Skip to main content

En strategi för skolan.

Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 20/4 (med en annan rubrik).

I brist på egna förslag anklagar moderaterna majoriteten i Barn – och Utbildningsnämnden (BUN) för att ha ”tappat kontrollen” över ekonomin och sakna en strategi för skolan. Den delårsrapport som presenterades pekar mot ett underskott på 4 miljoner för 2013.  Och visst, det är bekymmersamt att vi ännu inte nått balans mellan verksamhet och ekonomi inom BUNs verksamheter. Men man får ha lite perspektiv och se saker i ett sammanhang. Det är en stor omställning som genomförts när elevantalet minskat. Mandatperiodens första delårsrapport, den som följde upp den av moderaterna framarbetade och beslutade budgeten för 2011 pekade mot ett underskott på 22miljoner, sedan dess har vi målmedvetet arbetat för nå balans. Moderaternas senaste bidrag till arbetet var att rösta nej till besparingar på ca 3 miljoner, i hopp om att det skulle ordna sej ändå, det var tur vi inte lyssnade på dem. Då hade underskottet nu varit nästan dubbelt så stort.

Ekonomin är medlet, och det som sätter gränserna för kommunal verksamhet, målet är verksamheten i sej, vad vi får för pengarna. Här är vi, trots det goda arbete medarbetarna utför inte nöjda, de gotländska eleverna måste klara skolan bättre. Det är vårt fokus för mandatperioden, det vi lyfter fram i vårt strategidokument, styrkortet. Vi pekar i styrkortet ut några områden som speciellt viktiga för att förbättra elevernas resultat, det är bland annat att eleverna utvecklar en god läsförmåga, att våra medarbetare får ökade kunskaper om hur man arbetar med elever med speciella behov och att vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån dessa prioriteringar pågår viktiga insatser, läsning står i fokus, en så kallad språkplan, kommer till hösten för att förbättra arbetet. Vi satsar på en omfattande fortbildning om NPF – olika neuropsykiatriska funktionsätt, för medarbetarna och har tillsammans med andra förvaltningar startat ett gemensamt arbete kring ungdomar med hög frånvaro, en ”hemmasittargrupp”.  För att utveckla kvalitetsarbetet har en ny modell tagits fram, den har fokus på arbetet ute i verksamheterna, att man där har kvalitetsarbetet som en pågående process, för ständigt bättre resultat. Samtidigt ger den nya modellen förvaltning och nämnd bättre möjligheter att följa upp och stödja verksamheternas utveckling.

Vi ser också att vägen för att nå bättre resultat inte bara handlar om skolan, utan också om förskolan och fritidshemmen, vi har därför genomfört en egen tillsyn av alla fritids och förskolor, som grund för utvecklingsarbete och en förändrad organisation.

Något som bekymrar oss mycket just nu, är de ökande skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat, förenklat kan man säga att flickorna klarar skolan allt bättre medan pojkarna klarar den allt sämre. Här behöver vi utveckla arbetet, fundera över hur vi möter pojkar och gör verksamheten meningsfull också för dem. Kanske behöver vi också diskutera frågan mer med föräldrar och i samhället.  Fundera över vilka värderingar kring pluggande vi förmedlar till pojkarna i grundskolan.

 Vi vet idag, att framgång i skolan, att klara av att genomföra en gymnasieutbildning är ett utmärkt vaccin mot ohälsa och utanförskap i vuxen ålder. Vårt mål är därför att alla ska nå dit.

Brittis Benzler (V) Ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden

Välfärden måste betalas.

Insändare av Brittis Benzler, publicerad i GT 2 oktober.

I torsdagens (27/9) Gotlands tidningar kommenterar jag bland annat de kortsiktiga ekonomiska konsekvenserna för Region Gotland av det nya löneavtalet för lärarna. Tidningen väljer att sätta en rubrik ”Varsel ett hot efter lönelyft” som får det att framstå som att jag sagt detta. Det stämmer inte, rubriken är något som tidningen själv har hittat på. Jag har inte sagt så. Det jag däremot har påpekat är att alla ökade kostnader behöver betalas. Även höjda kostnader som i sig är rimliga, som till exempel höjda lärarlöner. Med de inkomster och de utgifter Region Gotland idag har är det svårt att betala den välfärd vi behöver.

Om en vecka börjar regionens budgetberedning då regionstyrelsen träffas under några dagar för att planera 2013 års verksamhet. De borgerliga partierna på Gotland tycker att det brister i det politiska ledarskapet i hälso- och sjukvården, socialnämnden och i skolan. Det ska bli intressant att i nästa vecka ta del av vilka förslag dessa partier har för hur kostnaderna ska minska. Vad är det i den gotländska sjukvården, skolan och omsorgen vi inte längre ska bedriva, enligt borgarna?

Vi i Vänsterpartiet har svårt att se att något i verksamheten inom ovanstående områden är omotiverat. Det är inte för mycket personal, för bra lokaler och en i övrigt för stor verksamhet som finns på Gotland. Vänsterpartiets uppfattning är att gotlänningarna inte ska ha sämre sjukvård, utbildning och omsorg än övriga svenskar.

Alternativet till minskade utgifter är ökade inkomster till regionen. Det bästa hade varit en regeringspolitik som garanterat en fungerande välfärd för alla i Sverige. Så är det inte. Konsekvenserna av regeringens ekonomiska politik är att skillnaderna mellan fattiga och rika ökar, såväl vad gäller personer som mellan kommunerna i landet. Vänsterpartiet anser att det är en bättre politik i riksdagen att öka anslagen till kommunernas välfärd än att sänka bolagsskatten för 16 miljarder som regeringen nu föreslår. Det är viktigare med högre löner till välfärdens yrkesarbetare i kommunerna än sänkt bolagsskatt.

När alternativet med mer pengar från regeringen inte tycks vara möjligt kan vi Vänsterpartister tänka oss en skattehöjning. Vi Vänsterpartister vet att det idag finns en stor grupp fattiga på Gotland som har svårt att klara en skattehöjning. Men, alternativet med en kraftigt försämrad välfärd är också något som kommer att slå hårt mot fattiga och utsatta gotlänningar. En skattehöjning kan endast motiveras om pengarna går till vården, skolan och omsorgen.

Brittis Benzler
Vänsterpartiet