Under senvintern har vi jobbat med den kommande tidningen Vänstern i vården. Snart finns den tillgänglig digitalt på Vänstern i vårdens hemsida och kanske, om du har tur, i din brevlåda. Vi återkommer med mera information lägre fram.
Att tandhälsan och tjockleken på människors plånbok alltmer hänger ihop är ett sorgligt tecken på det allt tydligare klassamhälle vi lever i. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Tänderna är en del av kroppen och bör på sikt ingå i sjukvården.
Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller helt tvingas avstå från tandläkarbesök. Många unga vuxna slutar att gå till tandläkaren regelbundet när besöken börjar kosta pengar. Tack vare Vänsterpartiet höjdes åldersgränsen för fri tandvård till 23 från år 2019. För personer mellan 23 och 29 år och för de som har fyllt 65 år fördubblades tandvårdsbidraget till 600 kronor. För vuxna mellan 30 och 65 år höjdes det till 300 kronor.
Vänsterpartiet vill göra mycket mer och vi har därför lagt fram ett förslag på ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården. Det skulle innebära att patienten betalar maximalt 1 200 kronor under 12 månader. Kostnader över det ska subventioneras fullt ut. Vänsterpartiet föreslår att reformen genomförs under kommande mandatperiod. Vi vill även att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak på vad respektive behandling får kosta oavsett vårdgivare. Det skulle skapa förutsägbarhet- och göra tandvården billigare för väldigt många. Regelbunden och förebyggande tandvård ger oss alla friskare tänder.
Insändare skriven av Jennie Jarve och Jörgen Benzler, publicerad i GT dem 29/4 och GA den 30/4.
Alltför många människor dör i självmord på Gotland. Fler människor dör av det än i trafiken. Ändå satsas det mer pengar på säkrare vägar än på att förebygga självmord. Varje självmord är oacceptabelt och målet kan inte vara något annat än noll, ingen människa ska ta sitt liv!
Vänsterpartiet har bidragit till att det nu antagits en plan för hur sjukvården på Gotland ska jobba med och bli bättre på att förebygga självmord för de personer som har kontakt med vården. Vår förhoppning är att personalen inom både den psykiatriska och somatiska sjukvården ska förhindra fler självmord än idag. Av det som många personer säger, som har eller har haft kontakt med vården, är det allra viktigaste kontinuiteten, att inte behöva berätta sin historia gång på gång för nya personer och att det finns en person att vända sig till som har ansvaret. Det ska finnas en samordnad vårdplanering, en samordnad vårdkedja och att man ser anhöriga som en resurs.
En del personer som tar sitt liv har aldrig sökt hjälp. Vänsterpartiet vill arbeta för att förändra attityden i samhället kring olika psykiska funktionssätt. Därför måste vi alla i samhället, vi som är familjemedlemmar, släktingar, vänner, grannar, arbetskamrater och medmänniskor bli bättre på att se de tecken som finns hos den som funderar på självmord. Något man kan göra är att ta del av den information som finns på flera olika hemsidor bland annat på Karolinska institutets hemsida och där lära sig mer om vad man kan göra för att förebygga självmord. På Gotland finns nu flera hjärnkollsambassadörer och på Hjärnkolls hemsida finns bra information.
Om vi ska nå målet om noll självmord måste vi också ändra vårt samhälle. Det behövs mer kärlek och respekt och mindre av egoism. Vi måste ha en omfattande och generell välfärd samt en politik som innebär avskaffad arbetslöshet. Tryggheten i samhället behöver öka, alla måste känna att de bidrar till vårt gemensamma samhälle, ingen får lämnas utanför.
Jennie Jarve
Jörgen Benzler
Vänsterpartiets sjukvårdpolitiker på Gotland
Insändare skriven Carina Lindberg (V), publicerad i GT 26 februari.
Larm rapporteras dagligen från den svenska sjukvården. Inte minst från de moderatstyrda landstingen i Stockholm och region Skåne. Men situationen är snarlik på många sjukhus i landet. Läkare, sjuksköterskor och barnmorskor varnar för patientsäkerheten på grund av överbeläggningar och brist på resurser.
Det är egentligen inte så svårt att förstå vartåt det skulle barka. Under många år har trenden bland styrande politiker varit att minska antalet sjukhusplatser. Sjukvården skulle slimmas, effektiviseras och göras billigare. Primärvården skulle byggas ut och behovet av sjukhusplatser skulle minska på grund av det.
Hur har det blivit? De medicinska behoven av sjukvård har inte minskat. Akutmottagningarna översvämmas av patienter trots vårdvalet. Sjukvård har blivit dyrare. På grund av fantastiska medicinska landvinningar men också ett ekonomiskt ersättningssystem inom primärvården som gynnar snabba och korta besök. Inom den slutna vården dominerar ett köp- och säljsystem mellan olika landsting och vårdgivare som driver kostnaderna till nya höjder varje dag.
Privatiseringar har lett till ökade ekonomiska bördor för landstingen. Vinst går till riskkapitalbolag istället för till vård och hälso- och sjukvårdslagen urholkas. Samtidigt sänker den borgerliga högerregeringen skatterna och därmed intäkterna till den svenska sjukvården och välfärden. Mer pengar hamnar i den egna plånboken för dem som har jobb. Den privata konsumtionen ökar på bekostnad av sämre vård och utbildning. Vilket naturligtvis drabbar särskilt dem med stora medicinska behov. Men priset för välfärd heter skatt. Det är så välfärden finansieras. Inte av Svenskt Näringsliv eller av riskkapitalbolag. Däremot kammar deras privata vårdbolag hem vinsterna av våra skattepengar.
Tyvärr har borgerliga och även socialdemokratiska politiker länge kopierat ekonomiska modeller från näringslivet för den svenska sjukvården. För att ge det skulle ge lönsamhet till vården. Som istället har blivit besparingar, underskott och överbeläggningar. Sjukvård skall ges efter medicinska behov och inte efter ekonomisk lönsamhet. En framgångsrik behandling som på sikt kan vara kostnadseffektivt för vården måste utgår från patientens medicinska behov och ingenting annat.
Sjukvården måste därför höja sjuksköterskors löner och inte minst för deras specialistutbildningar. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för patienter i vården men deras jobb är fortfarande uppseendeväckande dåligt betalt. För att få fram pengar till dem och andra lönearbetare måste kapital beskattas hårdare.
Nyligen publicerade dokument och TV-program (Lönesänkarna) visar dock att det istället är Svenskt Näringslivs vinster i förhållande till produktionen som ökar på lönernas bekostnad. Detta är fullständigt oacceptabelt.
En rättvis beskattning av kapitalet leder till ett jämlikare samhälle och till en bättre hälso- och sjukvård för oss alla.
Carina Lindberg (V)