Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GT och GA den 11 februari.
Nyligen har Myndigheten för yrkeshögskolan presenterat vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan i Sverige. Bland de godkända finns en tvåårig utbildning i Drift- och underhållsteknik, där Region Gotland och Kompetenscentrum är huvudman och där ansökan tagits fram i samarbete med Cementa, Teknikförvaltningen och flera andra arbetsgivare.
Insändare skriven av Brittis Benzler och Lars Bjurström publicerad i GT 18 december och GA 22 december.
Ekonomisk tillväxt kan aldrig bli ett överordnat politiskt mål. Frågan om tillväxt måste alltid kombineras med frågan om vad samhället ska använda tillväxten till och på vilket sätt tillväxten skapas. En grundläggande förutsättning är att den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar.
Just nu görs en stor mobilisering inom regionen för att Gotland ska försöka bli årets tillväxtkommun 2018 och en särskild plan för tillväxt diskuteras. Det finns stora möjligheter att hitta kritiska infallsvinklar i det projektet. Men det finns också stora möjligheter att det blir en verklig mobilisering från regionen, organisationer och näringslivet för en utveckling som är positiv för alla gotlänningar och som kanske också kan bidra till utveckling också utanför Gotland.
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 4/4.
Bostadsbyggandet gick i baklås när den moderatledda regeringen avvecklade bostadspolitiken. För lite och för dyrt blev det och byggandet av vanliga hyreslägenheter upphörde nästan. Det var framförallt avskaffandet av investeringsstödet som gav bostadsbristen och därmed de högre kostnaderna.
De senaste åtta åren visar att ett stöd till bostadsbyggande är nödvändigt, särskilt om alla ska ha rätt till en bra bostad. Därför blev jag faktiskt lite upprörd när några miljöhandläggare använder miljöargument (GT 30 mars) mot att bygga bostäder också för de med lite lägre inkomster.
För det första så möjliggör ett investeringsstöd ett byggande som både är bra ur klimatsynpunkt och möjligt att betala också för de med svag ekonomi.
För det andra är det faktiskt inte de med låga inkomster som mest bidrar till klimatpåverkan. Det gör de som har höga inkomster som har en betydligt högre konsumtion och som genom generösa ROT-avdrag getts ännu större möjligheter.
Därför är det bra att ROT-avdragens görs lite mindre generösa och resurser istället kan satsas på att alla kan få en bra bostad till rimliga kostnader. Det är inte genom bostadslöshet eller stor trångboddhet som vi ska lösa klimatfrågan!
Vi har ännu inte sett något konkret förslag från regeringen och det borde komma snart. För många är läget är akut och dessutom så innebär de hittillsvarande beskeden att byggandet snarast går ner i väntan på ett definitivt beslut.
Det är också viktigt att stödet ges så att byggandet kan komma igång i hela landet. Det är inte rimligt att bara orter med stor tillväxt eller kommuner som misskött sig får ta del av de nya möjligheterna. Bristen på hyreslägenheter finns på väldigt många orter och stödet kan därför inte bara riktas till storstadsområdena.
Lars Bjurström (V)
Ledamot i regionfullmäktige
Insändare skriven av Lars Bjurström och Brittis Benzler, publicerad i GT 31/3 och 1/4 i GA.
Vi måste skydda vattnet och därför har Vänsterpartiet Gotland länge sagt nej till en exploatering av Ojnareskogen. Nu ska frågan snart prövas av domstol och när domstolen ska pröva frågan finns samtidigt ett förslag om att skydda området genom ett så kallat Natura 2000-område.
Jens Holm, vänsterpartistisk riksdagsledamot och talesperson i miljöfrågor, har därför genom en interpellation aktualiserat frågan om att regeringen ska skydda Ojnareskogen från exploatering för att inte en dom ska förhindra en prövning av om området ska skyddas.
Vi stödjer förstås Jens Holms initiativ och tycker det skulle vara orimligt att nu ge tillstånd till en exploatering av Ojnareskogen. Därför bör regeringen nu snabbt agera, precis som Jens Holm förordar, för att förhindra att ett tillstånd ges. Ett tillstånd till kalkbrytning hotar vattnet men skulle också omöjliggöra en rimlig prövning av förslaget att göra ett natura 2000-område i Ojnareskogen.
Vattenfrågorna och andra grundläggande miljöfrågor kan inte underordnas kortsiktiga ekonomiska intressen. Men eftersom kalkindustrin är en viktig del av industrisysselsättningen på Gotland så är det nödvändigt att omfattande restriktioner för kalkindustrin också innebär ett nationellt stöd för att utveckla andra näringsgrenar på Gotland. Det kan vara genom bättre kommunikationer, utveckling av Campus Gotland och öns folkhögskolor eller genom en nationell jordbrukspolitik för ökad självförsörjning av livsmedel.
Skyddet av miljön kommer att innebära många och stora förändringar av vårt sätt att producera och konsumera. Därför är det viktigt att miljöfrågorna också har stark demokratisk förankring och att miljöpolitiken blir en del av byggandet av ett bättre samhälle. Därför måste så omfattande förslag som Länsstyrelsen lämnat till Naturvårdsverket med stor påverkan för hela Gotland kunna diskuteras rejält och få en ordentlig demokratisk prövning. Vänsterpartiet är därför fortsatt kritisk till hanteringen av förslaget till fler Natura 2000-områden, men att nu förhindra att tillstånd ges till brytning i Ojnareskogen och utökad brytning vid Stucks (SMA) är det enda rimliga för att ge möjlighet till att i demokratisk ordning behandla förslaget om Natura 2000 område där.
Lars Bjurström
Ordförande Vänsterpartiet Gotland
Brittis Benzler, regionråd för Vänsterpartiet.
Pressmeddelande 27 mars
Vattnet först – bevara Ojnareskogen
– Att nu stoppa brytningen i Ojnareskogen är det enda rimliga för att ge möjlighet till att i demokratisk ordning behandla ett förslag om Natura 2000 område där, säger Brittis Benzler (V), regionråd.
Vi måste skydda vattnet och därför har Vänsterpartiet Gotland länge sagt nej till en exploatering av Ojnareskogen. Nu ska frågan snart prövas av domstol och när domstolen ska pröva frågan finns samtidigt ett förslag om att skydda området genom ett så kallat Natura 2000-område.
Jens Holm, vänsterpartistisk riksdagsledamot och talesperson i miljöfrågor, har därför genom en interpellation aktualiserat frågan om att regeringen ska skydda Ojnareskogen från exploatering för att inte en dom ska förhindra en prövning av om området ska skyddas.
Vi stödjer förstås Jens Holms initiativ och tycker det skulle vara orimligt att nu ge tillstånd till en exploatering av Ojnareskogen. Därför bör regeringen nu snabbt agera, precis som Jens Holm förordar, för att förhindra att ett tillstånd ges. Ett tillstånd till kalkbrytning hotar vattnet men skulle också omöjliggöra en rimlig prövning av förslaget att göra ett natura 2000-område i Ojnareskogen.
Vattenfrågorna och andra grundläggande miljöfrågor kan inte underordnas kortsiktiga ekonomiska intressen. Men eftersom kalkindustrin är en viktig del av industrisysselsättningen på Gotland så är det nödvändigt att omfattande restriktioner för kalkindustrin också innebär ett nationellt stöd för att utveckla andra näringsgrenar på Gotland. Det kan vara genom bättre kommunikationer, utveckling av Campus Gotland och öns folkhögskolor eller genom en nationell jordbrukspolitik för ökad självförsörjning av livsmedel.
Skyddet av miljön kommer att innebära många och stora förändringar av vårt sätt att producera och konsumera. Därför är det viktigt att miljöfrågorna också har stark demokratisk förankring och att miljöpolitiken blir en del av byggandet av ett bättre samhälle. Därför måste så omfattande förslag som Länsstyrelsen lämnat till Naturvårdsverket med stor påverkan för hela Gotland kunna diskuteras rejält och få en ordentlig demokratisk prövning. Vänsterpartiet är därför fortsatt kritisk till hanteringen av förslaget till fler Natura 2000-områden, men att nu förhindra att tillstånd ges till brytning i Ojnareskogen och utökad brytning vid Stucks (SMA) är det enda rimliga för att ge möjlighet till att i demokratisk ordning behandla förslaget om Natura 2000 område där.
Lars Bjurström
Ordförande Vänsterpartiet Gotland
Frågor kan ställas till Brittis Benzler, 070 447 67 71
Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GT och GA 7 mars.
LO har i dagarna släppt en rapport om sexuella trakasserier på jobbet där de visar att nästan var femte ung kvinna blivit utsatt för trakasserier på sin arbetsplats. Framförallt av kunder och brukare men också av chefer och kollegor. Det är vanligast i arbetaryrkena men även i andra yrken är siffrorna höga. Men absolut vanligast är det bland kvinnor med otrygga anställningar.
Självklart är det här något man som chef har ansvar för att arbeta mot, både förebyggande och genom att ställa upp för den anställde när något händer. Självklart är det vårt ansvar som medborgare och politiker att arbeta mot den sexism som gör detta möjligt men vi måste också arbeta för att komma åt orsaken till att många som utsätts inte vågar eller orkar stå upp för sig själva nämligen otryggheten i anställningen.
Som ung i en otrygg anställning är du ofta helt utbytbar. Inställningen från arbetsgivaren att du ska vara tacksam att du har ett jobb överhuvudtaget hålls över huvudet på den som jobbar. Om man är ekonomiskt beroende av att chefen väljer att ringa just mig på morgonen för att komma in och jobba, har man inte utrymme att visa missnöje med arbetssituationen. Man biter ihop och försöker tänka att det hör till. Man går inte i konflikt med en äldre kollega och man säger inte ifrån till betalande kunder.
Ett av de viktigaste medlen för ett jämställt samhälle är trygga jobb som man kan försörja sig på oavsett man är ung eller gammal och oavsett kön. En trygg anställning ger större makt över det egna livet och större mod att säga ifrån om något inte står rätt till.
Ojämställdheten på arbetsmarknaden grundar sig också i ett ojämställt samhällssystem. Där det fortfarande är stora skillnader mellan män och kvinnor bland annat när det gäller ansvar för det obetalda arbetet i hemmet och vilket ansvar vi tar för våra barn. Det är ett system som är svårt att förändra bara genom att tala om orättvisorna och om hur vi borde göra istället. Det är för enkelt att komma på skäl till att just vi bör göra som så många andra gör. När det gäller föräldraförsäkringen väger ekonomiska skäl tungt. Sociala skäl och bekvämlighetsskäl kan vara andra hinder för jämställt uttag. Men ett statligt ersättningssystem bör utgå ifrån att föräldrarna har lika stort ansvar för sina barn och underlätta för oss att dela lika. Först när vi delar lika på föräldraförsäkringen kan vi komma tillrätta med ojämställdheten på arbetsmarknaden.
Saga Carlgren, Vänsterpartiet
Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GA 30/1 och GT 5/2.
Vänsterpartiet är glada och stolta över att vi kunnat bidra till att Kompetenscentrum Gotland har kommit igång. Vår plan med det är att stärka vuxenutbildningen, göra den bättre och än mer anpassad till vår gotländska arbetsmarknad. Vänsterpartiet tror att arbetslösheten kommer att minska om fler personer utbildar sig och skaffar sig nya kunskaper. Våra gotländska arbetsgivare, offentliga såväl som privata, ska veta att det finns utbildad arbetskraft att tillgå. Utan det finns risken att man väljer att förlägga jobb någon annanstans än på Gotland. Att omvandla och stärka Komvux och då bilda Kompetenscentrum Gotland är ett viktigt steg på vägen mot fler i arbete.
Samma vecka som vi invigde Kompetenscentrum Gotland fick vi också ett tråkigt besked. Vi fick inga Yrkeshögskoleutbildningar på Gotland. Staten ställer återigen Gotland utanför ett nationellt system för yrkesutbildning. Vänsterpartiet anser att det är rimligt att staten bidrar med denna form av utbildning också på Gotland.
Det var flera år sedan som en yrkeshögskoleutbildning beviljades på Gotland. Den förra alliansregeringen valde att lägga de flesta av dessa utbildningar i storstäderna. Den politiken är ett exempel på att landsbygdsfrågor aldrig prioriterades av den borgerliga regeringen. Det var storstäderna som gällde.
Nu vill Vänsterpartiet att det inte ska fortsätta så. Den nya S-MP regeringen måste ändra på det sätt som yrkeshögskoleutbildningar fördelas över landet. Regionerna utanför storstäderna måste få större chans att utbilda inom denna utbildningsform. Även på Gotland finns verksamheter som saknar tillräckligt kompetenta arbetssökanden och där det behövs en statligt finansierad utbildning.
Vänsterpartiet tycker att det hade varit bra om Kompetenscentrum Gotland fått chansen att krydda sitt utbildningsutbud med någon form av yrkeshögskoleutbildning. Vi kommer att fortsätta jobba för att så blir fallet.
Brittis Benzler
Vänsterpartiet
Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GA 24/1 och GT 27/1.
Nu i dagarna blir Komvux Gotland istället Kompetenscentrum Gotland. Uppdraget är utökat på flera sätt och verksamheten än mer avgörande för det gotländska samhället.
God tillgång till utbildning är nödvändigt för att förbättra möjligheterna att styra sitt liv och öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Ett bra utbud av yrkesutbildningar som matchar den gotländska arbetsmarknadens behov är värt oerhört mycket. Jag tror att många, liksom jag, värderar möjligheten till jobb på Gotland högt när man funderar över vilket yrke man ska söka sig till.
Med arbetsmarknadsenheten har vi i den rödgröna majoriteten ambitionen att bygga upp och återupprätta en kommunal arbetsmarknadspolitik värd namnet. Vi har kommit en bit på väg och arbetet och utvecklingen på det här området känns hoppfull.
Flyktingmottagningen som nyligen flyttats till KompetensCentrum och SFI med bland annat Kleiv Pa-projektet är otroligt viktiga pusselbitar i integrationsarbetet på Gotland. Vi har nu chansen att skapa nya och bättre arbetssätt när det gäller att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyanlända att göra sig ett liv på Gotland. Vi ska bli bra på att ta vara på den kunskap och erfarenhet som var och en som kommer hit, har med sig. Från första dagen ska tiden på Gotland, oavsett om den blir lång eller kort, vara meningsfull. Gotland är inget väntrum, utan en plats full av kreativitet, där saker händer och idéer förverkligas. Vi har en nyckelroll i att göra Gotland till en öppen och välkomnande plats, där man kan leva ett gott liv oavsett vad man har i bagaget.
Budgetpropositionen som regeringen la tillsammans med Vänsterpartiet och som röstats ned i riksdagen skulle inneburit stora satsningar på komvux/yrkesvux samt en ökning av platser på Folkhögskola. I väntan på nya besked från rikspolitiken får vi nu backa och hålla igen, men förhoppningsvis bara tillfälligt. Som gotlänning och som nybliven ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är jag stolt över nya KompetensCentrum Gotland.
Saga Carlgren, Vänsterpartiet
Insändare skriven av Lars Siggelin, publicerad i GA 20/1 och GT 21/1.
Våren 2015 var en viktig brytpunkt i integrationsarbetet på Gotland. Idag ses Gotland som föregångare och många svenska kommuner önskar upprepa framgången.
Vad var det som hände?
– Vi tänkte bara lite annorlunda, säger en ung företrädare för den politiska majoriteten.
– Egentligen gav EU-migranternas plötsliga inträde på gotländska gator och torg, oss inriktningen. Humanism och politiskt samarbete. Sen var det bara att tänka vidare i samma banor när flyktingarna kom.
Hur skulle du vilja beskriva det som hände?
– En total framgång för öppenheten. En framgång för regionen och samarbetet med ideella organisationer. Plötsligt fanns inga hinder för någonting. Man får inte heller glömma alla privatpersoners olika initiativ och engagemang. Regionen, politiken, organisationer och privatpersoner bröt alla tidigare, ”det går inte”. Runt förläggningarna blomstrade odlingarna.
– Ja, så fick det politiska konsekvenser, säger hon skrattande.
– Efter allt det goda lämnade de tre SD-ledamöterna fullmäktige. De trodde väl inte längre på sina idéer eller också skämdes de. Jag vet inte. De bara avsa sig sina mandat utan kommentarer.
Fakta:
Våren 2015 tog Region Gotland emot ca 800 flyktingar, i huvudsak familjer från krigets Syrien. De placerades i fyra olika anläggningar runt om på ön. Varje nyanländ fick besök och intervjuades av representanter från regionen och frivilligorganisationer. Ett individuellt kontaktmannaskap tog vid.
Bland de nyanlända fanns 208 barn, som hamnade i skolor som längtade efter barn. 9 utbildade läkare och 16 sjuksköterskor, 13 utbildade lärare och 11 ingenjörer. Inte att förglömma, en halvprofessionell fotbollsspelare, som direkt hamnade i Gute.
Alla erbjöds validering av sina betyg och omedelbar svenskundervisning. Efter två år arbetade 80 % av de högutbildade inom regionen. Andra var utan utbildning och erbjöds i första hand svenskundervisning. Ett fåtal avböjde erbjudandena. De flesta stannade kvar på Gotland efter asyltiden.
Under några veckor, våren 2015 startade en ökning av Gotlands befolkning, en befolkningsökning som så länge varit på politikernas dagordning.
I dag 6 år senare, konstaterar vi att öns befolkning stigit till drygt 61 000 invånare. Nya bostadsområden med rimliga hyror planerades och byggdes, kollektivtrafiken ökade och skatteunderlaget, som är grunden för regionens inkomster, påverkades avsevärt.
Almedalen fick en konkurrent på berömmelsens marknad, gotländsk integrationspolitik.
Visby den 10 januari 2021
Lars Siggelin, V.
Insändare skriven av Lasse Siggelin publicerad i GA 1 augusti.
Alla politiska partier vurmar om arbetsrätten. Alla ska ha rätt till ett jobb men vägen dit skiljer stort. Den borgerliga politiken har inlett till en intensiv klappjakt på arbetslösa och ett ökat tryck på alla som av olika skäl inte kan delta i det traditionella jobbsökandet. Genom slagord som ”alla ska arbeta”, ”det ska löna sig att jobba”, tvingar de borgerliga partierna de människor som står utanför arbetsmarknaden att sänka sina krav och skämmas för sin situation.
Trygghetsförsäkringar försämras, låglönejobb erbjuds, bemanningsföretag tjänar pengar, ersättningar känns som allmosor.
Den ekonomiska politiken har inriktats på att hålla inflationen nere, sänka skatterna och strama åt den offentliga ekonomin. Bankernas och storföretagens vinster visar var pengarna har hamnat men arbetslösheten ligger kvar på en orimligt hög nivå.
Valet i höst är ett vägval. Vi måste hitta tillbaka till en solidarisk politik där klyftorna minskar, inte ökar, där människor som av olika skäl hamnar utanför blir inbjudna till ett drägligt liv, inte utstötta.
Bekämpa arbetslösheten genom att investera i långsiktiga jobb. Ökning av offentliga sektorn och miljöinvesteringar är de säkraste satsningarna till långsiktigt arbete.
Lasse Siggelin (V)
Kandidat till regionfullmäktige på Vänsterpartiets lista
Insändare från Lars Bjurström publicerad i GT den 8 maj. Insändaren är ett svar på en tidigare insändare.
Centerpartisten Gustav Åhlén ger två viktiga besked i en insändare i GT 3/5.
Gustav Åhlén tycker att regeringens politik mot arbetslösheten har lyckats.
Och
Centerpartiet anser inte att vi ska satsa mer på välfärden – vi ska vara nöjda med välfärden som den fungerar nu.
Vänsterpartiet har en annan bild och en annan politik. Efter snart åtta år av borgerlig regering så ser vi att den politiken inneburit att arbetslösheten har ökat med 77 000 personer. Värst är den kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Antalet personer som varit utan arbete mer än ett år har ökat med över 100 procent sedan 2006. ”Jobbpolitiken” har istället blivit fattigdomspolitik när arbetslösa och sjuka kläms åt av försämrade ersättningsnivåer.
Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen visar att vår ekonomiska politik syftar till att skapa nya jobb. Vi föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden.
Mer resurser till resurser till hälso- och sjukvården för att kunna anställa mer personal och en rejäl satsning på äldreomsorgen och hemtjänsten för mer personal samtidigt som vi satsar på grundläggande yrkesutbildning.
Vänsterpartiet föreslår också att skolan får ett särskilt statsbidrag som innebär 6 000 fler lärare i grundskolan.
Gustav Åhlén väljer att inte alls kommentera utvärderingarna av regeringens egna expertmyndigheter Konjunkturinstitutet och IFAU. De visar att i de åtgärder som min text gick in har varje jobb kostat mellan 1 miljon och 1,5 miljoner kronor. Det hade räckt till fler jobb i välfärden.
Gustav Åhlén stödjer sig istället på siffror från SCB som, enligt Åhlén, skulle visa att varje jobb kostat ”bara” drygt en halv miljon kronor. Visst, det är fler som jobbar inom restaurangbranschen 2012 än 2011 (momsen sänktes 1 januari 2012), men SCB skriver själva ”Det var en lika stor ökning som mellan 2011och 2010”, och inför 2011 sänktes inte momsen. Det därför är svårt att påstå att det är momssänkningen som lett till fler sysselsatta eftersom motsvarande ökning skett under flera år. Dyra jobb har det blivit, hur man än räknar. Det är därför fräckt av Gustav Åhlén att påstå att jag ljuger och att Vänstern har svårt med sanningen.
Lars Bjurström
Vänsterpartiet Gotland
Det här svaret som GT publicerade är den korta varianten av text som jag skickade till GT. Jag skickade också en mer komplett text som GT valde att inte ta in.
Insändare från Lars Bjurström, publicerad i GA 29/4 och GT 30/4.
Den moderatledda alliansregeringen har under sina åtta vid makten attackerat stora delar av välfärden. Genom skattesänkningar på 140 miljarder har delar av trygghetssystemen monterats ner och många verksamheter i välfärden pressas hårt av knappa resurser. Allianspartierna påstår att de sänkta skatterna ska ge fler jobb och försöker nu hitta på att det blivit så. Anna Hrdlickas (M) insändare i GT (25/4) och GA (28/4) är ett sånt försök. Anna Hrdlicka (M) vill få oss att tro att jobben i Visbys restauranger försvinner om alliansen förlorar valet. Det är förslagen om att restaurangmomsen ska återgå till samma nivå som den var 2011 och att arbetsgivaravgiften för unga inte ska var lägre än för andra som, enligt Anna Hrdlicka, skulle få såna effekter. Det visar bara hur orimligt moderaterna räknar när de försöker försvara de enorma skattesänkningar som de genomfört. Och visst går det att förstå Moderaternas desperation när pengarna inte räcker till en bra välfärd och de resultat Moderaterna hoppades på inte går att se.
Effekterna av den sänkta restaurangmomsen har redovisats av SCB och Konjunkturinstitutet. SCB:s siffror visade att sänkningen av restaurangmomsen inte ledde till några jobb alls. Konjunkturinstitutet är lite mer positiva och menar att i bästa fall har jobben ökat med 4 %. Det skulle i så fall, bästa fallet alltså, innebära att varje jobb kostat 1,5 miljon kronor i skattebortfall. För 1,5 miljon skulle det vara möjligt att anställa 3 lärare eller 3 sjuksköterskor.
De 5,4 miljarder som den sänkta restaurangmomsen kostat staten skulle ha kunnat innebära över 10 000 jobb i välfärden, för en bättre vård eller för en bättre skola. Med såna siffror är det lätt att förstå att Moderaterna försöker hitta på egna sätt att räkna.
Sänkningen av arbetsgivaravgiften har också utvärderats, av regeringens egen expertmyndighet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Den utvärderingen visar att mer än dubbelt så många jobb hade kunnat skapas om pengarna istället använts inom omsorgen, skolan och vården.
Moderaternas påståenden och beräkningar håller inte när de granskas. Anna Hrdlicka(M) skrämskott är ett tydligt exempel på det, för visst fanns det väl restauranger i Visby före 2012.
Lars Bjurström ordförande Vänsterpartiet Gotland
11 mars skickade Lars Bjurström och Saga Carlgren ett svar till Gotlands Allhanda på ett hårt angrepp i en ledartext den 8 mars. Efter en vecka, 18 mars, har nu GA publicerat vår text. Se också mejl från GA som kommer efter vår text.
I lördags (8/3) hade GA en ledartext som nog var en av de märkligaste vi läst. GA försöker, på fullt allvar, få det till att krisen i Grekland beror på att det bedrivits en politik som kan kopplas till Vänsterpartiet. Några som helst belägg för detta presenteras givetvis inte. De grekiska politiska besluten kan naturligtvis bara kopplas till de partier som haft makten i Grekland. Däribland Moderaternas systerparti Ny demokrati.
Problemen i Grekland blev akuta på grund av ett skattesystem som inte fungerade. Skatterna gick inte till viktiga verksamheter för att bygga ett välfärdssystem. Istället försökte många sko sig på skatterna, till exempel stora företag. Därför fanns ingen lojalitet mot skattesystemet.
Och när krisen slog till var Grekland fast i greppet från Euron och de ekonomiska regler som den gemensamma valutan innebär.
Inget av detta har några likheter med de ekonomiska förslag som Vänsterpartiet förespråkar. Vänsterpartiets politik innebär ju raka motsatsen. Vänsterpartiet var och är i grunden mycket kritiska till Euron och vi var ledande i motståndet mot en svensk anslutning. Dessutom är Vänsterpartiets skattepolitik helt präglad av att skatterna ska finansiera ett starkt välfärdssystem för alla. De skattepengar som ska gå till välfärden ska inte hamna i riskkapitalisternas fickor. Det är viktigt av många skäl, bland annat för att det ska finnas stöd för skatterna.
Hela innehållet i GA:s ledare är egentligen bara ett försvar för att sänka skatten, överallt och alltid. Men GA har rätt i att Vänsterpartiet vill betala för en bra välfärd och är därför berett att höja en del skatter.
Däremot redovisar GA inte alls hur den borgerliga skattesänkningspolitiken har fungerat. GA berättar inte att skattesänkningarna har ökat de ekonomiska skillnaderna och urholkat välfärden.
Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat. Särskilt allvarlig är den stora ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Antalet personer som varit utan arbete mer än ett år har mer än fördubblats sedan 2006. Trots rekordhög arbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb. Istället fortsätter regeringen på den inslagna vägen att sänka skatten för dem som har turen att ha ett jobb och öka den ekonomiska utsattheten för arbetslösa och sjuka.
Några positiva effekter på sysselsättningen av regeringens politik går inte att visa. Däremot har de ekonomiska klyftorna ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.
Det som regeringen kallar arbetslinjen har istället blivit fattigdomslinjen. Och det är ett av skälen till att politiken misslyckats. Den borgerliga politiken har alltid haft som idé att ökade skillnader är bra för ekonomin. Men nu visar också alldeles färsk forskning från IMF (17 februari) att de borgerliga idéerna inte heller är bra för tillväxten.
Vänsterpartiet har en annan politik. En politik för fler jobb i välfärden. Fler jobb genom viktiga investeringar i bostadsbyggande och klimatinvesteringar. En politik för ökad rättvisa bland annat genom bättre trygghet för arbetslösa och sjuka.
Lars Bjurström, ordförande Vänsterpartiet Gotland
Saga Carlgren, kandidat på Vänsterpartiets EU-lista
Här en länk där du kan läsa ledaren i GA:
https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=9619301
Och här Mats Linders mejl som kom den 17 mars, några timmar efter att vi frågat varför vår text inte publicerats:
Åter i tjänst efter semester hittade jag detta mejl i vårt spamfilter. Ännu inte klar över om texten redan har publicerats, men om så inte har skett så kommer det att ske nu.
Med vänlig hälsning
Mats Linder
Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GT 19 december.
Före 2011 fick alla elever sitt körkort i utbildningen, men sedan dess har detta inte ingått i programmet. Nu har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bestämt att de som vill kan få läsa teorin och ta körlektioner som förut, men kursen kommer att ligga utanför ordinarie studieplan. Skolan betalar tio körlektioner och teorikursen. De som redan hunnit ta sitt körkort kommer att få ekonomisk kompensation i efterskott.
Vi i den rödgröna majoriteten i nämnden vet att behovet av personal inom bl.a. hemtjänsten kommer öka och därför är denna satsning extra viktig.
Per Edman
Vänsterpariet
Ordförande GVN
Insändare skriven av Brittis Benzler och Per Edman, publicerad i GT den 8 oktober.
Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Bland annat därför motsätter vi oss att det privata vinstintresset tillåts styra i välfärden och att gemensamma skattemedel förslösas. Skattemedel till vård, skola och omsorg ska användas till personal och verksamhet. Det går att bekämpa arbetslösheten och den växande otryggheten och möta behoven i välfärden genom politisk förändring. Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen innehåller just en sådan satsning. Det är en stark satsning på välfärd och jobb.
För oss på Gotland är det mycket positivt att våra partikamrater i riksdagen väljer att satsa på välfärden som bedrivs lokalt av kommuner och regioner. Det är en politik som verkligen behövs efter sju år av moderatledd regering som genomfört stora skattessänkningar och samtidigt tvingat kommuner och regioner till stora besparingar.
Om Vänsterpartiets budgetförslag genomförs blir det en stor satsning på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg som också leder till fler jobb. Vänsterpartiet föreslår en höjning av de generella statsbidragen till regioner och kommuner men också ett antal riktade satsningar på vården, skolan och omsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda. För Gotlands del finansierar Vänsterpartiets förslag 100 fler anställda inom vården och skolan.
Vänsterpartiets budgetförslag innebär också stora satsningar på förbättrade möjligheter för unga och på miljön.
Många unga vuxna tillhör de som fått betala ett högt pris för regeringens politik som lett till arbetslöshet, otrygga anställningar och stor brist på hyreslägenheter, särskilt i storstadsområdena. Vår politik innehåller därför satsningar på jobb och utbildning, bättre anställningstrygghet och ökat bostadsbyggande
Vi behöver mer framtidsinvesteringar på gröna jobb för miljön och klimatet. Budgetförslaget innebär en storsatsning på solenergi, vindkraft och energiomställning genom ett nytt klimatprogram med stöd till kommuner, regioner och företag.
Genom att införa ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter till rimliga hyror kan vi bygga bort bostadsbristen och bidra till energiomställningen.
Vänsterpartiets satsningar är möjliga att klara genom att säga nej till några av de skattesänkningar och subventioner som regeringen genomfört. Det är en skattepolitik som ska trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det leder till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg.
Brittis Benzler
Regionråd för Vänsterpartiet
Per Edman
Ordförande Vänsterpartiet Gotland