I juni är det budgetdebatt i regionfullmäktige och beslut om Region Gotlands budget för år 2026.
I vårt vänsterpartistiska budgetförslag som nu är presenterat slår vi fast att att barn och unga på Gotland inte ska behöva betala för
regeringens och Sverigedemokraternas svek
– det får vi vuxna göra!”
Läs hela budgetförslag här: http://https://gotland.vansterpartiet.se/budget2026/
Gotlandshem är ett allmännyttigt bostadsbolag som vi gotlänningar äger tillsammans. De hyresrätter som Gotlandshem äger, äger vi. Det är inte vilken hyresvärd som helst, utan en som har i uppdrag att jobba för gotlänningarna, inte bara för sin vinst. När Gotlandshem säljer hyresrätter, säljer de något vi äger tillsammans. Det är våra folkvalda i regionfullmäktige som fattar beslutet. Ta chansen att prata med de politiker du valt, innan beslutet fattas i februari.
Under tiden måste vi bevara de hyresrätter vi äger tillsammans. Vi i Vänsterpartiet är glada att socialdemokrater och moderater valt att inte sälja servicebostäderna för äldre i kvarteret Hytten på Gråbo. Det är bra, men det räcker inte.
Hur gynnar det gotlänningarna att segregationen ökar genom att attraktiva hyresrätter vid Sjöliljan blir bostadsrätter? Hur blir Visby en bättre stad att bo i om de få hyresrätter som finns i kvarteren runt Tallunden blir bostadsrätter? Vi behöver arbeta för en mer blandad stad, inte en där vi är ännu mer uppdelade. Hur gynnar det en levande landsbygd att de få hyresrätter som finns i Tingstäde säljs? I de allra flesta samtal med gotlänningar som bor på landsbygden lyfts behovet av hyresrätter utanför Visby som en av de viktigaste frågorna.
Gotlandshem sålde runt 900 hyresrätter 2017. Sedan dess har Länsstyrelsen lyft de problem för bostadsförsörjningen som det har orsakat varje år. Varför skulle det bli annorlunda den här gången?
Saga Carlgren (V)
Det sägs oftare och oftare att vi lever i en mörk tid. Inte sällan är också de historiska dagar vi minns och uppmärksammar under ett år, färgade av mänsklighetens mörka sidor.
Natten mellan den 9 och 10 november 1938 fängslades tiotusentals judar och fördes till koncentrationsläger. Många mördades och samtidigt plundrades och förstördes hundratals butiker med judiska ägare. Det är glassplittret från plundringarna som gett händelsen namnet kristallnatten, men vi borde nog i stället tala om novemberpogromerna, som den här natten var en del av. Händelsen räknas som en våldsam inledning på det som vi idag känner som förintelsen. Vid andra världskrigets och förintelsens slut våren 1945 hade 6 miljoner judar mördats av nazisterna. Fram till idag har orden ”aldrig mer” uttalats fler gånger än vi kan räkna. Dagens samhälle är sorgligt nog varken fritt från antisemitism eller rasism.
Ett samhälle där människor känner sig otrygga och rädda på grund av sin tro eller sin bakgrund kan aldrig vara ett bra samhälle. Vi har alla ett ansvar att skilja mellan människor med judisk bakgrund och de illgärningar som Israel i dag gör sig skyldigt till genom sin krigföring i Gaza.
Antisemitism, all annan form av rasism och all uppdelning mellan ”vi” och ”dom” måste kraftfullt motarbetas. Det är tillsammans och genom ömsesidig kärlek och respekt för varandra som vi bygger framtiden; här på Gotland, i Sverige och i världen.
Victoria Öjefors Quinn ordförande V.Gotland.
– Gotlänningarna kan inte själva bära de stora extrakostnaderna för att vi är en ö och den absolut minsta sjukvårdshuvudmannen. Vi har kommit till vägs ände. Det går inte att fortsätta ta pengar från skola och förskola och omsorg för att betala för sjukvården. Regeringen och SD måste ta sitt ansvar. Staten måste agera för en likvärdig vård i hela landet – även på Gotland, säger Saga Carlgren Vänsterpartiets gruppledare och oppositionsråd.
Region Gotlands ekonomi är mycket sårbar. De senaste åren har underskotten i verksamheterna ökat och prognosen för helåret 2024 visar på alarmerande -264 miljoner. Under många år har besparingsprogrammen avlöst varandra och många miljoner kronor har genom åren flyttats från skola, förskola, omsorg om personer med funktionshinder, äldreomsorg, kultur och fritid för att finansiera den sjukvård vi så väl behöver på Gotland. Vi måste ha långt mycket mer vård på Gotland för att vi är en ö utan fast förbindelse med fastlandet än vi skulle ha haft om Gotland var en region/kommun på fastlandet. Det kostar pengar. Flera hundra miljoner varje år. Det är orimligt att gotlänningarna själva ska stå för den merkostnaden. Staten måste ta ansvar för att det även fortsättningsvis ska gå att bo och leva på Gotland med likvärdig och god vård. Det kan inte vara barnen i förskolan och skolan som ska betala genom sämre verksamhet. Om gotlänningarna själva ska betala för sjukvårdens merkostnader på grund av öläget så krävs det stora kommunala skattehöjningar de kommande åren. För att täcka underskottet för i år skulle det krävas att skatten höjdes med runt 1 krona (1 kronas skattehöjning innebär ungefär 150 miljoner i intäkt för Region Gotland) och det skulle inte täcka behoven i längden utan nya skattehöjningar i samma skala skulle krävas varje år. Det blir inte rimligt och mycket ojämlikt för gotlänningarna i förhållande till andra. Idag ligger kommunal/regional skatt för gotlänningarna på 33,60kr per intjänad hundralapp. Det är inte högst i landet men skulle vi höja skatten tillräckligt för att betala merkostnaderna för sjukvården skulle vi snabbt klättra om och förbi de kommuner som har högst kommunalskatt. Medelinkomsterna på Gotland är relativt låga och skattehöjningar i den skalan skulle bli svåra att klara för många gotlänningar. Om staten inte kliver in och tar ansvar för merkostnaderna för den gotländska sjukvården och istället fortsätter sänka skatter för de med mycket höga löner, blir effekten en direkt omfördelning av pengar från gotlänningar med relativt låga löner till de allra rikaste i landet. Det är oacceptabelt.
Politiken i ett land behöver hänga ihop, från det statliga till det regionala och kommunala. I den ekonomiska kris vi fortfarande befinner oss i hade staten behövt ta ett större ansvar för att undvika en välfärdskris. Enligt SKR saknas 28 miljarder i regioner och kommuner 2024. Vänsterpartiet är det enda parti som i sin budgetmotion i riksdagen faktiskt tar höjd för det och dessutom avsätter medel för att utveckla välfärden. Vänsterpartiets riksdagsbudget skulle gett runt 200 miljoner mer än regeringen till gotländsk välfärd 2025.
I styrets budget finns ett besparingsbeting på 70 miljoner. De är tänkta att sparas genom effektiviseringar inom personal, inköp, IT och lokaler. Vänsterpartiet anser att det är helt orealistiskt och riskerar dessutom att slå hårt mot vår viktigaste resurs, medarbetarna. Vår bild är att det går att göra effektiviseringar när det gäller lokaler, IT och inköp. Att snabbt göra stora förändringar inom personalområdet som sparar en stor andel av 70 miljoner tror vi däremot skulle kräva uppsägningar eller väsentligt sämre personalpolitik. Det riskerar att få motsatt effekt och istället bli dyrt. När Region Gotland är en god arbetsgivare som tar vara på medarbetarnas kompetens och engagemang och främjar hälsa så blir verksamheterna bättre, medarbetarna friskare och det blir lättare att både rekrytera och behålla personal. Det är långsiktigt mycket bättre för verksamheterna och även mer ekonomiskt. För att trivas på jobbet så behöver man känna sig delaktig i utvecklingen av verksamheten. När man får vara med och skapa blir man engagerad och är man engagerad så trivs man. Det är också viktigt att man som anställd i Region Gotland kan få ihop livspusslet. Det ska fungera att jobba i Region Gotland även om du är ensamstående förälder exempelvis. Därför är det viktigt att man har hållbara scheman både för verksamheten och personalen. Det måste exempelvis finnas ordentligt med tid för återhämtning i schemat när man jobbar på scheman med både kvällar, nätter och dagar så kallade rotationsscheman. Lyckas man med detta så minskar korttidsfrånvaron. Det är bra för ekonomin också. I praktiken är risken stor att en så stor besparing som styret föreslår måste genomföras som rena försämringar för gotlänningarna. Barn och elever i förskola och skola, omsorgstagare, äldre, patienter får betala genom sämre verksamhet.
Vänsterpartiets förslag:
– Stryk majoritetens besparing på 70 miljoner
– Spara 20 miljoner på lokaler, IT och inköp
Det behövs en ny ishall i Visby. Den gamla är sliten och dålig. Tyvärr är den ekonomiska situationen för Region Gotland i ett allvarligt läge och pengarna som krävs för investeringen och senare för driften finns inte just nu. Det krävs en regeringspolitik som faktiskt ger regioner och kommuner rimliga ekonomiska förutsättningar och ett särskilt ötillägg till Gotland för att komma tillrätta med ekonomin. Först då går det att genomföra ett bygge av en ny ishall. Tyvärr riskerar majoritetens beslut att gå vidare med planerna ändå att underminera hela det arbete som pågår med att få regering och riksdag att förstå Gotlands ekonomiska och strukturella situation.
Det vore även mer rimligt att skattebetalarnas pengar används till att bygga en ishall som Region Gotland sedan också äger.
Vänsterpartiets förslag:
– arbetet med en ny ishall i Visby pausas med hänvisning till den ekonomiska situationen.
Gotland har alla möjligheter att vara en bra och trygg plats för barn och unga. Men det kräver att vi lägger resurser på det som bygger trygga barn. En bra förskola med lagom stora barngrupper där barn kan leka, växa och lära tillsammans och med stöd av kompetenta vuxna. En bra skola för alla barn på Gotland med god tillgång till elevhälsa och stöd för de olika behov barn har. Vi behöver fler trygga vuxna i skolan och större möjlighet att anpassa skolan exempelvis för elever med olika typer av NPF-diagnoser. Det kräver mer resurser. Just nu minskar elevantalen. Det är en utmaning att anpassa skolorganisationen på ett klokt sätt utifrån det. Det kräver också resurser. Med en annan politik på nationell nivå för att välkomna människor till Sverige och Gotland istället för att stänga gränserna kan ändra på vår befolkningsutveckling och elevantalet kan vända upp igen. Att kunna möta de olika behov som barn och unga har på ett sätt som blir utvecklande för varje barn kräver, förutom fler vuxna i skolan, även ständig kunskapspåfyllnad. Därför är det viktigt att också möjliggöra för mer kompetensutveckling för medarbetare inom utbildningssektorn. Förebyggande verksamheter som ger stöd till föräldrar i sitt föräldraskap ger tryggare barn.
Vänsterpartiets förslag:
– 10 miljoner mer till grundskola inklusive anpassad skola
– 4 miljoner mer till förskolan för mindre barngrupper
– 4,9 miljoner till anpassad skola
– 3,9 miljoner till driften av nya Alléskolan och förskolan i Väskinde
– 5,7 miljoner till ökade resurser för små skolor
– 1 miljon kompetensförsörjning och vidareutbildning inom BUN/GVN
– 2 miljoner till Wisbygymnasiet
– 1,5 miljoner till mobila familjecentraler på landsbygden
Ett samhälle där människor känner mening, samhörighet och där man är fri att utvecklas och göra det man tycker om är ett bättre samhälle. Det är när vi har något vi brinner för och får chansen att utvecklas tillsammans med andra som det verkligen kan hända saker. Ett samhälle utan konst och ett rikt kulturliv skulle vara ett fattigare samhälle. Tyvärr har regeringen inlett ett omfattande nedskärningsprojekt inom stöden till kultur och folkbildning. Det måste Region Gotland orka motverka. Vi behöver en stark och stabil folkhögskola i både Hemse och Fårösund. Vi behöver se till att de gotländska studieförbunden kan utvecklas och fortsätta samla människor. Idrotten behöver rimliga förutsättningar att utvecklas även på landsbygden.
Vänsterpartiets förslag:
– 1,5 miljoner för att permanenta Fritidsbanken
– 0,5 miljoner för ökat stöd till studieförbunden
– 2,5 miljoner för ny ungdomsverksamhet i norra Visby
– 1,5 miljoner till Gotlands folkhögskola
– 1,3 miljoner till ökad stödgivning inom kultur och fritid
Som samhälle har vi ett ansvar att fånga upp människor när de faller och som medborgare ska vi kunna lita på att samhället finns där som stöd i våra svåraste stunder. Det bästa är förstås när det går att förebygga att de värsta sakerna händer. Välfärden är i sig förebyggande men också omhändertagande. Samtidigt finns det saker som det offentliga inte klarar på egen hand. Ett exempel på det är kvinnojoursverksamhet. Våld är ett omfattande samhällsproblem och en stor del av våldet utförs av en man mot en kvinna som har eller har haft en nära relation med förövaren. I stödet för utsatta kvinnor och barn är ideella kvinnojourer ovärderliga. Därför vill vi att man går vidare och tecknar en IOP (ideellt offentligt partnerskap) mellan Region Gotland och kvinnojouren Amanda. Region Gotland har länge arbetat i en IOP tillsammans med Röda korset när det gäller stöd till flyktingar, nya gotlänningar och papperslösa. Det arbetet vill vi fortsätta.
Vänsterpartiets förslag:
– 200 tusen för att teckna en IOP med kvinnojouren Amanda
– 1,3 miljoner för fortsatt IOP med Röda korset
– 2 miljoner för utveckling av skyddat boende
– 2 miljoner social insatsgrupp
Det är med stor oro vi följt utvecklingen av tandvårdskrisen på Gotland. Bristen på tandläkare är stor och detta har tvingat fram ett stopp för tandvård för vuxna på Gotland. Nästa steg i krisen är en paus av Folktandvården både i Roma och i Slite. Gotlänningar erbjuds tandvård i Nynäshamn som alternativ och frustrationen över dyra resor för att få tillgång till rätt tandvård är stor. Något måste göras åt detta. Vi föreslår insatser för att locka tandläkare till Gotland omgående samt möjlighet för ersättning för de som drabbas av stora merkostnader för att tandvård inte erbjuds på Gotland.
Vänsterpartiets förslag:
– 1 miljon för rekrytering av tandläkare samt ersättning för merkostnader för gotlänningar
LSS är en rättighetslag som syftar till att personer med vissa typer av funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället på samma villkor som andra. Region Gotland har ett antal olika typer av stöd som ryms inom lagen; serviceboende, daglig verksamhet, personlig assistans med mera. Under de senaste åren har Region Gotlands LSS-verksamhet redovisat större och större underskott mot budget samtidigt visar kostnadsjämförelser att verksamheten är billigare än andra motsvarande i landet. Det visar att verksamheten är underfinansierad. Det blir en ohållbar situation i längden eftersom det dels utarmar en redan anorektisk verksamhet när man försöker minska kostnaderna ytterligare och dels belastar andra verksamheter inom socialnämndens område. Det riskerar att göra livet sämre för de som är i behov av det offentligas stöd och kan få stora konsekvenser för både samhälle och individ.
Vänsterpartiets förslag:
– 40 miljoner till LSS
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Det är väsentligt att Region Gotlands arbete med att minska sina utsläpp fortsätter i rask takt. Ett avgörande område är våra resor. Förutom att färjetrafiken måste ställas om till fartyg med förnybara och rena drivmedel så måste vi också ändra våra resvanor när vi reser på Gotland. Vi måste byta ut många av de bilresor vi gör idag mot alternativ som inte släpper ut koldioxid. Gång och cykel behöver öka där det är möjligt. Det bör Region Gotland främja. Vi är positiva till införandet av förmånscyklar. Det är bra politik att underlätta för medarbetarna i Region Gotland att välja bort bilen. Mer kollektivtrafikåkande är också helt avgörande. Det kräver att kollektivtrafiken blir bättre. Bättre turer exempelvis i Visby och tätare turer mellan våra större orter kommer att bli viktigt. Men en väldigt viktig fråga är också priserna för att åka. Vi i Vänsterpartiet vill återinföra bussiga kortet (fria resor för barn tom 19 år) i Visby och sänka priserna på månadskorten. Så att fler kan göra bussen till en del av sitt vardagsresande. Och så att alla unga kan ta bussen till sina aktiviteter. En bra kollektivtrafik och god tillgång till särskild kollektivtrafik (färdtjänst m.m.) är också en viktig tillgänglighetsfråga.
Vänsterpartiets förslag:
– 1,5 miljoner för sänkta priser i kollektivtrafiken och bussiga kortet i Visby.
– 5 miljoner för särskild kollektivtrafik
– 1 miljon för bättre luftkvalitet (PM10)
Så länge jag har varit politiskt aktiv, runt 14 år nu, har budskapet från Gotland till de sittande regeringarna varit samma. Vi klarar inte att finansiera sjukvård och skola och omsorg med mera ensamma. Det finns mängder av fördelar med vår litenhet och närhet till varandra. Det finns fördelar med att vara både region och kommun. Det är lättare att samarbeta och lösa problem gemensamt, mellan olika delar av välfärden exempelvis. Men det finns också stora svårigheter. Att Region Gotland har ansvaret för hälso- och sjukvården när vi är avgränsade från resten av landet kräver att vi kan ha mer vård själva på Gotland än vad vi behövt om vår kommungräns låg intill en annan kommun, i en större region. Det kostar mycket pengar. Vi borde inte förvånas över att Region Gotland går med stora underskott. Det har vi sagt i alla år. ”I längden kommer det inte att gå.” Vi är där nu. Det går inte. De senaste dagarna har representanter för alla partier i regionfullmäktige varit med på budgetavstämning. Vi har sett hur snabbt låneskulden ökar och hur få investeringsprojekt som kan skjutas på framtiden. Vi har sett hur stora underskotten är i framförallt sjukvården och socialtjänsten och hur hårt man arbetar för att minska sina kostnader. Det finns inga bra lösningar som sparar 250 miljoner i år och kanske lika mycket nästa år. Det går alltid att jobba smartare och effektivare. Det går också att sluta göra saker. Men varje gång finns det en konsekvens. Ofta är det de som har störst behov som drabbas hårdast. Barn med särskilda behov. Omsorgen om funktionshindrade. I de flesta av Region Gotlands verksamheter finns det lagstiftning som styr vad medborgarna har rätt till. Mycket av det som inte är lagstyrt är sådant som vi vet är förebyggande och hälsofrämjande. Sådant som ger människor mening och livslust och sammanhang. Det vore destruktivt och i längden mycket dyrt för hela det gotländska samhället att montera ned det. Vi har kommit till en gräns där det inte längre fungerar.
Nu måste regeringen och sverigedemokraterna kliva fram. Vad vill ni med Gotland?
Vänsterpartiet begär interpellationsdebatt i regionfullmäktige om Gotlandshems hemliga försäljningslista och höga hyresanspråk. Frågorna ställs till regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin.
Den senaste tiden har nyhetsartiklarna om Region Gotlands allmännyttiga bostadsbolag duggat tätt. En stor omorganisation, en hemlig försäljningslista och ett utgångsbud i hyresförhandlingarna på chockerande höga 16%. På helagotland.se kan man läsa att den hemliga försäljningslistan ska bidra med 1,5 miljarder i finansiering av Gotlandshems verksamhet framåt samt att listan ska vara skickad till ”politikerna i Region Gotland”.
Gotlandshem vägrar lämna ut – listan fortsatt hemlig (helagotland.se) 16 september 2024
2017 sålde Gotlandshem (mot vänsterpartiets vilja) 884 lägenheter i Gråbo för 609 miljoner kronor. Motivet då var att möjliggöra finansiering av omfattande renoveringar som behövde göras och nybyggnation av hyresbostäder. Vad har hänt sedan dess? I Länsstyrelsens årliga rapport Regional bostadsmarknadsanalys Gotlands län 2024 kan man läsa att bristen på bostäder har blivit värre och sedan 2019 råder det generell bostadsbrist i hela länet. I rapporten kan också läsas att Gotlandshem inte planerar några försäljningar (!) men även att utförsäljningen från 2017 innebär en utmaning för Region Gotlands socialtjänst eftersom Gotlandshem är den enda hyresvärd som bidrar med bostäder till sociala och medicinska förturer.
Bostadsmarknadsanalys 2024 (lansstyrelsen.se) Juni 2024
Nästan samtidigt aviserar Gotlandshem ytterligare en gång ett extremt högt bud i inledningen av hyresförhandlingarna. Budet på 16% toppas nästan bara av Gotlandshems eget bud i förra årets förhandling då de krävde över 17%. Förhandlingen strandade och hyreshöjningen blev betydligt lägre men bara att inleda på det sättet fick drastiska konsekvenser för åtminstone en gotlänning som valde att flytta från Gotland eftersom hon blev rädd att inte klara ekonomin. Detta går att läsa om i Hem & hyra den 23 april 2024.
Barbro lämnade Gotland – krav på hyreshöjningar blev droppen (hemhyra.se)
Vi vet att gotlänningarnas löner är jämförelsevis låga och att omkostnader för resor, livsmedel och bostäder är högre på Gotland. De senaste årens kostnadsökningar har gjort gotlänningarnas ekonomi än mer sårbar. Även hyresgästerna kostnad för parkering har ökat drastiskt de senaste åren. Tryggheten i en allmännytta som ser till hyresgästernas bästa är viktig för många gotlänningar. Den tryggheten utmanas nu av Gotlandshems agerande i flera frågor.
Mina frågor:
1. Vilka politiker har fått ta del av Gotlandshems försäljningslista utöver styrelsen?
2. Vilka analyser har gjorts av Region Gotland gällande en större försäljnings påverkan på den gotländska bostadsmarknaden och tillgången på trygga och billiga hyresrätter?
3. Vilka ekonomiska och samhälleliga analyser ligger till grund för valet av fastigheter?
4. Hur ser riskerna för socialtjänsten och utsatta grupper ut vid ytterligare en större försäljning?
5. Hur tänker S och M på Gotland verka för att hålla ner hyrorna i allmännyttan på Gotland?
6. Hur påverkar återkommande höga hyreshöjningar Region Gotland i form av ökande behov av försörjningsstöd eller andra merkostnader?
Saga Carlgren
Regionråd i opposition, gruppledare Vänsterpartiet
Mest till dem som redan har mest. I GT den 19/9 visar man att en familj utan barn med två riktigt höga inkomster får 3 481 kronor mer per månad. En ensamstående med 31 000 i månaden med två barn får 125 kronor (DN 22/9). Om du är arbetslös får du 0 kr. Det är tydligt vilka svenskar SD och regering vill gynna.
Vänsterpartiet vill öka jämlikheten i Sverige. Vi vill tvärtom fördela till dem som har minst och ta från de som har mest. Alla vinner på ett mer jämlikt samhälle.
Region Gotland har särskilt stora utmaningar med ekonomin. Vi ser hur svårt det är att erbjuda förebyggande tandvård till vuxna. I praktiken får vi gotlänningar en dyrare och sämre tandvård än övriga Sverige. Om vi ens får den tandvård vi behöver. Vad står på tur nästa gång? Ska vi gotlänningar låta oss nöja med en sämre skola, vård och omsorg än övriga svenskar? Hur ska personalen kunna ges rimliga arbetsvillkor? Självklart anser Vänsterpartiet att vården, skolan och omsorgen ska få de resurser som behövs. Trots de särskilda utmaningar Gotland har så struntar regeringen och SD i det utan äventyrar i stället inte bara Gotlands utan även Sveriges välfärd med sin förda politik.
Man vill inte heller på allvar lösa våra klimat- och miljöproblem. Det är inte tillräckligt viktigt för regeringen och SD. Vänsterpartiet anser att det behövs en snabb och omfattande omställning i hela landet för att förhindra de klimat och miljökonsekvenser vi ser och som vi vet kommer att öka i antal och omfattning. Varför är det viktigare med sänkt skatt för höginkomsttagare och slopad flygskatt i stället för en rättvis och en fungerande klimat- och miljöpolitik?
Är det rimligt med en hyra på nästan 22 tusen kronor i månaden för en hyresrätt i Hemse?
Nej naturligtvis är det inte det. Det är en boendekostnad som de flesta hushåll med vanliga löner inte har råd med. Måste det vara såhär? Nej det måste det inte.
Det finns flera saker som partierna som styr på Gotland kan göra för att hålla ned priserna men det stora ansvaret ligger på moderater, sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler i Sveriges regering. Det som kan göras lokalt är exempelvis att sänka kraven på lönsamhet när Gotlandshem bygger. Det måste gå att utmana regelverk som utgår från att varje byggprojekt ska löna sig nästan så snart det är byggt. Särskilt om man vill att det ska byggas hyresrätter även utanför Visby. Samtidigt är regeringens bostadspolitik i bästa fall osynlig. Investeringar som hade kunnat få fart på bostadsbyggandet och hålla nere kostnaderna lyser med sin frånvaro. Vi behöver en statlig bostadspolitik som faktiskt fokuserar på att bygga bostäder som folk har råd att bo i. Då kan inte regeringspartierna fortsätta drömma om marknadshyror. Istället måste staten hjälpa kommunerna att se till att vatten och avlopp kan byggas ut och underhållas. Att ordentliga statliga investeringsstöd till hyresrätter med lägre hyror kommer till. Att ett statligt renoverings- och energieffektiviseringsstöd till flerbostadshus med hyresrätt införs. Det är några av de saker Vänsterpartiet driver. Så skulle vi kunna bygga fler hyresrätter med hyror som folk har råd med, även på Gotland. Utan statliga investeringar i exempelvis vatten och avlopp tvingas Region Gotland istället höja avgifter och så blir det dyrare och dyrare att bygga på Gotland.
Det måste finnas ett långsiktigt ansvarstagande från statens sida för bostadspolitiken. Man kan inte lämna hyresgästerna åt sitt öde på en bostadsmarknad som inte fungerar. En bostad är inte en vara vilken som helst. En bostad till ett rimligt pris är den grund som alla borde ha rätt till i ett tryggt samhälle.
Saga Carlgren, Vänsterpartiet