa på den gemensamma välfärden handlar i grunden om solidaritet, att inte bara jag utan också andra ska ha det bra, men det är också både bra, produktivt och klimatsmart.
Jag önskar att ni alla sätter solidaritet och rättvisa i centrum 2013, och ett Gott nytt år.
Insändare av Brittis Benzler, publicerad i GT 2 oktober.
I torsdagens (27/9) Gotlands tidningar kommenterar jag bland annat de kortsiktiga ekonomiska konsekvenserna för Region Gotland av det nya löneavtalet för lärarna. Tidningen väljer att sätta en rubrik ”Varsel ett hot efter lönelyft” som får det att framstå som att jag sagt detta. Det stämmer inte, rubriken är något som tidningen själv har hittat på. Jag har inte sagt så. Det jag däremot har påpekat är att alla ökade kostnader behöver betalas. Även höjda kostnader som i sig är rimliga, som till exempel höjda lärarlöner. Med de inkomster och de utgifter Region Gotland idag har är det svårt att betala den välfärd vi behöver.
Om en vecka börjar regionens budgetberedning då regionstyrelsen träffas under några dagar för att planera 2013 års verksamhet. De borgerliga partierna på Gotland tycker att det brister i det politiska ledarskapet i hälso- och sjukvården, socialnämnden och i skolan. Det ska bli intressant att i nästa vecka ta del av vilka förslag dessa partier har för hur kostnaderna ska minska. Vad är det i den gotländska sjukvården, skolan och omsorgen vi inte längre ska bedriva, enligt borgarna?
Vi i Vänsterpartiet har svårt att se att något i verksamheten inom ovanstående områden är omotiverat. Det är inte för mycket personal, för bra lokaler och en i övrigt för stor verksamhet som finns på Gotland. Vänsterpartiets uppfattning är att gotlänningarna inte ska ha sämre sjukvård, utbildning och omsorg än övriga svenskar.
Alternativet till minskade utgifter är ökade inkomster till regionen. Det bästa hade varit en regeringspolitik som garanterat en fungerande välfärd för alla i Sverige. Så är det inte. Konsekvenserna av regeringens ekonomiska politik är att skillnaderna mellan fattiga och rika ökar, såväl vad gäller personer som mellan kommunerna i landet. Vänsterpartiet anser att det är en bättre politik i riksdagen att öka anslagen till kommunernas välfärd än att sänka bolagsskatten för 16 miljarder som regeringen nu föreslår. Det är viktigare med högre löner till välfärdens yrkesarbetare i kommunerna än sänkt bolagsskatt.
När alternativet med mer pengar från regeringen inte tycks vara möjligt kan vi Vänsterpartister tänka oss en skattehöjning. Vi Vänsterpartister vet att det idag finns en stor grupp fattiga på Gotland som har svårt att klara en skattehöjning. Men, alternativet med en kraftigt försämrad välfärd är också något som kommer att slå hårt mot fattiga och utsatta gotlänningar. En skattehöjning kan endast motiveras om pengarna går till vården, skolan och omsorgen.
Vi vänsterpartister anser att vård, skola och omsorg i första hand ska drivas i kommunal regi. Skälet är vår tro att det långsiktigt blir en bättre verksamhet som gynnar de äldre, de sjuka och eleverna. Framför allt är vi kritiska mot att företag som finns i välfärdssektorn, ser detta som ett sätt att skapa vinster för sina ägare. Ägare som inte bryr sig om verksamheten så länge vinsten ackumuleras och som sedan säljer vidare till högstbjudande. Så skall inte våra skattepengar användas.
Ett av de grundläggande välfärdspolitiska syftena med att organisera och driva äldreomsorg är att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Denna ska vara av hög kvalitet och lika för alla. Att tillfredställa mänskliga behov är överordnat alla andra mål.
Vi vill inte oroa de äldre, personalen eller de anhöriga med att med jämna mellanrum utsätta dem för den osäkerhet som en upphandling innebär. Redan nu vet alla inblandade att regionen kommer att driva Pjäsen när nuvarande avtal löper ut och kan då i lugn och ro förbereda sig på detta. I annat fall hade det närmaste året varit en osäker väntan på vem som skulle vinna upphandlingen.
Ett jämlikt samhälle är bäst för alla, alltid.
Per Edman, ordförande Vänsterpartiet Gotland.
Lars Åkerlund, vice ordförande i socialnämnden.
”Att uppemot 80 procent av svenskarna är emot att skattemedel går till privata vinster beror inte på olyckliga vårdskandaler eller illasinnade DN-artiklar. Det beror på att de räknat ut att om samma skattemedel ska gå både till verksamhet och till aktieutdelningar, så blir det mindre över till verksamheten.”
Mats Einarsson (V) kommunalråd i Botkyrka har skrivit en viktig artikel i Dagens Samhälle.
Läs hela artikeln här: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/mats-edman-har-fel-brom-vaelfaerdens-vinster-3294