Insändare från  Lars Bjurström, publicerad i GT och GA 3/1.

Socialdemokraterna har i en insändare berättat vad de vill med allmännyttiga Gotlandshem. Deras besked är på flera sätt välkomna men dessvärre gör Socialdemokraterna tvärtom i den praktiska politiken.

Socialdemokraterna röstade 2010 på den borgerliga regeringens förslag att ändra de allmännyttiga företagens uppdrag. Nu är det affärsmässighet och avkastning som gäller och inte som tidigare att företagen ska drivas med självkostnad. Socialdemokraterna röstade också på den borgerliga regeringens förslag att ändra hyreslagstiftningen. En ändring som på allvar håller på att leda till marknadshyror.

Insändare från Saga Carlgren, publicerad i GA 1/12 och GT 6/12.

De privata fastighetsägarna har länge drivit på för att marknadshyror ska införas och det gör de för att kunna öka vinsterna genom högre hyror. Vill de sänka hyrorna, är det nämligen fullt möjligt med dagens system.

Dessvärre har de privata fastighetsägarna draghjälp och stöd av bland annat Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna som alla driver på för att införa marknadshyror. Alliansen förändrade under sin tid i regering reglerna för hyressättning. De nya reglerna innebär en förskjutning mot marknadshyror redan idag. Särskilt tydligt är det för nyproducerade bostäder.

Insändare från Carina Flodman Andersson och  Lars Bjurström, publicerad i GA 28/10 och GT 31/10.

Gotlandshems styrelse har beslutat om en försäljning av 884 bostäder i Gråbo. Det är ett stort beslut som är dåligt för Gotlandshem, dåligt för hyresgästerna och dåligt för alla gotlänningar.

Insändare från Jan-Eriksson, publicerad i GA och GT den 17 oktober.

Sedan Gotlandshem i april offentliggjorde sina planer på att sälja nästan 1000 lägenheter har många insändare i GT och GA kritiserat och ställt frågor om beslutet.

Hyresgäster har uttryckt oro för vad det betyder för deras boende, men kritiken har också handlat om bostadsfrågan i stort. Det har gällt till exempel köregler, hyresnivåer, allmännyttans framtid och hur affären påverkar Gotlandshems ekonomi.

Inga svar eller förklaringar har kommit från Gotlandshem eller någon annan ansvarig för planerna att sälja nästan var femte lägenhet som Gotlandshem äger.

Insändare från Pia Malmros, publicerad i GA den 3 oktober och GT den 10 oktober.

 Anna Hrdlicka (M) har i två insändare, försökt försvara att Gotlandshem ska sälja nästan tusen lägenheter men inget av det hon skriver kan minska den oro som hyresgästerna känner.

Anna Hrdlicka menar att om Gotlandshem säljer 944 lägenheter så är det inte hyresgästernas hem som säljs utan bara byggnaderna! Men det är förstås alla de människor som bor där det handlar om, det är ju deras hem det gäller. När byggnaderna har bytt ägare är det den nye ägaren som avgör villkoren för de boende.

De jag pratat med vill helst ha kvar Gotlandshem som ägare, det är helt enkelt tryggare med ett kommunägt allmännyttigt bostadsföretag. Ett bolag som har i uppdrag ”att hålla bostadslägenheter med rimliga hyresnivåer förenat med ett bostadssocialt ansvarstagande och i ett väl underhållet skick.” som det uttrycks i ägardirektiven. Gotlandshems uppdrag är inte att sälja som Anna påstår i sin insändare. Vill gärna veta vad Anna menar med att försäljningen är ett sätt att anpassa beståndet? Till vad/vem ska det anpassas?

Insändare från Pia Malmros, publicerad i GA den 22 september.

I en insändare i september så kritiserade jag att Gotlandshem utlovar mer än de kan hålla till de hyresgäster som bor i de lägenheter som nu är till salu. Gotlandshem utlovar ”samma rättigheter” och att hyresnivån ”följer med” men med de regler som gäller för hyressättning kan inga garantier ges. Detta gäller särskilt efter den nya lag som alliansregeringen drev igenom 2010.

I den nya lagen togs de kommunägda allmännyttiga bostadsföretagens hyresnormerande roll bort och det har gjort att stora delar av hyressättningssystemet är i upplösning och att marknadshyror håller på att införas.

Anna Hrdlicka (M) gruppledare Regionstyrelsen skriver i en insändare att jag ”spär på oron hos de som bor i de lägenheter som Gotlandshem avser att sälja” men inte på något sätt försöker Anna visa vilket skydd hyresgästerna har så att hyresnivån blir densamma. Tvärtom bekräftar Anna att hyresgästernas rättigheter är ganska begränsade och det har vi också kunnat se många exempel på vid såväl ombyggnader som vid nyproduktion av bostäder.

Tyvärr finns det anledning att känna oro över vad en försäljning betyder framförallt för de som bor i någon av de nästan tusen av Gotlandshems bostäder som nu är till salu. Och, som sagt, Anna Hrdlickas insändare innehåller inga lugnande besked till hyresgästerna. Hennes huvudinvändning mot min insändare är att jag framhållit att bruksvärdet, framförallt tidigare, används vid hyressättning. Anna Hrdlicka skriver ”Sanningen är att ”bruksvärdeprincipen” eller ”bruksvärdet” aldrig varit den princip som används för att sätta hyra.”

Det går säkert att ägna sig åt hårklyverier om detta men i alliansregeringens proposition från 2010 så finns följande formulering ”Bruksvärdet avgörs i praktiken i stor utsträckning genom de kollektiva förhandlingar som sker mellan hyresmarknadens parter.” Dessvärre visar det sig nu att det framförallt var en beskrivning av hur det var före 2010.

Utförsäljningar av Gotlandshem och andra allmännyttiga bostadsföretag är direkt fortsättning på en borgerlig bostadspolitik som leder till ökade orättvisor och segregation. Därför är frågan om utförsäljning av allmännyttiga bostäder och Gotlandshems framtid både en viktig ideologisk fråga och en viktig konkret fråga här och nu för många människors trygghet i sitt boende.

Pia Malmros, Vänsterpartiet

Här finns insändaren från Anna Hrdlicka: https://helagotland.se/insandare/historielosa-vanstern-14896383.aspx

Insändare skriven av Pia Malmros, Vänsterpartiet, publicerad i GT 12/9.

Just nu planerar vårt kommunala bostadsföretag Gotlandshem att sälja ut nästan tusen lägenheter, varav huvuddelen i Visby. Det är en stor fråga som berör oss alla och kommer att ha stor betydelse för bostadsmarknaden på Gotland. Men alldeles särskilt berör den förstås dem som bor i de lägenheter som ska säljas ut.

Gotlandshem utlovar ”samma rättigheter” och att hyresnivån ”följer med” men vad kan Gotlandshem lova när det verkligen gäller?

Sanningen är att stora delar av hyressättningssystemet är i upplösning och att marknadshyror håller på att införas och det kan få avsevärd betydelse för de bostäder som nu håller på att säljas. De privata fastighetsägarna har länge drivit på för att marknadshyror ska införas och det gör de givetvis för att kunna öka vinsterna genom högre hyror.

Insändare skriven av Carina Schüberg (V), hyresgäst i Gotlandshem, publicerad i GA 12/9.

Det är verkligen en stor sak att ett allmännyttigt bostadsföretag, Gotlandshem, nu försöker att sälja människors hem. Jag trodde att Gotlandshem hade hyresgästernas trygghet som sitt viktigaste mål men tydligen inte.

Från Gotlandshem låter det som om det är viktigt för företagets ekonomi att sälja nästan tusen lägenheter. Men hur räknar Gotlandshem egentligen?

Nu när siffrorna har redovisats offentligt så framgår att det sk driftnettot för lägenheterna som ska sälja uppnår över 35 miljoner kronor per år. Alltså de pengar som Gotlandshem kan använda till räntor, administration mm när kostnaderna för underhåll, skötsel, el och värme för de här lägenheterna har betalats.

Gotlandshems VD, Elisabeth Kalkhäll, har sagt att nedre gränsen för att sälja 944 lägenheter är 400 miljoner kronor.

Hur kan det vara en god affär för Gotlandshem att vara beredda att sälja för 400 miljoner kronor och samtidigt tappa ett driftsöverskott på 35 miljoner kronor om året? Vem ska betala skillnaden på 35 miljoner och räntan på 400 miljoner som väl är knappt 10 miljoner kronor.

Insändare av Brittis Benzler och Monika Eriksson publicerad av GT 24 augusti.

Nu föreslås försäljning av cirka 1 000 av Gotlandshems lägenheter. Från Vänsterpartiets sida är vi motståndare till detta.

Vi ser det som en ytterligare nedmontering av den sociala bostadspolitiken. Vi anser att Gotlandshem behöver växa.

Gotlandshem och andra allmännyttiga bostadsföretag byggdes upp som ett resultat av en stark arbetarrörelse som hade en bestämd vision om en ny bostadspolitik. En social bostadspolitik där ett av de viktiga målen har varit att alla ska ha möjlighet att bo bra till rimliga kostnader.

Arbetarrörelsen och socialdemokratin förstod att marknadskrafterna inte klarar att bygga bra bostäder till alla. Därför skapades kommunägda bostadsföretag som skulle ha det allmännas bästa som mål när byggandet genomfördes och bostäderna sköttes.