Insändare från Saga Carlgren (V) och Håkan Ericsson (S), publicerad i GA 6/2.
När en föreläsare på konferensen ”92 möjligheter” beskrev Gotland, lyfte hon upp en lång rad positiva möjligheter för ön att växa. Både i Visby och runt om på ön. Två mindre bra saker fanns dock. Fler måste klara gymnasiet och företagsklimatet måste bli bättre.
Sedan några år tillbaka har de rödgröna i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN, som högsta prioritet att öka andelen elever som klarar gymnasiet. Vi vet att en genomgången gymnasieskola är en av de viktigaste faktorerna för att få jobb och klara sig bra i dagens samhälle. Gymnasieexamen har blivit en inträdesbiljett till första jobbet.
SD anklagar bland annat Vänsterpartiet för att inte arbeta för en levande landsbygd. För oss som följer den gotländska politiken och vet vad Sverigedemokraterna gjort eller snarare inte gjort så är det ett häpnadsväckande utspel. Sverigedemokraternas insats i regionfullmäktige har varit i det närmaste obefintlig och ingenting har deras ledamöter sagt eller skrivit om insatser för landsbygden.
Vänsterpartiet ser den levande landsbygden som en tillgång för Gotland och vi har ett brett program för att utveckla landsbygden. Det innebär att vi arbetar för att det ska finnas tillgång till service över hela ön. Det är särskilt viktigt att service man besöker ofta som förskola, skola och vårdcentraler eller trygghetspunkter finns nära där man bor. Men vi har också varit med och drivit fram starten och utvecklingen av Folkhögskolan i Fårösund och Grönt Centrum på Lövsta.
Men Vänsterpartiet har också medverkat till förändringar av servicen på landsbygden som inte varit lätta. När barnen i skolålder blev färre, behövde också antalet skolor bli färre för att kunna erbjuda en så bra skola som möjligt. I dessa förändringar flyttades barnen i nästan alltid till andra landsortsskolor för att stärka dem. Vi har också tydligt drivit på för att behålla skolor, som till exempel högstadiet i Fårösund. Att det finns familjer som väljer skola i Visby istället för landsbygdsskolor, ger merkostnader och skapar problem för att upprätthålla en bra skolorganisation.
De senaste åren har främst handlat om att satsa på skolor över hela ön, många skolor har rustats upp tex, Lärbro, Roma, Fole och förskolorna i Hemse. Alla skolor har fått tillgång till fiber. Det pågår ett engagerat arbete för att utveckla verksamheten så att fler ska nå skolans mål. Samtidigt finns stora ekonomiska utmaningar, skolan får mindre pengar för att sjukvården ska kunna få mer. Då behöver man göra förändringar ibland för att anpassa verksamheten till mindre pengar eller var behoven finns. Det har öppnats fler förskoleavdelningar i Sanda men blir färre i Klintehamn. Ekonomin är främsta orsaken till nedläggningen av förskolan i Hogrän. Det ger en besparing på 1 miljon för nämnden och bättre möjligheter för förskoleverksamheten i området.
Vänsterpartiet kommer att fortsätta arbetet för mer pengar till vår gemensamma välfärd eftersom vi vet hur mycket välfärden betyder för oss alla. Det ökar möjligheterna för bra verksamhet på hela ön och attraktiva arbetsvillkor för regionens medarbetare.
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GA 30 november och GT 3 december.
Vinstintresse är en dålig drivkraft för att ta hand om oss när vi blir sjuka eller våra barn när de är i förskolan. Det måste vara omsorgen som är det viktiga.
För skolor och vårdcentraler med vinstintresse finns en stark drivkraft att försöka välja elever och patienter som kräver små insatser men ger bra intäkter. Med företag som försöker välja elever och patienter så kan det ibland vara svårt för skolor och vårdcentraler utan vinstintresse att inte försöka ta efter, åtminstone i viss mån. Ingen skola vill väl förlora just de högpresterande eleverna för att bara nämna en problematik som kan uppstå.
Insändare från Brittis Benzler och Saga Carlgren publicerad i GT 19 november och i GA den 21 november.
För att Gotland ska vara attraktivt och människor vilja bo här behövs en väl fungerande samhällsservice som når hela Gotland. Vänsterpartiet ser gärna att en större andel av samhällets resurser används för den gemensamma välfärden, skola, vård och kultur är sådant vi alla har nytta och glädje av. Men vi ser inte någon större vilja till en sådan politik just nu. Här på Gotland pågår arbete med att ta fram en serviceplan och samtidigt är det svårt att få regionens pengar att räcka till. Det innebär att serviceplanen kommer att handla om att utveckla service, inte minst med stöd av datorteknik, att behålla service, men också att välja bort. Det kan bli både besvärligt och svårt. Det är därför viktigt med en bred dialog med medborgarna innanbesluten fattas.
Insändare från Brittis Benzler, Tito Silva, Veronica Liljeberg, Saga Carlgren 0ch Annamaria Bauer. Publicerad i GT 21 september och GA 24 september.
Lärarkåren på Gotland och i landet har en alltför låg löneutveckling. Det är en av flera orsaker till att yrket tappar i attraktivitet. Det här har utbildningsminister Gustav Fridolin (mp) insett. Tyvärr hanterar han och regeringen inte den här situationen på ett bra sätt. Istället för att göra upp med tidigare regerings misslyckade förstelärarreform, fortsätter han på den inslagna vägen och sjösätter ”Lärarlönelyftet”. Att regeringen ser att det krävs högre lärarlöner för att göra yrket attraktivt är positivt, men att bestämma att högre löner bara ska ges till en del av lärarkåren är ett misstag. Det sänder signalen att den andra halvan inte är värd någonting.
Svar till Tenny Larssons insändare 6 april, skrivet av Saga Carlgren. Publicerat i GT och GA den 9 april.
I sin insändare ifrågasätter Tenny Larsson varför vi startar en yrkeshögskoleutbildning till Drift- och underhållstekniker till hösten när utbildningar inom samma område men på ungdomsgymnasiet lagts ned. Jag ska försöka förklara hur vi från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden resonerat när det gäller detta.
För det första är en YH-utbildning inom detta område inte detsamma som en utbildning på gymnasienivå. Denna utbildning kräver en examen från gymnasiet och den ger en högre kompetens inom drift- och underhållsteknik än
Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GT och GA den 11 februari.
Nyligen har Myndigheten för yrkeshögskolan presenterat vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan i Sverige. Bland de godkända finns en tvåårig utbildning i Drift- och underhållsteknik, där Region Gotland och Kompetenscentrum är huvudman och där ansökan tagits fram i samarbete med Cementa, Teknikförvaltningen och flera andra arbetsgivare.
Debattartikel publicerad i GT (Gotlänningens ledarsida) 15 augusti, skriven av Saga Carlgren.
Eva Bofride skriver i sin ledare den 11 augusti om valfrihet i välfärden generellt och skolan i synnerhet. I sin text refererar hon till ett meningsutbyte mellan mig och Eva Nypelius i GA:s lokalpolitiska debatt i Almedalen.
Jag är inte det minsta förvånad över att hon väljer ut de delar av diskussionen som kan användas för att styrka en tes och medvetet utelämnar de delar som skulle kunna komplicera resonemanget.
Insändare skriven av Saga Carlgren och Brittis Benzler, publicerad i GA 6 augusti och GT 7 augusti.
Vi vill skapa en skola där alla elever lyckas. Genom positiva förväntningar på varje elev och en stark tro på att alla elever kan utvecklas skapar vi en skola där alla elever ges förutsättningar att nå sina mål. Målsättningarna måste få vara olika för olika elever och alla kan inte vara bäst på samma sak. Skolans uppdrag är att se varje elevs möjligheter och arbeta för att nå utveckling oavsett var man är när man börjar. En av de viktigaste förutsättningarna för goda resultat är goda relationer mellan elever och lärare. Därför kommer våra lärare alltid att vara nyckeln till en bra skola.
Insändare skriven av Saga Carlgren, publicerad i GA 24/1 och GT 27/1.
Nu i dagarna blir Komvux Gotland istället Kompetenscentrum Gotland. Uppdraget är utökat på flera sätt och verksamheten än mer avgörande för det gotländska samhället.
God tillgång till utbildning är nödvändigt för att förbättra möjligheterna att styra sitt liv och öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Ett bra utbud av yrkesutbildningar som matchar den gotländska arbetsmarknadens behov är värt oerhört mycket. Jag tror att många, liksom jag, värderar möjligheten till jobb på Gotland högt när man funderar över vilket yrke man ska söka sig till.
Med arbetsmarknadsenheten har vi i den rödgröna majoriteten ambitionen att bygga upp och återupprätta en kommunal arbetsmarknadspolitik värd namnet. Vi har kommit en bit på väg och arbetet och utvecklingen på det här området känns hoppfull.
Flyktingmottagningen som nyligen flyttats till KompetensCentrum och SFI med bland annat Kleiv Pa-projektet är otroligt viktiga pusselbitar i integrationsarbetet på Gotland. Vi har nu chansen att skapa nya och bättre arbetssätt när det gäller att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyanlända att göra sig ett liv på Gotland. Vi ska bli bra på att ta vara på den kunskap och erfarenhet som var och en som kommer hit, har med sig. Från första dagen ska tiden på Gotland, oavsett om den blir lång eller kort, vara meningsfull. Gotland är inget väntrum, utan en plats full av kreativitet, där saker händer och idéer förverkligas. Vi har en nyckelroll i att göra Gotland till en öppen och välkomnande plats, där man kan leva ett gott liv oavsett vad man har i bagaget.
Budgetpropositionen som regeringen la tillsammans med Vänsterpartiet och som röstats ned i riksdagen skulle inneburit stora satsningar på komvux/yrkesvux samt en ökning av platser på Folkhögskola. I väntan på nya besked från rikspolitiken får vi nu backa och hålla igen, men förhoppningsvis bara tillfälligt. Som gotlänning och som nybliven ordförande för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är jag stolt över nya KompetensCentrum Gotland.
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GA den 10 september.
I helgen redovisades nya siffror från Skolverket som visar att resultaten i grundskolan fortsätter att försämras och att skillnaderna mellan skolorna fortsätter att öka.
Det är väl uppenbart att Björklunds och alliansens politik har misslyckats.
När SVT rapporterade om de nya siffrorna sa Skolverkets generaldirektör Anna Ekström: ”Skillnaderna ökar, och ser man några år tillbaks i tiden har den till och med fördubblats.” Istället för att utjämna skillnader så ökar istället orättvisorna.
Det går åt fel håll, men nu får det räcka.
För att få en skola som är lika bra över hela landet vill Vänsterpartiet få bort vinstintresset, införa en närhetsprincip och satsa mer resurser. Välfärden är viktigare än skattesänkningar.
Insändare av Thomas Gustafsson, publicerad i GA 8 augusti.
Förskola och skola har en avgörande roll i att skapa goda villkor för barn och unga. Att fullfölja skolan ger bättre möjligheter till både jobb och god hälsa i vuxen ålder.
En väl fungerande barnomsorg är också en förutsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Vänsterpartiet arbetar för en likvärdig skola med hög kvalité, från förskola och fritidshem till gymnasium och vuxenutbildning. En skola som klarar att möta alla barn och elever, och ger goda kunskaper och färdigheter åt alla.
Ö-läget och många landsbygdsboende ger speciella förutsättningar och utmaningar för att organisera skola på Gotland. För Vänsterpartiet är det viktigt att förskola och skola är väl spritt och tillgängligt över hela ön, och att det finns ett brett utbud av olika typer av gymnasieprogram.
Målet måste vara att alla ska fullfölja en gymnasieutbildning!
För att lyckas med det behöver man börja redan när barnen är små. Ökade resurser behöver satsas för att bygga fler förskolor, skapa mindre barngrupper i förskolan och möjlighet att erbjuda stöd och stimulans utifrån elevernas skiftande förutsättningar genom hela för- och grundskolan.
Thomas Gustafson Regionfullmäktigekandidat för Vänsterpartiet
Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GT 19 december.
Före 2011 fick alla elever sitt körkort i utbildningen, men sedan dess har detta inte ingått i programmet. Nu har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bestämt att de som vill kan få läsa teorin och ta körlektioner som förut, men kursen kommer att ligga utanför ordinarie studieplan. Skolan betalar tio körlektioner och teorikursen. De som redan hunnit ta sitt körkort kommer att få ekonomisk kompensation i efterskott.
Vi i den rödgröna majoriteten i nämnden vet att behovet av personal inom bl.a. hemtjänsten kommer öka och därför är denna satsning extra viktig.
Insändare skriven av Brittis Benzler, publicerad i GT 22 oktober.
För att man ska kunna studera behövs utbildningsplatser, inget konstigt med det. Fast tydligen inte solklart ändå. Eva Bofride(ledarskribent) skriver om frågan i GT den 16/10. Hon skriver bland annat. ”Vad är det som hindrar att folk utbildar sig utan att staten måste stå för fiolerna?” Och, ”Istället för att finansiera utbildningar borde staten vara arbetslösa behjälpliga med att tydligt redovisa vilka utbildningar som efterfrågas och uppmuntra folk att söka dem.”
Det finns ett stort problem med det resonemanget, det går inte att söka till utbildningsplatser som inte finns. Ska det finnasplatser måste någon finansiera dem, något jag ser som i huvudsak är ett statligt uppdrag. Vi kan ta Gotland som exempel, här ser flera näringar behov av utbildningar. Ett flertal ansökningar om att få starta Yrkeshögskoleutbildningar har gjorts de senaste åren från olika näringar. Ansökningar som avslagits därför att det inte finns tillräckligt med anslagna pengar från regeringen för yrkeshögskola. På motsvarande sätt vill våra folkhögskolor gärna utöka och starta fler utbildningar. Men det går inte kvoten är full, någon annan skola måste dra ner om våra skolor ska få öka. Att vi på Gotland har bra skolor, som brinner för att utveckla både människor och sin verksamhet räcker inte.
Det är många utbildningar som har fler sökanden än platser.Det betyder att många som söker inte får börja sin utbildning därför att staten inte betalat för tillräckligt många utbildningsplatser. Det här är en av skillnaderna mellan regeringens och oppositionens uppfattning. Bland annat Vänsterpartiet vill satsa pengar på fler vuxen utbildningsplatser än vad regeringen vill göra. Vi tror nämligen att om arbetslösa ges chansen till utbildning ökar deras möjligheter att få jobb, dessutom ges de företag som har behov av utbildad arbetskraft chansen att hitta den kompetens de letar efter.
Insändare skriven av Per Édman, publicerad i GT den 23 maj.
Med en rekordstor ungdomsarbetslöshet och försämrade resultat i många av landets skolor vore en satsning på dessa områden välkommen. Istället har regeringen bestämt att den nya gymnasieskolan är billigare än den gamla. I Gotlands fall minskar statsbidraget med åtta miljoner nästa år. I en kommunal ekonomi där alla stenar vänds på, ska nu ytterligare minskade intäkter hanteras så att det gör minsta möjliga skada. Det är dags att gå från ord till handling vad gäller skolans betydelse för det uppväxande släktet och Sveriges möjligheter i en globaliserad värld. Byt politik, byt regering!
Per Edman Vänsterpartiet
Insändare från Saga Carlgren (V) och Håkan Ericsson (S), publicerad i GA 6/2.
Insändare av Brittis Benzler, publicerad i GT 7/1
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GA 30 november och GT 3 december.
Insändare skriven av Per Edman, publicerad i GT 19 december.