Skip to main content

Etikett: Gotland

Oreda i ekonomin?

Ordning och reda framhålls just nu som en lämplig metod för att få pengarna att räcka till den verksamhet Region Gotland bedriver. Det låter ju bra, det vill väl alla ha, och inga läskiga konsekvenser blir det heller. Men är verkligen dålig ordning problemet och lösningen så enkel? Min bild är att det i huvudsak är ordning och reda i ekonomin, det är därför vi kan säga att fjolårets underskott beror på att fler barn fått förskoleplats, att en del skolor haft fler medarbetare än dom haft råd med, att kostnaderna för socialbidrag ökat, att skolskjutsarna och den vård vi köper från fastlandet kostade mer än vi budgeterat för. Det kan ses som dålig, eller för optimistisk budgetering eller kanske som dålig budgetdisciplin, men inte är pengarna bortslarvade. Det är snarare behoven och önskemålen som växer.

Felaktiga beslut kanske kan ses som oreda, och visst finns det beslut som man med facit i hand kan fundera över om de var så lyckade. Den kommunala satsningen på kongresshallen, flytten till Wisborg eller biogasupphandlingen kan man så här i efterhand fundera över, men oavsett vad man kommer fram, till ger det ju inga pengar att bedriva verksamhet för idag. Här sitter vi fast i kontrakt och kan bara försöka göra bästa möjliga av situationen.

Inför 2014 och åren därefter ser vi stora problem att finansiera välfärden. Vad beror det egentligen på, i många verksamheter har man ju sparat och sparat i många år?

Svaret är givetvis sammansatt, vill peka på några orsaker.

–        Demografin, Sverige och Gotland får fler äldre, vilket kostar i form av sjukvård och omsorg. Gotland har en svagare befolkningsutveckling än riket, det påverkar både skatteintäkter och statsbidrag negativt. Att arbeta för en ökad befolkning är därför väldigt viktigt.

–        Sjukvården har i många år haft större ökningar av kostnaderna än andra verksamheter, betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och bidrag. Inte bara här utan i hela Sverige, vilket också lett till att många landsting och regioner höjde skatten till i år.

–        Sverige har sedan krisen i början av 90-talet avsatt en stadigt minskande andel av samhällets resurser till den gemensamma välfärden. Enligt Daniel Suhonen(Chef på tankesmedjan Katalys) skulle vi ha haft 420 miljarder mer till välfärden varje år, om sektorn haft samma andel av BNP som den hade 1988. Jobbskatteavdraget som nu kostar kring 100 miljarder per år, är en del av denna omfördelning.

–         Statsbidragen till kommunerna följer inte kostnadsutvecklingen, dessutom får kommunerna   ta större ekonomiskt ansvar för arbetslösa, betydligt färre av dem har a-kassa i dag än 2006, och betydligt fler får försörjningsstöd.

Mer ordning och reda är alltid bra, men det räddar oss inte ur det finansieringsproblem vi har. På Gotland har vi en hög personaltäthet i förskola och skola, ofta hög kvalite i kommunens verksamheter och ett brett utbud av kommunal service. vill vi behålla detta, behöver Region Gotland ökade intäkter.

Brittis Benzler, regionråd

Transporterna måste minska för att vi ska klara klimatfrågan

Insändare skriven av Brittis Benzler och Lars Bjurström. Publicerad i GT den 26 april och i GA den 4 maj.

Utsläppen av växthusgaser gör att klimatsituationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. Energianvändningen har stor betydelse för om vi kommer att lyckas.

Nu när region Gotlands energiplan ska antas är det därför viktigt att klimatfrågan blir avgörande för planens inriktning.

Ett av de områden som vi mycket mer måste ta itu med är transporter av varor och människor. Transporterna står för en allt större del av våra koldioxidutsläpp och trots stora tekniska förbättringar av fordonen minskar inte de totala utsläppen. Det beror på att våra resor och transporter ökar och därmed äter upp de tekniska förbättringarna. Därför är det nödvändigt att både minska transportbehovet och att göra transporterna mer energieffektiva.

 Minskade behov av resor och transporter borde också av flera andra skäl vara positivt. Om bra service kan erbjudas närmare våra hem så kan vi spara både och pengar. En sådan inriktning av planeringen kan också vara ett viktigt ett stöd för att hela Gotland får en bra utveckling.

 Förslaget till energiplanen för Region Gotland har många förtjänster genom att bland annat visa hur vi på ett bra sätt kan utnyttja Gotlands goda tillgångar till vind och bioenergi. Men det finns också uppföljningar av den tidigare energiplanen som visar att ”under kommande år måste utvecklingen gå fortare i önskad riktning om de långsiktiga målen ska kunna nås”.

För att få ökad fart och kraft i omställningsarbetet anser vi att energiplanen måste bli mer tydlig och konkret och därför redovisar vi i vårt yttrande över energiplanen ett antal konkreta förslag. Några av förslagen handlar om att öka ansträngningarna för att minska klimatpåverkan från resor och transporter. 

  • Ytterligare insatser bör utredas för att serviceorterna ska kunna erbjuda service, både kommersiell och offentlig, för att behovet att resa längre avstånd begränsas.
  • Vid all lokalisering av nya bostäder bör möjligheterna till kollektivtrafik vägas in som ett av de viktiga kraven för att bebyggelse ska tillåtas.
  • Kollektivtrafiken måste långsiktigt förbättras, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Dessutom bör vi pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund.
  • Cykeln, som är det överlägset mest energieffektiva transportsättet, måste få fortsatt prioritet och det behövs insatser som förbättrar för cyklisterna men också kampanjer och information för att öka intresset för att cykla.
  • Regionens eget transportbehov behöver ses över för att undersöka om ytterligare möjligheter till effektiviseringar till exempel genom mer samordning är möjlig. Liksom en del andra kommuner bör vi också aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor.

Brittis Benzler (V), regionråd
Lars Bjurström (V), styrelseledamot Vänsterpartiet Gotland

 

Billigare färjepriser en nödvändighet för Gotlands utveckling

Vänsterpartiet presenterar i sin höstbudgetmotion en satsning som möjliggör lägre priser på färjorna till och från Gotland redan från 2013. Vår grundprincip är att det inte ska vara av avgörande betydelse att Gotland befinner sig längre bort från fastlandet än andra svenska öar.

Satsningar på infrastruktur, broar, järnvägar och vägar är satsningar på utveckling i hela Sverige och en förutsättning för att så många delar av landet som möjligt ska kunna skapa jobb och välstånd. När sådana satsningar diskuteras är det viktigt att inkludera Gotland. Färjan till Gotland ersätter vägar och broar och måste ses som en del av den nationella infrastrukturen.

Det finns en rad öar i Sverige som har fasta förbindelser eller vägfärjor och där staten idag finansierar underhåll och drift för överfart till dessa öar. Detta borde gälla även Gotland. Vänsterpartiet anslår därför 100 miljoner kronor till färjetrafiken i vårt budgetförslag. Detta är ett första steg mot så kallade vägpriser för Gotlandstrafiken. Vi återkommer med resterande anslagshöjningar kommande år.

De senaste åren har prishöjningarna i Gotlandstrafiken varit mycket kraftiga, vilket allvarligt hotar öns näringsliv. Samtidigt planeras för en upphandling, med ytterligare försämringar av tillgängligheten till Gotland. Detta har lett till stor oro, och många kraftiga protester från både gotlänningar och andra.

Vi förväntar oss att Trafikverket får nya direktiv från regeringen som gör att Gotlands utveckling sätts i centrum när färjetrafiken ska upphandlas för en ny period. I upphandlingen bör det ställas krav på en bra tidtabell, låga priser och snabba moderna färjor med mer miljöanpassade drivmedel.

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Brittis Benzler regionråd Gotland (V)¨

Skickad som insändare till GT som valde att publicera innehållet som nyhet istället.