Skip to main content

Författare: gotland

Budgeten styr inte människors behov

Svar till Eva Bofride 19 05 28 där hon i sin ledare kraftigt kritiserar vårt rödgröna budgetförslag.

När pengarna inte räcker så finns det tre saker att göra, effektivisera, minska kostnaden eller öka inkomsten.

Eva skriver att det saknas en långsiktig analys från oss rödgröna, jag skulle säga att det är precis tvärtom, genom att se till att vi har en bra välfärd så mår Gotlands invånare bättre och vi får mindre kostnader på lång sikt. Idag ser vi att sjukvårdens kostnader ökar delvis på grund av att fler och fler lider av psykisk ohälsa. Minskar vi på vårdens möjligheter att hjälpa dessa personer så kommer kostnaderna för socialtjänsten att öka.

Att analysera hur en verksamhet fungerar är helt riktigt. Målsättningen måste dock vara att göra verksamheten bättre och effektivare.

Vårdkedja var ett populärt begrepp för ett antal år sedan, den hade en bra tanke. Är den första länken stark så håller också de andra länkarna. Grunden i vårt rödgröna budgetförslag är att regionens verksamheter ska erbjuda Gotlands invånare en trygg tillvaro vilket sker genom att verksamheterna arbetar mer förebyggande än idag för att göra den första länken i vårdkedjan ännu starkare.

Eva skriver också att mer pengar inte är lösningen. Det beror ju helt på vilken analys man gör och vilken lösning man anser ska genomföras.

Alliansens lösning på Sveriges ekonomi säger dock en helt annan sak. Där menar man att om vi ger de rika mera pengar genom skattesänkningar och möjligheter till avdrag så kommer samhället att fungera bättre. Vi ser idag att så inte är fallet, många år med jobbskatteavdrag har inte gjort att välfärden fungerar så bra som vi önskar.

Eva skriver också att verksamheterna måste anpassa sig efter sin budget. Jag tycker att det ska vara tvärtom, budgeten ska anpassas efter den medicinska och tekniska utvecklingen i samhället. Så att alla kan få ta del av de senaste behandlingsmetoderna i sjukvården även om de är dyra.

På Region Gotlands förnyelsedag den 6 mars gick flera pris gick till verksamheter som själva fått se över sitt sätt att arbeta och lyckats effektivisera. Vi måste fortsätta med den arbetsmetoden. Ge personalen rätt verktyg och tid att se över sitt arbete så blir verksamheterna bättre och på sikt får vi ett bättre och tryggare Gotland.

Stora besparingar är inte långsiktigt hållbart!

Peter Barnard Vänsterpartiet.

Att spara i ladorna?

Jag blir så oerhört provocerad av det bildspråk som den styrande Alliansen och särskilt Centerpartiet, använder. Som om den dagliga verksamheten ute i förskolor, skolor och äldreboenden skulle må bättre av att pengar läggs på hög, likt höbalar eller vetekorn. En hållbar ekonomi i ett generationsperspektiv säger regionens styrdokument och omsorgen om kommande generationer handlar om att lämna efter oss en så liten social skuld som möjligt. Att den psykiska ohälsan minskas, att välfärdssjukdomarnas kostnad minskas, att ojämlikheten i levnadsvillkor minskas. Det arvet skulle ge minskade kostnader på alla plan. I det perspektivet blir Alliansens och SD:s budgetförslag helt kontraproduktivt. Vill vi få människor att flytta till vår fantastiska ö måste barnomsorg, skola och omsorgen om de svagaste vara i fokus. Vill vi välfärd och ett uthålligt samhälle måste resurser finnas. Då måste regionens ekonomer tänka längre än de närmaste fem åren. Då måste det tänkas hållbart i ett generationsperspektiv.

Per Edman
Vänsterpartiet

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ har tillsammans lagt en budget för en stark välfärd och hållbar utveckling på Gotland 2020.

 

Vår budget 2020 S-V-MP-Fi

En budget för en stark välfärd och hållbar utveckling

Vår budget tar utgångspunkt i verkligheten och syftar till att fortsätta värna välfärden och bygga Gotland starkt för framtiden. Vi ser till att de som arbetar ges möjlighet till utveckling, men också till fler arbetskamrater. När vi ser att den psykiska ohälsan ökar vill vi genom tidiga insatser bryta utvecklingen. Vi ser till att bygga Gotland attraktivt med en bra skola, aktivitet och utemiljöer. Vår budget ser till att vi tar vårt ansvar för klimatet för att nå parisavtalets mål.

Vi investerar för framtiden genom en stark välfärd som finns där när vi behöver den, som ger alla barn en bra skolgång, våra äldre en god omsorg och en sjukvård av hög kvalitet.

Förutsättningar för budgetarbetet

SKL:s ekonomirapport visar att läget är tufft i Sveriges kommuner och landsting. Behoven ökar och kostnaderna för välfärden stiger i hela landet. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018. Resultaten i Region Gotland har under åren 2011-2018 visat plus i sex av åtta år. Samtidigt har vi gått igenom tre tuffa år av besparingar. Vi vet att vi antingen måste fortsätta spara mycket eller skjuta till mer pengar till gotländsk välfärd; motsvarande 600 miljoner eller 6 skattekronor till 2027. Stora, snabba besparingar riskerar snarare ökade kostnader i framtiden. Vi utgår från helheten och tänker långsiktigt när vi lägger vårt budgetförslag. Vi behöver både spara och satsa för att uppnå en hållbar ekonomi och en hållbar verksamhet.

Vi har en välskött ekonomi med verksamheter som trots tuffa sparbeting lyckas väl i sina uppdrag. Framåt ser vi stora utmaningar. Gotland spås ha högst andel äldre i landet 2030 och allt svårare att hitta arbetskraft. Det är en tuff kombination. Vi behöver ta ansvar idag för att ha en välfärd att lita på och en stabil ekonomi framåt. För att möta de utmaningar vi har behöver vi rusta verksamheterna för ökade behov och investera för ett attraktivt Gotland som utvecklas och håller ihop.

  • 35 miljoner mer i tillskott till verksamheterna än Alliansen
  • Skattehöjning med 75 öre

Förbyggande och tidiga insatser

Grunden för ett starkt samhälle är en trygg välfärd. Välfärden behöver ständigt utvecklas och fokusera än mer på verksamheter som ser till att lösa människors problem när problemen fortfarande är relativt små. På så sätt kan man undvika stort mänskligt lidande men också betydligt större kostnader för samhället på sikt. Under de senaste åtta åren har den rödgröna majoriteten fokuserat mycket på att utveckla verksamheter som fungerar förebyggande och främjande. När stora pengar ska sparas i Region Gotland riskeras arbetet med förebyggande insatser eftersom de ofta är frivilliga. Insatser som byggts upp och behöver få fortsätta är exempelvis Socialpsykiatriskt team och Mini-Maria där unga med olika typer av problem och deras familjer får rätt hjälp tidigt. Ungdomskraft, Ungkomp och Vuxkomp som syftar till att lotsa och stödja både unga och vuxna till studier eller arbete och undvika att behöva söka försörjningsstöd. Familjefokus som arbetar med stöd till familjer och Skolfam som stödjer familjehemsplacerade barn i sin skolgång.

Allt fler unga söker vård för psykisk ohälsa på Gotland. Därför vill vi säkerställa att vårt initiativ med en första linjen-mottagning för barn och unga permanentas. Att tidigt kunna få rätt stöd när du som ung mår dåligt psykiskt är helt avgörande för hur du klarar skolan och för dina möjligheter att må bättre både här och nu men också i vuxen ålder. Rätt hjälp sparar både lidande och pengar.
På vårdcentralerna finns numera möjlighet till samtalsbehandling för den ökande grupp vuxna med psykisk ohälsa som vänder sig dit. Denna verksamhet vill vi fortsätta med för att kunna möta patienter med både somatiska och psykiska besvär på ett bra sätt, nära patienterna.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Det påverkar kvinnors och barns hälsa och välmående i stor utsträckning. De samlade kostnaderna för samhället för den här typen av våld är mycket omfattande och både förebyggande insatser, insatser för att få män att sluta slå och insatser som skyddar och stödjer de som drabbas behövs. Både i Region Gotlands verksamheter och i samverkan med ideella organisationer.

  • 2 miljoner till insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld
  • 3,8 miljoner till Första linjen för psykisk hälsa för barn och unga
  • 3 miljoner till Samtalsbehandling vid psykisk ohälsa på vårdcentralerna

Bra skola och förskola för alla barn

Vi prioriterar barn och unga, deras utbildning, och olika typer av stöd och förebyggande insatser till barn och familjer. Barn som får en bra skolgång utifrån sina behov och fullföljer gymnasieskolan har större chans att komma in på arbetsmarknaden och få vara friska som vuxna. Alliansen föreslår stora besparingar på gotländsk skola. Det kommer att drabba alla barn men särskilt de som redan har svårast att klara skolan. Vi motsätter oss större barngrupper i förskolan och minskad personaltäthet. Det är bättre att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

  • 44,6 miljoner för fler barn och elever

Vård och omsorg att lita på

Sjukvården står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning och allt fler sjukdomar som idag kan lindras och botas innebär stigande kostnader. Bästa sättet att möta detta är med förebyggande insatser. Det har under våra åtta år i majoritet varit vår inriktning och det är det även nu. Genom att undvika ohälsa och öka välmåendet minskar vi behovet av kostsam vård.
Vårdcentralerna och primärvården ska utgöra basen i svensk sjukvård. Så även på Gotland. Vi har idag en för låg tillgänglighet, för tuff arbetssituation och för mycket hyrpersonal i primärvården. Så kan vi inte ha det.

Kostnaderna för utomlänsvård ökar. Priserna vi får betala ökar både 2019 och 2020. Denna kostnadsutveckling måste vi ta höjd för. Vi står också mitt i framtagandet av framtidens sjukvårdsmiljö tillsammans med Stockholm. En satsning vi varit eniga om att göra. Alliansens budgetförslag innebär en indirekt besparing på andra delar av sjukvården med 23 miljoner kronor.

Även behoven av LSS ökar. Vi skjuter därför till resurser så att fler kan få möjlighet att få den assistans de behöver. Staten har ansvar för personlig assistans, kommuner och regioner för merparten av lagstiftningens andra insatser. Dessa måste vi ta ansvar för. Vi minns valrörelsens hårda tonläge om LSS från de borgerliga partierna. Deras budgetförslag visar i handling att de inte alls prioriterar LSS.

  • 5 miljoner för ökad tillgänglighet till vårdcentralerna
  • 4 miljoner för arbetet med Framtidens vårdinformationsmiljö
  • 10 miljoner för ökade kostnader för utomlänsvård
  • 7 miljoner till LSS
  • 21miljoner för Fler äldre
  • 39 miljoner för medicinteknisk utveckling

Klimat och miljö

Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna mänskligheten har. Vi har bara några år på oss att minska utsläppen för att kunna mildra konsekvenserna. Frågan är global, men omställningen måste ske lokalt. Klimatet kan inte vänta! För att möta Gotlands del av Parisavtalet och Agenda 2030 gör vi en satsning för att stärka arbetet med att nå målen i den koldioxidbudget som tagits fram och för att kunna möta upp arbetet med färdplanen för ett hållbart energisystem på Gotland. Det kan innefatta exempelvis smarta lösningar för resfria möten, investeringar i solceller och laddstolpar eller liknande.

Vi fortsätter också att prioritera ekologiskt och närproducerat utifrån Mat- och livsmedelspolicyn samt de nationella och lokala livsmedelsstrategierna.

  • 2 miljoner för förstärkt klimatarbete
  • 10 miljoner för investeringar i klimatlösningar
  • 0,4 miljoner för mer ekologisk mat

Region Gotlands medarbetare

Medarbetarna är Region Gotlands viktigaste resurs och framöver kommer behovet av arbetskraft öka. Därför behöver Region Gotland bli ännu bättre på att behålla och utveckla den personal vi har. Arbetet med att minska sjuktalen måste fortsätta. Det kräver arbetsplatser som ger förutsättningar för hälsa. De som vill jobba heltid måste kunna göra det, därför är arbetet med Heltidsresan tillsammans med Kommunal viktigt och måste ske på ett bra sätt. En god löneutveckling är viktigt men det är också viktigt att ha tillräckligt många kollegor så att man tillsammans kan bedriva verksamhet med hög kvalitet. Risken med stora besparingar i välfärden är att färre medarbetare måste göra mer. Det vill vi undvika. Vi fortsätter förändra lönestrukturer och skapa jämställda löner. Vi vill också skapa utrymme för andra insatser som gör det lättare att rekrytera och behålla personal och också motverka dyra hyrlösningar, det skulle kunna handla om avsatt tid till kompetensutveckling eller forskning på del av tid eller förändrat arbetstidsmått för vissa yrkesgrupper.

  • 80 miljoner för personalkostnadskompensation
  • 20 miljoner för mer jämställda löner och fler arbetssätt för att behålla och rekrytera

Ett attraktivt Gotland

En långsiktigt hållbar ekonomi och god välfärd på Gotland är helt beroende av att Gotland fortsätter att vara en attraktiv plats för både unga och gamla. Hela Gotland ska utvecklas. Det ska vara möjligt att bo, leva och verka över hela ön. Då behöver service och verksamheter fortsatt finnas nära där människor bor. Serviceutbudsstrategin lägger grunden för det. Gotland ska också vara attraktivt oavsett funktionalitet, en del av det är tillgängliga badplatser. Vi satsar på en ny tillgänglighetsramp i Gustavsvik. Vårt offensiva arbete kring exploatering ska fortsätta med fokus på hyresrätter som folk har råd att bo i och studentbostäder så att universitetet kan utvecklas vidare. Det regionala utvecklingsuppdraget ska stärkas och ett projektkontor etableras.

  • 0,85 miljoner för Skatepark A7 och lekplats Klintehamn
  • 0,5 miljoner för drift av gymnastikhall
  • 1 miljon för tillgänglighetsramp i Gustavsvik
  • 6 miljoner för Kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst
  • 12 miljoner årligen i investeringsmedel för vägbeläggning

Ett fåtal får inte förstöra livsvillkoren för oss alla

Victoria Öjefors Quinn Gotlands kandidat för Vänsterpartiet 
i EU-parlamentsvalet.

Runt om i Europa försöker högerextremister ta över den politiska agendan. De hoppas använda EU-parlamentsvalet som en PR-möjlighet för sitt hat mot migranter och minoriteter, och för sina planer på att inskränka aborträtten och rättigheter för hbtq-personer.

Vänsterpartiet kommer aldrig att vika en tum från våra principer om alla människors lika värde. Vi är det självklara alternativet för dem som vill slå tillbaka mot den högerextrema frammarschen.

Men vi vet också att för att råda bot på de högerextremas framgångar måste vi förstå dess bakgrund. Sedan krisen 2008 har EU drivits allt djupare in i nyliberal ekonomisk politik, med nedskärningar, åtstramningar och ökade klyftor.

Det är en politik som har gynnat de rikaste, både medlemsstater och individer, medan det är de fattigaste som fått stå för notan.

Det är bara en politik för jämlikhet och rättvisa som verkligen kan göra skillnad. Bara en sådan politik, kan skapa ett samhälle för oss alla och inte bara för några få.

Det är därför vi i Vänsterpartiet kräver att alla ska ha rätt till kollektivavtal, att alla ska ha rätt till lika löner oavsett var man kommer ifrån, och att det ska finnas grundläggande rättigheter för arbetare, oavsett land, runt om i Europa.

Samtidigt är kampen mot klimatförändringar vår tids stora ödesfråga. Om vi inte sätter stopp för dem nu finns det snart inte mycket annat kvar att kämpa för.

Vi vet också att klimatomställningen måste vara rättvis, och att förslagen måste drabba dem som faktiskt bär ansvaret.

Det är de ett fåtal rika individer och storföretag som lever gott på att förstöra livsvillkoren för mänskligheten.
Det är de som måste betala.

Vänsterpartiet driver en politik för omställning som slår mot de riktiga skurkarna. Därför arbetar vi för en progressiv flygskatt, där den som flyger mest också betalar mest.

Därför kräver vi ett stopp för EU-subventioner till klimatförstörande industrier.

Vänsterpartiet är det enda partiet som konsekvent står upp mot rasism och sexism, för rättvisa och jämlikhet – och mot klimatförändringar, på vanligt folks villkor. Kort sagt: för ett Europa för alla, inte bara för de rikaste.

Välj klimatet i EU-valet!

Victoria Öjefors Quinn, kandidat till EU-parlamentet, Vänsterpartiet Gotland

Klimatförändringarna är vårt samhälles mest akuta hot. Gör vi inte tillräckligt kommer vi att få uppleva fler översvämningar och torka. I varma områden på jorden och vid många kuster kommer det bli omöjligt att leva. Många miljoner människor kommer att behöva fly sina hem. Kortare och varmare vintrar. Hetare somrar och ökad risk för bränder. Även på nära håll har vi de senaste åren sett klimatförändringen smyga sig på.

Så här behöver det inte fortsätta. Vi i Vänsterpartiet menar att det går att förhindra en klimatkatastrof. Den enskilt viktigaste anledningen till klimatförändringarna är de utsläpp av koldioxid som orsakas av oss människor. Utsläppen kommer från våra transporter och vår industri, helt enkelt från vårt sätt att leva. Vi måste vända den här trenden. Annars kommer inte temperaturökningen sluta vid max 1,5 grader. Det skulle innebära att Parisavtalet inte uppfylls. Rent konkret skulle det äventyra framtiden för oss människor. För djur, natur och hela vår planet.

Att lyckas stoppa klimatförändringen förutsätter många andra förändringar. Viktiga sådana beslutas inom EU. Det gör att EU-parlamentet behöver fyllas med politiker som tar klimatfrågan på allvar. Naturskyddsföreningen har satt betyg på de nuvarande ledamöternas miljöinsats. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk får högsta betyg. Hon och Vänsterpartiet har lyft miljörelaterade frågor ett 80 tal gånger i debatter. Sämst betyg får SD, M och KD.

Vänsterpartiet menar att ett jämlikt samhälle är en förutsättning för att lyckas med klimatmålen. Det är de rikaste, genom sin makt och sitt sätt att leva, som orsakar störst klimatutsläpp. Genom en rättvis klimatpolitik ser vi till att just de, som bär det största ansvaret för utsläppen, får betala konsekvenserna allra mest.

 

Inlägg i samband med interpellationsdebatt om LSS i Regionfullmäktige 190513

Tanken med LSS är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva sina liv så pass lika oss andra som möjligt. I lagstiftningen har det alltid funnits ett tolkningsutrymme om hur ett beslut ska se ut. Det har varit bra för det har skapat ett utrymme för individuella lösningar som i sin tur gjort det möjligt för enskilda människor att leva det liv man vill, så långt det är möjligt. Vilket är grundtanken för hela LSS lagstiftningen.

Vad som hänt under de senaste åren är att med S-Mp regeringens goda minne har Försäkringskassan förändrat sina bedömningar. Det tolkningsutrymme som finns i lagen med avsikt att underlätta livet för biståndsmottagaren har i stället i alltför stor utsträckning nyttjats av Försäkringskassan genom skärpta biståndsbeslut. Vid beslut över 20 timmar per vecka står försäkringskassan för kostnaderna som överstiger 20 timmar. Eftersom färre människor får beslut om fler än 20 timmar blir det landets kommuner som får stå för en större del av LSS. År 2018 innebar det en övervältring på ca 20 miljoner bara för vår region. Siffran för 2019 lär bli ungefär detsamma. Vid äskandet inför budgetberedningen i förra veckan som tjänstemännen på socialförvaltningen tog fram till socialnämnden tidigare i vår gissade man på att övervältringen även år 2020 kommer att bli ca 20 miljoner. Något majoriteten i socialnämnden valde att inte äska extra pengar för av regionfullmäktige och på det viset inte berätta för oss.

Rolf svarar mig att han inte vet hur stor extra summa som regionen får ta, du väljer att inte ens använda den summa förvaltningen tidigare tagit fram. Du skriver att du inte vet det förrän på hösten 2020. Tänk om vi gjorde på det viset som Rolf skriver när det gäller hela vår ekonomi. Att vi inte gör seriösa bedömningar och planerar utan väntar först och ser hur det blir innan vi gör något. Skulle man göra så är nog inte orden ”ordning” och ”reda” längre aktuella, det skulle nog snarar beskrivas som anarki. Jag tycker att det är viktigt att Socialnämnden i sin budgetering tar hänsyn och gör en kvalificerad bedömning vad gäller kostnaderna för LSS. Ska statens övervältring av kostnaderna finansieras av socialnämndens hela verksamhet måste vi veta förutsättningarna. Det går inte att vänta och se. Inte heller har jag tolkat Eva:s signaler om betydelsen att nämnderna håller sin budget på ett sådant vis att ”20 miljoner hit eller dit får vi väll ta tag i först när vi ser att det blev så”. Eller också har jag missförstått vad Eva menar. Å andra sidan är väl det något ni får komma överens om internt.

Det som dock gör mig mest fundersam är svaret på min fråga om det finns planer på om socialnämnden har  ”höjt kraven för att få insatser beviljad eller begränsa insatsernas omfattning”. Du väljer att inte svara på det. Du skriver bara att Regionen följer gällande lagstiftning och praxis. Det hävdar Försäkringskassan att också dom gör när de försämrat LSS, vilket även visat sig i olika domar från förvaltningsdomstolarna. Det är vi många som är kritiska till, inte bara vänsterpartiet. Inte minst Liberalerna har argumenterat för att hålla LSS beslut på en nivå som möjliggör att man kan leva som andra. Vi har kritiserat staten när de utnyttjat det nödvändiga tolkningsutrymmet i LSS lagstiftningen, inte till att förbättra livet för enskilda, utan till att sänka statens kostnader.

Jag har den senaste tiden träffat flera gotlänningar som lever med LSS eller är anhörig till personer med olika typer av LSS insatser. Flera av dem beskriver att de vid omprövningsbeslut fått se sin LSS minskad. Det har på olika vis förändrat deras liv. De upplever att det fått sämre möjligheter att leva som andra. Många är oroliga för framtiden när de redan känner att LSS har blivit sämre och än mer oro känner man när man ser socialnämndens hantering av sin budgetprocess. När assistanstimmarna blir färre blir brukaren ensam under en längre tid. Risken är stor att hen skadar sig och gör sig illa under den tiden. Många anhöriga känner en oro för det och skadar man sig riskerar det ju inte bara att öka lidandet och försvåra livssituationen, det lär ju dessutom bli dyrare för regionen eller staten.

När Försäkringskassan bedömer att den enskilde inte har överstigande 20 timmars grundläggande behov går prövningen vidare till regionen och det som vi nu känner oro över  är att socialnämnden tycks bevilja så lite som möjligt och att besluten då blir punktinsatser som liknar ett hemtjänstbeslut och i praktiken blir omöjligt att verkställa som assistans. Att det i stället för att bevilja assistans som verkligen leder till att brukaren får möjligheten att lev ett liv som andra upplevs det som att besluten blir av typen insatser 4 till 5 gånger om dagen och däremellan ingenting.

Jag skulle kunna ge flera personliga exempel. Ett är den person som efter flera år med en omfattande LSS insats fick sin LSS halverad. På tre veckor skall den personens liv drastiskt förändras. Längre tid än så får hen inte på sig till livsförändringen. Beslutet grundas inte på någon förändring i personens diagnoser, noterbara positiva förändringar eller en professions bedömning. Motivering är rättspraxis. Precis samma typ av motivering Försäkringskassan givit när man försämrat sin del av LSS. Precis samma motivering Rolf väljer att använda när han svarar på min fråga om det är så att socialnämnden skärpt sina beslut.
Den kritik som nationellt har debatterats om LSS är att vissa beslut som Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tagit inte uppfyllt lagstiftningens intentioner. Det tydligaste exemplet är andning och sondmatning. Där har det ju gått så långt så att regering och riksdag behöver ändra formuleringar i lagen så att vad som är meningen med LSS lagen också blir verkliga beslut. Det är en relativt liten del av LSS men ändå mycket viktig. Min rädsla är att Försäkringskassan, Sveriges kommuner och förvaltningsdomstolarna genom nya beslut och domar urholkar även andra delar av LSS lagen så att man i biståndsbeslut fjärmar sig från lagens intentioner om att man ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Vänsterpartiet hoppas att vi inte blir ensamma i arbetet med att säkra LSS. Jag skulle bli besviken på de borgerliga partier som i riksdagen värnar LSS när S-Mp försämrar den om ni inte även i vår region står upp för samma principer.
Jag vet inte om socialnämnden har förändrat sin praxis och blivit tuffare i sina bedömningar, jag har inte fått något svar på den frågan av Rolf. Däremot vet jag att många biståndsmottagare av LSS känner det så. Förvaltningsdomstolen har under LSS alla år tagit många olika beslut rörande LSS. Jag är rädd att socialnämndens LSS beslut, under rådande ekonomiska förutsättningar, i allt större utsträckning kommer att välja att grunda sina beslut på de domar som är minst fördelaktiga för brukaren. När beslut ska fattas finns ofta flera olika domar att använda som underlag vid biståndsbeslutet. Det får inte vara så att det ska vara den domen som är sämst för brukaren som blir måttstocken. Gör man så då blir resultat detsamma som det blir vid Försäkringskassans beslut, att LSS försämras för många brukare och lagstiftningens tolkningsutrymme används till att minska regionens kostnader och inte till att underlätta för människor att leva det liv man vill så långt det är möjligt.
Min uppfattning är att socialnämnden bör ha en ordentlig diskussion om LSS och de riktlinjer vi ger till förvaltningens tjänstemän. Jag tycker att vi börjar med att ordna en hearing där brukare, anhöriga och deras intresseföreningar bjuds in och att vi lyssnar på dem innan vi diskuterar och utvärderar våra riktlinjer.
Jörgen Benzler (V)

 

Klimatet och Gotland

Jörgen Benzler Vänsterpartiet Gotland

Vänsterpartiet Gotland har lämnat in en motion till fullmäktige om nödvändigheten av ett genomtänkt klimatarbete. Vi är glada för att den föreslås bli bifallen.

Den koldioxidbudget som tagits fram av Uppsala universitet visar vilka utmaningar Gotland har framöver.

Det är nog lätt att känna vanmakt och rädsla inför de förändringar som är nödvändiga, de är ju omfattande och på många vis genomgripande.

För Vänsterpartiet är det viktigt att vi börjar nu utifrån en väl planerad strategi. Förändringarna måste ske så att Sverige och Gotland fortsätter att vara ett välfärdsland för oss alla. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Det finns redan i dag mycket som är positivt. Elektrifieringen av transporter ökar allt snabbare. Redan nu kan vi ersätta bränslet till våra förbränningsmotorer med, för klimatet, bättre bränsle.

Flera av våra industrier ser konkurrensfördelar av att ställa om sin produktion så att den inte tär på klimatet.

Cementproduktion ska ske fossilfritt redan 2030. Tänk om vi lyckas med det. Det blir en stor konkurrensfördel för Cementa!

Det är viktigt att vi privatpersoner förstår betydelsen av en klimatomställning och bejakar den. Det är inte oviktigt med privata beslut om hur man lever men privatmoral kan inte ensamt lösa problemet.

Det är främst politiska beslut i EU, Sverige, regionerna och i kommunerna som kommer att betyda något.

Det i sin tur förutsätter en politisk vilja och att folket känner sig bekvämt och ger sitt stöd till besluten. Det kommer att ske när människor tror att besluten kommer att bli bra för deras barn och barnbarn. Grundprincipen måste vara att de eller den verksamhet som släpper ut mest koldioxid ska göra mest, då når vi resultat.

Det är i denna anda vi hoppas att vår motion ska hanteras och beslutas om i fullmäktige.

Klimatutmaningarna, inte minst här på Gotland, kan vi inte klara utan stor politisk enighet. Vi politiker måst våga visa vilja och tydlighet.

Att satsa på kommande generationer?

Carina Flodman Andersson och Per Edman Vänsterpartiet

När forskare slår larm om att dagens unga rör sig alldeles för lite. När den största anledningen till ohälsa i framtiden är bristen på fysisk aktivitet i ungdomen. När idrottsrörelsen varnar för att de unga som börjar träna, måste börja från början. Utan de basala grunderna som krävs för idrottande. Då tycker Alliansen och SD att det är en bra idé att skrinlägga planerna på en ny lekplats i Klintehamn. En lekplats som barn och unga i Klintehamn varit delaktiga i att planera. Där man lagt massor av tid för att fantisera om vilket tema som lekplatsen skulle ha och vilket innehåll som passar platsen bäst. En plats som skulle locka till just rörelse och fysisk aktivitet.
Den planerade aktivitetsparken på A7 i Visby går samma öde till mötes.
När det bekymrar föräldragenerationen att deras barn fastnar framför skärmen och tiden för fysisk aktivitet blir mindre och mindre, då tar den styrande minoriteten bort finansieringen av parken. Även denna gång har en lång process av dialog med skolan och föreningar kastats på sophögen.

Är det på detta sätt ni tar ansvar för kommande generationer?

Olika syn på hur man satsar på kommande generationer

När forskare slår larm om att dagens unga rör sig alldeles för lite. När den största anledningen till ohälsa i framtiden är bristen på fysisk aktivitet i ungdomen.

När idrottsrörelsen varnar för att de unga som börjar träna, måste börja från början. Utan de basala grunderna som krävs för idrottande. Då tycker Alliansen och SD att det är en bra idé att skrinlägga planerna på en ny lekplats i Klintehamn.

En lekplats som barn och unga i Klintehamn varit delaktiga i att planera. Där man lagt massor av tid för att fantisera om vilket tema som lekplatsen skulle ha och vilket innehåll som passar platsen bäst.

En plats som skulle locka till just rörelse och fysisk aktivitet. Inte nog med det. Den planerade aktivitetsparken på A7 i Visby går samma öde till mötes.

När det bekymrar föräldragenerationen att deras barn fastnar framför skärmen och tiden för fysisk aktivitet blir mindre och mindre, då tar den styrande minoriteten bort finansieringen av parken. Även denna gång har en lång process av dialog med skolan och föreningar kastats på sophögen. Är det på detta sätt ni tar ansvar för kommande generationer?

Carina Flodman Andersson Per Edman Vänsterpartiet

Bifall till Vänsterpartiets motion om ökad takt i klimatarbetet.

Den 22 oktober 2018 lämnade vi i Vänsterpartiet in en motion till regionfullmäktige där vi uppmanade alla partier att samlas kring klimatfrågan och hitta gemensamma lösningar för att snabbt göra förändringar som minskar de gotländska klimatutsläppen radikalt. Vi yrkade att en utsläppsbudget skulle tas fram och att utifrån den tydligt öka takten i klimatomställningen.
Idag har vår motion behandlats på regionstyrelsen och vi är glada att regionstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionen. Det ger kraft till arbetet framåt att vi har en så stor samsyn partierna emellan och kan då också ta krafttag för att uppnå denna så nödvändiga förändring.
En koldioxidbudget för Gotland finns framtagen och regeringens uppdrag till Energimyndigheten om Gotland som ett pilot län i energiomställningen kommer också att vara viktigt för att lyckas med omställningen av Gotland. Nu tar Region Gotland viktiga steg på vägen genom att ta på sig ett samordnande ansvar för omställningen av Gotland som samhälle och genom att ställa om den egna verksamheten.

Regionstyrelsen beslutar att:
* Motionen bifalls på så sätt att:
* Det samordnande ansvaret enligt motionens förslag bedöms regionen ta genom att arbeta i enlighet med de förslag som ställs i Energimyndighetens förslag till färdplan för Gotland som pilot i energiomställningen.
* För Region Gotlands verksamheter får regionstyrelsen i uppdrag att tillsammans med övriga berörda nämnder, för möjligt införande under 2020, ta fram ett förslag till utsläppsbudget; som leder till att Region Gotlands utsläpp minskar i den takt som Parisavtalet kräver.
Saga Carlgren
Thomas Gustafson

 

1 MAJ

Samling 11.30. på cirkusplatsen
Demonstrationståg  kl. 12.00
Tal och underhållning från ca kl. 12.30
Hoppas vi ses!

Jämlikhet och välfärd – bra för Gotland.

Nu sprids bilden från borgerliga politiker och ledarsidor att Region Gotlands ekonomi skulle vara körd i botten. Det är inte sant. De senaste tre åren har Region Gotland haft överskott efter årets slut. Mycket arbete har lagts ned för att skapa en hållbar ekonomi och samtidigt bygga ett samhälle där människor trivs och dit människor vill flytta. Region Gotland har även när man räknar bort fastighetsförsäljningar haft goda resultat de senaste åren. Fastighetsförsäljningar har inte räddat ekonomin, men de har bidragit till att man kunnat investera mycket, bland annat i det nya Sävehuset, och amortera på lånen.
Region Gotland behöver mer pengar till verksamheten de kommande åren för att det blir fler äldre och fler barn och för att sjukvården på grund av medicinska framsteg och åldrande befolkning har hög kostnadsutveckling. Inte för att ekonomin ”är körd i botten”. Vänsterpartiet anser att en större andel av samhällets resurser bör användas för vår gemensamma välfärd, vi vill se en regeringspolitik som prioriterar välfärden inte skattesänkningar som främst gynnar de välbeställda.
Vi har en utmaning framför oss på Gotland, så långt är vi överens.
Jag tror dock inte vi är överens om vad utmaningen faktiskt är. För oss i Vänsterpartiet handlar utmaningen om hur vi ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för människor att bo och leva på Gotland, så att gotlänningarna blir fler och ön utvecklas. För alliansen verkar utmaningen framförallt handla om hur man ska få stora överskott i den kommunala ekonomin. Det är deras val att göra. De har makten att prioritera höga överskott före verksamhet. Det är en politisk prioritering och inget som de är tvingade till.
Jag tycker det vore mer renhårigt att redovisa argumenten för en sån prioritering än att skylla på tidigare majoritet och låtsas att det inte finns något val.

Saga Carlgren, gruppledare Vänsterpartiet Gotland

1 MAJ

Samling 11.30. på cirkusplatsen
Demonstrationståg  kl. 12.00
Tal och underhållning från ca kl. 12.30
Hoppas vi ses!

Vad värnar Alliansen?

När Karl-Johan Boberg (C) och hans allianskollegor tar bort miljoner ur tekniska nämndens budget, säger man sig värna kommande generationer.

Det gör man genom att stoppa planerade lekplatser, insatser för tryggare trafikmiljö för cyklister och underlättande för funktionshindrade.

Kan någon förklara logiken, för det lyckas Alliansen inte med.

Friskare människor ger bättre ekonomi

Svar på Per-Magnus insändare. Jag förstår inte riktigt hur du har läst vår insändare?

Budskapet från oss är att man behöver hantera Region Gotlands ekonomi både år 2020 och åren efter. Det behövs en planerad strategi för de kommande åren om Region Gotland även i fortsättningen ska kunna erbjuda ett gott innehåll i vården, skolan och omsorgen.

Min oro är att det nuvarande styret inte tillräckligt väl förstår betydelsen av detta utan fokuserar alltför ensidigt på det kommande året med risk för alltför omfattande förändringar. Om så blir fallet vore det ett misstag och dålig ekonomisk hushållning.

Genom ett väl planerat och genomtänkt förebyggande arbete kommer kostnaderna att bli lägre.

När gotlänningarna blir friskare än i dag, om man kan skjuta upp behovet av äldreomsorgens insatser ett par år, om fler barn och ungdomar klarar skolan, om den psykiska ohälsan minskar och om färre barn och vuxna upplever våld i nära relationer blir inte bara samhället bättre, den relativa kostnaden för välfärden minskar också.

Det är inte en klok politik att äventyra en sådan utveckling med dumma och kortsiktiga ekonomiska beslut.
Jörgen Benzler Vänsterpartiet