Skip to main content

Skattesänkningar urholkar välfärden

Lars BjurströmInsändare från Lars Bjurström, publicerad i GA 29/4 och GT 30/4.

Den moderatledda alliansregeringen har under sina åtta vid makten attackerat stora delar av välfärden. Genom skattesänkningar på 140 miljarder har delar av trygghetssystemen monterats ner och många verksamheter i välfärden pressas hårt av knappa resurser. Allianspartierna påstår att de sänkta skatterna ska ge fler jobb och försöker nu hitta på att det blivit så. Anna Hrdlickas (M) insändare i GT (25/4) och GA (28/4) är ett sånt försök. Anna Hrdlicka (M) vill få oss att tro att jobben i Visbys restauranger försvinner om alliansen förlorar valet. Det är förslagen om att restaurangmomsen ska återgå till samma nivå som den var 2011 och att arbetsgivaravgiften för unga inte ska var lägre än för andra som, enligt Anna Hrdlicka, skulle få såna effekter. Det visar bara hur orimligt moderaterna räknar när de försöker försvara de enorma skattesänkningar som de genomfört. Och visst går det att förstå Moderaternas desperation när pengarna inte räcker till en bra välfärd och de resultat Moderaterna hoppades på inte går att se.

Effekterna av den sänkta restaurangmomsen har redovisats av SCB och Konjunkturinstitutet. SCB:s siffror visade att sänkningen av restaurangmomsen inte ledde till några jobb alls. Konjunkturinstitutet är lite mer positiva och menar att i bästa fall har jobben ökat med 4 %. Det skulle i så fall, bästa fallet alltså, innebära att varje jobb kostat 1,5 miljon kronor i skattebortfall. För 1,5 miljon skulle det vara möjligt att anställa 3 lärare eller 3 sjuksköterskor.

De 5,4 miljarder som den sänkta restaurangmomsen kostat staten skulle ha kunnat innebära över 10 000 jobb i välfärden, för en bättre vård eller för en bättre skola. Med såna siffror är det lätt att förstå att Moderaterna försöker hitta på egna sätt att räkna.

Sänkningen av arbetsgivaravgiften har också utvärderats, av regeringens egen expertmyndighet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Den utvärderingen visar att mer än dubbelt så många jobb hade kunnat skapas om pengarna istället använts inom omsorgen, skolan och vården.

Moderaternas påståenden och beräkningar håller inte när de granskas. Anna Hrdlicka(M) skrämskott är ett tydligt exempel på det, för visst fanns det väl restauranger i Visby före 2012.

Lars Bjurström ordförande Vänsterpartiet Gotland

Varför skräms du, Eva?

Per Edman har kommenterat en ledartext i Gotlänningen. Kommentaren publicerad den 17 april.
I din ledare i tisdags hävdar du att Hansahälsan, Vårdcentralen Visborg, Hattstugan och Diaverums njurvård måste stänga om Vänsterpartiet får som dom vill. Det vill säga att inga skattepengar ska gå till privata vinster i välfärden. Av förklarliga skäl nämner du inte den kanske bästa verksamheten, som inte drivs i offentlig regi på Gotland. Skogsgården Hajdes i Fröjel. Där har man i många år bevisat att det går alldeles utmärkt att bedriva ett kvalificerat boende för personer inom autismspektrat utan privata vinstintressen. Varför går det så bra där, men inte i andra verksamheter? Jag är ledsen, Eva men nu känns det som om argumenten tagit slut vad gäller försvaret för näringslivets rätt att plocka skattepengar ur välfärden. Vad åttio procent av svenska folket för länge sedan förstått är att någonting måste göras om vill ha en skola, vård och omsorg som vårdar varje skattekrona.
Vänligen
Per Edman
Vänsterpartiet på Gotland

Förbättra stödet till ensamstående föräldrar

Insändare från Bodil Rosengren, Ulla Andersson och Wiwi-Anne Johansson. Skickad till GT som valt att inte publicera insändaren.

Att vara ensamstående förälder är en svår uppgift. Tyvärr är dock inte samhällets stöd det bästa. Ibland är det tvärtom så att det offentliga genom sina beslut kraftigt försvårar livet som ensamstående förälder.
Inte nog med att det är en ekonomisk utsatthet som påverkar hela ens liv och hälsa. Det är dessutom svårare att få arbete. Ensamstående föräldrar har lägre sysselsättningsgrad, sämre hälsa och sämre ekonomi. 34 procent av hushållen med en ensamstående förälder hade en låg ekonomisk standard 2012.

På 20 år har underhållsstödet höjts med 100 kr. Det är skamligt. Samtidigt som det har blivit allt svårare att få bostadsbidrag. Det säger sig självt att 100 kr på 20 år inte täcker ens en droppe av alla utgiftsökningar som varit under samma tid. Det leder till att ständigt tvingas välja bort. Välja bort mat, stövlar, hyra eller läkarbesök och glasögon för en själv eller för sina barn. Ett besök hos frissan för att inte tala om tandläkaren framstår som en ren dröm.

Det pratas ofta om Arbetslinjen. Självklart vill människor arbeta och kunna försörja sig. Men för många ensamstående föräldrar finns det hinder i vägen. Hur enkelt är det att kunna ta ett arbete när det inte finns tillgång till barnomsorg på obekväma arbetstider? Var 3:e svensk arbetar på obekväma arbetstider men knappt 5 000 barn har barnomsorg under dessa. Samtidigt vet arbetsgivarna att ensamstående föräldrar så gott som tvingas ta alla VAB-dagar själva. Det innebär alltså en risk i många arbetsgivares ögon att anställa en ensamstående förälder. För hur ska hon klara jobbet när det inte finns barnomsorg tillgänglig och dessutom fixa sjuka barn?

Vänsterpartiet menar att det går att förbättra situationen för alla ensamstående föräldrar och deras barn. Vi har en rad förslag:

-Lagstifta om barnomsorg på obekväm arbetstid. Det underlättar för ensamstående föräldrar att kunna ta ett jobb.

-Inför barnomsorgsstöd för ensamstående föräldrar. Kommunerna ska erbjuda ensamstående föräldrar hjälp i hemmet med barnomsorg när deras barn är sjuka, om föräldern vill det. Det ska vara en barnskötare som också ska få möjlighet att lära känna barnet innan barnomsorgsstödet sätts in.

-Höj underhållsstödet med 400 kr för barn under 13 år och med 600 kr för barn upp till 18 år.

-Inför en lagstiftning om rätt till fasta jobb på heltid. Det underlättar för kvinnor att få ett heltidsarbete och kunna försörja sig.

-Inför gratis receptbelagd medicin för alla barn och låt glasögon för barn under 15 år vara gratis.

Med dessa förslag skulle många ensamstående föräldrar få det bättre ekonomiskt. Vilket i sin tur påverkar också deras hälsa till det bättre och barnen får en förbättrad livssituation.

Vi tror att ett samhälle som sätter solidaritet och omtanke främst blir ett starkare samhälle. Ett samhälle där var och en faktiskt kan känna att det finns ett stöd i en utsatt situation, att samhället finns där för att underlätta livet. Ett samhälle där ensamstående föräldrar räknas och anses vara viktiga.

Bodil Rosengren, socialarbetare, fullmäktigeledamot (V) Gotland
Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Wiwi-Anne Johansson, ledamot i socialförsäkringsutskottet (V)

Hela Gotland ska leva

Insändare från Helén Kristiansson, publicerad i GT den 5 april.

Hela Gotland ska utvecklas och vi ska utnyttja öns alla förtjänster. Då kan vi ha en levande landsbygd och bra serviceorter. Vi ska slå vakt om vackra och omväxlande landskap och Visbys kvaliteter med kulturutbud och universitet.

Utvecklingen på landsbygden och de mindre orterna är i hög grad beroende av ett bra lokalt engagemang, men ett engagemang från regionen är också nödvändigt. För en bra utveckling behövs en bra kommunal service. Det måste finnas en välfärd att lita på som gäller hela Gotland. Därför behövs tydliga utfästelser från regionen om den kommunala servicen på våra serviceorter.

I Vänsterpartiets landsbygdsprogram redovisar vi många förslag som handlar om att region Gotland ska erbjuda en bra service, en grundtrygghet oavsett var på Gotland man bor. Räddningstjänsten som är en viktig samhällsservice bör finnas på hela ön, därför vill vi behålla de deltidskårer och räddningsvärn som finns.

Vi vill ha förskolor och skolor av god kvalité för våra ungas möjligheter men även för Gotlands attraktionskraft, en service som många uppfattar som extra viktig att ha i sitt närområde. Vänsterpartiet arbetar för att Gotland ska ha förskolor och skolor väl spridda över ön, så att alla områden blir attraktiva också för barnfamiljer. Det är viktigt för en utveckling av hela Gotland med långsiktiga förutsättningar och att skolor och förskolor inte drivs som vinstgivande företag.

För att hela Gotland ska kunna utvecklas så måste det förstås finnas möjlighet att bygga på olika delar av ön. Därför måste region Gotlands vatten- och avlopp byggas ut.

För att utveckla tillgängligheten och säkerställa en jämlik regional service vill Vänsterpartiet utveckla servicen på biblioteken och bokbussen. Biblioteken ska kunna erbjuda information om Regionens verksamhet, service och tillståndsgivning. Med mer programverksamhet kan bibliotekens betydelse öka och bli viktiga mötesplatser.

Att handla lokalt för att gynna sitt närsamhälle, det kan vara varje gotlännings bidrag till öns framtid, men även Region Gotland måste eftersträva lokala upphandlingar. Lagen tillåter inte att lokala företag gynnas, men med genomtänkta krav på lokal service kan det ändå vara möjligt att stärka det lokala serviceutbudet till allmänheten. Vänsterpartiet anser att dessa möjligheter ska utnyttjas och har stor betydelse för allmänhetens tillgång till service över hela ön. Det kan innebära att taxiverkssamhet kan finnas på fler platser om regionens upphandlingar göra av lokala företag.

En välfärd att lita på, för alla gotlänningar är en viktig del av Vänsterpartiets politik för en levande landsbygd. Vi har många förslag som handlar om en bra utveckling. De gröna näringarna, besöksnäringen och inte minst, krav på statliga färjor. En trygg, miljövänlig och snabb färjetrafik är en av de avgörande frågorna för en bra utveckling av hela Gotland.

Helén Kristiansson (V), Burgsvik
Kandidat till regionfullmäktige

Landsbygdsprogram – Utveckla hela Gotland

 

   Vänsterpartiet Gotland – Pressmeddelande 25 mars

 

Idag redovisar Vänsterpartiet ett samlat program för utveckling av hela Gotland. Om gröna näringar. Om besöksnäringen. Om regionens service. Om kommunikationer.

Det utgår från den nationella landsbygdsplattform Vänsterpartiet fastställde ifjol, och våra tankar om Gotlands framtid.

Gotland erbjuder många attraktiva livsmiljöer, som kan ge förutsättningar för ett gott liv i framtiden. Här finns en levande landsbygd med fungerande serviceorter och ett rikt omväxlande landskap. Här finns också Visby, den lilla, nära staden med stort kulturutbud, god service och universitet.

Genom att utnyttja de olika möjligheter som finns kan en mångfald av attraktiva livs- och boendemöjligheter åstadkommas på olika delar av Gotland. Det är här vi vill bo men läget mitt i Östersjön innebär både möjligheter och utmaningar.

Programmet innehåller många förslag som vi vill genomföra och som vi är övertygade skulle få stor betydelse för Gotlands utveckling.

Men för att programmet ska få full effekt krävs också beslut på nationell nivå. Om färjan. Om livsmedelspolitiken. Om likvärdiga möjligheter för kommunerna.

Goda kommunikationer är grunden för alla regioners utveckling, Gotland är inget undantag. Vänsterpartiet, inte bara lokalt utan hela partiet, arbetar för god tillgänglighet till Gotland.

–        Gotlandsfärjorna bör ägas av staten för att säkra en långsiktigt trygg och miljövänlig trafik. Trafiken ska drivas med låga priser och snabba, moderna färjor som möjliggör en bra tidtabell och hög kapacitet, säger Brittis Benzler (V) regionråd.

De gröna näringarna utgör tillsammans med förädlingsindustrin basen för den Gotländska landsbygdens ekonomi. Det är därför väldigt viktigt för Gotland att gröna näringar ges goda förutsättningar att utvecklas.

–        Lövsta ska utvecklas till ett grönt center för utveckling av jordbruk, livsmedel och energi.  Vi behöver en livsmedelspolitik som gör Sverige mer självförsörjande på livsmedel, säger Saga Carlgren som står på Vänsterpartiets lista i valet till regionfullmäktige och i EU-valet.

För utvecklingen på landsbygden och de mindre orterna är det viktigt med ett bra lokalt engagemang.  Men det är också nödvändigt att regionen ger förutsättningar genom en bra kommunal service.

–        Det måste finnas en välfärd att lita på som gäller hela Gotland. Det är viktigt att regionen ger långsiktiga förutsättningar för skolor, räddningstjänsten och annan viktig service, säger Helén Kristiansson från Burgsvik som är en av Vänsterpartiets nya kandidater inför höstens val till regionfullmäktige.

Här kan du läsa hela programmet. Det kommer nu att tryckas upp och användas i valrörelserna inför EU-valet i maj och inför valen i september.

Här finns Vänsterpartiets nationella landsbygdspolitiska plattform.

Frågor:

Brittis Benzler, 070 447 67 71 Brittis kan nås från 10.30 idag, tisdag.
Saga Carlgren, 070 779 19 89, Saga kan nås idag, tisdag, 9 – 16.
Helén Kristiansson, 070 387 41 33.  Helén kan nås idag tisdag, 12 – 14.

Frågor kan också ställas till Lars Bjurström, 070 541 98 35, ordförande i Vänsterpartiet Gotland.

Regeringen straffar sjuka kvinnor i dagens Sverige

Insändare skriven av Saga Carlgren, Ulla Andersson och Wiwi-Anne Johansson, publicerad i GT 23 januari.

Kvinnor tar fortfarande idag huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. Vi riskerar att slitas ut.

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.  Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent vill sluta jobba i äldreomsorgen inom de närmaste åren. Inom många kvinnodominerade yrken tvingas många jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop, vilket sliter på hälsan. Det får konsekvenser när arbetsmiljön inte är god och det drabbar väldigt många kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor och den politik som förs straffar dem tredubbelt.

Sjukvårdens resurser är för knappa så många sjuka får inte den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.

Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att ca 75 000 personer, varav en majoritet kvinnor, idag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas till Arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.

Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kr/månad betalar en sjuk 885 kr mer i skatt/månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att se till att bli frisk har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet.

Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att sjukskrivna kvinnor har fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med ca 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 ggr viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.

Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

 

Saga Carlgren (V) Styrelseledamot Gotland och kandidat i valet till EU-parlamentet
Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomiskt politisk talesperson
Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot och talesperson i sjukförsäkringsfrågor

Gott nytt, rött 2014!

Tack alla som kämpar för demokrati och rättvisa. Ni har alla bidragit till att göra världen lite bättre. Nu är vi i början av ett nytt år, ett år med tre val att satsa i. Tre val, till väldigt olika typer av beslutsorgan, men i grunden samma politik som jag ser det. Vi kan oavsett församling som det är val till alltid gå till val på Vänsterpartiets grundvärderingar. Rättvisa, jämställdhet och ett hållbart samhälle, är lika aktuellt i alla valen även om sakfrågorna ser olika ut.

Som kommunalpolitiker ser jag ofta rättvisefrågan som att värna välfärden, att ha hög kvalité i det som erbjuds alla. Men rättvisa handlar också om att ge alla barn och unga en god start i livet, att förskola, skola och annat samhälleligt stöd ska utjämna för sociala skillnader.

 

I riksdagsvalet är skatter, socialförsäkringssystem och rätten till utbildning centrala rättvisefrågor. Vi behöver ett skattesystem som utjämnar mer, och ger mer till välfärden. Vi behöver socialförsäkringssystem som når fler, och som ger trygghet längs livet ofta slingriga väg, arbetslösa ska inte försörjas av socialbidrag, Fler måste få möjlighet till utbildning på olika nivåer för att kunna ta de jobb framtiden erbjuder.

I EU valet är rättvisefrågorna också centrala. Viktigast är att förändra den ekonomiska politiken, det går inte att spara eller svälta sej ur krisen. Kostnaden för den politik som förts är katastrofal, både för enskilda och för demokratin. Europa måste börja satsa, på grön omställning, på utbildning och på social trygghet. En annan viktig rättvisefråga är att stärka de arbetandes rättigheter och att verka för en human flykting och invandringspolitik.

I den kommunala vardagen är jämställdhetsarbete både anställningsvillkor och tillgång på service. Vi måste fortsätta att sätta av extra pengar för mer jämställda löner och vi måste förbättra arbetsvillkoren inom många yrken. Men tillgången till välfärdstjänster är ofta också en jämställdhetsfråga, bra förskola, fritids och äldreomsorg ger kvinnor bättre möjligheter att lönearbeta.

I riksdagen beslutas bland annat om lagstiftningsfrågor. Många handlar om jämställdhet, våld mot kvinnor, synen på brott mot kvinnor, stöd till brottsoffer och kvinnojourer. Helt enkelt om kvinnors rätt till sin kropp och till likabehandling.

Inom EU är frågor om jämställdhet inte prioriterade, många länder har en konservativ, katolsk kvinnosyn och utvecklingen går med mina ögon till och med bakåt. EU behöver använda det mandat man har för att jobba för kvinnors rättigheter och mot trafficking och slavhandel.

I begreppet hållbarhet tänker man ofta ”ekologisk hållbarhet”, men jag använder den bredare betydelsen, ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. För att det handlar både om hur vi ska producera det vi behöver utan att förstöra miljön och om våra livsvillkor, om jämlikhet och demokrati.

I kommunpolitiken betyder det både frågor om att utveckla näringslivet och om att värna vatten och natur, samtidigt. Om att det behövs fler bostäder, bättre kommunikationer och att Region Gotland ska köpa mer närproducerat.

I riksdagen är möjligheterna till viktiga beslut i hållbarhetsfrågor större än lokalt. Det är där, avgörande steg för en grön omställning måste tas, samtidigt som man satsar på bostäder och infrastruktur. Framtida välståndsökningar kan inte tas ut i ojämlikt fördelad konsumtion av prylar, den måste för de flesta till största delen tas ut i tid.

I EU valet blir fokus för hållbarhetsfrågorna på miljön, EU skulle kunna spela en viktig roll i världen. Högre priser för utsläppsrätter, utsläppsskatt för flyg, tillåtlighet att gynna närproducerade jordbruksprodukter skulle kunna vara viktiga steg mot ett grönare Europa.

Brittis Benzler
Vänsterpartiets regionråd på Gotland

Vilken sjukvård ska bort?

Insändare publicerad i GT den 19 november.

Moderaterna anslår 48 miljoner kronor mindre till sjukvården på Gotland nästa år än vad vi i den röd-gröna majoriteten gör. När Vänsterpartiet frågar vilken sjukvård de vill ta bort, får vi inget svar. I stället ”mumlar” ledande Moderater om att vi mörkar intäkter. Det gör vi inte. S-V-MP kommer nästa år, precis som i år tydligt och synligt budgetera intäkter från alla olika stimulanspengar i sjukvårdens budget och använda dessa pengar till sjukvård.

Gör man i stället som Moderaterna och flyttar pengar från vården till regionens samlade kassa blir det mindre pengar till sjukvård. Vänsterpartiet frågar igen. Vilken sjukvård ska bort? När vi vet att vår gotländska sjukvård i många år haft för lite pengar till verksamheten anser Vänsterpartiet att det är orimligt att planera för att sjukvårdens stimulanspengar ska användas till annat i Regionen än till sjukvård.

Brittis Benzler
Gruppledare för Vänsterpartiet

Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (V)

Den rödgröna budgeten för 2014.

Pressinformation från Gotlands rödgröna majoritet

Vi vill bevara välfärden.

Den rödgröna majoritetens förslag till budget bygger på att vi vill bevara välfärden och erbjuda service över hela ön. Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner.

Behoven inom till exempel hemtjänst ökar stadigt, liksom behovet av försörjningsstöd, det blir fler barn i förskolan och medicinska framsteg ger en hög kostnadsutveckling inom sjukvården. Detta har lett till att Region Gotland under några år har haft större ökning av kostnader än av intäkter. Under 2013 har vi klarat detta genom att försälja fastigheter. De ökade behoven är inte tillfälliga utan permanenta, därför behövs ökade och stabila intäkter för att bevara den välfärd vi har.

2014 sätter vi ett ökat fokus på kvalitets och utvecklingsarbete.

Redan nu pågår ett strävsamt effektiviseringsarbete inom Region Gotlands verksamheter och det är ett arbete som måste fortgå också fram över. Däremot tycker vi inte att det är rimligt att enbart spara ikapp de ökande behoven, det skulle ge för stora konsekvenser inom många verksamheter och många invånare skulle få försämrad service.

Vi föreslår regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre. Det ger en intäktsförstärkning på 49 miljoner som verkligen behövs i sjukvård, skola, räddningstjänst och äldreomsorg. En intäktsförstärkning som om den uteblir leder till att de verksamheter vi äger och driver tillsammans måste krympas ytterligare. Redan idag har vi en ansträngd välfärd. Den som säger att ekvationen kan lösas genom ytterligare effektiviseringar, bör också ange vad som i så fall ska tas bort, vem eller vilka som ska sägas upp.

Vi tar ansvar för tillväxt och välfärd över hela Gotland. Det gör vi till exempel genom att tillföra medel till räddningstjänsten, för att säkra en hållbar organisation också utanför Visby, vi avser öka anslaget ytterligare för 2015. Vårt förslag innehåller också en satsning på avgiftsfri sjukvård för barn och unga.

Ett attraktivt Gotland

Välfärdens långsiktiga finansiering handlar om att Gotland är attraktivt, att ön kan locka invånare och företag, att det blir fler arbetstillfällen och att det finns människor som kan ta de arbeten som finns.

Därför blir frågor om tillväxt, inflyttning och etablering viktiga också under 2014, arbetet för ett bättre företagsklimat ”Förenkla helt enkelt”, ska drivas vidare. Vi sätter också fokus på utbildning, fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning och ytterligare insatser ska göras för de som står utanför arbetsmarknaden. Den stadigt ökande kostnaden för försörjningsstöd är ett bekymmer för både Regionen och de berörda gotlänningarna.

De borgerliga budgetförslagen.

Vi har idag fått presenterat tre borgerliga förslag till budget för 2014. Vår sammanfattande kommentar till dom är att man inte vill ta ansvar för att finansiera välfärden. Man finansierar med osäkra, tillfälliga intäkter, och ger otillräckligt med resurser för sjukvården.

 

Moderaterna satsar 48 miljoner mindre på sjukvården.

De största skillnaderna mellan förslagen är synen på behovet av och kostnaderna för gotlänningarnas sjukvård.  Här vill Moderaterna spara istället för att satsa. Man avslår majoritetens förslag till ramutökning med 18 miljoner och föreslår dessutom en besparing på 30 miljoner för sjukvården nästa år med hänvisning till att man i år varit så duktig att arbeta hem pengar från kömiljarden. Nämndens vice ordförande Leif Dalby, säger att man givetvis räknar med att få del av pengar från kömiljarden 2014, men att dessa pengar behövs för att man ska kunna undvika drastiska besparingar inom sjukvården, de är inte möjligt att se dem som en förstärkning av kommunkassan.

Också Centern och Folkpartiet vill spara mer i sjukvården, och föreslår 15 miljoner mindre än majoriteten.

Att som centerpartiet inte ge ökade resurser till försörjningsstöd innebär att man anser att gotlänningar i behov av äldreomsorg, handikappomsorg och familjestöd ska betala för regeringens orättfärdiga arbetsmarknadspolitik. Vi anser att det är bättre att vi betalar detta tillsammans.

 

Tillväxt och välfärd över hela Gotland

På fredagen redovisade den rödgröna majoriteten på Gotland sitt budgetförslag ”Tillväxt och välfärd över hela Gotland”.

Gotland har en bra välfärd, som vi i den rödgröna majoriteten vill värna och ta ansvar för.
Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner. Vi tycker att det är rimligt att den gotländska välfärden får hållbara förutsättningar och en mer stabil grund. Därför föreslår vi regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre,i syfte att säkra en rimlig välfärdsnivå över hela Gotland. Det innebär inte några nya satsningar utan handlar om att behålla utbud och kvalité.
 
Läs mer genom att klicka på länken:
 

 

Kompromisser en del av demokratin

Insändare skriven av Jörgen Benzler publicerad i GT den 30 september.

 I en insändare i Gotlands tidningar den 25 september beskriver Mats Englund sitt missnöje över att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att hålla Roma vårdcentral utan läkarbemanning, i praktiken stängd, i ytterligare fyra månader och istället hänvisa oss som är skrivna på Roma VC till läkarna på Visby Norr.
Vidare kritiserar han vänsterpartiet för att vilja en sak och rösta för något annat. Så var det vid nämndens sammanträde den 16 september.

Ett samarbete med andra partier innebär att det blir kompromisser och viljan och möjligheten till kompromisser tror jag också är en del av en fungerande demokrati.
Men det innebär förstås att varje parti inte får sin vilja igenom i alla frågor. Eftersom en ganska stor del av kommunala verksamheten är finansierad av bidrag från staten så är vi också beroende av regeringen och riksdagsmajoriteten som de senaste mandatperioderna valt skattesänkningar istället för att ge välfärdens verksamheter bättre förutsättningar. Med alltför knappa resurser och en majoritet med flera partier så måste alla partier ibland ställa upp på beslut som man skulle vilja avstå från. Men givetvis är inte vilka kompromisser som helst möjliga och vårdcentralerna och sjukvården tillhör de områden som vi vill prioritera och vi tänker fortsätta att arbeta för en bra vårdcentral i Roma och en bra sjukvård på hela Gotland.

 Jörgen Benzler
Vänsterpartist i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Insändaren är ett svar på en tidigare insändare som vi dessvärre inte, av upphovsrättsliga skäl, kan publicera men förhoppningsvis framgår sammanhanget trots detta.

 

 

Bra vård till sjuka kostar

Replik skriven av Brittis Benzler publicerad på Gotlänningens ledarsida den 18/9.

Sjuka människor är inga svarta hål, och pengarna hade gjort större nytta i välfärden, det är min uppfattning apropå Eva Bofrides kommentar till regeringens nya skattesänkningar (GT 17/9).

De föreslagna skattesänkningarna minskar samhällets intäkter med 15 miljarder/år. Om de istället satsades på välfärden hade Gotland fått 90 miljoner /år. Det är ingen universallösning, men de hade återställt statsbidragen som sedan 2006 inte varit värdesäkrade (räknats upp med löne- och prisökningar), och de hade gjort skillnad för gotlänningarna.

Vår sjukvårdsnämnd (HSN) anses av Eva vara ett bra exempel på att man inte bör skjuta till mer pengar till offentlig verksamhet. Varför då? Ska inte gotlänningar ha sjukvård i samma omfattning och till samma kvalitet som resten av svenskarna. Att HSN har svårt att hålla sin budget beror inte på några svarta hål eller att pengarna slarvas bort. Tvärtom pågår ett ambitiöst arbete inom verksamheten med att minska kostnader och samtidigt höja kvaliteten, inte helt enkelt på en ö, där vi är få medborgare som ska finansiera akutsjukvård. HSN kan ju inte heller dra ner eller ta bort verksamhet i någon större omfattning även om man befarar budgetöverskridanden. Lasarettet behöver ha öppet också i slutet av december, och en möjlighet till transplantation måste givetvis utnyttjas även om den kommer i november.

För Vänsterpartiets del är vi emot de föreslagna skattesänkningarna nu, och vi kommer att göra vad vi kan för att de tas tillbaka vid ett maktskifte.

Brittis Benzler
Vänsterpartiet

Eva Bofride svarar idag på Gotlänningens ledarsida.

 https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=8795369

 

Välfärd inte skattesänkningar!

Insändare skriveen av Brittis Benzler, publicerad i GT 20 augusti.

Så har då statsministern sommartalat och berättat om moderaternas satsningar inför hösten. Det viktigaste blir skattesänkningar för de arbetande med 15 miljarder! Ett för mej obegripligt sätt att använda begränsade resurser när välfärden ropar efter fler medarbetare och medborgarna efter högre kvalité inom många områden. Pengar kan användas bättre, om 15 miljarder istället satsas på kommuner och landsting, skulle det innebära ytterligare ca 90 miljoner per år till Gotland. Pengar vi kunde använda för sjukvård, omsorg och utbildning, områden där vi idag mest diskuterar besparingar, fast vi hellre skulle satsa.

Läget på Gotland är inte ovanligt, många landsting och kommuner brottas med dålig ekonomi, som lett till att man minskat antalet medarbetare, vilket påverkar såväl kvalité som arbetssituation, något som i längden är vare sej hållbart eller önskvärt.

Satsa på kommuner och landsting, det ger både välfärd och fler jobb. Det behöver både Sverige och Gotland.

Brittis Benzler

Vänsterpartiet Gotland

Minska antalet självmord!

Insändare skriven av Jennie Jarve och Jörgen Benzler, publicerad i GT dem 29/4 och GA den 30/4.

Alltför många människor dör i självmord på Gotland. Fler människor dör av det än i trafiken. Ändå satsas det mer pengar på säkrare vägar än på att förebygga självmord. Varje självmord är oacceptabelt och målet kan inte vara något annat än noll, ingen människa ska ta sitt liv!
Vänsterpartiet har bidragit till att det nu antagits en plan för hur sjukvården på Gotland ska jobba med och bli bättre på att förebygga självmord för de personer som har kontakt med vården. Vår förhoppning är att personalen inom både den psykiatriska och somatiska sjukvården ska förhindra fler självmord än idag. Av det som många personer säger, som har eller har haft kontakt med vården, är det allra viktigaste kontinuiteten, att inte behöva berätta sin historia gång på gång för nya personer och att det finns en person att vända sig till som har ansvaret. Det ska finnas en samordnad vårdplanering, en samordnad vårdkedja och att man ser anhöriga som en resurs.
En del personer som tar sitt liv har aldrig sökt hjälp. Vänsterpartiet vill arbeta för att förändra attityden i samhället kring olika psykiska funktionssätt. Därför måste vi alla i samhället, vi som är familjemedlemmar, släktingar, vänner, grannar, arbetskamrater och medmänniskor bli bättre på att se de tecken som finns hos den som funderar på självmord. Något man kan göra är att ta del av den information som finns på flera olika hemsidor bland annat på Karolinska institutets hemsida och där lära sig mer om vad man kan göra för att förebygga självmord. På Gotland finns nu flera hjärnkollsambassadörer och på Hjärnkolls hemsida finns bra information.
Om vi ska nå målet om noll självmord måste vi också ändra vårt samhälle. Det behövs mer kärlek och respekt och mindre av egoism. Vi måste ha en omfattande och generell välfärd samt en politik som innebär avskaffad arbetslöshet. Tryggheten i samhället behöver öka, alla måste känna att de bidrar till vårt gemensamma samhälle, ingen får lämnas utanför.

Jennie Jarve
Jörgen Benzler

Vänsterpartiets sjukvårdpolitiker på Gotland