Skip to main content

En mänsklig ekonomi är möjlig

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare.

Insändare från Lars Åkerlund, publicerad i GT den 19 mars.

Den ekonomiska rationaliteten är alltid kvantitativ till sin karaktär. Att mäta är viktigare än innehållet i det som mäts. Men när denna karaktär tillämpas utanför den egna arenan, sprids måttstocken till områden där den inte hör hemma.

Detta är just det som hänt i samhället, att sprida ett mätbart tänkande till områden där den inte hör hemma, som i kulturen, skolan, vården och barnomsorgen. Till det mänskliga livets områden.

Men allvarligt talat, visst är det viktigare att elever i skolan förstår sammanhang, kan tänka själv kring olika fenomen än att de kan räkna upp namnen på 10 svenska floder.

Men allvarligt talat, visst är det viktigare att en undersköterska hinner klappa någons hand, än att hon hinner lägga maximalt antal gamlingar per kväll.

Men allvarligt talat, visst är det så att det inte går att mäta ett folkbiblioteks framgång enbart utifrån det antal bokutlån som skett, det är väl minst lika viktigt vad en bok gör med den människa som läst den.

Utan att sätta in de mätbara effektivitetskraven i ett sammanhang, utan helhetssyn med hänsyn till mänskliga behov och en övergripande världsbild, förblir det ett system för det mätbara. I ett kapitalistiskt ekonomiskt system som dagens måste det kvantitativa, mätbara, tänkandet regera. Detta beror inte på att enskilda kapitalister är onda eller omoraliska. Det beror på att systemet bygger på vinst. Vinsten – inte de mänskliga behoven – är det övergripande syftet.

Men ett ekonomiskt system är inte bara ett sätt att organisera ägande, produktion och konsumtion. Det är också i hög grad ett sätt att forma relationer mellan människor. Det är också ett sätt att skapa ett visst slags människa och inte en annan.

Det finns en historia om en morfar som berättar en saga för sitt barnbarn om ett gräl han har inom sig. En konflikt mellan två vargar. Den ena vargen är full av girighet, högmod, lögner, egoism och bitterhet. Den andra vargen av glädje, kärlek, ärlighet, medkännande, generositet och sanning. Barnet frågar morfar om vilken av vargarna som kommer att vinna. Morfadern svarar: ” Den varg jag matar”.

Ovanstående text fritt hämtad från Nina Björk ”Lyckliga i alla sina dagar”.

Men,
Den 14e september är det val i Sverige och så även på Gotland. Då har Du en möjlighet att välja vilket samhälle Du vill ha för Dig och Dina barn. Resultatet av detta val för Sverige och Gotland, beror i stora drag på samma val som morfadern hade, vilken av ”vargarna” Du matar. Makten är inte därute, den är i dig.

Lars Åkerlund
Kandidat till riksdagen för Vänsterpartiet Gotland

Vänsterpolitik för välfärd

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Internationellt, Jobb åt alla.

11 mars skickade Lars Bjurström och Saga Carlgren ett svar till Gotlands Allhanda på ett hårt angrepp i en ledartext den 8 mars. Efter en vecka, 18 mars, har nu GA publicerat vår text. Se också mejl från GA som kommer efter vår text.

I lördags (8/3) hade GA en ledartext som nog var en av de märkligaste vi läst. GA försöker, på fullt allvar, få det till att krisen i Grekland beror på att det bedrivits en politik som kan kopplas till Vänsterpartiet. Några som helst belägg för detta presenteras givetvis inte. De grekiska politiska besluten kan naturligtvis bara kopplas till de partier som haft makten i Grekland. Däribland Moderaternas systerparti Ny demokrati.

Problemen i Grekland blev akuta på grund av ett skattesystem som inte fungerade. Skatterna gick inte till viktiga verksamheter för att bygga ett välfärdssystem. Istället försökte många sko sig på skatterna, till exempel stora företag. Därför fanns ingen lojalitet mot skattesystemet.

Och när krisen slog till var Grekland fast i greppet från Euron och de ekonomiska regler som den gemensamma valutan innebär.

Inget av detta har några likheter med de ekonomiska förslag som Vänsterpartiet förespråkar. Vänsterpartiets politik innebär ju raka motsatsen. Vänsterpartiet var och är i grunden mycket kritiska till Euron och vi var ledande i motståndet mot en svensk anslutning. Dessutom är Vänsterpartiets skattepolitik helt präglad av att skatterna ska finansiera ett starkt välfärdssystem för alla. De skattepengar som ska gå till välfärden ska inte hamna i riskkapitalisternas fickor. Det är viktigt av många skäl, bland annat för att det ska finnas stöd för skatterna.

Hela innehållet i GA:s ledare är egentligen bara ett försvar för att sänka skatten, överallt och alltid. Men GA har rätt i att Vänsterpartiet vill betala för en bra välfärd och är därför berett att höja en del skatter.

Däremot redovisar GA inte alls hur den borgerliga skattesänkningspolitiken har fungerat. GA berättar inte att skattesänkningarna har ökat de ekonomiska skillnaderna och urholkat välfärden.

Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat. Särskilt allvarlig är den stora ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Antalet personer som varit utan arbete mer än ett år har mer än fördubblats sedan 2006. Trots rekordhög arbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb. Istället fortsätter regeringen på den inslagna vägen att sänka skatten för dem som har turen att ha ett jobb och öka den ekonomiska utsattheten för arbetslösa och sjuka.

Några positiva effekter på sysselsättningen av regeringens politik går inte att visa. Däremot har de ekonomiska klyftorna ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.

Det som regeringen kallar arbetslinjen har istället blivit fattigdomslinjen. Och det är ett av skälen till att politiken misslyckats. Den borgerliga politiken har alltid haft som idé att ökade skillnader är bra för ekonomin. Men nu visar också alldeles färsk forskning från IMF (17 februari) att de borgerliga idéerna inte heller är bra för tillväxten.

Vänsterpartiet har en annan politik. En politik för fler jobb i välfärden. Fler jobb genom viktiga investeringar i bostadsbyggande och klimatinvesteringar. En politik för ökad rättvisa bland annat genom bättre trygghet för arbetslösa och sjuka.

Lars Bjurström, ordförande Vänsterpartiet Gotland

Saga Carlgren, kandidat på Vänsterpartiets EU-lista

 

Här en länk där du kan läsa ledaren i GA:

https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=9619301

Och här Mats Linders mejl som kom den 17 mars, några timmar efter att vi frågat varför vår text inte publicerats:

Åter i tjänst efter semester hittade jag detta mejl i vårt spamfilter. Ännu inte klar över om texten redan har publicerats, men om så inte har skett så kommer det att ske nu.

 Med vänlig hälsning

Mats Linder

Sänk arbetstiden för ökad livskvalité

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Miljö.

Insändare skriven av Jörgen Benzler, Karin Wizén och Lars Åkerlund, publicerad i GT 27 februari.

Vänsterpartiet tycker att kortare arbetstid är en viktig förbättring av livskvalitén. Det skulle minska stressen, öka våra möjligheter att vara tillsammans med våra barn och det skulle minska förslitningen av våra kroppar både fysiskt och psykiskt.

Vi är också övertygade om att sänkt arbetstid gör det lättare att minska den mycket höga arbetslösheten. Det är helt enkelt inte rimligt att några ska jobba sig sjuka och andra tvingas till arbetslöshet.

Hoffstedt och Moderaterna frågar i en insändare (GT 22/2) hur kortare arbetstid ska betalas. Samma fråga har de ställt varje gång arbetstiden sänkts och svaret är detsamma nu som då. Svaret är att en del av den ökade produktivitet som vi åstadkommer genom tekniska framsteg och andra förbättringar på våra arbetsplatser vill vi använda till sänkt arbetstid, istället för ökad materiell konsumtion.

Under 1900-talet förkortades arbetstiden mycket mer än den förkortning som vi nu föreslår. Men Moderaterna har röstat emot kortare arbetstid i riksdagen varje gång det beslutats.

  • 1919 röstade Moderaterna NEJ till åtta timmars arbetsdag (sex dagar i veckan).
  • 1938 röstade Moderaterna NEJ till två veckors semester.
  • 1951 röstade Moderaterna NEJ till tre veckors semester.
  • 1963 röstade Moderaterna NEJ till fyra veckors semester.
  • 1970 röstade Moderaterna NEJ till 40 timmars arbetsvecka.
  • 1976 röstade Moderaterna NEJ till fem veckors semester.

Alla dessa arbetstidsförkortningar har inneburit viktiga förbättringar av våra liv och har varit möjliga att klara utan sänkta löner, det har ju varit precis tvärtom. Och nu tycker vi det är dags påbörja en fortsatt sänkning av arbetstiden.

Om vi väljer att ta ut en del av den ökade produktiviteten i arbetslivet genom minskad arbetstid istället för ökad konsumtion så minskar också belastningen på miljön.

Men vi vet att Moderaterna är ”pålitliga” i den här frågan. Det betyder att de kommer att rösta emot alla förkortningar av arbetstiden, precis som de gjort tidigare.

Lars Åkerlund, Karin Wizén och Jörgen Benzler Vänsterpartiet Gotland

Varför ska sjukvården spara?

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare. Inga kommentarer till Varför ska sjukvården spara?

Insändare skriven av Brittis Benzler och Jörgen Benzler, publicerad i GT 5 november (med annan rubrik).

Vad håller Moderaterna på med? Varför vill de genomföra stora besparingar i vår gotländska sjukvård? I förra veckan presenterade Moderaterna sitt förslag till budget för regionen nästa år. I det föreslår de att sjukvården ska spara 48 miljoner kronor jämfört med s-v-mp:s förslag till budget.

S-v-mp föreslår ett tillskott på 18 miljoner till sjukvården. Vi gör det därför att sjukvårdens ledning inte tror att man annars klarar att ge oss gotlänningar lika mycket sjukvård som i år. Dessa 18 miljoner vill Moderaterna inte ge till sjukvården.

Det ser ut som om sjukvården klarar ekonomin i år. Anledningen till det är att personalen har jobbat på ett bra och genomtänkt sätt. Det innebär att Gotland kommer att få ca 60 miljoner kronor från den så kallade ”kömiljarden”. Att summan blir så hög beror på att vår personal har tillräcklig ordning på verksamheten medan andra landsting inte har det i samma utsträckning. Om andra landsting varit lika duktiga som Gotland hade vi fått mindre än 10 miljoner kronor. S-v-mp tror inte att alla landsting lyckas nästa år heller, även om de troligen är fler som gör det. Det gör att Gotland inte får 60 miljoner år 2014 utan gissningsvis 30 miljoner. S-v-mp anser att pengarna från ”kömiljarden” ska stanna i sjukvården även nästa år. De behövs för att slippa drastiska nedskärningar i vården.

Även moderaterna tror att kömiljarden ska ge minst 30 miljoner konor år 2014. Men de låter inte sjukvården behålla dessa pengar. Man tar dem från sjukvården för att finansiera ett moderat budgetförslag utan skattehöjning. Det är med andra ord ett rent sparkrav på 30 miljoner man riktar mot sjukvården. Var ska dessa pengar sparas?

Vänsterpartiet föreslår att skatten höjs med 50 öre. Det ger 49 miljoner kronor i ökade intäkter år 2014. Vårt budgetförslag ger sjukvården 48 miljoner kronor mer än moderaternas. Vi tror att vårdcentralerna, lasarettet, psykiatrin och övrig sjukvård behöver dessa pengar.

Britts Benzler
Gruppledare för vänsterpartiet

 Jörgen Benzler
Sjukvårdspolitiker (v)

 

Den rödgröna budgeten för 2014.

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Pressmeddelande, Välfärd. Inga kommentarer till Den rödgröna budgeten för 2014.

Pressinformation från Gotlands rödgröna majoritet

Vi vill bevara välfärden.

Den rödgröna majoritetens förslag till budget bygger på att vi vill bevara välfärden och erbjuda service över hela ön. Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner.

Behoven inom till exempel hemtjänst ökar stadigt, liksom behovet av försörjningsstöd, det blir fler barn i förskolan och medicinska framsteg ger en hög kostnadsutveckling inom sjukvården. Detta har lett till att Region Gotland under några år har haft större ökning av kostnader än av intäkter. Under 2013 har vi klarat detta genom att försälja fastigheter. De ökade behoven är inte tillfälliga utan permanenta, därför behövs ökade och stabila intäkter för att bevara den välfärd vi har.

2014 sätter vi ett ökat fokus på kvalitets och utvecklingsarbete.

Redan nu pågår ett strävsamt effektiviseringsarbete inom Region Gotlands verksamheter och det är ett arbete som måste fortgå också fram över. Däremot tycker vi inte att det är rimligt att enbart spara ikapp de ökande behoven, det skulle ge för stora konsekvenser inom många verksamheter och många invånare skulle få försämrad service.

Vi föreslår regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre. Det ger en intäktsförstärkning på 49 miljoner som verkligen behövs i sjukvård, skola, räddningstjänst och äldreomsorg. En intäktsförstärkning som om den uteblir leder till att de verksamheter vi äger och driver tillsammans måste krympas ytterligare. Redan idag har vi en ansträngd välfärd. Den som säger att ekvationen kan lösas genom ytterligare effektiviseringar, bör också ange vad som i så fall ska tas bort, vem eller vilka som ska sägas upp.

Vi tar ansvar för tillväxt och välfärd över hela Gotland. Det gör vi till exempel genom att tillföra medel till räddningstjänsten, för att säkra en hållbar organisation också utanför Visby, vi avser öka anslaget ytterligare för 2015. Vårt förslag innehåller också en satsning på avgiftsfri sjukvård för barn och unga.

Ett attraktivt Gotland

Välfärdens långsiktiga finansiering handlar om att Gotland är attraktivt, att ön kan locka invånare och företag, att det blir fler arbetstillfällen och att det finns människor som kan ta de arbeten som finns.

Därför blir frågor om tillväxt, inflyttning och etablering viktiga också under 2014, arbetet för ett bättre företagsklimat ”Förenkla helt enkelt”, ska drivas vidare. Vi sätter också fokus på utbildning, fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning och ytterligare insatser ska göras för de som står utanför arbetsmarknaden. Den stadigt ökande kostnaden för försörjningsstöd är ett bekymmer för både Regionen och de berörda gotlänningarna.

De borgerliga budgetförslagen.

Vi har idag fått presenterat tre borgerliga förslag till budget för 2014. Vår sammanfattande kommentar till dom är att man inte vill ta ansvar för att finansiera välfärden. Man finansierar med osäkra, tillfälliga intäkter, och ger otillräckligt med resurser för sjukvården.

 

Moderaterna satsar 48 miljoner mindre på sjukvården.

De största skillnaderna mellan förslagen är synen på behovet av och kostnaderna för gotlänningarnas sjukvård.  Här vill Moderaterna spara istället för att satsa. Man avslår majoritetens förslag till ramutökning med 18 miljoner och föreslår dessutom en besparing på 30 miljoner för sjukvården nästa år med hänvisning till att man i år varit så duktig att arbeta hem pengar från kömiljarden. Nämndens vice ordförande Leif Dalby, säger att man givetvis räknar med att få del av pengar från kömiljarden 2014, men att dessa pengar behövs för att man ska kunna undvika drastiska besparingar inom sjukvården, de är inte möjligt att se dem som en förstärkning av kommunkassan.

Också Centern och Folkpartiet vill spara mer i sjukvården, och föreslår 15 miljoner mindre än majoriteten.

Att som centerpartiet inte ge ökade resurser till försörjningsstöd innebär att man anser att gotlänningar i behov av äldreomsorg, handikappomsorg och familjestöd ska betala för regeringens orättfärdiga arbetsmarknadspolitik. Vi anser att det är bättre att vi betalar detta tillsammans.

 

Tillväxt och välfärd över hela Gotland

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Utveckla Gotland, Välfärd. Inga kommentarer till Tillväxt och välfärd över hela Gotland

På fredagen redovisade den rödgröna majoriteten på Gotland sitt budgetförslag ”Tillväxt och välfärd över hela Gotland”.

Gotland har en bra välfärd, som vi i den rödgröna majoriteten vill värna och ta ansvar för.
Gotlänningarna har höga förväntningar på gotländsk välfärd och det stämmer också väl överens med våra rödgröna ambitioner. Vi tycker att det är rimligt att den gotländska välfärden får hållbara förutsättningar och en mer stabil grund. Därför föreslår vi regionfullmäktige en skattehöjning om 50 öre,i syfte att säkra en rimlig välfärdsnivå över hela Gotland. Det innebär inte några nya satsningar utan handlar om att behålla utbud och kvalité.
 
Läs mer genom att klicka på länken:
 

 

Stark satsning på välfärd och jobb.

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Jobb åt alla, Rikspolitik. Inga kommentarer till Stark satsning på välfärd och jobb.

Insändare skriven av Brittis Benzler och Per Edman, publicerad i GT den 8 oktober.

Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Bland annat därför motsätter vi oss att det privata vinstintresset tillåts styra i välfärden och att gemensamma skattemedel förslösas. Skattemedel till vård, skola och omsorg ska användas till personal och verksamhet. Det går att bekämpa arbetslösheten och den växande otryggheten och möta behoven i välfärden genom politisk förändring.  Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen innehåller just en sådan satsning. Det är en stark satsning på välfärd och jobb.

För oss på Gotland är det mycket positivt att våra partikamrater i riksdagen väljer att satsa på välfärden som bedrivs lokalt av kommuner och regioner. Det är en politik som verkligen behövs efter sju år av moderatledd regering som genomfört stora skattessänkningar och samtidigt tvingat kommuner och regioner till stora besparingar.

Om Vänsterpartiets budgetförslag genomförs blir det en stor satsning på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg som också leder till fler jobb. Vänsterpartiet föreslår en höjning av de generella statsbidragen till regioner och kommuner men också ett antal riktade satsningar på vården, skolan och omsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda. För Gotlands del finansierar Vänsterpartiets förslag 100 fler anställda inom vården och skolan.

Vänsterpartiets budgetförslag innebär också stora satsningar på förbättrade möjligheter för unga och på miljön.

Många unga vuxna tillhör de som fått betala ett högt pris för regeringens politik som lett till arbetslöshet, otrygga anställningar och stor brist på hyreslägenheter, särskilt i storstadsområdena. Vår politik innehåller därför satsningar på jobb och utbildning, bättre anställningstrygghet och ökat bostadsbyggande

Vi behöver mer framtidsinvesteringar på gröna jobb för miljön och klimatet. Budgetförslaget innebär en storsatsning på solenergi, vindkraft och energiomställning genom ett nytt klimatprogram med stöd till kommuner, regioner och företag.

Genom att införa ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter till rimliga hyror kan vi bygga bort bostadsbristen och bidra till energiomställningen.

Vänsterpartiets satsningar är möjliga att klara genom att säga nej till några av de skattesänkningar och subventioner som regeringen genomfört. Det är en skattepolitik som ska trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Vi vet att viljan att betala skatt är god om det leder till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg.

Brittis Benzler
Regionråd för Vänsterpartiet

Per Edman
Ordförande Vänsterpartiet Gotland

 

 

 

Välfärd för hela slanten

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Feminism, Insändare. Inga kommentarer till Välfärd för hela slanten

Insändare skriven av Ulla Andersson och Brittis Benzler, publicerad i GT den 18 september med rubriken ”Vi kvinnor får betala ett högt pris”.

Den kommunala välfärden når oss alla i olika skeenden i livet eller hela livet. Gemensamt finansierad och behovsstyrd när den är som bäst.  I andra fall med för lite resurser och stressad personal.

För oss kvinnor är en välfungerande välfärd avgörande för våra livsvillkor eftersom det fortfarande är vi som bär huvudansvaret för det obetalda hemarbetet, barn och äldre anhöriga. Men det är också så att välfärdsverksamheterna ofta är våra arbetsplatser

Sedan 2006 har de anställda i äldreomsorgen minskat kraftigt trots att de äldre blivit fler. Samtidigt sjunker kvinnors sysselsättningsgrad i förhållande till mäns. Inte för att det inte finns arbetsuppgifter att utföra utan för att välfärden inte anses tillräckligt prioriterad av den borgerliga regeringen.

Samtidigt plockas stora privata vinster ur välfärden. Framförallt är det stora riskkapitalbolag som tar över allt mer av den privatiserade välfärden inom vård, skola och omsorg. Bolag som inte ens skattar för sina vinster gjorda på skattepengar. Skatteverket har uppskattat att riskkapitalbolagen genom internlån orsakar ett skattebortfall på omkring 10 miljarder årligen.

Samhället förlorar alltså i två steg – först när våra gemensamma resurser försvinner till vinst, därefter när riskkapitalbolagen undviker att betala skatt på denna vinst. Och vi kvinnor förlorar tredubbelt eftersom vi dessutom får sämre arbetsvillkor, och får utföra mer obetalt hemarbete .

När vinstintresset styr får det konsekvenser för arbetsvillkor och kvalitet. I den privatiserade äldreomsorgen har de privata bolagen ca 10 procent färre anställda, fler visstidsanställda och färre heltidstjänster. Den vinstsyftande hemtjänsten har dubbelt så många timanställda och 12 procent färre har utbildning. I den privatiserade gymnasieskolan är det enligt Skolverket hela 17 procent lägre lärartäthet än i den kommunala.

Många vill få oss att tro att det är syster Jane som lyckats i den privatiserade äldreomsorgen men hon har blivit utkonkurrerad av de mansdominerade riskkapitalbolagen. Maktkoncentrationen i den privatiserade äldreomsorgen är till och med större i Sverige än i USA. Och siffror från SCB visar att medan avkastningen på kapital bland vinstsyftande företag i hela näringslivet var i snitt 8 procent gjorde välfärdsbolagen en avkastning som var nästan dubbelt så stor!

Det finns inget forskningsstöd för att konkurrensutsättning leder till bättre kvalitet eller lägre kostnader. Beslut om konkurrensutsättning vilar på ekonomisk teori och förhoppningar – inte på empirisk evidens. Nyliberala ideologiska värderingar har istället fått styra utvecklingen och vi kvinnor får betala ett högt pris.

Det är hög tid att ”sandwichkvinnorna” som bär upp välfärden dubbelt – både privat och på jobbet – får pålägg som inte betyder ytterligare bördor utan anständiga villkor och löner.

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)

Brittis Benzler
Regionråd (v)

 

Bra vård till sjuka kostar

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Välfärd. Inga kommentarer till Bra vård till sjuka kostar

Replik skriven av Brittis Benzler publicerad på Gotlänningens ledarsida den 18/9.

Sjuka människor är inga svarta hål, och pengarna hade gjort större nytta i välfärden, det är min uppfattning apropå Eva Bofrides kommentar till regeringens nya skattesänkningar (GT 17/9).

De föreslagna skattesänkningarna minskar samhällets intäkter med 15 miljarder/år. Om de istället satsades på välfärden hade Gotland fått 90 miljoner /år. Det är ingen universallösning, men de hade återställt statsbidragen som sedan 2006 inte varit värdesäkrade (räknats upp med löne- och prisökningar), och de hade gjort skillnad för gotlänningarna.

Vår sjukvårdsnämnd (HSN) anses av Eva vara ett bra exempel på att man inte bör skjuta till mer pengar till offentlig verksamhet. Varför då? Ska inte gotlänningar ha sjukvård i samma omfattning och till samma kvalitet som resten av svenskarna. Att HSN har svårt att hålla sin budget beror inte på några svarta hål eller att pengarna slarvas bort. Tvärtom pågår ett ambitiöst arbete inom verksamheten med att minska kostnader och samtidigt höja kvaliteten, inte helt enkelt på en ö, där vi är få medborgare som ska finansiera akutsjukvård. HSN kan ju inte heller dra ner eller ta bort verksamhet i någon större omfattning även om man befarar budgetöverskridanden. Lasarettet behöver ha öppet också i slutet av december, och en möjlighet till transplantation måste givetvis utnyttjas även om den kommer i november.

För Vänsterpartiets del är vi emot de föreslagna skattesänkningarna nu, och vi kommer att göra vad vi kan för att de tas tillbaka vid ett maktskifte.

Brittis Benzler
Vänsterpartiet

Eva Bofride svarar idag på Gotlänningens ledarsida.

 https://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=8795369

 

Välfärd inte skattesänkningar!

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare, Välfärd. Inga kommentarer till Välfärd inte skattesänkningar!

Insändare skriveen av Brittis Benzler, publicerad i GT 20 augusti.

Så har då statsministern sommartalat och berättat om moderaternas satsningar inför hösten. Det viktigaste blir skattesänkningar för de arbetande med 15 miljarder! Ett för mej obegripligt sätt att använda begränsade resurser när välfärden ropar efter fler medarbetare och medborgarna efter högre kvalité inom många områden. Pengar kan användas bättre, om 15 miljarder istället satsas på kommuner och landsting, skulle det innebära ytterligare ca 90 miljoner per år till Gotland. Pengar vi kunde använda för sjukvård, omsorg och utbildning, områden där vi idag mest diskuterar besparingar, fast vi hellre skulle satsa.

Läget på Gotland är inte ovanligt, många landsting och kommuner brottas med dålig ekonomi, som lett till att man minskat antalet medarbetare, vilket påverkar såväl kvalité som arbetssituation, något som i längden är vare sej hållbart eller önskvärt.

Satsa på kommuner och landsting, det ger både välfärd och fler jobb. Det behöver både Sverige och Gotland.

Brittis Benzler

Vänsterpartiet Gotland

Gotland har fått mindre pengar

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare. Inga kommentarer till Gotland har fått mindre pengar

Insändare skriven av Jennie Jarve, publicerad i GT och GA i juli.

Region Gotland har sedan valet 2006 då borgarna vann valet fått mindre pengar. Inom kostnadsutjämningen finns något som heter strukturbidrag. Gotland får ett tillägg för att vi är ett ”litet landsting”. Det var 97 miljoner kr 2006 och 82 Miljoner kronor 2012 alltså 15 miljoner mindre per år trots kostnadsutvecklingen. Det är ett stort intäktsbortfall och stora besparingar för sjukvården. Det ligger fast 82 miljoner till 2015. Frysta statsbidrag kostar Gotland ca 20 miljoner per år. Det märktes inte så mycket de första åren men har urholkat ekonomin i längden och nu märks det tydligt att vi inte har de pengar som behövs för att bedriva den verksamhet vi har idag.  Jag har varit förtroendevald sedan 1998 och det är under de senaste åren det märks att de besparingar och neddragningar av verksamheter som görs drabbar människor hårt! När det handlar om neddragningar är det svåra beslut som måste tas för att få ekonomin att gå ihop. Sommarstängningen av Roma vårdcentral är ett sådant exempel. Vården har under de senaste åren marknadsanpassats, vilket gynnar hyrläkarsystemet och bidragit till att vi hamnat i de rekryteringssvårigheter vi har. Men trots att den borgerliga regeringen dragit undan ekonomiskt stöd i form av minskade statliga bidrag så ska jag göra det jag kan för att vården ska ges efter medicinska behov och inte efter marknaden, och att Roma VC skall vara kvar i Roma och fortsätta att utvecklas.

 

Jennie Jarve

Vänsterpartiet

 

Oreda i ekonomin?

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi. Inga kommentarer till Oreda i ekonomin?

Ordning och reda framhålls just nu som en lämplig metod för att få pengarna att räcka till den verksamhet Region Gotland bedriver. Det låter ju bra, det vill väl alla ha, och inga läskiga konsekvenser blir det heller. Men är verkligen dålig ordning problemet och lösningen så enkel? Min bild är att det i huvudsak är ordning och reda i ekonomin, det är därför vi kan säga att fjolårets underskott beror på att fler barn fått förskoleplats, att en del skolor haft fler medarbetare än dom haft råd med, att kostnaderna för socialbidrag ökat, att skolskjutsarna och den vård vi köper från fastlandet kostade mer än vi budgeterat för. Det kan ses som dålig, eller för optimistisk budgetering eller kanske som dålig budgetdisciplin, men inte är pengarna bortslarvade. Det är snarare behoven och önskemålen som växer.

Felaktiga beslut kanske kan ses som oreda, och visst finns det beslut som man med facit i hand kan fundera över om de var så lyckade. Den kommunala satsningen på kongresshallen, flytten till Wisborg eller biogasupphandlingen kan man så här i efterhand fundera över, men oavsett vad man kommer fram, till ger det ju inga pengar att bedriva verksamhet för idag. Här sitter vi fast i kontrakt och kan bara försöka göra bästa möjliga av situationen.

Inför 2014 och åren därefter ser vi stora problem att finansiera välfärden. Vad beror det egentligen på, i många verksamheter har man ju sparat och sparat i många år?

Svaret är givetvis sammansatt, vill peka på några orsaker.

–        Demografin, Sverige och Gotland får fler äldre, vilket kostar i form av sjukvård och omsorg. Gotland har en svagare befolkningsutveckling än riket, det påverkar både skatteintäkter och statsbidrag negativt. Att arbeta för en ökad befolkning är därför väldigt viktigt.

–        Sjukvården har i många år haft större ökningar av kostnaderna än andra verksamheter, betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och bidrag. Inte bara här utan i hela Sverige, vilket också lett till att många landsting och regioner höjde skatten till i år.

–        Sverige har sedan krisen i början av 90-talet avsatt en stadigt minskande andel av samhällets resurser till den gemensamma välfärden. Enligt Daniel Suhonen(Chef på tankesmedjan Katalys) skulle vi ha haft 420 miljarder mer till välfärden varje år, om sektorn haft samma andel av BNP som den hade 1988. Jobbskatteavdraget som nu kostar kring 100 miljarder per år, är en del av denna omfördelning.

–         Statsbidragen till kommunerna följer inte kostnadsutvecklingen, dessutom får kommunerna   ta större ekonomiskt ansvar för arbetslösa, betydligt färre av dem har a-kassa i dag än 2006, och betydligt fler får försörjningsstöd.

Mer ordning och reda är alltid bra, men det räddar oss inte ur det finansieringsproblem vi har. På Gotland har vi en hög personaltäthet i förskola och skola, ofta hög kvalite i kommunens verksamheter och ett brett utbud av kommunal service. vill vi behålla detta, behöver Region Gotland ökade intäkter.

Brittis Benzler, regionråd

Socialnämndens budget

Skrivet av gotland den . Postad i Ekonomi, Insändare. Inga kommentarer till Socialnämndens budget

Lars Åkerlund (V)

Insändare av Hanna Westerén (S) ordförande i socialnämnden och Lars Åkerlund (V) vice ordförande i socialnämnden. Publicerad i GA den 22 juni och i GT den 25 juni 2012.

Nyhetsrapporteringen från socialnämndens sammanträde den 15 juni, fordrar en del förtydliganden ifråga om de besparingar som det fattades beslut om. Det fattades två ekonomiska beslut på sammanträdet.

Ett beslut som rör hur budget i balans ska uppnås under 2012 samt ett beslut som rör hur budget i balans ska uppnås perioden 2013-2015.

För att uppnå budget i balans för 2012 gäller stoppaket och stor restriktivitet; varje icke lagstadgad placering ska prövas av chef och de absolut största behoven på olika områden går först.

För perioden 2013-2015 har socialförvaltningen fått socialnämndens uppdrag att titta vidare på ett flertal områden, där det är angeläget att få ett lägre kostnadsläge. I nyhetsrapporteringen får man lätt uppfattningen att socialnämnden ska spara in på eget boende för barn och unga och familjeterapi, men så är inte fallet. Genom att satsa på just dessa områden och bygga upp så kallade hemmaplanslösningar, kan kostsamma institutionsplaceringar undvikas och i vissa fall kan också vården bli bättre.

Inom beroendevården bedöms finnas utrymme för en besparing om cirka 2 miljoner kronor. Att spara i beroendevårdskedjan svider, men ansågs nödvändigt.

Också ifråga om arbetsmarknadsinsatser finns anledning att göra ett förtydligande. Socialnämnden har inte beslutat att spara fyra miljoner kronor på arbetsmarknadsinsatser. Däremot har socialförvaltningen fått ett uppdrag att redogöra för hur en nedtrappning av befintliga arbetsmarknadsinsatser kan göras i och med framtida satsning på offentligt skyddade anställningar.

Det är också viktigt att poängtera att socialnämnden genom fredagens inriktningsbeslut, inte rörde förutsättningarna för vare sig resursskolan Motivet, socialjour eller ungdomsgrupp. Emellertid är besparingsarbetet långt ifrån färdigt. Ytterligare överväganden, då sett till hela socialförvaltningen, ska göras på nämndsammanträdet den 20 september.